Ekvationer. a 2 + b 2 = c 2 (1) a n + b n = c n

Relevanta dokument
LAT E X. Fredrik Nordin November 2, Ludd. Fredrik Nordin LAT E X Ludd 1/29

Introduktion till L A TEX

Ordbehandling. Föreläsning 4 L A TEX. Layout av text. Förberedelse inför laboration 3.

LATEX-tips. Niklas Andersson och Malin Palö. Institutionen Matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola

Projektrapporten: Format och L A TEX -tekniker

L A T E X. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 4 september 2015

Modell för fysikuppsatser

Matematisk Modellering. Redovisning projekt 2. Redovisning projekt 3. Matlabtenta. Matlabtenta. Matlabtenta. Matlabtenta. Föreläsning 4.

Mall (från L A TEX 1)

Ordbehandling. Föreläsning 4 L A TEX. Layout av text. Förberedelse inför laboration 3.

L A TEX introduktion. En introduktion till rapportskrivning i L A TEX. Lucas Hedström Mars 2017

Christian von Schultz. 16 september 2014

LaTeX. Grunderna till dokumentsystemet LaTeX. Eric Elfving Institutionen för Datavetenskap (IDA)

Dr. Johan Hagelbäck.

Introduktion till L A TEX för ingenjörer

En introduktion till rapportskrivning i L A TEX. Christian Persson Institutionen för fysik Umeå Universitet

LATEX-tips. Niklas Andersson och Malin Palö. Institutionen Matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola

TSKS06 - Rapportskrivning

Latex, Matematica och ChemBioDraw

TSKS06 - Rapportskrivning

Projektrapporten: Format och L A TEX -tricks

Projektrapporten: Format och L A TEX -tricks

Inlämning 1: Bedömning och kommentarer

Kapitel 3. Datorprogram för fysiker

Att använda Energiforsks rapportmall

TEX och L A TEX i desktop publishing

Botten för svenskspråkigt kandidatarbete

En introduktion till L A TEX

Introduktion till L A TEX

Att skriva rapport. Innehåll

Svängningar - laborationsrapport + L A TEX-nyttigheter Fysik - mekanik och vågor (FAFA01) Första utkastet 12 maj 2014

Rapportmallen är uppbyggd med omslag, titelsida, sidor för förord, sammanfattning och innehåll, samt en sida där du ska börja skriva din text.

Trigonometri. Sidor i boken 26-34

Storleksförändra figurer och bildobjekt - Word 2007 / 2010

Hur många registreringsskyltar finns det som inte innehåller samma tecken mer än en

Vad är L A TEX? En introduktion med några exempel. Rasmus Einarsson Olle Palmqvist juli 2009

Sidor i boken 8-9, 90-93

Matematik i LAT E X 1

Introduktion till L A TEX

Instruktioner för rapportmallen

1 OpenOffice Writer. 2 Grundläggande Writer. Datorövning 2 Writer i OpenOffice 1

Bedömningsanvisningar

KS övning 1. Problem 1. Beräkna Problem 2. Förenkla. (x 1 3 y

7, Diskreta strukturer

Repetition inför tentamen

MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING

Laboration 10: LaTeX. Redovisning. Omgivningen document. Början. Instruktionerna nedan. Repetitionsuppgifter

Matematik i L A T E X 2

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus

Introduktion till Beamer

Dokumentmall i Word för uppsatser i franska och italienska

LATEX-tips. Niklas Andersson och Malin Palö. Institutionen Matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola

Högstadiets matematiktävling 2018/19 Finaltävling 19 januari 2019 Lösningsförslag

Rapport Gymnasiearbete - Exempelmall

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

Word-guide Introduktion

Kommentarer till inlämningsuppgift 1.

Lösningar till udda övningsuppgifter

NpMa2a ht Max 0/0/3

den reella delen på den horisontella axeln, se Figur (1). 1

Introduktion till LATEX

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

Sidor i boken Figur 1:

Repetition av cosinus och sinus

LKT325/LMA521: Faktorförsök

ÖVNINGSTENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 10:15-13:15. Torsdagen 20 maj Tentamen består av 4 sidor.

Matematik CD för TB. x + 2y 6 = 0. Figur 1:

Introduktion till L A TEXför humanister

Lösning till tentamen i 5B1126 Matematik förberedande kurs för TIMEH1, , kl

Instruktion 1. I var och en av dessa celler kan man mata in något av följande:

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Repetitionsprov på algebra, p-q-formeln samt andragradsfunktioner

Lösningsförslag till Tillämpad matematisk statistik LMA521, Tentamen

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

Lathund för projektmallar. Ann-Sofie Mårtensson

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på

Manual för Typo3 version 4.2

Kapitel 4. cos(64 )= s s = 9 cos(64 )= 3.9m. cos(78 )= s s = 9 cos(78 )= 1.9m. a) tan(34 )= x x = 35 tan(34 )= 24cm

7, Diskreta strukturer

a = a a a a a a ± ± ± ±500

Skapa en mall för inlämning av skriftliga uppgifter. med hjälp av Open Office Writer

SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svenska Matematikersamfundet. Lösningsförslag till naltävlingen den 20 november 2004

Sidornas struktur och snabbinstruktion (se också Information om Hanken-stilarna )

L A TEX. Kapitel 7. LaTeX. 7.1 Stycken och rader. 7.2 Allmän struktur. 7.3 Kommandon med \ (bakstreck)

Rapportmall för Skogsmästarskolan 2018

Revu Handledning: Markeringslista

Dokumentation av rapportmall

LKT325/LMA521: Faktorförsök

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

Uppsatsskrivandets ABC

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Beställning till Diakrit

LaTeX. Innehåll. sammanställd av Susanne Mirbt

Uppsalas Matematiska Cirkel. Geometriska konstruktioner

Laboration 2, M0043M, HT14 Python

Avd. Matematik VT z = 2 (1 + 3i) = 2 + 6i, z + w = (1 + 3i) + (1 + i) = i + i = 2 + 4i.

Dags att skriva uppsats?

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.

Transkript:

Ekvationer Fristående ekvationer med numrering skapas med \begin{equation}...\end{equation}, och utan numrering med \begin{equation*}...\end{equation*}. \begin{equation} a^2 + b^2 = c^2 \end{equation} a 2 + b 2 = c 2 (1) \begin{equation*} a^n + b^n = c^n \end{equation*} a n + b n = c n För mer komplicerade ekvationer, kan funktionerna i paketet amsmath användas (\usepackage{amsmath}). Dokumentation: ftp.ams.org/pub/tex/doc/amsmath/amsldoc.pdf

Dela upp ekvationer Finns era olika sätt att dela upp ekvationer på era rader, här följer några exempel: \begin{multline} a+b+c+d+e\\ +f+i+j \end{multline} \begin{gather} a_1=b_1+c_1\\ a_2=b_2+c_2-d_2+e_2 \end{gather} a + b + c + d + e + f + i + j (2) a 1 = b 1 + c 1 (3) a 2 = b 2 + c 2 d 2 + e 2 (4) Vill man inte ha numrering byts dessa ut mot multline* och gather*. Nu rad ges alltså med \\.

Dela upp ekvationer, forts. Man kan även ange horisontell placering. \begin{equation} \begin{split} a &=b+c-d\\ &=e+f \end{split} \end{equation} \begin{align*} a_1 &=b_1+c_1\\ a_2 &=b_2+c_2 \end{align*} a = b + c d = e + f a 1 = b 1 + c 1 a 2 = b 2 + c 2 (5) \begin{align} a_1 &=b_1 &a_2 &=b_2\\ a_3 &=b_3 &a_4 &=b_4 + 2 \end{align} a 1 = b 1 a 2 = b 2 (6) a 3 = b 3 a 4 = b 4 + 2 (7)

Ekvationssystem och dylikt Enkla ekvationssystem fås med \begin{equation*} f(x) = \begin{cases} 0, &\text{om}\ x<0,\\ x, &\text{om}\ x\geq 0. \end{cases} \end{equation*} f (x) = { 0, om x < 0, x, om x 0. Mer komplicerade uttryck fås med hjälp av \left och \right. \begin{equation*} \left. \begin{aligned} B' &=-\partial\times E\\ E' &=\partial\times B - 4\pi j \end{aligned} \right\} \ \text{maxwell} \end{equation*} } B = E E = B 4πj Maxwell

Satser och denitioner Satser, denitioner och dylika omgivningar fås genom att inkludera \usepackage{amsthm} och sedan deniera \newtheorem{kommando}{omgivningsnamn} före \begin{document}. Exempel: Skapar omgivningar för Sats och Denition. \newtheorem{theorem}{sats} \newtheorem{definition}{definition} Dessa kan då användas i texten som \begin{theorem} En sats. \end{theorem} \begin{definition} En definition. \end{definition}

Satser och denitioner, forts I föregående exempel ck alla omgivningar skild numrering. För gemensam numrering denieras omgivningarna enligt \newtheorem{kommando}[räknare]{omgivningsnamn}, (räknare byts ut mot den omgivning vars numrering ska följas). Exempel: Skapar omgivningar för Sats och Denition med samma numrering \newtheorem{theorem}{sats} \newtheorem{definition}[theorem]{definition}

Figurer i LaTeX Finns två alternativ som inte kan blandas i samma dokument: 1 Använd EPS- och PS-ler. 2 Använd PDF-, PNG-, JPG- eller GIF-ler. I den första metoden måste PDF-l genereras via dvips, och ps2pdf och i den andra via pdflatex. (Finns färdigt i Kile). Första alternativet rekommenderas för alla dokument som ska skrivas ut, t.ex. nat.kand. och gradu. Dessutom ska \usepackage{graphicx} inkluderas i början av dokumentet.

Figurer i löpande text Exempel: Skapar gurer i löpande text. \includegraphics{figur.eps} \includegraphics[width=100mm]{figur.eps} \includegraphics[height=50mm]{figur.eps} \includegraphics[angle=45,width=52mm]{figur.eps} \includegraphics[width=0.9\textwidth]{figur.eps} Antingen bredd eller höjd bör anges, den andra skalas automatiskt. Med width=0.9\textwidth fås en bild som täcker 90% av textens bredd. Bildlen måste nnas i samma katalog som tex-len, annars måste katalogen anges, t.ex. {katalognamn/figur.eps}.

Figurer som ytande objekt Genom att omge guren med \begin{figure}[xx]... \end{figure} fås en bild som LaTeX själv sköter om placeringen av. XX byts ut t.ex. mot ht eller hb för att placera guren högst uppe eller längst nere på en närliggande sida. Exempel: Skapar en fritt ytande gur med en gurtext. \begin{figure}[ht] \includegraphics[width=50mm]{figur.eps} \label{här är figurtexten} \end{figure}

Tabeller som ytande objekt På samma sätt som för gurer fås en tabell som placeras ytande med \begin{table}[xx]... \end{table} Exempel: Skapar en fritt ytande gur med en gurtext. \begin{table}[h] \begin{tabular}{ c c } \hline Rubrik 1 & Rubrik 2\\ \hline Kolumn 1 & Kolumn 2\\ \hline \end{tabular} \caption{tabelltext} \end{table} Rubrik 1 Rubrik 2 Kolumn 1 Kolumn 2 Tabell: Tabelltext

Referera till objekt Kan referera till t.ex. kapitel, gurer, tabeller och ekvationer: 1 Skapa en markör efter det objekt som ska hänvisas till med \label{markör}. 2 Referera till objektet med \ref{markör}; \eqref{markör} sätter även in parenteser runt. Uppdateras automatiskt då man ändrar i dokumentet. Med kommandot \pageref{markör} skrivs sidnumret ut. Exempel: Ekvation \eqref{ekv} kallas Pythagoras sats. \begin{equation}\label{ekv} a^2 + b^2 = c^2 \end{equation} Ekvation (8) kallas Pythagoras sats. a 2 + b 2 = c 2 (8)

Referera till bilder och tabeller För att kunna referera till bilder eller tabeller anges \label{} efter \caption{}. Exempel: \begin{figure}[h] \includegraphics[width=5cm]{figur.eps} \caption{bildtext} \label{en_figur} \end{figure} \begin{table}[h] \begin{tabular}{c c}... \end{tabular} \caption{tabelltext} \label{en_tabell} \end{table}

Källreferenser En enkel källförteckning skapas enligt: \begin{thebibliography}{xx} \bibitem[1]{källa1} Bjon S., Högnäs G., Koski T., Lindholm P., Salminen P., \emph{numerisk och diskret matematik}. Kompendium, utgivet av Sigma 1989. \bibitem[2]{källa2}... \end{thebibliography} XX byts ut mot max-antalet källor (här 2). Hänvisningar som [1] skapas då med \cite{källa1}. [1] Bjon S., Högnäs G., Koski T., Lindholm P., Salminen P., Numerisk och diskret matematik. Kompendium, utgivet av Sigma 1989. För större arbeten är det bättre att använda BibTeX.