Välkommen till fördjupning i ämnet AUTISM

Transkript

1 Välkommen till fördjupning i ämnet AUTISM

2 SOCIAL TRÄNING OCH SJÄLVKÄNNEDOM FÖR PERSONER MED AUTISM OCH AUTISM LIKNANDE TILLSTÅND Faherty, Catherine Kelly, Alex Autism/Asperger syndrom Vad betyder det RFA utbildningscenter Autism 2002 och 2009 SAM-TAL Träning av sociala och kommunikativa färdigheter Argument Förlag AB 2000 Att lära sig hur andra reagerar i samspel med en själv, är en genomgående svårighet. Personer med autism och autismliknande tillstånd har ofta stora svårigheter med detta trots hög begåvning. Att göra det mänskliga samspelet tydligt i skriven form och/eller med hjälp av filmkamera och digitalkamera är en bra metod. 13

3 SOCIALA BERÄTTELSER Andersson, Birgitta Sociala berättelser och seriesamtal Gravander och Widelöv 2000 Andersson, Lena Sociala berättelser och Seriesamtal - teori och praktik Riksföreningen Autism 2001 En person med autism kan ha svårt att se konsekvenserna av sitt eget handlande. Trots att man får tillsägelser och påminnelser om hur man ska göra så förstår han inte varför. Ett sätt att förtydliga händelsen på är att gå igenom det steg för steg. Gärna skriftligt, i bildform eller kombinerat. Det kan få en person med autism att förändra sitt beteende. Det kan vara viktigt för personen då han på det sättet kan få ett bättre bemötande från omgivningen. Berättelsen bör skrivas i jagform. Det är viktigt att förklara vad som händer och varför. Att förklara andras reaktioner, känslor och avsikter. Att få ett verktyg där man på ett överskådligt sätt kan visa en person med autism hur andra reagerar, positivt och negativt, på det personen gör själv. Din uppgift Göra en social berättelse för en person som varit med om en bra eller dålig händelse. Följ bokens goda råd. Välkommen! Denna studiehandledning avser att tjäna som stöd och vägledning för dina studier i ämnet autism och autismliknande tillstånd. När du bearbetar de studiearbeten som ingår i kursen får du hjälp av din lärare. Dina egna erfarenheter kan du ha stor hjälp av i arbetet. Det är viktigt att du drar nytta av dem och fokuserar studierna på sådant som du har nytta av, vill utveckla och fördjupa. Via internet få du en översikt av kursen och kan kommunicera med din lärare. Du kan även skick in dina studiearbeten via internet. Lycka till med studierna! 12 1

4 KURSINNEHÅLL Kursen innehåller grundläggande kunskaper om autism och autism liknande tillstånd, vilket inkluderar Asperger syndrom. De senaste 25 åren har kunskapen ökat om dessa funktionsned sättningar därmed har dessa personer fått ökad förståelse. Detta leder till ökad självständighet och förhöjd livskvalitet. Mål Efter avslutad kurs ska du som studerar: Ha kännedom om hur människor utvecklas tankemässigt, emotionellt och socialt och hur funktionshindret autism påverkar denna utveckling. Ha kännedom om innebörden av Asperger/autism och autismliknande tillstånd och relatera funktionshindret till individens livssituation. Ha kännedom om hur man ger stöd och assistans till personer med Asperger syndrom/ autism och autismliknande tillstånd ur ett utvecklingsperspektiv. Att ge stödet på ett sådant sätt att medinflytandet, integriteten och självbestämmandet hela tiden är i fokus. Ha kännedom om hur kommunikation kan byggas upp och användas i bemötandet av och samverkan med individen. Ha kännedom om de arbetsmetoder och pedagogiska verktyg som gäller för verksamheten. Kunna samarbeta med närstående och personal. Kunna tillsammans med arbetslaget sammanställa en rapport och utvärdera dagens händelser. Ha kännedom om etiska aspekter utifrån individens livssituation. Förstå hur förhållningssättet hos personalen påverkar individens utveckling. Känna till att det finns lagar och författningar inom verksamhetsområdet. ARBETSMETODER OCH VERKTYG Kommunikationsmedel Andersson, Birgitta Sociala berättelser och seriesamtal Gravander och Widelöv 2000 Andersson, L Sociala berättelser och Seriesamtal - teori och praktik Riksföreningen Autism 2001 Beckman, V m.fl. Gång på gång Natur och Kultur 1998 Gerland, Gunilla Peters, Theo Arbeta med Asperger syndrom Hantverket och den professionella rollen. Pavus utbildning AB 2010 Autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik Pedagogiska principer för hur man gör vardagen tydlig och hur man kan prata med personer som har autism är viktiga. Struktur och organisation av omvärlden är viktigt. Det ökar deras förståelse och medvetenhet. När de får mer kontroll ökar deras säkerhet och självständighet. Det är ytterst viktigt att personerna själva och deras närstående får ett bemötande som visar att de är förstådda och respekterade. Kom ihåg att alla runt personen gör ett intryck och att det bör vara samspelt för att de ska förstå sin omgivning. Målet är alltid individuellt beroende på egna förmågor som varje person har. Att ordna sin vardag underlättas med hjälp av vanor och rutiner. Det gäller alla. Både personal och den som behöver hjälp. Reflektera över dina egna vanor och rutiner och skriv ner tio punkter som är återkommande under en dag. Det är bra att tänka på när man ska göra någon annans schema. Att ge stöd och assistans till personer med autism och autismliknande tillstånd är att ta hänsyn till deras mognad. Man måste alltid tänka på deras rätt till integritet, medinflytande och självbestämmande. Man ska ha kännedom om hur man kan bygga upp kommunikationen så att man på rätt sätt kan bemöta personen med autism. De vanligaste arbetsmetoderna och verktygen som man använder på boendet och verksamheten bör man känna till. Din uppgift Kommunikationen är det viktigaste man ska tänka på om man vill att information ska gå fram. Hur kommunicerar man den tydligt. Utforma ett schema för en person som bara förstår: objekt bilder eller fotografier blockord text 2 11

5 PERSONLIGA UPPLEVELSER Det finns i dag många böcker och filmer om autism och autismliknande tillstånd. Många är skrivna av personer med diagnosen och många av föräldrar. Filmer finns både som skönmålade beskrivningar av funktionsnedsättningen, och som faktafilmer. Det är bra för det belyser funktionsnedsättningen och visar vilka stora svårigheter de kan råka ut för. Tänk alltid på att personer som skriver om sig själv ofta skriver det utifrån sina egna svårigheter. Tänk också på att filmer på bio ofta förskönar saker, även svårigheter. STUDIERÅD Fundera alltid på: Varför ska jag läsa/se detta? Hur jämför jag det med tidigare kunskap? Vilken nytta kan jag ha av den här kunskapen i mitt arbete? Gerland, Gunilla En riktig människa Cura1996 Egen diagnos Lexhed, Jenny Det räcker inte med kärlek LevNu/W&W 2009 Mor som skriver Film Beckman, Vanna På väg 1 och 2 Autism och Asperger-förbundet 1997, ungdomars utveckling under 4 år Gerland, Gunilla Autism svårigheter och möjligheter Specialpedagogiska skolmyndigheten 2002 Film Det finns inga känslor på månen, 2011 Det är viktigt att kunna urskilja vad som är: Förskönat (ofta film men även en del böcker) Fakta om funktionsnedsättningen enligt forskning. Självupplevt utifrån en person med autism (en persons upplevelser) Filmer I dag finns flera filmer i ämnet. De filmer som visas på bio är av varierande kvallite ur undervisningssynpunkt, men väl värda att se och diskutera. Det finns flera filmer som beskriver fakta och är av bra kvallite. (Autism och Asperger-förbundet) Böcker Tänk på att inte läsa gammal kunskap ur gamla böcker. Kunskapen förändras över tid och kunskapen om Asperger syndrom/ autism har fördjupats de senaste 20 åren. Din uppgift Kom överens i gruppen vilken bok/film ni vill läsa/se. Diskutera i grupp vad ni anser utifrån vem som skrivit boken/gjort filmen. Skriv ner vad i diskussionen som ni hade mest nytta av när det gäller insikten att urskilja fakta. 10 3

6 KURSMATERIAL Läroböcker vi går igenom i kursen: Beckman, Vanna m.fl. Gång på gång Natur och kultur 1994 Faherty, Catherine Autism/Asperger syndrom Vad betyder det RFA utbildningscenter Autism 2002 och 2009 Peters, Theo Autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik Liber 1998 Steindal, Kari Asperger Sydrom, att förstå och hjälpa personer med Liber Asperger syndrom och högfungerande autism. Andersson, Lena Andersson & Zandén Sociala berättelser och seriesamtal. Teori och praktik Autism och Aspergerförbundet 2001 Autism, Asperger syndrom & arbete, 25 berättelser Autism och aspergerförbundet 2003 Gerland, Gunilla Arbeta med Aspergers syndrom Pavus utbildning AB 2010 Gillberg, Christofer Barn, ungdomar med Asperger syndrom, normala, geniala, nördar? Cura Nordgren, Malin Wing, Lorna Filmer av intresse: Jag avskyr ordet normal Vuxna med Aspergers syndrom Cura Bokförlag 2000 Autismspektrum, handbok för föräldrar och professionella Studentlitteratur 1998 Autism, svårigheter och möjligheter. (videofilm med bok) Gunilla Gerland m fl. Specialpedagogiska institutet. Gång på gång Del 1 och 2. Filmer med 4 års mellanrum. Visar vad de lärt sig på den tiden. Helen Trankvist. Fakta finns att hämta och att köpa på www@autism.se Information på internet Autism och Aspergerförbundets hemsida: AUTISM OCH AUTISMLIKNANDE TILLSTÅND Nylander, Lena Autismspektrumstörningar hos vuxna Några frågor och svar Autism och Aspergerförbundet 2001 Peters, T Autism, från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik. (s ) Sociala interaktioner (s ) Steindal, Kari Asperger Sydrom, att förstå och hjälpa personer med Liber Asperger syndrom och högfungerande autism. Lorna, Wing Autismspektrum, handbok för föräldrar och professionella (s , 18-28, 67-68) Autism och autismliknande tillstånd är ett samlingsbegrepp på de tillstånd som utmärks av nedsatt förmåga när det gäller kommunikation och ömsesidig förståelse. De kan uppslukas av specifika beteenden och intressen. Autism förekommer i olika grader och varianter. Många står på en tidig utvecklingsnivå. Epilepsi, syn- och hörselskador förekommer ofta. Många är normal- eller välbegåvade. Det finns vissa gemensamma svårigheter men också stora individuella skillnader. Att siagnostisera och utreda autism kräver specialist inom området. Ju tidigare diagnos desto bättre förutsättning för en bra livskvalitet. Detta gäller både för den som har funktionsnedsättningen och för personens anhöriga samt omgivningen. Stora svårigheter finns inom den kommunikativa och sociala förmågan. Historiskt sett har kunskaper och erfarenheter utvecklats mycket de senaste åren. Det medför att det i dag finns en ökad förståelse och vilja till att hitta möjligheter, som gör livet lite mindre komplicerat, för de som lever med en autismspektrumdiagnos. Efter dessa studier bör du ha kännedom om och förstå vad det innebär att ha autism och autismliknande tillstånd. Du bör kunna relatera funktionsnedsättningen till personens livssituation. Din uppgift Skriv ner vad som kan vara orsak till autism och vilka olika varianter som man i dag känner till. Beskriv kort de olika diagnoserna som finns inom autismspektrat. Vad är skillnaden mellan autism och Asperger syndrom? Förklara kort det historiska perspektivet. 4 9

7 PERCEPTION Hur uppfattar jag intrycken jag får genom min: Syn Att inte kunna bearbeta synintrycken lika snabbt som andra. Att inte fokusera på samma saker som andra eller att uppfatta vad man ser på ett annorlunda sätt gör att man inte delar andras upplevelser på ett likadant sätt. Hörsel Varför förutsätter vi att alla hör likadant när vi klart och tydligt tycker om olika musik, har olika känslighet för olika ljud osv.? Smak Alla tycker inte om samma mat. Det kan vara mer eller mindre avvikande sensationer i smakupplevelserna. Ta t ex surströmming eller svalbon och jämför med falukorv eller stekt ägg. Känsel Alla har väl känt att en tröja är oskön någon gång. Vi diskuterar vad som är varmt och skönt samt tittar på olika skor med olika höga klackar. Vi har inte samma uppfattning om vad som känns skönt. Vem bestämmer vad som är acceptabelt? Balans Balanssinnet och samordningen av våra kroppsdelar när vi går är en komplicerad apparat. Många saker ska stämma och kordineras. Motorik Grovmotoriken när vi går, kastar boll, springer o s v tar vi för givet. Finmotoriken när vi skriver pysslar syr målar är något vi förutsätter att alla kan lära sig. Men det finns de som bearbetar intryck på ett annorlunda sätt och därmed levererar de ett annorlunda uttryck. ARBETSPLATSFÖRLAGD UTBILDNING Under arbetsplatsförlagd utbildning får man möjlighet att tillsammans med handledare vara med i det vardagliga arbetet runt personer med autism/asperger syndrom. Lämplig praktikplats kan vara boende, skola, arbetsliv eller daglig verksamhet. Det är bra om du, helst innan kursstart, ordnar lämplig praktikplats. Alternativt i samråd med din lärare så fort som möjligt efter kursstart. Flera av kursmomenten blir tydligare om du har en praktikplats att anknyta till. Meddela handledarens namn och telefonnummer till kursledaren. När arbetsplatsutbildningen är genomförd skickar du in bedömningsblanketten till din lärare. För att du ska få ut så mycket som möjligt av din praktikperiod är det är det lämpligt att du konstruerar dina personliga arbetsmål. Dessa arbetsmål anger vad du vill lära dig och ger anvisningar om hur praktiken ska läggas upp och planeras. Personliga mål När du skriver dina personliga mål kan du fundera på: 1. Vad kan jag redan? 2. Vad vill jag lära mig? Det du redan kan behöver du ju inte öva på så mycket. Skriv målen så att de: Går att uppnå Talar om vilka resultat som ska uppnås Tala om kvalitén på resultatet t.ex. kunna, kännedom om, orienterad o.s.v. 8 5

8 På praktikplatsen ska du begrunda detta: Stöd Ha en känsla för den boendes önskemål och vilja vid de dagliga rutinerna Orientera dig om hur man kan utforma en god miljö så att den ger den boende trygghet och hemkänsla. Vara uppmärksam på vad som händer i det vardagliga arbetet. Vara observant på hur den boende, med beteende och handlingsmönster, reagerar på det arbetet. Träning och inlärning Var lyhörd inför individens vilja och förmågor. Utgå ifrån dem för att anpassa träning och inlärning av dagliga rutiner. Vara med i planering av den boendes träning och inlärning, samt ha kännedom om dokumenteringen. Kommunikation och samverkan med den boende Var lyhörd för individens sätt att kommunicera och uttrycka sina känslor och behov. Stöd individen att hitta lösningar på problem och samverka i vardagssituationer. Stöd individen att utforma schema, strukturera och tydliggöra vardagen. Samarbete och kommunikation i arbetslaget och med närstående Tänk på att sådant som händer ska rapporteras. Det kan ha betydelse för att både boende, personal och anhöriga ska förstå efterkommande händelser. Var lyhörd och ta till dig information från arbetsgruppen och anhöriga. Samarbeta och samverka i arbetsgruppen. Förhållningssätt i omvårdnadsarbetet medinflytande och självbestämmande. Lev dig in i och bemöt individen på ett förtroendeingivande sätt. Beakta den enskildes rätt till integritet, Ge vårdtagaren ett livsutrymme så att han/hon får känna sig värdefull och delaktig. Iaktta föreskrifter och lagar för att nå kvallitet i vård- och omsorgsarbetet. LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshinder. FÖRÄNDRAD UTVECKLING VID FUNKTIONSNEDSÄTTNINGEN AUTISM Peters, T Autism, från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik. Liber (s , , , ) Beyer Gammeltoft, J Autism och lek Liber 2000 (s , , ) Att känna till människans utveckling, tankemässigt, känslomässigt och socialt samt hur funktionsnedsätt- ningen autism påverkar utvecklingen. Utvecklingen hos ett barn med autism skiljer sig från ett barns normala utvecklingsmönster. Barnet har ett annat sätt att uppfatta, bearbeta och svara på sinnesintryck. De har även nedsatt fantasiförmåga. Detta påverkar deras sätt att samspela med och leka med andra barn, eftersom deras intresse och beteende ser annorlunda ut mot vad man är van vid. Det är viktigt att hjärnan kan behandla den information som man ser, hör, känner, balanserar och smakar. Hos en person med autism sker det på ett annorlunda sätt som gör att han/hon fungerar på ett annat sätt än man är van vid. Utvecklingen kan se mycket olika ut. Många krav och förväntningar som man har, stämmer inte alls mot vad man är van vid. Din uppgift är att Beskriva vad funktionsnedsättningen autism kan innebära om man jämför med den normala utvecklingen när det gäller: Inlevelseförmågan. Ömsesidighet, samförstånd, turtagning och lek. Att känna in och uttrycka känslor och hur det påverkar rädsla, smärtupplevelser och socialt samspel. 6 7