KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2008

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2008 Kommunfullmäktige 26.6.2009

INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 1 Kommundirektörens översikt... 1 Kommunens organisation 2008... 2 Allmän ekonomisk utveckling... 3 Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts kommun... 4 Sammanställning över de samfund som ingår i koncernbokslutet... 19 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 19 BUDGETUTFALL... 20 Förverkligande av de bindande målen uppställda för år 2008... 21 Drifthushållningens utfall... 36 Revisionsnämnden... 38 Kommunstyrelsen... 38 Hälsovårdsnämnden... 47 Socialnämnden... 58 Bildningsnämnden... 68 Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden... 78 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden... 87 Idrottsnämnden... 92 Ungdomsnämnden... 96 Samhällstekniska nämnden... 99 Direktionen för utrymmes- och produktionstjänster... 112 Direktionen för vattenförsörjningsverket... 119 Direktionen för Eriksgård... 122 Resultaträkningsdelen... 124 Investeringsdelen... 127 Finansieringsdelen... 134 BOKSLUTSKALKYLER OCH NOTER... 135 Resultaträkning... 136 Finansieringskalkyl... 137 Kommunens balansräkning... 138 Koncernresultaträkning... 140 Koncernens finansieringskalkyl... 141 Koncernbalansräkning... 142 Noter till bokslutet... 144 Vattenförsörjningsverkets resultaträkning... 160 Vattenförsörjningsverkets finansieringskalkyl... 161 Vattenförsörjningsverkets balansräkning... 162 Noter till vattenförsörjningsverkets bokslut... 164 Förteckning över använda bokföringsböcker... 167 Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter... 168 Revisorernas revisionsanteckning... 169

Bokslut 2008 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Året 2008 var på många sätt en vattendelare för utvecklingen i vår kommun. Det ekonomiska uppsving som varat hela början av 2000-talet började mattas av mot slutet av året, vilket kastar en dyster skugga också över utsikterna för kommande år gällande kommunens ekonomi. Å andra sidan har Kyrkslätts interna tillväxt och utveckling under bokslutsåret tagit konkreta steg framåt, vilka möjliggör även ett snabbt uppsving i aktivitetens inom företagsverksamheten då den ekonomiska verksamheten i Finland igen återhämtar sig. Befolkningstillväxten höll sig på samma nivå som tidigare år, ca 2,4 % (+840 invånare), vilket tillsammans med tillväxten i lönesumman också betydde en stark tillväxt i skatteintäkter, särskilt för förvärvsinkomstskattens del. Det totala inflödet av skatteinkomster steg från föregående år med 5,8 %. Ökningen i verksamhetsutgifterna i vår kommun var ändå dubbelt högre (11,7 %) jämfört med ökningen i skatteinkomsterna. En minskning i verksamhetsutgifterna till en nivå under ökningen i skatteinkomster kommer i fortsättningen att vara den viktigaste uppgiften inom kommunens ekonomi. Markförsäljningsinkomsterna och markanvändningsavtalsersättningarna förverkligades inte år 2008 enligt budgeten och var också ännu mindre än året innan, vilket också för sin del hade en inverkan på att årsbidraget minskade till 7,8 miljoner euro jämfört med 17,6 miljoner föregående år. Årsbidraget nådde inte upp till nivån för avskrivningarna och bokslutsårets resultat uppvisade därmed ett underskott på 1,1 miljoner euro. För investeringar som kommunen genomfört användes ca 26 miljoner euro. För att klara av finansieringen av dem ökade kommunen sin upplåning med 11,6 miljoner euro. Kommunens mest betydande husbyggnadsobjekt år 2008 var vårdhemmet Lindgården och Kartanonrannan päiväkoti. Dessutom gick en betydande del av investeringsanslagen åt till byggande av kommunalteknik som möjliggör kommunens tillväxt. Kommunens totala lånebelopp uppgick i slutet av året till 50,6 miljoner euro, vilket betyder en skuldandel på 1 406 euro per kommuninvånare. Genomförandet av de investeringar som ingår i ekonomiplanen för de kommande åren innebär en snabb tillväxt i upplåningen. Till de mest betydande processerna år 2008 hörde beredningsarbetet inför förnyandet av kommunens förvaltningsstruktur. Resultatet var att både förtroende- och tjänstemannaorganisationen justerades inför fullmäktigeperioden som inleddes. Fullmäktige fattade redan i januari beslutet att sammanslå social- och hälsovårdsväsendena som sedermera kom att kallas vård- och omsorgsväsendet. Dessutom beslutade man under årets lopp bl.a. om godkännande av avtalen gällande genomförandet av det nya kommunhuset samt om utvidgande av SAD:s resekortssystem till att gälla också busstrafiken på hela kommunens område. Gällande beslut i anslutning till fördjupat regionalt samarbete kan man dessutom konstatera att Kyrkslätts kommun förbundit sig till regional organisering av kollektivtrafiken samt till ett utökat utbud på bostäder och tomter. Dessutom har byggarbetena i kommuncentrum kommit igång och fortsätter de följande 5-8 åren. Kommunens välfärd anknyter till dess invånares och företags välfärd och framgång. I detta service- och utvecklingsarbete deltar en stor mängd kommunala arbetstagare och samarbetspartner som enligt de riktlinjer och resurser som de förtroendevalda beslutat om garanterar både nuläget och framtiden. Tack till er alla för er värdefulla insats för Kyrkslätts bästa! TARMO AARNIO kommundirektör

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 Bokslut 2008 KOMMUNENS ORGANISATION 2008 REVISIONSNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE Personalsektionen KOMMUNSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNDIREKTÖREN KONCERNFÖRVALTNINGEN Förvaltnings- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Volshemmets direktion HÄLSOVÅRD Förvaltning och övriga tjänster Öppenvårdstjänster Sjukhus- och anstaltstjänster Munhälsovård Stödtjänster Speciliserad sjukvård SOCIALNÄMNDEN Socialsektionen SOCIALVÅRD Förvaltnings- och servicetjänster Socialvård och sosialarbete Utkomstskydd Äldreomsorg och handikkappservice Direktionerna BILDNINGSNÄMNDEN FINSKSPRÅKIGA FÖRSKOLVERKSAMHETS- OCH UNDERVISNINGSNÄMNDEN SVENSKSPRÅKIGA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UNDERVISNINGSNÄMNDEN IDROTTSNÄMNDEN UNGDOMSNÄMNDEN BILDNINGSVÄSENDE Ekonomi- och förvaltningstjänster Finsk undervisning Finsk förskoleverksamhet Svensk förskolverksamhet och undervisning Specialdagvårdstjänster och elevvård Fritt bildningväsende och grundläggande konstundervisning Biblioteksväsende Kulturväsende Idrottsväsende Ungdomsväsende SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN Tillstånds- och tillsynssektionen Vägsektionen DIREKTIONEN FÖR UTRYMMES- OCH PRODUKTIONSTJÄNSTER DIREKTIONEN FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKET SAMHÄLLSTEKNIK Förvaltningstjänster Samhällsplanering Tomt- och mätningstjänster Övervaknings- och myndighetsverksamhet Utrymmesförvaltning Områdestjänster Kosthållsenheten Vattenförsörjningsverket Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhet DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD

Bokslut 2008 3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ALLMÄN EKONOMISK UTVECKLING (Källa: Finansministeriets nationalekonomiska avdelnings konjunkturöversikt 4/2008) Den osäkerhet som i ca ett år rått på den internationella finansieringsmarknaden förvärrades i mitten av september till kris och i oktober-november spreds dess inverkningar snabbt över hela världen. Världsekonomin befinner sig i en recession och uppgången verkar skjutas längre in i framtiden än tidigare beräknat. Den totala produktionen förväntas sjunka med över 2 procent år 2009. Nedgången i byggande, övrig investeringsverksamhet och export leder till en ökning i arbetslösheten som under år 2009 stiger till i medeltal 8 procent av arbetskraften. Övergången till år 2009 sker i en situation med snabbt sjunkande sysselsättning. Arbetslöshetsgraden torde stiga med 1,5 procentenheter fram till september 2009 jämfört med nivån i slutet av år 2008. Efter många lugna år tilltog inflationen märkbart under början av år 2008 och steg i augustiseptember till 4,7 procent. Inflationen avtog ändå snabbt särskilt till följd av de lägre energikostnaderna samt som en följd av räntenedgången. Konsumentpriserna stiger år 2009 i medeltal med ca en procent. Konsumentpriserna uppskattas stiga år 2009 i medeltal med ca en procent. De korta räntorna hade i december sjunkit till ca 3 procent och i mars 2009 till under två procent. Löntagarnas förtjänstnivåindex uppskattas år 2008 stiga med i medeltal 5,5 % och år 2009 med hela 5,0 %. Hushållens konsumtion fortsatte att stiga kraftigt fram till hösten och ökade år 2008 med ca 2,5 procent. Hushållens sparkvot ökar då arbetslösheten och osäkerheten ökar. Så går det också år 2009. År 2009 uppskattas konsumtionsökningen avta med ca en procentenhet. Statsekonomin kommer år 2009 för första gången under detta årtionde att uppvisa ett underskott. Också kommunalekonomin kommer att uppvisa ett litet underskott. Avmattningen i den ekonomiska tillväxten påverkar kommunerna på ett mer märkbart sätt först efter år 2009.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4 Bokslut 2008 UTVECKLING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI I KYRKSLÄTTS KOMMUN Förändringar i befolkningen 2004-2008 31.12. 2004 %-andel 2005 %-andel 2006 %-andel 2007 %-andel 2008 %-andel 0-6 år 3 614 11,0 3 801 11,3 3 900 11,3 3 966 11,3 4 060 11,3 7-15 år 4 510 13,8 4 628 13,8 4 682 13,6 4 793 13,6 4 837 13,4 16-19 år 1 585 4,8 1 601 4,8 1 658 4,8 1 725 4,9 1 834 5,1 20-64 år 20 251 61,8 20 602 61,4 20 985 61,0 21 346 60,7 21 748 60,4 65-74 år 1 784 5,4 1 853 5,5 2 019 5,9 2 117 6,0 2 237 6,2 75-84 år 840 2,6 875 2,6 911 2,6 940 2,7 1 006 2,8 85 år - 188 0,6 221 0,7 234 0,7 254 0,7 259 0,7 32 772 100,0 33 581 100,0 34 389 100,0 35 141 100,0 35 981 100,0 ökning 1 077 809 808 752 840 ökning, % 3,40 2,47 2,41 2,19 2,39 Kommunens invånarantal växte under året med 840 personer, dvs. 2,39 %. Ökningen i gruppen 0-6 åriga ökade från 1,7 procent föregående år till 2,4 procent. Ökningen var 94 personer (2007: 66). Ökningen av antalet personer i skolåldern, dvs. 7-15 åringar, minskade från 2,4 procent till 0,9 procent. Den kvantitativa ökningen var 44 personer, medan den året innan var 111 personer. Andelen 20 64-åriga av hela befolkningen var vid årets slut 60,4 % (2007: 60,7 %). Andelen personer över 75 år ökade under året med 71, då den motsvarande kvantitativa ökningen året innan var 49 personer. Åldersgruppens andel av befolkningen var år 2004 3,2 % och år 2008 3,5 %. Befolkningsökningens struktur 2004-2008 2004 2005 2006 2007 2008 Levande födda 502 508 504 510 523 Avlidna -154-158 -152-173 -188 Nativitetsöverskott 348 350 352 337 335 Flyttning inom landet: inflyttning 2 727 2 677 2 484 2 596 2 448 Flyttning inom landet: utflyttning -2 076-2 282-2 125-2 303-2 027 Flyttning inom landet: netto 651 395 359 293 421 Inflyttning till landet 153 178 187 216 170 Utflyttning från landet -82-116 -100-103 -96 Korrigering av folkmängden 7 2 10 9 10 Förändringar totalt 1 077 809 808 752 840 Folkmängden totalt 32 772 33 581 34 389 35 141 35 981 Ökning, % 3,40 2,47 2,41 2,19 2,39 Källa: Statistikcentralen Antalet födda ökade med 2,5 % i jämförelse med året innan. Nettoflyttningen var större än året innan, 22 %. Nettoflyttningens andel av årets befolkningstillväxt var 59,6 % (2007: 54,6%).

Bokslut 2008 5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sysselsättningens utveckling Arbetslöshetsgraden i kommunen var 5,4 % i slutet av året (2007: 5,0 %). Det totala antalet arbetslösa uppgick till 981 personer i slutet av året (2007: 881). Av dem hade 172 d.v.s. 17,5 % varit arbetslösa i över ett år. Under året ökade arbetskraften från 17 756 personer till 18 150 personer. Antalet arbetslösa svängde till en svag ökning i september. Under september - december ökade antalet arbetslösa med 100 personer. Under slutet av året svängde antalet lediga jobb till en klar minskning. Kommunens näringslivsväsende Man förde en intensiv dialog med Kyrkslätts företagare r.f. angående utvecklingen av kommunen. Dessutom assisterade näringslivsväsendet företagarföreningen vid ordnandet av Företagarforum. Man var ofta i kontakt med företagare i Kyrkslätt och på andra orter gällande förfrågningar om verksamhetslokaler och tomter. Näringslivsväsendet kom överens om samarbetsarrangemang med tre företagskuvöser som finansieras av Nylands TE-central. Samarbetet med Espoon Seudun Uusyrityskeskus utvecklades. Kuvösernas operativa verksamhet i Kyrkslätt intensifieras år 2009. Näringslivsväsendet befrämjade också utvecklingen av service i Jorvas Hitech Center. Tillsammans med Omnia koulutuskuntayhtymä inledde man förberedelserna för ett mångårigt verksamhetsprojekt som också Helsingfors stad, Esbo stad, Lovisa stad och VTT deltar i. På initiativ av näringslivsväsendet inledde Haaga-Helia träningsprogrammet LAATU1000 för företag i västra Nyland inom resebranschen. Dessutom ansvarade näringslivsväsendet för de åtgärder som berörde kommunen vid mässan Matka 2009. Man samarbetade med Esbo och Helsingfors gällande koordinering av företagstjänster och åstadkommande av ett gemensamt verksamhetsprojekt. Tillsammans med Vichtis kommun deltog man i planeringen av Noux resecenter som koordineras av Forststyrelsen och tillsammans med Sjundeå kommun funderade man bl.a. på samarbete gällande Getberget. Detta samarbete fortsätter år 2009.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6 Bokslut 2008 Arbetsplatser branschvis i slutet av året 2004-2006 2004 2005 2006 Arbetspl. % Arbetspl. % Arbetspl. % Jord- och skogsbruk (A-B) 134 1,3 143 1,4 123 1,2 Utvinning av mineral (C) 1 0,0 1 0,0 0 0,0 Tillverkning (D) 1 526 14,8 1 473 14,4 1 526 14,8 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (E) 35 0,3 34 0,3 35 0,3 Byggverksamhet (F) 776 7,5 733 7,2 685 6,6 Handel, hotell- och restaurangverksamh. (G-H) 2 265 21,9 2 256 22,1 2 308 22,3 Transport, magasinering och kommunikation (I) 480 4,6 476 4,7 517 5,0 Finansiell verksamhet, företagstjänster (J-K) 1 275 12,3 1 326 13,0 1 370 13,2 Offentliga tjänster (L-Q) 3 631 35,1 3 583 35,1 3 620 35,0 Näringsgrenen okänd 219 2,1 179 1,8 157 1,5 Totalt 10 342 100,0 10 204 100,0 10 341 100,0 Ökning av arbetsplatser 275-138 137 Självförsörjningsgrad - arbetsplatser/arbetskraft, % 58,6 57,5 57,0 - arbetsplatser/sysselsatt arbetskraft, % 63,1 61,7 60,3 Arbetskraft branschvis i slutet av året 2004-2006 2004 2005 2006 Pers. % Pers. % Pers. % Jord- och skogsbruk (A-B) 149 0,8 157 0,9 135 0,7 Utvinning av mineral (C) 8 0,0 5 0,0 5 0,0 Tillverkning (D) 2 279 12,9 2 273 12,8 2360 13,0 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (E) 103 0,6 113 0,6 107 0,6 Byggverksamhet (F) 1 018 5,8 989 5,6 1034 5,7 Handel, hotell- och restaurangverksamh. (G-H) 3 137 17,8 3 198 18,0 3224 17,8 Transport, magasinering och kommunikation (I) 1 141 6,5 1 073 6,0 1112 6,1 Finansiell verksamhet, företagstjänster (J-K) 3 145 17,8 3 239 18,2 3553 19,6 Offentliga tjänster (L-Q) 5 198 29,5 5 314 29,9 5457 30,1 Näringsgrenen okänd 221 1,3 179 1,0 158 0,9 Antal arbetslösa (december) 1 243 7,0 1 218 6,9 1 005 5,5 Totalt 17 642 100,0 17 758 100,0 18 150 100,0 Sysselsatt arbetskraft - i den egna kommunen 6 236 38,0 5 752 34,8 5 929 34,6 - utanför den egna kommunen 10 163 62,0 10 788 65,2 11 216 65,4 Källa: Statistikcentralen Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet år 2008 De väsentligaste beslut/åtgärder som påverkade kommunens utveckling och funktioner år 2008 var: Kommunfullmäktige beslutade i januari att kommunens social- och hälsovårdsväsenden sammanslås till en organisation fr.o.m. ingången av år 2009 och godkände målsättningarna med förvaltningsförändringen. Vid samma sammanträde godkände kommunfullmäktige avtalen med vilka SAD:s resekortssystem togs i bruk i busstrafiken på hela kommunens område fr.o.m. 1.3.2008.

Bokslut 2008 7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ett intentionsavtal mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen om att utöka bostads- och tomtutbudet i regionen godkändes i februari. Avtalen mellan Kommunernas pensionsförsäkring och Kyrkslätts kommun gällande genomförande av ett nytt kommunhus godkändes i maj. Det nya kommunhuset genomförs som ett fastighetsaktiebolag i avtalsparternas ägo, vars lokaliteter kommunen hyr. Kommunhuset färdigställs år 2011. Kommunfullmäktige godkände i december att en samkommun som svarar för regionalt ordnande av kollektivtrafik grundas tillsammans med Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kervo städer. Samkommunen inleder sin verksamhet vid ingången av år 2010. Det nya vårdhemmet, Kartanonrannan päiväkoti och Nissnikun päiväkotis tilläggsutrymmen färdigställdes i slutet av året. Kommunens personalpolitik Tjänste- och arbetskollektivavtalen som kommunernas arbetsmarknadsparter ingick år 2007 är i kraft till slutet av januari 2010. Med en lokal justeringspott eftersträvade man 1.3.2008 att korrigera missförhållanden i lönesättningen och förbättra kommunens konkurrenskraft som arbetsgivare. Inom undervisningsväsendet användes den lokala justeringspotten för första gången till individuella tillägg. Med hjälp av lokala tjänste- och arbetsavtal eftersträvade man att underlätta rekryteringen av sjukskötare och barnträdgårdslärare. Personalsektionen fäste i augusti uppmärksamhet bl.a. vid eftersläpningen inom lönesättningen för chefer och experter. Fullmäktige riktade i budgeten för år 2009 ett anslag för korrigering av detta. Till följd av kostnadsutvecklingen blev man i slutet av året tvungen att göra nedskärningar i de sjukvårdstjänster som erbjuds personalen i samband med företagshälsovården. Kommunens personalstruktur 31.12.2008 Hel- och deltidsanställda I bisyssla Anställda Med stöd Verksamhetsenhet Ordinarie Vikarier För viss tid Totalt totalt sysselsattta anställda Konceernförvaltning 52 2 1 55 55 2 Hälsovård 236 30 22 288 288 1 Socialväsende 157 20 13 190 190 4 Bildningsväsende 1 043 166 166 1 375 122 1 497 4 Samhällsteknik 248 12 5 265 265 5 Totalt 31.12.2008 1 736 230 207 2 173 122 2 295 16 ( Totalt 31.12.2007 1 651 205 197 2 053 133 2 186 8 ) Ordnande av kommunens interna tillsyn Den interna tillsynen är ett medel med vilket man eftersträvar att säkerställa uppnåendet av målsättningarna. Den interna tillsynen är i kommunen arrangerad som en del av det operativa

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 Bokslut 2008 ledarskapet och resultatstyrningen, där man eftersträvar att identifiera och kontrollera riskerna och förebygga misstag, fel och missförstånd. Kommunens ledarskapssätt och stadgade tillsynsmiljö skapar förutsättningar för tillsynsprocesserna och befrämjar uppnående av målsättningarna samt personalens tillsynsmedvetenhet. Tillsynsomgivningens komponenter är bl.a. kommun- och servicestrategin sektorspecifika och verksamhetsspecifika strategier en organisationsstruktur som baserar sig på en klar uppgiftsindelning uppdelning av uppgifter och ansvar med hjälp av regler och delegeringsbeslut. Kommunens operativa verksamhets- och ekonomimål definieras i den av kommunfullmäktige årligen godkända ekonomiplanen och budgeten. Man har skapat möjligheter för kommunens ledning och chefer att kontinuerligt följa upp förverkligandet av målen. Man har rapporterat till kommunstyrelsen om förverkligandet av målen i delårsöversikterna, som uppgörs på basis av situationen i april och augusti, och i verksamhetsberättelsen som hör till bokslutet. Delårsöversikterna tillställs också kommunfullmäktige för kännedom. Varje nämnd och direktion ansvarar för ordnande av tillräcklig intern tillsyn för sitt verksamhetsområde. I direktiven för intern tillsyn som godkänts av kommunstyrelsen finns mer detaljerade beskrivningar av hur den interna tillsynen ska ordnas. Direktiven uppdateras år 2009 att motsvara de nya instruktionerna som trädde i kraft i början av år 2009. Bedömningen och hanteringen av risker hänför sig å ena sidan till de yttre risker som konstaterats i samband med planering av kommunens verksamhet och ekonomi och som beror på kommunens verksamhetsmiljö och verksamhetsförutsättningar och förändringar i dem och å andra sidan till identifiering och avvärjning av de väsentligaste risker som konstaterats vid planeringen och ledningen av resultatenheternas verksamheter och processer i kommunens egen organisation. Vid planeringen och utvecklingen av verksamheter är det nödvändigt att på ett mer heltäckande sätt än för närvarande utreda risker i anslutning till dem, metoder och kostnader i anslutning till avvärjning av risker samt välja prioritering för att hantera och avvärja de risker som konstaterats. Kommunstyrelsen svarar för hur riskhanteringen realiseras och samordnas och beslutar om försäkring av egendom och ansvar. Ett riskhanteringsdirektiv på kommunnivå, där kommunens nyckelrisker/-riskområden identifieras och hanteringssättet beskrivs kommer att uppgöras år 2009. Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Uppkomsten av räkenskapsperiodens resultat beskrivs i resultaträkningen och finansieringen av verksamheten i finansieringskalkylen. Här beaktas endast kommunens externa kontotransaktioner.

Bokslut 2008 9 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Resultaträkning och nyckeltal (1 000 euro) 2006 2007 2008 Ändring % Verksamhetsintäkter 22 495,1 24 382,1 25 083,4 2,9 Verksamhetskostnader -143 157,8-156 473,2-174 782,4 11,7 Verksamhetsbidrag -120 662,7-132 091,2-149 699,0 13,3 Skatteinkomster 115 453,0 131 590,5 139 185,2 5,8 Statsandelar 17 712,6 19 033,2 19 648,1 3,2 Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter 202,0 414,5 401,2-3,2 Övriga finansiella intäkter 381,8 488,8 456,4-6,6 Räntekostnader -1 480,6-1 868,7-2 147,4 14,9 Övriga finansiella kostnader -6,4-10,0-19,8 98,6 Årsbidrag 11 599,8 17 557,2 7 824,7-55,4 Avskrivningar och nedskrivningar -7 722,6-8 065,8-8 910,6 4,4 Extraordinära inkomster 64,3 Extraordinära utgifter -108,0 Räkenskapsperiodens resultat 3 877,2 9 491,5-1 129,6-111,9 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 324,8 310,0 194,4-37,3 Ökning (-) eller minskning (+) av reserveringar -3 000,0 2 444,6-181,5 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -134,7-59,1-12,2-79,3 Räkenskapsperiodens över-/underskott 4 067,2 6 742,3 1 497,3-77,8 Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsinkomster/Verksamhetsutgifter, % 15,7 15,6 14,4 Årsbidrag i procent av avskrivningarna 150,4 218,2 87,8 Årsbidrag, euro/invånare 337 500 217 Invånarantal 31.12. 34 389 35 141 35 981 Resultaträkningens verksamhetsinkomster och -utgifter År 2008 ökade verksamhetsinkomsterna med 2,9 % och verksamhetsutgifterna med 11,7 %. Ökningen av verksamhetsutgifterna kvarstod på en hög nivå och var 2,4 procentenheter större än året innan. Verksamhetsbidraget ökade med 13,3 % (2007: 9,5 %).

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10 Bokslut 2008 Sektorvis utvecklades verksamhetsinkomsterna och utgifterna enligt följande: (1 000 euro) Verksamhetsintäkter förändr.- 2007 2008 % 2007 2008 Verksamhetskostnader förändr.- % Allmän förvaltning 238 449 88,4 6 287 7 993 27,1 Hälsovård 2 199 2 472 12,4 42 503 47 004 10,6 Sosialväsende 3 776 4 017 6,4 26 539 29 801 12,3 Bildningsväsende 4 225 5 290 25,2 55 242 60 796 10,1 Samhällsteknik 5 050 3 932-22,1 22 887 25 389 10,9 Vattenförsörjningsverket 3 805 4 033 6,0 2 255 3 009 33,5 Simhallen 448 516 15,4 760 790 3,9 Försäljningsvinster från anläggningstillgångar 3 839 1 901-50,5 Ersättningar av markanvändningsavtal 802 2 472 208,3 Sammanlagt 24 382 25 083 2,9 156 473 174 782 11,7 Det sammanlagda inflödet av försäljningsvinster från anläggningstillgångar och ersättningar för markanvändningsavtal, 4,4 miljoner euro, var 0,3 miljoner euro, dvs. 6 % mindre än inflödet föregående år. Den negativa tillväxtprocenten inom samhällsteknikens verksamhetsinkomster påverkades av att avfallshanteringen flyttades över till SAD att skötas fr.o.m. 1.4.2008.. Simhallens totalinkomst förstärktes från föregående år med 15,4 %. Den relativa ökningen i verksamhetskostnader var störst inom vattenförsörjningsverket, 33,5 %, och näst störst inom den allmänna förvaltningen, 27,1 %. Ökningen i vattenförsörjningsverkets kostnader påverkades av ökningen i mängden rent vatten som levererats av Esbo Vatten och av ökningen i mängden avfallsvatten som behandlats. Inom den allmänna förvaltningens verksamhetsområden fanns den största ökningen, 0,7 milj. euro (+19 %), i koncernförvaltningens verksamhetsutgifter, då ökningen i reserveringarnas och projektens verksamhetskostnader var 0,5 milj. euro (+66 %). Inom socialväsendets verksamhetsområden fanns den största ökningen i verksamhetsutgifter inom äldreomsorg och handikappservice, 1,8 milj. euro (+13,4 %) och inom socialvård och socialarbete, 1,0 milj. euro (+14 %) och 1,4 milj. euro (+12 %). Inom de övriga sektorerna förblev tillväxtprocenten för verksamhetskostnader under tillväxtprocenten för totalkostnader. Enligt utgiftsslag var förändringen i verksamhetsutgifter följande jämfört med året innan:

Bokslut 2008 11 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (1 000 euro) 2007 förändr.-% %-andel 2008 förändr.-% %-andel Personalutgifter 71 010,0 10,0 45,4 77 934,7 9,8 44,6 Köp av tjänster 59 419,9 10,9 38,0 68 553,0 15,4 39,2 Material, förnödenheter och varor 8 798,2 6,9 5,6 9 920,4 12,8 5,7 Bidrag 15 366,4 1,9 9,8 16 120,1 4,9 9,2 Hyror 1 485,6 6,0 0,9 1 863,4 25,4 1,1 Övriga utgifter 393,0 19,4 0,3 390,8-0,6 0,2 Verksamhetsutgifter totalt 156 473,2 9,3 100,0 174 782,4 11,7 100,0 En ökning i bl.a. underhåll av byggnadsbeståndet och i renoveringsarbeten som köpt service har påverkat tillväxtprocenten inom tjänsterna. Den betydande prishöjningen på energi och livsmedel har påverkat tillväxtprocenten inom material, förnödenheter och varor. Ökningen i antalet hyrda lokaliteter återspeglar sig på tillväxtprocenten i hyror. Skatteinkomster och statsandelar Det totala inflödet av skatteinkomster, 139,2 milj. euro, var 7,6 milj. euro eller 5,8 % större än året innan. När en korrigering av engångskaraktär på 3 milj. euro i samfundsskatteandelen som ingår i föregående års influtna skatteinkomster avdras från dem stiger ökningen av skatteinkomsterna till 8,2 procent. Av skatteintäkterna ökade kommunalskattens avkastning med 9 %. Statsandelarna uppgick till 19,6 milj. euro, vilket var 0,6 milj. euro eller 3,2 % mera än året innan. Årets resultat Skattefinansieringen (skatteinkomster + statsandelar) ökade med 5,5 %. Ökningen i skattefinansieringen underskred tillväxten i verksamhetsbidraget med 7,8 procentenheter. Årsbidraget försvagades från 17,6 milj. euro under det föregående året till 7,8 milj. euro. Årsbidraget täckte bara 88 % av avskrivningarna enligt plan och årets resultat uppvisade därmed ett underskott, 1,1 milj. euro. I följande tabeller beskrivs hur de externa verksamhetsutgifterna och verksamhetsbidragen för sektorernas verksamheter har utvecklats åren 2006-2008. I tabellerna listas verksamheterna efter storleksordningen enligt ökningar i euro åren 2006-2008.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12 Bokslut 2008 Verksamhet Verksamhetskostnader (1 000 e) förändr. 06-08 2006 2007 2008 förändr. 07-08 (1 000 e) % Bi Barndagvård och förskola 22 122 24 682 26 864 2 182 4 742 21,4 Hä Primärhälsovård 14 723 16 462 18 695 2 232 3 972 27,0 So Äldreomssorg och handikappvård 11 751 13 146 14 911 1 764 3 160 26,9 Bi Finska skolväsende 14 858 16 078 18 014 1 937 3 156 21,2 Sa Utrymmesförvaltningen 8 230 9 131 11 198 2 067 2 968 36,1 Hä Specialiserad sjukvård 25 524 26 041 28 310 2 269 2 786 10,9 So Socialvård och socialarbete 6 143 7 201 8 230 1 029 2 086 34,0 Sa Understödande av kollektivtrafiken 404 1 258 2 229 972 1 826 452,5 Af Koncernförvaltningen 3 475 3 831 4 564 733 1 089 31,3 Bi Skolväsendets gemensamma funktioner 3 645 3 944 4 510 566 865 23,7 Sa Vattenförsörjningsverket 2 242 2 255 3 009 754 768 34,2 Bi Svenska skolväsende 4 877 5 199 5 640 440 763 15,6 So Utkomstskydd 5 314 5 716 6 046 330 732 13,8 Af Reserveringar och projekt 470 684 1 137 453 667 142,1 Sa Kosthållsenheten 3 119 3 411 3 709 298 590 18,9 Af Interna tjänster 1 162 1 266 1 713 447 551 47,4 Sa Brand- och räddningsväsende 1 886 2 017 2 173 157 288 15,3 Bi Fritt bildningsväsende 1 700 1 832 1 920 88 220 12,9 So Förvaltnings- och kanslitjänster 423 475 615 139 192 45,3 Bi Biblioteksväsende 1 226 1 312 1 407 94 180 14,7 Bi Ungdomstjänster 698 788 868 81 170 24,4 Bi Förvaltnings- och kanslitjänster 605 634 710 76 105 17,4 Sa Tillsyns- och myndighetsuppgifter 847 919 937 18 90 10,6 Sa Utvecklings- och gemensamma tjänster 1 789 1 840 1 872 31 82 4,6 Sa Områdestjänster 890 952 965 14 76 8,5 Bi Kyrkslätts simhall 727 760 790 30 64 8,7 Bi Idrottstjänster 801 774 864 90 63 7,9 Af Förtroendeförvaltning 449 446 512 66 63 14,0 Sa Eriksgård 95 108 155 46 60 63,3 Af Revision 50 61 67 7 17 33,9 Af Försäljningsvinster från anläggningstillgångar 25-25 Sa Kommunaltekniska tjänster 2 891 3 251 2 151-1 100-740 -25,6 Totalt 143 158 156 473 174 782 18 309 31 625 25,0 Åren 2006-2008 ökades resurserna för barndagvård och förskoleundervisning mest i euro, totalt 4,7 milj. euro. Relativt mest ökades stödet till kollektivtrafiken, 453 %. Resurser har ökats i fyra verksamheter med över 3 milj. euro och i nio verksamheter med minst 1 milj. euro. Den största relativa ökningen i resurser jämfört med året innan riktas till verksamheten Stöd till kollektivtrafiken, i vilken ökningen i resurser år 2008 var 1,0 milj. euro dvs. 77 %. I följande tabell granskas utvecklingen av verksamhetsbidragen (d.v.s. skillnaden mellan verksamhetsinkomsterna och -utgifterna) på motsvarande sätt.

Bokslut 2008 13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhet Verksamhetsbidrag (1 000 e) förändr. 06-08 2006 2007 2008 förändr. 07-08 (1 000 e) % Hä Primärhälsovård -12 374-14 264-16 223-1 959-3 849 31,1 Bi Barndagvård och förskola -19 373-21 640-22 979-1 339-3 607 18,6 Bi Finska skolväsende -14 545-15 808-17 691-1 883-3 147 21,6 So Äldreomssorg och handikappvård -11 047-12 299-14 107-1 808-3 060 27,7 Sa Utrymmesförvaltningen -6 671-7 735-9 709-1 974-3 038 45,5 Hä Specialiserad sjukvård -25 524-26 041-28 310-2 269-2 786 10,9 So Socialvård och socialarbete -5 393-6 603-7 530-926 -2 137 39,6 Sa Understödande av kollektivtrafiken -202-920 -1 580-660 -1 378 682,2 Bi Svenska skolväsende -4 819-5 159-5 609-450 -790 16,4 Bi Skolväsendets gemensamma funktioner -3 583-3 921-4 349-428 -766 21,4 Af Interna tjänster -943-1 265-1 692-427 -750 79,5 Af Reserveringar och projekt -464-684 -1 137-453 -673 144,9 Sa Vattenförsörjningsverket 1 632 1 550 1 024-527 -608-37,3 Af Koncernförvaltningen -3 581-3 640-4 137-497 -556 15,5 Sa Kommunaltekniska tjänster -967-1 091-1 508-417 -541 55,9 Sa Kosthållsenheten -2 902-3 159-3 408-249 -507 17,5 So Utkomstskydd -3 236-3 387-3 533-146 -297 9,2 Sa Brand- och räddningsväsende -1 886-2 017-2 173-157 -288 15,3 So Förvaltnings- och kanslitjänster -422-474 -614-140 -192 45,4 Bi Biblioteksväsende -1 150-1 236-1 328-91 -177 15,4 Sa Utvecklings- och gemensamma tjänster -1 407-1 459-1 563-104 -155 11,0 Bi Fritt bildningsväsende -1 230-1 314-1 377-63 -148 12,0 Sa Tillsyns- och myndighetsuppgifter -355-504 -502 2-146 41,2 Af Förtroendeförvaltning -368-398 -510-112 -142 38,4 Bi Ungdomstjänster -508-560 -631-71 -123 24,3 Bi Idrottstjänster -718-745 -832-86 -114 15,9 Bi Förvaltnings- och kanslitjänster -604-634 -710-76 -106 17,6 Sa Eriksgård -33-48 -92-44 -58 175,0 Sa Områdestjänster -869-905 -921-16 -52 6,0 Bi Kyrkslätts simhall -238-313 -274 39-35 14,8 Af Revision -50-61 -67-7 -17 33,9 Af Försäljningsvinster från anläggningstillgångar -25 0 0 0 25-100,0 Försäljningsvinster från anläggningstillgångar 2 990 3 839 1 901-1 938-1 088-36,4 Avtalsersättningar 202 802 2 472 1 670 2 270 1 124,9 Totalt -120 663-132 091-149 699-17 608-29 036 24,1 Skatteintäkter 115 453 131 591 139 185 7 595 23 732 20,6 Statsandelar 17 713 19 033 19 648 615 1 936 10,9 Finansieringsposter -903-975 -1 310-334 -406 45,0 Totalt 132 262 149 648 157 524 7 875 25 261 19,1 Årsbidrag 11 600 17 557 7 825-9 732-3 775-32,5 Granskningen av verksamhetsbidraget visar hur mycket av skattefinansieringen som används till täckning av verksamhetsbidragen i drifthushållningsdelens verksamheter och hur mycket av den som efter finansieringsposterna kvarblivit som årsbidrag och därigenom för att finansiera investeringar. År 2006-2007 var ökningen i skattefinansieringen större än ökningen i

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 14 Bokslut 2008 verksamhetsbidraget och årsbidraget förstärktes. Av skattefinansieringen gick år 2006 90,5 % och år 2007 87,7 % till att täcka verksamhetsbidraget. År 2008 gick så mycket som 94,2 % av skattefinansieringen till att täcka verksamhetsbidragen och efter täckandet av finansieringsposterna kvarstod endast 7,8 milj. euro som årsbidrag för finansiering av investeringar. Finansieringskalkyl Den kombinerade effekten av årsbidraget, slumpmässiga poster och inkomstfinansieringens korrigeringsposter, d.v.s. självfinansieringsandelen var i finansieringskalkylen år 2008 5,9 milj. euro (2007: 13,8 milj. euro). Nettofinansieringsbehovet av investeringsutgifter var 23,9 milj. euro, vilket var 11,8 milj. euro mer än föregående år. Penningflödet för verksamheten och investeringarna uppvisade sålunda ett underskott på 18,0 milj. euro, då det föregående år uppvisade ett överskott på 1,6 milj. euro. Långfristiga lån amorterades under årets lopp med 4,5 milj. euro. Kommunen lyfte 16 milj. euro nya lån. De övriga balansposternas inverkan på finansieringens penningflöde var + 2,3 milj. euro. Den kombinerade effekten av verksamhetens och investeringarnas samt finansieringens penningflöden på kommunens penningmedel var -4,3 milj. euro. Kommunens lånestock var i slutet av året 50,6 milj. euro, dvs. 1 406 euro/invånare (2007: 1 111 euro/invånare). Kommunens likviditet försvagades under räkenskapsåret. I slutet av räkenskapsåret räckte kassan till för 17 dagar, då den i slutet av det föregående året hade räckt till för 28 dagar. INKOMSTFINANSIERINGENS NIVÅ 2002-2009 (1 000 euro) 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 TA 2009 Nettoinvesteringar Årsbidrag

Bokslut 2008 15 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Finansieringskalkyl och nyckeltal (1 000 euro) 2006 2007 2008 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 11 599,8 17 557,2 7 824,7 Extraordinära poster -43,7 Korrektivposter till internt tillförda medel -3 109,7-3 799,5-1 890,0 8 490,1 13 757,8 5 891,1 Kasaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -14 060,7-16 880,2-26 583,2 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 508,4 634,3 525,8 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 3 090,6 4 091,0 2 134,7-10 461,8-12 154,9-23 922,6 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -1 972 1 603-18 032 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen -34,5-24,4-116,3 Minskning av utlåningen 12,1 3,2 1,8-22,4-21,3-114,5 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 8 000,0 16 000,0 Minskning av långfristiga lån -3 295,5-4 484,9-4 473,0 Förändringar av kortfristiga lån 4 704,5-4 484,9 11 527,0 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 57,8 103,5 116,3 Förändring av omsättningstillgångar -15,4-12,9-25,0 Förändring av fordringar 203,0-361,7 800,1 Förändring av räntefria skulder 3 756,6 4 663,3 1 388,0 4 002,0 4 392,2 2 279,4 Kassaflödet för finansieringens del 8 684,1-114,0 13 691,9 Förändring av likvida medel 6 712,4 1 488,9-4 339,6 Förändring av likvidamedel Kassamedel 31.12. 12 432,3 13 921,2 9 581,6 Kassamedel 1.1. -5 719,9-12 432,3-13 921,2 6 712,4 1 488,9-4 339,6 Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 85,6 108,1 30,0 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 68,8 84,6 25,5 Låneskötselbidrag 2,7 3,1 1,5 Kassautbetalningar, milj. 162,0 179,7 208,1 Likviditet, kassadagar 28 28 17 Invånarantal 34 389 35 141 35 981

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16 Bokslut 2008 Kommunens balansräkning och dess nyckeltal Balansräkningens slutsumma steg med 11,8 milj. euro jämfört med föregående år. De viktigaste ändringarna var: Aktiva Värdet av immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva ökade under året med 16,9 milj. euro. Ökningarna hänförde sig till grupperna jord- och vattenområden (2,4 milj. euro), byggnader (6,7 milj. euro) och fasta konstruktioner och anordningar (4,9 milj. euro). De kortfristiga fordringarna minskade med 0,6 milj. euro. Penningtillgångarna minskade med 4,3 milj. euro. Passiva Det egna kapitalet ökade med ett belopp som motsvarade räkenskapsperiodens överskott, dvs. med 1,5 milj. euro. Från de frivilliga reserveringarna frigjordes 2,5 milj. euro. Det främmande kapitalet ökade med 12,9 milj. euro, det långfristiga främmande kapitalet ökade med 12,7 milj. euro och det kortfristiga med 0,2 milj. euro. Balansräkningens nyckeltal Självförsörjningsgraden mäter kommunens soliditet, tolerans för underskott och förmåga att klara av förbindelser på lång sikt. 70 % kan anses vara en bra målnivå för självförsörjning. En självförsörjningsgrad på 50 % eller mindre innebär en betydande skuldbelastning. Kommunens självförsörjningsgrad försvagades från 57,3 procent föregående år till 52,8 procent som en följd av ökningen i främmande kapital. Kommunens självförsörjningsgrad blev klart lägre än självförsörjningsgraden inom hela kommunsektorn i genomsnitt, som 31.12.2007 var 67 %. Nyckeltalet för finansieringstillgångar ( /invånare) anger hur de likvida medlen räcker till för återbetalning av främmande kapital. Den negativa skillnaden mellan finansieringstillgångarna och det främmande kapitalet visar det belopp av det främmande kapitalet som inte blir täckt med finansieringsandelen. Nyckeltalet för kommunens finansieringstillgångar försvagades och uppgick till 1 615,16 euro/invånare. Nyckeltalet för alla kommuners sammanlagda finansieringstillgångar uppgick 31.12.2007 till 1 245 euro/invånare. Nyckeltalet för den relativa skuldsättningen anger hur mycket av kommunens driftsinkomster som behövs för att återbetala det främmande kapitalet. Kommunens nyckeltal steg med 2,4 procentenheter, från 40,7 procent föregående år till 43,1 procent. Nyckeltalet för alla kommuners sammanlagda relativa skuldsättning uppgick 31.12.2007 till 42 %.

Bokslut 2008 17 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens balansräkning AKTIVA 2008 2007 2008 2007 milj. milj. milj. milj. PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA 150,22 133,21 EGET KAPITAL 86,40 84,90 Immateriella tillgångar 1,72 1,74 Grundkapital 59,99 59,99 Immateriella rättigheter 0,09 0,16 Uppskrivningsfond 0,60 0,60 Övriga utgifter med lång verkningstid 1,63 1,58 Över-/underskott från tidigare Förskottsbetalningar räkenskapsperioder 24,31 17,57 Tilikauden yli-/alijäämä 1,50 6,74 Materiella tillgångar 126,68 109,75 Mark- och vattenområden 22,58 20,18 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH Byggnader 73,35 66,62 RESERVER 1,76 4,40 Fasta konstruktioner och anordningar 24,44 19,50 Avskrivningsdifferens 0,60 0,79 Maskiner och inventarier 1,08 1,23 Reserver 1,16 3,61 Övriga materiella tillgångar 0,01 0,01 Förskottsbetalningar och AVSÄTTNINGAR pågående anskaffningar 5,22 2,21 Övriga avsättningar Placeringar 21,83 21,72 FÖRVALTAT KAPITAL 3,37 3,30 Aktier och andelar 21,50 21,51 Statliga uppdrag 0,25 0,30 Övriga lånefordringar 0,01 0,01 Donationsfondernas kapital 3,09 2,95 Övriga fordringar 0,31 0,20 Övrigt förvaltat kapital 0,03 0,04 FÖRVALTADE MEDEL 0,32 0,38 FRÄMMANDE KAPITAL 76,57 63,66 Statliga uppdrag 0,25 0,30 Långfristigt 50,34 37,60 Donationsfondernas särskilda täckning 0,07 0,07 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 39,72 34,50 RÖRLIGA AKTIVA 17,56 22,67 Lån från offentliga samfund 6,07 0,07 Omsättningstillgångar 0,22 0,20 Erhållna förskott 1,11 0,35 Material och förnödenheter 0,22 0,20 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3,45 2,67 Färdiga produkter 0,00 0,00 Kortfristigt 26,23 26,06 Fordringar Lån från finansinstitut och Långfristiga fordringar 0,18 0,36 försäkringsinrättningar 4,79 4,47 Kundfordringar Lån från offentliga samfund 0,00 0,01 Övriga fordringar 0,18 0,36 Erhållna förskott 0,01 0,01 Skulder till leverantörer 7,77 10,23 Kortfristiga fordringar 7,57 8,19 Övriga skulder 1,62 1,54 Kundfordringar 3,11 2,86 Resultatregleringar 12,04 9,81 Lånefordringar 0,02 Övriga fordringar 3,51 4,13 Resultatregleringar 0,95 1,19 Finansiella värdepapper 0,21 0,21 Aktier och andelar 0,21 0,21 Placeringar i penningmarknadsinstrument Kassa och bank 9,38 13,71 AKTIVA TOTALT 168,10 156,26 PASSIVA TOTALT 168,10 156,26 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 52,8 57,3 Finansieringsförmögenhet, /inv. -1 615,16-1 161,52 Relativ skuldsättningsgrad, % 43,1 40,7 Lånestock 31.12 (milj. ) 50,6 39,0 Lån, /invånare 1 406 1 111 Lånefordringar 31.12. (milj ) 0,01 0,01 Invånarantal 35 981 35 141

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 18 Bokslut 2008 Totalinkomster och -utgifter Kalkylen över totalinkomsterna och -utgifterna har utarbetats utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, som endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansieringstransaktioner. 2006 2007 2008 1 000 % 1 000 % 1 000 % INKOMSTER Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 22 495,1 13,6 24 382,1 13,8 25 083,4 12,4 Skatteinkomster 115 453,0 70,1 131 590,5 74,4 139 185,2 69,0 Statsandelar 17 712,6 10,7 19 033,2 10,8 19 648,1 9,7 Ränteintäkter 202,0 0,1 414,5 0,2 401,2 0,2 Övriga finansiella intäkter 381,8 0,2 488,8 0,3 456,4 0,2 Extraordinära intäkter 64,3 64,3 Rättelseposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar -3 109,7-1,9-3 799,5-2,1-1 890,0-0,9 Investeringar utgifter 508,4 0,3 634,3 0,4 525,8 0,3 tillgångar 3 090,6 1,9 4 091,0 2,3 2 134,7 1,1 Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 12,1 0,0 3,2 0,0 1,8 0,0 Ökning av långfristiga lån 8 000,0 4,9 16 000,0 7,9 Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt 164 810,2 100,0 176 838,1 100,0 201 611,1 100,0 UTGIFTER Ordinarie verksamhet Verksamhetskostnader 143 157,8 88,3 156 473,2 87,1 174 782,4 83,9 Räntekostnader 1 480,6 0,9 1 868,7 1,0 2 147,4 1,0 Övriga finansiella kostnader 6,4 0,0 10,0 0,0 19,8 0,0 Extraordinära kostnader 108,0 0,1 Rättelseposter till internt tillförda medel - anläggningstillgångar Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar 14 060,7 8,7 16 880,2 9,4 26 583,2 12,8 Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen 34,5 0,0 24,4 0,0 116,3 0,1 Minskning av långfristiga lån 3 295,5 2,0 4 484,9 2,5 4 473,0 2,1 Minskning av kortfristiga lån Minskning av eget kapital Totala utgifter, sammanlagt 162 035,5 100,0 179 741,4 100,0 208 230,1 100,0

Bokslut 2008 19 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLNING ÖVER DE SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st.) Inte sammanställda (st.) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 3 - Samkommuner 8 - Intressesamfund 5 - Totalt 16 - En samfundsspecifik specifikation över kommunens innehav i andra bolag presenteras i noterna till bokslutskalkylerna. Koncernbokslutet och dess nyckeltal presenteras i samband med bokslutets bokslutskalkyler. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen föreslår följande gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat, - 1 129 669,70 euro: beloppet på 194 439,88 euro som motsvarar räkenskapsperiodens planenliga avskrivningar på avskrivningsdifferensprojekten intäktsförs av den tidigare gjorda avskrivningsdifferensen beloppet på 2 444 612,54 euro som motsvarar anskaffningsutgiften för anskaffningar som gjorts under året intäktsförs av investeringsreserveringen för markanskaffning. C.F. och Maria von Wahlbergs fond förkovras genom att 12 231,26 euro överförs till fonden räkenskapsperiodens överskott, 1 497 261,46 euro, överförs till balansräkningens konto räkenskapsperiodens över-/underskott.

20 Bokslut 2008 BUDGETUTFALL Kommunfullmäktige godkände följande ändringar i budgeten 2008: ökning (-)/minskning (+) ökning (-)/minskning (+) av anslag av beräknad inkomst Drifthushållningsdelen -5 286 127 844 500 Resultaträkningsdelen 4 073 728 Investeringsdelen -1 030 600 161 079 Finansieringsdelen 235 000 Totalt -6 316 727 5 314 307 Inverkan på likviditeten -1 002 420 Av anslagshöjningarna i drifthushållningsdelen riktades 1,1 milj. euro till hälsovårdsväsendet, 2,4 milj. euro till socialväsendet och 0,7 milj. euro till bildningsväsendet. Drifthushållningsdelen Utfallet för verksamhetsinkomsterna i drifthushållningsdelen av budgeten 2008 var 2,7 milj. euro större än de beräknade inkomsterna i den ursprungliga budgeten och 3,7 milj. euro, d.v.s. 10,4 % större än utfallet för verksamhetsinkomsterna föregående år. 0,7 milj. euro mer än i den ändrade budgeten inflöt i försäljningsinkomster. Den ändrade beräknade inkomsten för understöd och bidrag överskreds med 0,5 milj. euro. Utfallet för verksamhetsutgifterna överskred anslagen i den ursprungliga budgeten med 6,1 milj. euro, dvs. 3,3 %. Överskridningen var 3,9 milj. euro större än den motsvarande överskridningen i bokslutet året innan. Störst var överskridningen inom köp av tjänster, 6,9 milj. euro, d.v.s. 9,7 %. Inom personalutgifterna uppstod en besparing på 1,5 milj. euro. I jämförelse med föregående års budgetutfall ökade verksamhetsutgifterna med 11,2 %, då den motsvarande ökningen för ett år sedan var 8,8 %. I bokslutet har den bindande nivån (= organets verksamhetsbidrag) för följande verksamheter i drifthushållningsdelen överskridits/underskridits utan budgetändringar godkända av kommunfullmäktige: avvikelse % socialnämnden 1.093.870 4,3 bildningsnämnden 18.876 0,2 finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 478.943 1,1 idrottsnämnden 62.550 3,0 direktionen för vattenförsörjningsverket 340.949 22,1 Resultaträkningsdelen Den sammanlagda ändrade beräknade inkomsten för försäljningsvinster från anläggningstillgångar och markanvändningsavtal var 12,6 milj. euro, men endast 4,4 milj. euro inflöt. Skatteinkomsterna överskred den ändrade beräknade inkomsten med 1,8 milj. euro och statsandelarna med 0,2 milj. euro.

Bokslut 2008 21 BUDGETUTFALL Investeringsdelen Utfallet för investeringsutgifterna, 26,6 milj. euro, underskred anslagen i den ändrade budgeten med 9,8 milj. euro d.v.s. 27 %. Av anslagen anvisade för husbyggande blev 2,1 milj. euro oanvänt och av anslagen för kommunalteknik 5,9 milj. euro. Av anslagen anvisade för anskaffning av aktier och andelar blev 1 milj. euro oanvänt (reservering för det nya kommunhuset). FÖRVERKLIGANDE AV DE BINDANDE MÅLEN UPPSTÄLLDA FÖR ÅR 2008 För att kommun- och servicestrategierna skulle kunna genomföras uppgjorde organen en verksamhetsplan där de bedömde utvecklingen av sin verksamhet utgående från riktlinjerna i strategierna. Kommunfullmäktige behandlade organens verksamhetsplaner vid sitt seminarium 21 22.4.2007. Fullmäktiges beredningskommitté fortsatte tillsammans med kommunstyrelsens utvecklingsarbetsgrupp behandlingen av det material som uppstod under seminariet. Som resultat av behandlingen uppställdes följande bindande mål i budgeten för år 2008: KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN (perspektiv) Mål 1: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Kritisk framgångsfaktor 1 En balanserad markanvändning som utförs i rätt tid och som tjänar kommunens strategier Bedömningskriterium Att kommunens utvecklingsbild är tydlig Mål 1 Målnivå år 2008 Utgående från riktlinjerna i kommunstrategin skapas en tydligare utvecklingsbild för kommunen än för närvarande som utgångspunkt för utveckling av service för kommuninvånarna, harmonisk samhällsstruktur och regionalt samarbetsnätverk. Inverkningarna av ett fullt medlemskap i SAD på servicen för kommuninvånarna och de ekonomiska och sociala verkningarna av medlemskapet utreds. Ansvar: Kommunstyrelsen Gemensamma planer uppgörs med Esbo, Vichtis och Sjundeå för ändamålsenligt genomförande av planering av samhällstrukturen och ordnande av tjänster. Kommunen verkar aktivt i Helsingforsregionens samarbetsnät för uppnående av kommunens egna och regionens gemensamma mål. Uppgörandet av en utvecklingsbild för Kyrkslätt inleddes under vintern 2008-2009 utgående från Kyrkslätts vision 2040 som tjänstemännen utarbetat. Efter att fullmäktigegrupperna defi-

22 Bokslut 2008 nierat sina ståndpunkter till visionen fortsätter arbetet genom att uppgöra områdes- eller byspecifika utvecklingsbilder i enlighet med kommunens utvecklingsbild. Samarbetet kommuner emellan har fortsatt sektorvis och utgående från behov tillsammans med grannkommunerna. Kyrkslätt har också anslutit sig som stiftande medlem till samkommunen Helsingforsregionens trafik som inleder sin verksamhet 2010 och som sköter kollektivtrafiken. Kritisk framgångsfaktor 2 Ett mångsidigt bostadsbestånd Bedömningskriterium Ett uppdaterat byggprogram Mål 2 Målnivå år 2008 Det av kommunfullmäktige godkända byggprogrammet 2003 2012 uppdateras för åren 2008 2017. Målen för bostadsproduktionen preciseras utgående från de regionalt uppställda målen. I anslutning till detta utreds också behovet av och tillgången till boendeservice för specialgrupper. Anskaffningen av råmark för genomförande av byggprogrammet tryggas. Förändringar i befolkningsstrukturen påverkar också invånarnas bostadsbehov. Bostadsbyggandet skall utvecklas så, att det för olika befolkningsgrupper finns mångsidiga hus- och bostadstyper, både för ägaroch hyresboende. Också det existerande bostadsbeståndet och dess boendemiljö måste underhållas. Ansvar: Kommunstyrelsen Det uppdaterade byggprogrammet blir färdigt våren 2008. I byggprogrammet samordnas behoven att bygga samhällsteknik och kommunala tjänster som konstaterats utgående från planläggningsprogrammet och befolkningsprognosen samt kommunens ekonomiska resurser, varvid syftet är ett så fungerande och kostnadseffektivt servicenät som möjligt. På kommunnivå anges riktlinjer för markanvändningen, befolkningsprognos för hela kommunen, kommunens bostadsprogram och beräknad utveckling av kommunens ekonomi (utgående från alternativa antaganden). Regionalt anges centrala planläggningsprojekt, befolkningsprognos, centrala byggprojekt för samhällsteknik och kommunala tjänster med priser och tidtabeller. Uppdateringen av byggprogrammet har skjutits fram till följd av uppgörandet av utvecklingsbilden och justeringen av det markpolitiska programmet (i fullmäktige under våren 2009). Det är ändamålsenligt att placera godkännandet av byggprogrammet för år 2010-2020 i samband med behandlingen av budgeten för år 2010.

Bokslut 2008 23 BUDGETUTFALL Mål 2: Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Kritisk framgångsfaktor 1 En fungerande servicestruktur i kommuncentrum och de övriga tätorterna Bedömningskriterium En realistisk tidtabell för genomförande av kommuncentrums utvecklingsprojekt Mål 3 Målnivå år 2008 En tidtabell för kommuncentrums utvecklingsprojekt uppgörs tillsammans med andra samarbetspartner på området. I tidtabellen bestäms hur kommunalteknik, bostäder och tjänster kan genomföras kostnadseffektivt i etapper. Ansvar: Samhällstekniska nämnden En projektplan för genomförande av kommunalteknik uppgörs. I projektplanen reserveras tillräckligt med tid efter fastställandet av detaljplanen för planering och byggandet inleds först då planerna är färdiga (entreprenader). För koordinering av projektet utses en grupp för planering och genomförande (SUTO). Projektingenjören leder projektet. En grov projektplan, som innehåller preliminära tidtabeller för byggnadsskedena, kostnadsberäkningar och finansieringsplaner, blir färdig i början av året. Sektorchefen utnämnd 21.11.2007 51 en grupp för planering och genomförande. Gruppen fungerar som styrgrupp för projektet och har sammankommit regelbundet med ca en månads mellanrum. Den av styrgruppen uppgjorda projektplanen har godkänts och delgivits utvecklingsarbetsgruppen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Kyrkslätt till kännedom. Projektet är indelat i 15 helheter vars tidtabell och preliminära kostnadsberäkningar ingår som bilaga till projektplanen. Enligt planen slutförs arbetet våren 2009 och år 2008 påbörjades byggarbeten för flera arbetshelheter. En separat informationsplan har uppgjorts för projektet. Projektplanen och aktuella meddelanden finns tillgängliga på kommunens webbplats. Man informerar separat också via pressen på förhand om olika arrangemang som arbetena kräver. Syftet med informationen är att till informationens målgrupper producera exakt och aktuell information om hur olika skeden av kommuncentrums byggprojekt framskrider. Avvikelserna från planerna och riskförteckningen genomgås månatligen vid styrgruppens sammanträde. Ur centrumprojektets delhelheter har 10 olika objekt bildats entreprenadpaket på basis av vilka konkurrensutsättning av entreprenader och byggande av objekt kan genomföras.