Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014

Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014 1

2

1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 8 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 9 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 14 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 15 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN... 18 7 KOMMUNENS PERSONAL... 18 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING... 19 9 MILJÖFAKTORER... 20 10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN... 21 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN... 22 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys... 23 11.2 Finansiering av verksamheten... 27 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den... 30 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 33 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 34 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN... 40 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER... 41 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 43 16.1 Förvaltningsavdelningen... 43 16.2 Utvecklingsavdelningen... 59 16.3 Bildningsavdelningen... 84 16.4 OMSORGSAVDELNINGEN... 120 16.5 Avdelningen för miljö och teknik... 148 17 BUDGETUTFALL... 173 17.1 Driftsekonomidelens utfall 2013... 173 17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2013... 178 17.3 Investeringsdelens utfall 2013... 180 17.4 Finansieringsdelens utfall 2013... 197 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt... 198 18 BOKSLUTSKALKYLER... 199 19 NOTER TILL BOKSLUTET... 207 3

19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper... 207 19.2 Noter till resultaträkningen... 207 19.3 Noter till balansräkningen... 211 19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser... 218 19.5 Noter angående personalen och revisorns arvoden... 219 19.6 Noter till koncernbokslutet... 221 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT... 227 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden... 227 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten... 228 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk... 229 21 BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE... 263 22 BILAGA: PERSONALRRAPPORT... 264 4

1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Kimitoöns kommun har nu ett halvt decennium bakom sig. Det handlar om fem händelserika och ekonomiskt framgångsrika år. Vi har varit en aktiv kommun och aktiviteterna fortsätter, både i egen regi och i form av ny lagstiftning från staten. Det goda ekonomiska resultatet ger oss förutsättningar att klara av framtidens utmaningar. Exakt vilka de framtida utmaningarna kommer att vara kommer sannolikt att bli klart under år 2014. Regeringen har inte än så länge lyckats på bästa möjliga sätt med att genomföra kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Utöver reformerna inom den kommunala sektorn har år 2013 präglats av dåliga ekonomiska nyheter i vårt land och speciellt Egentliga Finland. En kommunsamgång är en lång process. På Kimitoön har vi i många fall lyckats övergå till den nya vardagen i en relativt snabb takt, vilket delvis lättat på kostnadstrycket. Vi har också under de första åren lagt märke till vilka saker som fungerar i den nya kommunen och vilka som vi ännu ska utveckla. Samtidigt då vi fortsätter bygga Kimitoön väntar ny lagstiftning bakom hörnet. Oberoende av kommande lagstiftning måste vi fortsätta med att modernisera och anpassa verksamheten, speciellt social- och hälsovården. Igen ett mycket bra resultat Kimitoöns kommuns bokslutssiffror visar ett överskott på ca 2,3 miljoner euro. Ett mycket gott resultat i ett svårt läge. Det ackumulerade överskottet ökar till 12,5 miljoner euro. Detta är överskottet från de 5 första åren i den nya kommunen, som alla visat överskott. Ett överskott gör det möjligt att göra underskott de kommande åren, men det är inte vår målsättning. Kimitoön har dock inte de kommande åren behov av att ytterligare göra överskott. Vi har såhär möjliggjort en längre övergångsperiod för kommande effektiveringsåtgärder och behöver inte vidta åtgärder som drabbar personalen. Skuldbördan på ca 16 miljoner euro eller 2 305 euro per invånare är måttlig, men berättar inte hela sanningen, tack vare att kommunen hade en överstor kassa vid årsskiftet, ca 7 miljoner euro. Vi valde att inte amortera ännu mera på lånestocken, eftersom vi har bl.a. Barnbyprojektet som påbörjas innevarande år. Våra nuvarande lån är förmånligare, än det skulle vara att lyfta nya lån för kommande investeringar. Kommunen amorterade 3 miljoner lån under året, vilket dock är 1,1 mera än planerat. Av skuldbördan hör ca 11 miljoner euro till kommunen som betalas med skattemedel och 5 miljoner euro till Kimitoöns vatten, som betalas av vattenkunderna. Kostnaderna har ökat för mycket. Kostnaderna var två miljoner större 2013 än 2012. En dylik ökning är inte möjlig framöver. Totalt kostade verksamheten ca 54,8 miljoner euro år 2013, vilket är ca 150 000 euro per dag. Personalkostnaderna blev 3,8 % under det budgeterade, medan köp av tjänster ökade med 7,3 %. Köp av tjänster är t.ex. specialsjukvård (bara den 8,3 miljoner), brand- och räddning, hälsoinspektion o.s.v. Ca 25 % av våra kostnader är sådana som vi inte kan påverka, bara betala räkningen som kommer. Om Kimitoön skulle ge bort hela social- och hälsovården till Åbo, skulle kommunen bli ett räkningsbetalningskontor, som skulle betala, men inte kunna påverka verksamheten just alls. 2/3 av verksamheten skulle i värsta fall vara utanför vår beslutanderätt. Utmaningen är att motivera anpassningsåtgärder då det går bra, för att undvika att det börjar gå dåligt. Av tradition vill man i kommuner helst inte vidta åtgärder, om det inte går dåligt. Men det är betydligt värre och mera obehagligt att anpassa verksamheten sen då det redan börjat gå dåligt. Skatteintäkterna ökade med ca 1,9 miljoner från föregående år. Mest ökade kommunalskatten (skatt på lön och pension), drygt 1,7 miljoner. Samfundsskatten (skatt från företag) var ungefär lika och fastighetsskatten ökade med 0,1 miljoner euro. Totalt inflöt kommunalskatt ca 19,4 miljoner, samfundsskatt 0,6 miljoner och fastighetsskatt 2,6 miljoner. Den dramatiska minskningen av industriarbetsplatser, har såhär långt inte inverkat på skatteintäkterna. Statsandelar inflöt 21,9 miljoner som är en ökning med knappt 1,2 miljoner. 5

Vi är väl förberedda med tanke på vad som komma skall. Den aviserade statsandelsnedskärningen på 2,3 miljoner för vår kommun kommer att få betydande konsekvenser. Då vi dessutom har en kraftig befolkningsminskning (minus 70 invånare år 2013, saldo 7005 invånare 31.12) och högre arbetslöshet, kommer vår skatteutveckling att klart försämras. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat år 2013 blev glädjande bra. En jämförelse med andra kommuner visar att vi har gjort rätta saker, trots utmanande tider med många osäkerhetsfaktorer. Som positiva faktorer kan nämnas: - Det ackumulerade överskottet ökade. - Skuldbördan kunde hållas måttlig, nu är vi klart under landets medeltal. - Investeringarna sköttes bra och försiktighetsprincipen tillämpades. - Inkomsterna blev klart större än väntat. Framtiden kräver dock ännu tuffare målsättningar, om vi ska klara oss. - Kassaläget var under kontroll, t.o.m. mycket bra. - Kimitoöns Vatten har ett bra år bakom sig. Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Kostnaderna ökade mycket. Denna utveckling kräver att vi skapar nya, moderna och effektivare servicelösningar. - Eftertanke med investeringar. Investeringsbehovet de kommande åren kommer att höja skuldbördan. Investeringar behövs dock för att möjliggöra nya moderna och kostnadseffektivare arbetssätt. - Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. - Kommunen ska fortsätta med att aktivt avyttra samtliga fastigheter som inte behövs för eget bruk. Framtiden Nu gäller det för alla och envar att inse att vi går mot betydligt sämre tider. Vi har klarat oss tack vare politisk handlingskraft och förmåga att fatta också besvärliga beslut. Vi kan klara oss också framöver, i egen regi eller som en del av en ny kommun, om vi väljer samma linje som tidigare och inser de förändrade behoven. Vi ska inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Möjligheter finns, om det finns politisk vilja, att bli fast Finlands effektivaste kommun. Vi ska hela tiden söka nya sätt att jobba och att anpassa såväl verksamhet som utrymmen. Det gäller att våga vara med och aktivt delta i samhällsförändringen. Förändringar i verksamheten måste bli en lika vardaglig grej, som det är att stiga upp hur sängen på morgonen. Ju tidigare vi tar itu med morgondagens utmaningar, desto lättare har vi att klara av dem. Vi har en motiverad personal som ser möjligheten att via förändringar upprätthålla en bra kommunal service på Kimitoön. Det behövs modiga politiska beslut för att klara av morgondagens sätt att jobba. Vi är och ska vara väl rustade, om den kommande social- och hälsovårdslagstiftningen driver oss till en förändring i kommunstrukturen. Att sänka kostnaderna inom verksamheten blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation där antalet äldre ökar och antalet barn minskar. När vi granskar kostnaderna finns det två större helheter att bita i, personalkostnader och fastighetskostnader. Kommande pensioneringar ger möjligheter vi måste använda. Det är en utmaning att få så många som möjligt på Kimitoön att förstå behovet av kontinuerlig 6

verksamhetsutveckling. Förändring är inte mera en egen skild process, förändringen är en del av varje dag i veckan. Personalens insats har en avgörande betydelse för att verksamheten ska fungera på bästa möjliga sätt och de är värda ett stort tack för sitt kunnande och sin insats. Utan dem skulle inte detta vara möjligt. Det har varit uppmuntrande och intressant att få arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jobbar i kommunen. Vi har under året igen en gång lyckats bra i vår uppgift. Gemensamt har vi lyckats erbjuda kommuninvånarna en bra vardag. Nu gäller det att ha siktet inställt mot framtiden den kommer och vi ska aktivt försöka forma den. Kimitoön den 17 mars 2014 Tom Simola kommundirektör 7

2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan 1.1.2009 av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till 2.801 km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 47 detaljplaner och 65 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca 2 600 km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick 31.12.2013 till 7 005 personer, en minskning med -70 personer under året. De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel. Under år 2012 skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan 1980. Befolkningsminskningen sedan år 1980 uppgår till 22 procent (2 017 personer) och under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 7 procent (524 personer). Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 8

3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2013 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. Fullmäktige beslutade under året att antalet organ inom bildningsavdelningen utvärderas under perioden 2013-2014. När utvärderingen är genomförd, tar fullmäktige ställning till frågan. Utvärderingen görs av ordförandena i bildningsavdelningens samtliga organ med bildningschefen som sammankallare. Kommunstrukturlagen trädde i kraft 1.7.2013. Kommunerna hade tid till 30.11.2013 att meddela till Finansministeriet vem de utreder samgång med. Kommunernas utredningsskyldighet började gälla genast efter att lagen trätt i kraft. Tidsfristen för utredningar och sammanslagningsframställningar löper ut sex månader efter att riksdagen antagit lagen om ordnandet av social- och hälsovården (s.k. sohä-lagen). I skrivande stund är avsikten är att sohä-lagen skulle överlämnas till riksdagsbehandling i april-maj 2014. Enligt lagen har Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på 20 000 invånare, vilket krävs för anordnande av social- och hälsovård. Fullmäktige fattade 14.10.2013 beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med Pargas. Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presentarades en mellanrapport för fullmäktige och båda kommunernas fullmäktige fattar beslut om hur utredningen går vidare. 9

Kimitoöns organisation från 1.1.2012: Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2012 % Valda C SDP Fri samverkan GRÖNA SFP VF SAML KD SAF 251 566 926 167 1 671 255 101 30 70 6,2 14,0 22,9 4,1 41,4 6,3 2,5 0,7 1,7 1 4 7 1 13 1 - - - SAMMANLAGT 4 037 100,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning 2013-2016 Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I vice ordförande Rune Friman (fs) Företagare II vice ordförande Michael Oksanen (sfp) Generalsekreterare III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp) Telefonmontör 10

Fullmäktiges sammansättning 2013-2016 Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (1) Hoikkala Marjaana Lärare, FM C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4) Forne Ingmar, gruppordförande Leppänen Jorma Sundqvist Johan Vilander Bo Fri Samverkan (7) Antskog Carola Ek Kristian Friman Rune, gruppordförande Lappalainen Sami Lücke Veijo Moberg Jenna Murto Martti Byråfunktionär, kand.hum. Telefonmontör Mek.uh planerare El.reparatör FM Disponent Stud.merkonom Företagare Företagare Närvårdare Byggmästare Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare GRÖNA Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Engblom Henry Engblom Yngve Drugge Brita Fabritius Helena Guseff Niklas Jansson Johanna Laurén Anders Laurén Fredrik Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Oksanen Michael, gruppordförande Wilson Daniel Wretdal Inger Ingenjör Jordbrukare, entreprenör Lärare Agrolog Sjöbevakare Sjukskötare YH Företagare, pol.mag. Ekon.mag. Vice VD Lantmäteriingenjör Generalsekreterare Företagare Psykolog Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Metallarbetare VF Fullmäktige sammanträdde 6 gånger och protokollförde sammanlagt 87 ärenden. SDP SDP SDP SDP FS FS FS FS FS FS FS SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP 11

Kommunstyrelsens sammansättning 2013-2014 Namn Yrke Parti Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Martti Murto II vice ordförande Johanna Jansson t.o.m. 14.10.2013 II viceordförande Fredrik Laurén fr.o.m. 15.10.2013 Hanna Backman Brita Drugge fr.o.m. 10.12.2013 Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Fredrik Laurén t.o.m. 14.10.2013 Veijo Lücke Ann Nyström Annalena Sjöblom 15.10-9.12.2013 Vice VD Byggmästare Sjukskötare YH Ekon.mag. Kommunikationsexpert Lärare Ingenjör Jordbrukare, företagare Ekon.mag. Företagare Ekon.mag. Fil.mag. SFP FS SFP SFP SFP SFP SDP C SFP FS FS SFP Kommunstyrelsen sammanträdde 13 gånger och protokollförde 192 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Carola Antskog Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Patrick Joki Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Thomas Lindroth Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Carola Antskog Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Rune Friman Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Gunilla Avellán Föredragande tillsynschef Greger Lindholm, ledande miljösekreterare Sonja Lindström 12

Skärgårdsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Eelin Hoffström t.o.m. 9.12.2013 Vice ordförande Pirjo Hoffström fr.o.m. 10.12.2013 Föredragande näringslivschef Tomy Wass Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Johan Kinos Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Daniel Wilson Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Kurt Tuominen t.o.m. 7.10.2013 Vice ordförande Veijo Lücke fr.o.m. 12.11.2013 Föredragande infrachef Roger Hakalax 13

4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna för 2013 var kommunernas sammanlagda resultat positivt, cirka 300 miljoner euro på plus. Resultatet förbättrades från föregående år med cirka 600 miljoner euro. Det här beror på att verksamhetskostnadernas tillväxt halverades och att skatteinkomsterna ökade till följd av engångsposter i beskattningen. I fjol var årsbidraget negativt i sammanlagt 36 kommuner. År 2012 var motsvarande siffra mer än dubbelt så stor. Kommunernas skatteinkomster ökade med 6,8 procent jämfört med föregående år. Resultatet är betydande. Det har krävts stor målmedvetenhet av kommunerna, eftersom statsandelarna skars ner med över 800 euro i fjol. Förutom engångsposterna i beskattningen har kommunernas egen stramt hållna ekonomi inverkat på resultatet, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. En faktor som inverkade på och förbättrade fjolårets resultat var effektiviseringen av kommunernas verksamheter. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas utredning stod personalutgiftsbesparingarna för åtminstone 400 miljoner euro. Dessutom förbättrades resultatet till följd av engångsposterna i beskattningen på 400 miljoner euro och höjningarna av inkomst- och fastighetsskattesatserna, som gav cirka 170 miljoner euro. Faktorer som däremot inverkade negativt på resultatet var statsandelsnedskärningarna samt den ökade efterfrågan på kommunernas uppgifter och tjänster. En bidragande orsak till kommunernas positiva resultat är bolagiseringen av kommunernas verksamheter. Åtgärden i sig innebär inte mer pengar för kommunerna. I fråga om de preliminära bokslutsuppgifterna 2013 bör man beakta att år 2012 var det svagaste året i den kommunala ekonomin sedan år 1997. Att situationen är bättre jämfört med året innan betyder därför inte att de ekonomiska problemen skulle vara ur världen, utan att den kommunala ekonomin temporärt befinner sig på en genomsnittlig, åtstramad nivå, påpekar Mäki-Lohiluoma. Kommunernas och samkommunernas lånestock ökar Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,7 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 900 miljoner euro jämfört med året innan. För kommunernas del har den interna finansieringen ändå inte varit tillräcklig, eftersom årsbidraget inte räckt till för att täcka avskrivningarna. Av kommunernas och samkommunernas investeringar finansierades mindre än 60 procent med årsbidraget. Det sammanlagda årsbidraget räckte till avskrivningarna endast i sju landskap (Åland inte inkluderat). I de övriga elva landskapen räckte årsbidraget inte till för avskrivningarna. Egentliga Tavastland hade det högsta årsbidraget i förhållande till avskrivningarna, 131 procent, medan Päijänne-Tavastland hade det lägsta årsbidraget i förhållande till avskrivningarna, 48 procent. I samtliga kommunstorleksklasser räckte årsbidraget bättre till än tidigare i förhållande till avskrivningarna. Högst var årsbidraget i förhållande till avskrivningarna i kommuner med 10 000 20 000 invånare (115 procent) och lägst i kommuner med 40 000 100 000 invånare (84 procent). Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock uppgick till uppskattningsvis 15,6 miljarder euro i slutet av 2013. Ökningen jämfört med året innan var cirka 13 procent. Lånestocken varierar stort i de olika landskapen. Lägst var lånestocken per invånare i Norra Karelen, 1 813 euro/invånare, och högst i Mellersta Österbotten, 4 752 euro/invånare. Lånestocken var i genomsnitt 2 553 euro/invånare i fastlandskommunerna. 14

Lånestocken per invånare var rätt jämn i alla kommunstorleksklasser. Kommuner med 2 000 6 000 invånare hade den lägsta lånestocken, 2 069 euro per invånare. I de två största kommunstorleksklasserna uppgick lånestocken till över 2 700 euro per invånare. Det värsta är ännu inte över Trots att situationen har förbättrats sedan fjolåret, finns det fortfarande ett tryck på kommunerna att anpassa sin ekonomi. År 2014 förväntas kommunernas inkomstbas växa betydligt långsammare. Bland annat minskar statsandelarna till följd av nedskärningarna med cirka 100 miljoner euro. Skatteinkomstökningen uppskattas bli långsammare än i fjol och avta från 6,8 procent till 2,1 procent i år. Det här leder till ett tryck på att höja kommunalskattesatserna, förutspår Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät i december 2013 tänker kommunerna anpassa sina personalutgifter med cirka 600 miljoner euro i år. (Kommunförbundet pressmeddelande 13.2.2013) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2013 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Boksluten för kommunens fyra första år 2009-2012 har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2013 utgick ifrån att 2013 blir ett ekonomiskt mer ansträngt år genom att FNsteel gick i konkurs sommaren 2012 och 180 personer blev utan jobb. I december fattade kommunstyrelsen beslut om att fastigheten Mekaniska Verkstaden i Dalsbruk överförs till Sagalunds museistiftelse kostnadsfritt. Pro Kimitoön r.f., som med ett legoavtal daterat den 29.12.2000 innehaft besittningsrätten till Mekaniska Verkstaden i Dalsbruk, har på sitt årsmöte den 3.5.2012 beslutat att föreningens verksamhet avslutas och att föreningens tillgångar överförs till kommunen enligt föreningens stadgar. Även i legoavtalet sägs att legoområdet samt byggnaden tillfaller legogivaren (kommunen) då avtalet upphör. Överlåtelsen medför en förlust i kommunens bokslut på 53 000 euro. Kommunen köpte under våren ett outbrutet område av fastigheten Västra Dalsbruk 1:566 för 9 874 euro. Kommunstyrelsen fattade också beslut om att köpa fastigheten Bruksviken av Rautaruukki Oyj för 95 000 euro men köpet förverkligades aldrig eftersom säljaren drog sej ur. 15

Under året fattades flera beslut som berörde kommunens fastighetsanvändning. I kommunens strategi ingår att kommunen avstår och/eller försöker sälja fastigheter som inte behövs för egen användning. I juni beslutade fullmäktige sälja fastigheten Gamlas Hem i Dalsbruk. Försäljningspris 240 000 euro, förlust i resultaträkningen 9 800 euro. I augusti såldes Ytterkulla skolas fastighet Lilla skolan för 200 000 euro, förlust i resultaträkningen 13 200 euro. I november såldes kommunalstugan/bokstugan i Dragsfjärds kyrkby för 156 000, vinst i resultaträkningen 100 800 euro. Tekniska nämnden beslutade i juni att sälja kommunens aktielägenhet i Bostads Ab Boda Tull Dragsfjärd Asunto Oy för 30 000 euro. Fullmäktige beviljade kommunal borgen på 1,1 miljoner euro för 10 år till Solkulla stiftelsen rs som bygger 14 lägenheter anpassade för handikappvård i Kimito centrum. Solkulla stiftelsen har ett hyresavtal med Kårkulla samkommun för hela huset för de 10 första åren. Senare under året meddelade Solkulla stiftelsen att de inte kommer att utnyttja borgen. På hösten beslutade fullmäktige att en våtmark inte byggs. De preliminära utredningar och planer som har gjorts, visade att det inte finns ekonomiska förutsättningar att bygga en våtmark. Avdelningen för miljö- och teknik konstaterade under hösten att tre tomter sålts och en tomt har arrenderats ut. Gällande arrenderingen konstaterades att tomtarrendeavtal kan jämföras med försäljning eftersom det är ett långvarigt (40 år) överlåtande av besittningsrätten. Vidare konstaterades att en fastighet hade sålts, Gamlas hem, och två var under försäljning, Kommunalstugan och Ytterkulla lilla skola. Fullmäktige fattade i december beslut om följande budgetändringar för budgeten 2013 och beräkningsprinciper vid utvärderingen över uppnådda ekonomiska mål: 1) Utarrendering av tomt beaktas som uppnått ekonomiskt mål till det belopp som tomthyran beräknas på (30 000 euro beaktat i punkt 2). 2) Budgeten för tomtförsäljning ändras till 97 000 euro 3) Budgeten för försäljning av bebyggda fastigheter och bostadslägenheter ändras till 86 000 euro 4) Budgetändringen, 24 000 euro omdisponeras inom avdelningen för miljö och teknik. 5) Tekniska nämnden beviljas ett tilläggsanslag om 103 000 euro för 2013. Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för juli att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca 440 000 euro. Fullmäktige beslutade i oktober bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Största enskilda investeringen i budgeten för år 2013 var byggandet av ett nytt daghem, den s.k. Barnbyn. Vägen till ett beslut om daghemmets exakta placering i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2013 som planerat. I oktober fattade fullmäktigen slutligen beslut i frågan om var det nya daghemmet i Kimito ska byggas. Beslutet blev att daghemmet byggs fast i skolan, så att skolans behov på tilläggsutrymmen kan tillgodoses i samma lösning. Under året gjordes totalt en budgetändring och två omdisponeringar i investeringsbudgeten. Ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 4,68 miljoner euro och den slutliga budgeten efter ändringar på 40 000 euro var 4,72 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med minskade kassamedel. Investeringarna underskreds med dryga 2,34 miljoner euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. 16

Resultaträkningen för år 2013 visar ett årsbidrag på 4,5 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 2,4 miljoner euro och 1,8 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst 2,3 miljoner euro mera skatter, 408 000 euro mer statsandelar, 172 000 euro mera fastighetsskatt och 183 000 euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader överstiger den ändrade budgeten med 598 000 euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med 187 000 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 100,9 procent av det budgeterade, d.v.s. en överskridning på 366 000 euro. Personalkostnaderna underskrider budgeten med nästan 949 000 euro. Köp av tjänster överskreds med 1 460 000 euro. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med 167 000 euro. Understöd och bidrag överskreds med 134 000 euro och övriga kostnader överskreds med 169 000 euro. Hyreskostnaderna underskreds med 50 000 euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med 187 000 euro varav 45 000 euro är tillverkning för eget bruk. Försäljningsintäkterna överskrider det budgeterade med 83 000 euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,8 miljoner euro eller 99,5 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med 145 000 euro, understöd och bidrag med 34 000 euro och övriga intäkterna med 98 000 euro. Avdelningarna omsorg och miljö och teknik överskred sina budgeter. Omsorgens överskridning var dryga 80 000 euro vilket är en överskridning på 1,7 procent. Miljö och teknik överskred sin budget med knappa 230 000 euro eller 29,8 procent. Överskridningen beror av att intäkter inflöt nästan 300 00 euro mindre än budgeterat. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2013 fanns budgeterat nya lån på 4,5 miljoner euro. Kommunen lyfte i september lån på 4,5 miljoner euro, fördelat på Vattenaffärsverket 800 000 euro och kommunen 3,7 miljoner euro. Normalt amorterar kommunen dryga 2 miljoner euro per år. För år 2013 blev de totala amorteringarna 3 miljoner euro då kommunen betalade bort ett lån i Aktia Bank på dryga 1 miljoner euro. Kommunens skuldbörda ökar från 14,6 miljoner euro till 16,5 miljoner euro, eller från 2 070 euro per invånare till 2 305 euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett litet överskott år 2013. Bokslutet för 2013 visar ett överskott på 32 000 euro vilket betyder att det sammanlagda överskottet från tidigare år nu är 137 400 euro. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar 2015. Det goda resultatet är ett resultat av stram penning användning, stigande antal kunder och en fördelaktig ränteutveckling. Kimitoöns Vatten har under år 2013 lånat 357 000 euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per 31.12. Per 31.12.2013 uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 2,53 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett överskott på 32 000 euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på 23 989 euro till kommunen. I januari 2012 gjorde kommunen en regressfordran mot Region Åboland rf över borgensansvaret som Dragsfjärds kommun ingått för Region Åbolands del. Dragsfjärds och Kimitoöns kommun har amorterat tillsammans totalt ca 267 000 euro av Region Åbolands lån. Under 2011 återbetalade Region Åboland en andel på 88 900 euro av det totala lånebeloppet. I bokslutet 2012 återstod drygt 177 000 euro av Kimitoöns kommuns fordran. I oktober 2013 fattade Region Åboland rf:s styrelse beslut om att föreningen ska upplösas. I samband med upplösningen gjordes en redogörelse över likvidationsförfarandet till föreningens medlemskommuner. Kimitoöns kommun erhöll drygt 171 000 euro av regressfordran, vilket betyder att ca. 6 000 euro av fordran inte har influtit. Summan har bokförts bland kostnadsförda fordringar under fullmäktige. 17

Inkomstskatteprocenten för år 2013 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2013 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN I fråga om finansieringen ser den kommande utvecklingen avsevärt svagare ut än den nuvarande situationen. Förslaget till nya statsandelar innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro under de kommande fem åren. Samtidigt är osäkerhet gällande inkomstskatteintäkterna stor. Det minskade antalet arbetsplatser genom FNsteels konkurs 2012 har ännu inte slagit fullt ut på kommunens inkomstskatt. Samtidigt fortsätter det ytterst osäkra ekonomiska läget för också andra företag, vilket syns i permitteringar och samarbetsförhandlingar. Omfattningen av dessa verkningar är svåra att exakt förutse, men innebär i alla tänkbara scenarier ett allt större tryck på en minskad verksamhetsekonomi. Genom strukturella åtgärder och justeringar i serviceutbudet kan man nå inbesparingar, utan att behöva permittera och säga upp personal på sikt. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren 2014-2016 finns investeringar på 16,1 miljoner euro i ekonomiplanen. I summan ingår inte alla omsorgens fastigheter. Omsorgens behovsutredning och fastighetsplan är ännu under beredning och kommer till beslut i fullmäktige i juni 2014. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. Under samma tidsperiod, 2014-2016, finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 17,1 miljoner euro. Lånebördan skulle stiga från nuvarande 16,15 till 26,3 miljoner euro, vilket per invånare är en ökning från 2 305 euro till 3 714 euro. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Medelränteprocenten för kommunens lån med rörlig ränta var 1,1 % vid årsskiftet. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca 30 000 euro. 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren 2009-2012. Under hösten 2012 - våren 2013 uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft 2013-2016. Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2013 av Dalmed Ab för 525 euro/anställd och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, 18

fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal Personalens antal 31.12.2013 var 583 (år 2012: 578). Av dessa var 432 tillsvidare anställda och 151 visstids anställda. 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy. Novum har konkurrensutsatt alla kommunens försäkringar. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat Oy Ab, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Via Novum har kommunen tillgång till sakkunnigtjänster då Novum fungerar som oberoende länk mellan kommunen och försäkringsbolaget. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Under år 2013 har ledande tjänstemän med beredskapsansvar deltagit i olika långa kurser som räddningsverket ordnat. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är 50-70 procent skyddat och motsvarande 50-30 procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att 50-70 procent av lånen ska vara skyddade. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 19

9 MILJÖFAKTORER År 2013 var det första hela året för Kimitoöns värmes anläggningar i Dalsbruk och användningen av inhemskt träbränsle uppgick till ungefär ca 88 % av hela bränslebehovet, trots vissa inkörningssvårigheter. Detta tillsammans med det första verksamhetsområdet för områdesvärmen i Lammala har betytt ett betydande steg i riktning mot koldioxidneutral uppvärmning av kommunens och privata fastigheter. Ett bakslag var misslyckande med att etablera en företagdriven områdesvärme i Kärra, med inhemskt träbränsle som energiform. Under året gjordes avtal med en företagare för uppvärmning av Hannahemmet med inhemskt träbränsle. Anläggningen beräknas starta under vintern 2014. Av kommunens hela fastighetsyta uppvärms efter det, ca 90 % med biobränslen. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Praktiskt påbörjades tryggandet av vattenförsörjningen redan tidigare i och med utbyggnaden av vattentaget i Skinnarvik och uppkopplingen till vattennätet i kommunens södra del. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön inleddes under detta verksamhetsår. Ett arbete som pågår i flera etapper fram till 2016. Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk har planerats under året samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala parallellt har pågått. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Under året beslöt fullmäktige efter en slutförd utredning att det inte finns förutsättningar för att rena avloppsvatten via en våtmark. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes fr.o.m. 1.1.2013 och detta är ett betydande steg för en bättre miljöpåverkan. Under året startade projektet Smarta Kimitoön. Projektet har som mål att åstadkomma medvetenhet om smarta, innovativa energilösningar, undersöka möjligheterna för Kimitoön att bli en föregångare genom att införa smarta elnät (konsumtion och produktion av el i samma nät) samt att utreda möjligheten att få elbils tankningsställen, s.k. snabbladdning till ön. Vidare skall projektet vara arbetsredskapet för att uppdatera kommunens miljöprogram EKO-LOGISKT. Inom planläggningen har vindkraftsplanerna haft en betydande roll. Vindkraft är s.k. grön energi och planläggningen möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 20