Matvanornas och dietistens roll inom psykiatrin Leg Dietist Ebba Carlsson Sahlgrenska 141031
Agenda Varför arbeta med matvanor inom psykiatrin? Rutin för att identifiera och åtgärda ohälsosamma matvanor Arbete med att förbättra matvanor i praktiken Dina frågor och reflektioner
Varför arbeta med matvanor inom psykiatrin?
Maten löser inte alla problem, men utan mat blir inga problem lösta!
Fysisk hälsa Psykisk hälsa Matvanor
Goda matvanor Ger förutsättningar för psykisk återhämtning och förbättrad kroppslig hälsa.
Kalla fakta! Personer med svår psykisk ohälsa har en 15-20 år kortare livslängd än befolkningen i övrigt. Majoriteten av dödsfallen beror på fysiska sjukdomar. Wahlbeck, K, Westman, J, Nordentoft, M, Gissler, M, Laursen, TM. Outcomes of Nordic mental health systems: life expectancy of patients with mental disorders. The British journal of psychiatry : the journal of mental science. 2011; 199(6):453-8.
Förekomst och relativ risk (RR) av påverkbara riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (Schizofreni / Bipolär sjukdom jfm befolkningen i övrigt) Påverkbar riskfaktor Schizofreni Bipolär sjukdom Övervikt / fetma 45-55%, RR 1,5-2 21-49%, RR 1-2 Rökning 50-80%, RR 2-3 54-68%, RR 2-3 Diabetes 10-15%, RR 2 8-17%, RR 1,5-2 Högt blodtryck 19-58%, RR 2-3 35-61%, RR 2-3 Avvikande blodfetter 25-69%, RR 5 23-38%, RR <3 Marc De Hert, Christoph U. Correll, Jullo Bobes, Marcelo Cetkovich-Bakmas, Dan Cohen, Itsuo Asai, Johan Detraux, Shiv Gautam, Hans-Jurgen Möller, David M. Ndetei, John W. Newcomer, Richard Uwakwe, Stefan Leucht WPA EDUCATIONAL MODULE Physical illness in patients with severe mental disorders. I. Prevalence, impact of medications and disparities in health care (World Psychiatry 2011;10:52-77)
Förekomst av diabetes per åldersintervall för patienter med schizofreni jämfört med populationen i övrigt Prevalence of diabetes, metabolic syndrome and metabolic abnormalities in schizophrenia over the course of the illness De Hart 2008
Andel patienter med BMI 30, PsykosR Årsrapport 2013 PsykosR
Andel patienter med BMI 30 i slutenvård, RPV Andel patienter med BMI 30 i slutenvård Årsrapport 2013 RättspsyK
Orsaker till ökad metabol risk Läkemedelsbiverkningar Ohälsosamma levnadsvanor Kognitiva funktionsstörningar Genetik Bristande insatser från vården
Läkemedelseffekter Antidepressiva Stämningsstabilisatorer Atypiska antipsykotika Hög risk för viktökning Risk för viktökning Mirtazapin (Remeron TCA (Anafranil, Klomipramin, Saroten, Tryptizol SSRI vid långtidsbehandling ffa Paroxetin (Seroxat ) Valproinsyra (Ergenyl, Absenor ) Litium (Lithionit ) Karbamazepin (Hermolepsin, Tegretol ) Gabapentin (Neurontin ) Klozapin (Clozapine, Leponex ) Olanzapin (Zyprexa ) Quetiapin (Seroquel ) Risperidon (Risperdal ) Svenska Psykiatriska föreningen: Kliniska riktlinjer - Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom, 2009.
Kognitiva funktionsstörningar Problem med att: Planera Initiera Genomföra
Matvanor
Ätandets funktion Tankar Föreställningar Omgivning Situation Ätbeteende Kroppsliga reaktioner Känslor Sinnesstämning
Dysfunktionella tankar Jag måste laga mat från grunden Jag är en matmissbrukare Jag kommer att svälla i vikt Jag kan inte gå ner i vikt Allt jag äter sätter sig på magen Jag får inte äta något som är onyttigt, då är det kört Jag tål inte kolhydrater Jag har bara gått ner 4 hekto
Nutritionsproblematik - För stort intag - För litet intag - För ensidigt intag - Oregelbundet intag, avvikande dygns- och måltidsrytm - Andra nutritionsrelaterade problem, ex. mag-tarmbesvär
Riskgrupper övervikt och fetma Individer med psykossjukdom är en extra utsatt grupp. Individer som medicinerar med psykofarmaka som kan ge upphov till viktökning. Individer som har ätstörning med hetsätningsproblematik, förstämningssyndrom eller ångestsyndrom.
Riskgrupper undervikt Individer som medicinerar med psykofarmaka som kan ge upphov till viktminskning. Individer som missbrukar droger. Individer som har ätstörning med svältproblematik, förstämningssyndrom eller ångestsyndrom.
Personer att uppmärksamma gällande matvanor Vuxen med övervikt/fetma Vuxen med högt blodtryck Vuxen med blodfettsrubbningar Vuxen med diabetes Vuxen med hjärt-kärlsjukdom Vuxen med depression och ångest Vuxen med schizofreni Gravid Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, 2011.
Kostindex 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? 2 gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan el mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc)? 2 gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan el mer sällan (0 p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? 3 gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några ggr/mån el mer sällan (0 p) 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? 2 gånger per dag eller oftare (0 p) En gång per dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan el mer sällan (3 p) 5. Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några ggr i veckan En gång i veckan eller mer sällan
9-12 poäng Hälsosamma matvanor (ca 10 % av vuxna befolkningen i Sverige) 5-8 poäng Potential för hälsosammare matvanor finns 0-4 poäng Ohälsosamma matvanor (drygt 20 % av vuxna befolkningen i Sverige) Frukostvanor Vetenskapligt stöd för att regelbundet intag av frukost kan minska risken för överätande under dagen. Kan också tyda på att man är mera fysiskt aktiv och att man har en förmåga att planera matvanorna.
Andel patienter med lågt resultat, kostindex < 4 p 42 % av alla 108 besvarade enkäter Psykosmottagningarna i Trollhättan och Uddevalla, 131001-131130
Matvanor i psykosvårdprocessen Erbjuda Identifiera Behandla Följa upp åtgärd Alla vårdgivare, i första hand patientens Kp / huvudbehandlare: Använda socialstyrelsens fem frågor om matvanor. Fångar individer med mest riskabla matvanor. Inom öppenvård: minst en gång per år, vid årlig hälsokontroll. Inom slutenvård: vid lämplig tidpunkt, någon gång under vårdtillfället. Dietist, efter remiss: Noggrann kartläggning av matvanor.
Matvanor i psykosvårdprocessen Erbjuda Identifiera Behandla Följa upp åtgärd Alla vårdgivare, i första hand patientens Kp / huvudbehandlare: Väcka patientens bekymring runt att matvanorna är ohälsosamma eller lust till förändring av matvanorna. Motivera till kvalificerat rådgivande samtal.
Matvanor i psykosvårdprocessen Erbjuda Identifiera Behandla Följa upp åtgärd All personal kan ge Enkla råd : Matvanornas betydelse för hälsan. Grundläggande kostråd. Dietist ger: Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor och sjukdomsspecifika kostråd.
Remiss till dietist? Minst ett av följande: Har patienten låga poäng på kostindexet, d v s 0-4 poäng? Har patienten haft en ofrivillig eller ohälsosam viktförändring (viktuppgång / viktnedgång)? Har patienten en undervikt eller kraftig övervikt utifrån aktuellt BMI? Föreligger metabola avvikelser eller tecken på undernäring utifrån rutinprover? Föreligger ätsvårigheter, till exempel aptitlöshet, orkeslöshet, dålig mun- och tandstatus eller mag-tarmrelaterade besvär? Har patienten ett ensidigt intag, utifrån kostenkät och vidare kostanamnes? Har patienten en sjukdom som kräver sjukdomsspecifika kostråd, ex. celiaki?
Dietist inom psykiatrin erbjuder Individuella patientsamtal Gruppbehandling Utbildning för patienter Utbildning för personal Handledning för personal
Dags för ett kreativt avbrott! https://www.youtube.com/watch?v =lxk7phzsias&feature=youtu.be
Evidensbaserade kostråd
Kostråd för minskad samsjuklighet NNR och Medelhavskosten minskar risken för : Övervikt Typ 2-diabetes Hjärt-kärlsjukdom Cancer
Fokus på Goda vanor Näringsrika livsmedel Hälsosamt kostmönster Helhetssyn på hälsan
Kolhydrater Bildkälla: Axa
Kolhydrater Bildkälla: Axa
Maten på tallriken är sällan problemet
Enkla råd vid ohälsosamma matvanor
Måltidsordning
Att komponera ihop en måltid + + =
Tallriksmodellen
Middagsförslag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Portionsstorlek www.maltidsmattet.se www.kostateljen.se
Samtalskort
Ät Frukt mer som frukt mellanmål och grönt Välj flytande fett Makrill i tomatsås Ät mer fisk på lunchmackan Ät på dagen, sov på natten Hälsosamma matvanor Välj nyckelhålsmärkt Ät mindre salt Ät mer fullkorn Halvera Ät och drick mängden läsk mindre socker per dag Ät minst ett lagat mål mat varje dag Använd tallriksmodellen
Faktablad
Framgångsrik dialog om mat Ha patienten i centrum Sätt upp rimlig målsättning Hjälp patienten att se till helheten Kostråden ska vila på vetenskaplig grund Använd hjälpmedel Anpassa kostråd och samtalsmetodik efter patientens kognitiva förmåga och aktuella mående Samarbeta med dietist Följ upp resultat och återkoppla till patient
Frågor och reflektioner?
Tack för mig!