Introduktion till L A TEXför humanister

Transkript

1 Introduktion till L A TEXför humanister Del 2: Andra lektionstillfället Victoria Johansson Humanistlaboratoriet, Lunds universitet it-pedagog@sol.lu.se 27 november 2007 Innehåll 1 Inledning 3 2 Packages/Paket Nedladdning och installation av packages Språk Babel Unicode eller inte L A TEX-koder för svenska bokstäver Unicodestöd för att skriva svenska bokstäver Särskilda språkpaket Bilder Mall för att inkludera bilder Roterande bilder Att rita bilder i L A TEX Etikettering/hänvisningar mellan olika delar av texten (Labels) Sidhänvisning Litteraturlista/Bibliografi Skapa litteraturlista i samma fil som dokumentet Inkludera referenser till litteraturen i den löpande texten Kompilera med referenserna i samma dokument Nackdelar med att ha referenser i samma dokument.. 13 Stort tack till Susanne Schötz och Gilbert Ambrazaitis för hjälp med länkar och information om LATEXför PC, samt till Johan Frid och Mikael Roll för information om LATEXför Unix/Linux och Mac. Även tack till Joost van de Weijer för hjälp med övningstexter om espresso. 1

2 Introduktion till L A TEX BibTex: Referenser i en särskild fil Skapa en bibtex-fil Anropa en bibtex-fil Inkludera referenser till litteraturen i den löpande texten Kompilera med BibTeX Bibliographystyle Natbib

3 Introduktion till L A TEX 3 1 Inledning Denna handledning utgör andra delen av två, med syfte att användas vid andra tillfället på kursen Introduktion till L A TEXför humanister 1 Denna del två tar i huvudsak upp packages i allmänhet, och språkpaket samt grafiska paket i synnerhet. Dessutom tar jag upp etikettering (labels) och Bib- TeX. Vidare tar del två vid där del ett slutar, så jag rekommenderar starkt att du har del ett tillgänglig när du använder den här handledningen. 2 Packages/Paket Det finns ett antal packages, eller paket, som L A TEXanvänder för att utföra diverse saker. T ex behövs ett särskilt paket för att rita grafer, eller ett för att kunna använda det fonetiska alfabetet IPA osv. Man anropar dessa i preambeln med kommandot: \usepackage{xxx} För att ge några exempel på paket följer här en lista på dem som jag använder för att skriva det här dokumentet. Min preamble ser ut så här: \documentclass{article} \usepackage[swedish]{babel} \usepackage{textcomp} \usepackage{natbib} \usepackage{url} \usepackage{makeidx} \usepackage{graphicx} \usepackage{lingmacros} \usepackage{tipa} \usepackage{supertabular} \usepackage[utf8]{inputenc} \usepackage{palatino} \title... \author \begin{document} En del av dessa paket är kanske lite onödiga i det här dokumentet, men jag brukar kopiera över samma preamble från dokument till dokument. Här följer en kort förklaring till de olika paketen: 1 De två dokumenten kommer byggas ihop till ett i framtiden.

4 Introduktion till L A TEX 4 \usepackage[swedish {babel}] Paketet Babel är ett språkpaket som finns för många språk. Paketet gör det möjligt att få rubriker som innehållsförteckning, och litteraturförteckning på svenska, och det ändrar också en del i det typografiska utseendet (se mer i avsnitt 3). \usepackage{textcomp} Paketet textcomp måste användas tillsammans med Babel för att det ska fungera. Paketet behövs dessutom för diverse symboler (exempelvis eurosymbolen). \usepackage{natbib} Paketet natbib gör det möjligt att ändra bibliographystylen på olika sätt (se mer i avsnitt 6.3.1). \usepackage{url} Paketet url gör det möjligt att skriva url:er (alltså htmladresser) i din text, utan att L A TEXreagerar på om det finns konstiga tecken eller liknande. \usepackage{makeidx} Paketet makeidx kan användas för att skapa index i filen (men det har jag visst inte gjort i den här handledningen). \usepackage{graphicx} Graphicx behövs för att kunna inkludera figurer (se nedan, avsnitt 4). \usepackage{lingmacro} Paketet lingmacro kan användas för att skapa numrerade språkliga exempel. \usepackage{tipa} Tipa är paketet med det internationella fonetiska alfabetet. \usepackage{supertabular} Paketet gör det möjligt att skapa jättestora komplicera tabeller. \usepackage[utf8 {inputenc}] Inputenc plus utf8 innebär att jag använder Unicode i dokumentet (se mer avsnitt 3). \usepackage{palatino} Paketet palatino är ett typsnittspaket, och det använder jag för att förändra typsnittet i dokumentet. En del paket har optionella fält, t ex inputenc och babel i exemplen ovan. Även om jag inte har gjort det så kan du ladda in flera dokument med samma anrop. Du kan alltså exempelvis skriva: Observera att inte alla dessa paket är installerade på Humlabbets datorer så det kanske inte funkar att använda dem i ditt övningsdokument. \usepackage{url,tipa,natbib}

5 Introduktion till L A TEX Nedladdning och installation av packages Om du jobbar på pc och har installerat MiKTeX som underliggande L A TEXprogram, eller jobbar på mac och har installerat TeXShop (eller MacTeX), så har du samtidigt fått de vanligaste paketen installerade. Man kan emellertid behöva installera ytterligare programpaket, t ex om man behöver olika slags typsnitt, eller om man vill jobba med lingvistiska program som Lingmacros. Oftast stöter man på olika slags paket när man söker på nätet efter en specifik L A TEX-funktion, annars är den bästa platsen att söka efter och ladda ner paket från CTAN: Alla TeX-editorer reagerar om du anropar ett package som du inte har installerat. TeXnicCenter och TeXmaker reagerar dock på ett ganska sympatiskt sätt. Om du har skrivit in \usepackage{xxx}, och paketet xxx saknas, blir du tillfrågad om att ladda hem det och installera det. Det är bara att svara ja! Det ges i regel ett förslag på var de ska hämta hem paketet, och i allmänhet kan man acceptera detta. Men om det blir problem av något slag (dvs om paketet inte laddas hem särskilt), behöver man fördefiniera från vilken server paketet kan laddas hem. Då är det bra att ha webblänken (som man kanske googlat) fram till hands. 3 Språk L A TEXstöder inte unicode, vilket innebär problem för språk som har många annorlunda bokstäver. Om man jobbar med ett program som TeXShop eller TeXmaker kan man dock använda särskilda paket, och sedan i praktiken skriva på sitt vanliga språk. Om man letar finns det många olika slags språkresurser för L A TEX, men det märks ibland tydligt att det inte är för språkvetare eller språk utanför den germanska sfären som TeX har utvecklats eller använts. 3.1 Babel Babel är ett paket som finns för många olika språk. Om man använder detta paket i kombination med t ex svenska, grekiska, tyska osv så får man rubriker och typsättning enligt det språket. Det står alltså Kapitel i stället för Chapter, och sidlayouten kan ändras något (det beror lite på om det aktuella språket har särskilda standard för sidlayout). Avsnitt 2.5 i The not so short introduction... tar upp en del om Babel, och andra språkstöd. Kolla gärna där! För att använda Babel behöver du även ladda paketet Textcomp. Om du vill använda babel laddar du alltså detta med följande kommando i preambeln: \usepackage[swedish]{babel} \usepackage{textcomp}

6 Introduktion till L A TEX 6 Observera att du måste skriva både språket och paketet med små bokstäver. Du kan byta ut swedish mot något annat språk (som det finns stöd för; du kommer få protester vid kompileringen om du inte har stöd för t ex german, och ändå försöker ladda det). 3.2 Unicode eller inte Om du skriver svenska bokstäver utan att ha unicode-stöd kommer L A TEX att skriva ihop ordet, så att bokstaven helt försvinner, t ex frsta i stället för första L A TEX-koder för svenska bokstäver Ett sätt att komma runt att använda unicode är att skriva koder för de svenska bokstäverna. Om du vill kan du skriva på som vanligt i ditt dokument, och sedan använda sök och ersätt för att byta ut åäö mot koder innan du kompilerar. Tabell 1 visar hur du kan ersätta de svenska bokstäverna med koder. I princip behöver man inte skriva koderna inom krullparenteser, men särskilt bokstaven å kan då ställa till problem om den förekommer i slutet av ord (t ex i ordet få ). Utan krullparentes där också ett mellanslag ingår kommer L A TEXatt utelämna mellanslaget efter få, och skriva ihop det med efterföljande ord. Tabell 1: Översättning av några internationella bokstäver (med diakritiska tecken) till L A TEX-kod Bokstav å Å ä A ö Ö é è œ Œ æ Æ L A TEX-kod {\aa } Observera mellanslaget efter aa!! {\AA } Observera mellanslaget efter AA!! {\"a} {\"A} {\"o} {\"O} \ e Här används enkelt apostrof före e \ e Här används grav accent före e \oe \OE \ae \AE Observera att i din bibtex-fil (se mer 6.2) kan du inte använda dig av unicode. Där måste du använda dig av koderna ovan. Om du i din preamble till TeX-dokumentet har skrivit titel-kommandot innan du laddar in unicodepaketet kommer du inte heller här kunna skriva t ex åäö (den enklaste lösningen på detta är att skriva in titel-kommandot efter att du laddat unicode!).

7 Introduktion till L A TEX Unicodestöd för att skriva svenska bokstäver Om det nu i stället är så att du vill kunna skriva på svenska (eller annat språk) precis som vanligt behöver du Unicode-stöd. 1. För det första måste den TeX-editor du använder stödja Unicode. TeXmaker och TeXshop gör detta, men inte TeXnicCenter. 2. För det andra behöver du ladda in följande package i din preamble: \usepackage[utf8]{inputenc} 3. För det tredje måste du spara dokumentet med unicode-encoding. I del ett av handledningen står det hur du ställer in detta för TeXmaker och TeXshop (under avsnittet om installation av L A TEX-verktyg). 4. Sedan ska det bara vara att skriva på! I övningsmappen finns ett dokument som heter????? Du kan klistra in text därifrån om du vill öva dig på att skriva på svenska med unicode. Glöm inte att testa med babel också!! Testa! 3.3 Särskilda språkpaket Webbsidan L A TEXfor linguists är en jättebra utgångspunkt om du letar efter hur man kan använda L A TEXför att skapa vanlig lingvistisk standard. Klicka runt lite här: Här finns information om hur du använder och länkar till hur du laddar ner Tipa - det fonetiska alfabetet. Om du t ex vill använda dig av numrerade språkliga exempel och/eller glossning kan du installera paketet gb4e. Här finns även information om hur man t ex kan rita språkträd med paketet xyling. 4 Bilder Det enklaste sättet om man vill ha bilder är att infoga bilden i textdokumentet. Också vad gäller grafer är det enklast att göra en bild av dem (t ex från Excel), och sedan infoga denna. Nedan finns en genomgång och en mallkod som brukar funka för att lägga in de flesta bilder. Om du vill veta mer om bilder kan du läsa i avsnitt 4.1 i The not so short introduction... Läs också gärna där om s k floating bodies, som både figurer och tabeller är exempel på (se avsnitt 2.12 i The not so short introduction...).

8 Introduktion till L A TEX Mall för att inkludera bilder För att kunna infoga bilder behöver man inkludera paketet graphicx i preamblen, (efter documentclass, men före \begin{document}) 2 : \usepackage{graphicx} Därefter kan du använda följande kommando för att infoga en bild: \begin{figure}[ht] \centering {\includegraphics[scale=0.2]{bilder/strawberry}} \caption{jordgubbar är gott!} \label{fig:strawberry} \end{figure} Om jag använder detta kommando kommer jag få en bild som ser ut som i figur 1. Figur 1: Jordgubbar är gott! Om vi går igenom koden steg för steg så ser den ut så här: \begin{figure}...\end{figure} Runt hela environmentet finns ett begin och ett end. (Jämför Table-environmentet i Del 1 av L A TEX-Handledningen). Det optionella kommandot [ht] talar om att man helst vill att figuren ska placeras här (here), men om det inte går ska den placeras på toppen av en sida. Det finns ett antal kommandon man kan ge för att styra var en figur ska placeras. Se mer på s 44 i avsnittet om Floating Bodies i The not so short introduction... 2 Det finns även ett grafik-paket som heter graphics, men det är inte det vi använder här.

9 Introduktion till L A TEX 9 \centering För att tala om att figuren och figurtexten ska centreras ger vi detta kommando i början av environmentet. \includegraphics[scale=xx]filnamn Detta är det komplicerade kommandot som anger dels att du vill inkludera ett grafiskt element, dels namnet på detta. Ett optionellt argument är att ange skalan på bilden. I det här fallet har jag angett den till 0.2, eftersom originalbilden av jordgubben var så stor. Observera hur komplicerat krullparenteserna används! De inleder hela kommando, och avslutar det också. Inne i denna krullparentes finns alltså dels eventuell skalangivelse inom hakparentes, dels namnet på bilden, inom en egen krullparentes. bilder/strawberry Jag anropar här bildfilen Strawberry. Denna finns i en mapp som heter bilder, och mappen bilder ligger i samma mapp som mitt dokument. Om bildfilen inte finns i samma mapp som ditt textdokument måste du alltså även skriva sökvägen till bildfilen! Observera att jag inte har skrivit ut någon filextention på bildfilen. Det behövs inte. Däremot måste du veta i vilket bildformat du har dina bilder. Jobbar du i TexShop på mac är det enkelt att ha pdf-filer och använda sig av pdf-l A TEX, men om du t ex jobbar i TeXnicCenter bör du i stället ha eps-bilder. Eps-bilder är standard för TeX. \caption Caption-kommandot anger vilken figurtext du vill ha. \label Label-kommandot ger figuren en unik etikett, som gör att du kan hänvisa till den i texten. (Jämför avsnitt 5 om Labels). 4.2 Roterande bilder Ibland (särskilt om man gjort eps-bilder av Exceldiagram) är bilderna roterade, vilket gör att de inte visas som man tänkt sig. Man kan då behöva använda sig av ett kommando som roterar bilderna. För att komplicera det ytterligare måste detta kommando förstås skrivas precis i anslutning till kommandot includegraphics. Exemplet nedan visar hur man kan skriva detta. Gradtalet 90 i \rotatebox{90} kan förstås bytas ut mot något annat ( 180, 270 osv). Om bilden inte alls behöver roteras kan man skriva 0 här. \begin{figure}[ht] \centering \rotatebox{90}{\includegraphics[scale=0.40]{tunitsbild}} \caption{mean number of T-units broken down by age.} \label{fig:alltunits} \end{figure} Testa! Bilden av jordgubben finns i både pdf-format och eps-format i övningsmappen på servern, i mappen bilder. Du kan använda den om du vill för att öva dig på att lägga in bilder!

10 Introduktion till L A TEX Att rita bilder i L A TEX Det finns ett helt grafiskt paket som man kan ladda ner och använda sig av: PicTeX, om man vill rita sina egna figurer i TeX. Lite krångligt är det, men det går. Läs mer här, t ex: htm 5 Etikettering/hänvisningar mellan olika delar av texten (Labels) När du har lagt in en bild, eller skapat en tabell, så vill du oftast kunna hänvisa till denna i texten. Den stora fördelen med L A TEXär att om du har etiketterat de delar du vill kunna hänvsia till, så numrerar programmet autmatiskt t ex figurer och tabeller. Det håller också ordning på kapitelnummer och sidnummer (om du vill det). Väldigt, väldigt praktiskt!! Att använda s k labels (eller etiketter på svenska) innebär i korthet att du 1. Sätter en etikett på det ställe du vill anropa. Det kan röra sig om en rubrik till ett kapitel som du gärna vill hänvisa till, eller en bild eller en tabell som du också vill kunna hänvisa till. Detta gör du enkelt genom att skriva \label{uniketikett}, och välja ett unikt namn för din etikett. När jag satte en label efter rubriken om packages ovan ser det ut så här: \section{packages/paket}\label{sec:packages} Det är standard att inleda den unika etiketten med att i kortform ange vilken slags environment det är man etiketterar 3. Exempel ser du i tabell Anropar den etiketterade rubriken/tabellen/bilden. Detta gör du genom att i den löpande texten använda kommandot \ref{uniketikett}. För att anropa exemplen i tabell 2 skulle det exempelvis kunna se ut så här i en löpande text: I kapitel \ref{sec:packages} skriver jag om hur olika packages behövs för att man t ex ska kunna infoga bilder i L A TEX. Däremot behövs inga paket för att använda BibTeX, även om det finns särskilda paket för specifika så kallade bibliographystyles (se avsnitt \ref{subsec:bibliographystyle}). I tabell \ref{tab:labelexempel} visar jag på olika sätt att sätta etiketter på delar av texten så att man enkelt kan hänvisa till dessa. Figur \ref{fig:strawberry} har inget med detta att göra, men är ett exempel på en figur. Observera! 3 Men det viktiga är att etiketterna är unika ; man måste inte inleda referensen till en tabell med tab, eller använda sec, för att referera till en section.

11 Introduktion till L A TEX 11 Tabell 2: Exempel på hur olika environmenter kan etiketteras Exempel på etiketter \label{sec:packages} \label{subsec:bibliographystyle} \label{tab:labelexempel} \label{fig:strawberry} Beskrivning av vad de etiketterar sec etiketterar en section, i det här fallet sektionen packages i det här dokumentet sec etiketterar en subsection, i det här fallet subsektionen bibliographystyle i det här dokumentet tab etiketterar en tabell, i det här fallet just den här tabellen fig etiketterar en figur Även om du använder dig av include-filer är det enkelt att hänvisa mellan de olika inkluderade dokumenten. Du kan behöva kompilera ditt dokument två (ibland tre) gånger för att alla referenser ska fungera optimalt. Vid första kompileringen går L A TEXigenom alla labels och vid andra kompileringen matchar programmet dessa mot de hänvisningar du gjort. Om programmet hittar hänvisningar som saknar täckning, eller om du t ex råkat ge två tabeller samma namn (vilket lätt kan hända när man klipper och klistrar från olika delar av texten), så kommer det i regel att protestera (oavsett vilken program du använder dig av). Miljöer som figurer och tabeller har som standard kommandot \label{xxx} i sin struktur (jämför gärna makron för figurer och tabeller som kanske finns i det L A TEX-program du jobbar med.) Värt att veta är att \caption{xxx}, dvs den titel man ger till figuren eller tabellen, inte kommer att visas om man inte har lagt in en label. Däremot behöver man inte hänvisa till figur/tabell i texten bara för att caption ska fungera. 5.1 Sidhänvisning Om du vill hänvisa till en särskild sida måste du ange detta särskilt. L A TEXföredrar att du hänvisar till objekt som kapitel, underrubriker, tabeller och figurer. Du kan göra en dubbel hänvisning och få med både kapitelrubrik och sida, genom att använda kommandona \ref{xxx} och \pageref{xxx}. Exempel: Tabell 2 på s 11 visar exempel på hur man kan skapa etiketter i texten. eller Tabell \ref{tab:labelexempel} på s \pageref{tab:labelexempel} visar exempel på hur man kan skapa etiketter i texten.

12 Introduktion till L A TEX 12 6 Litteraturlista/Bibliografi L A TEX:s egna referenssystem heter BibTex. Man behöver emellertid inte använda sig av det för att skapa en litteraturlista och referenser. Referenser kan i korthet skapas på två sätt: Litteraturlistan och referenserna i en och samma fil Om man skriver en artikel och kanske inte använder sig av så många referenser kan det vara praktiskt att skriva dessa i en och samma fil som resten av artikeltexten. Man följer då en en särskild standard, som inte har med BibTeX att göra. I exempelfilen referenstest1 i mappen Mallar i övningsmaterialet hittar du ett exempel på bibliografi i ett och samma dokument. Referenser i en separat fil Om man skriver en längre text (en avhandling eller bok) använder man sig i stället ofta av en separat fil för referenserna, en fil som sparas i det s k BibTeX-formatet, vilket innebär att den slutar på extentionen.bib. I övrigt ska den sparas i endast text-format. Här kan man återanvända en eller flera särskilda referensfiler för många artiklar/böcker. I princip behöver man bara skriva in referensen en enda gång, sedan kan man använda olika slags kommando för att ställa upp referenslistan enligt olika standard. Hemskt praktiskt! I exempelfilen referenstest2 i mappen Mallar i övningsmaterialet hittar du ett exempel på bibliografi som använder sig av ett bibtex-dokument. Bibtex-dokumentet ligger i samma mapp, och heter testref.bib 6.1 Skapa litteraturlista i samma fil som dokumentet För att tala om var man vill att referenserna ska vara använder kommando \begin{thebibliography}, och avslutar så småningom med \end{thebibliography}. Vanligen placeras man bibliografin sist i dokumentet, precis före kommandot \end{document}. Varje ny skrift i bibliografin inleds med \bibitem{xxx}. I stället för xxx ger du varje skrift en unik kod, eller key, för att kunna hänvisa till denna senare. En minibibliografi kan således se ut på följande sätt: \begin{thebibliography}{minibib} \bibitem{goody1977} Jack Goody. The Domestication of the Savage Mind. Cambridge University Press. Cambridge, \bibitem{olive2002} Thierry Olive and Annie Piolat. Surpressing visual feedback in written composition: Effects on processing demands and coordination of the writing processes. in International Journal of Psychology, 2002, 37 (4), \end{thebibliography}

13 Introduktion till L A TEX 13 Några förklaringar Kommandot \begin{thebibliography}{minibib} innebär dels att litteraturlistan inleds, dels att vi kallat denna specifika litteraturlista för minibib. Detta kommando måste anges i direkt anslutning för att kommandot ska fungera. Varje skrift i bibliografin inleds med kommandot \bibitem{xxx}. Sedan skriver man referensen så som man vill att den ska se ut i litteraturlistan Inkludera referenser till litteraturen i den löpande texten För att anropa en viss skrift i den löpande texten används kommandot \cite{xxx}. xxx står här för den key som du gett varje referens. Ovan är dessa keys goody1977, respektive olive2002. Om vi anropar våra referenser i vår övningstext kan det alltså se ut så här: Polyphasic means changing states/phases\cite{olive2002}. With over 800 aromatic compounds continuously breaking down and combining and the crema releasing its gas and aromas continually, espresso is truly a different experience, one that can remain on the tongue for many hours \cite{goody1977} Kompilera med referenserna i samma dokument För att få in referenserna i ditt dokument måste du kompilera det. Varken litteraturlistan och eller referenserna i texten kommer att synas om du inte har anropat dem med kommandot \cite{key}. Därefter måste du dock kompilera dokumentet två gånger. Första gången du kompilerat dokumentet kommer L A TEXatt skapa referenslistan sist i filen. Andra gången du kompilerar dokumentet kommer L A TEXatt skapa referenser inne i texten. När du har testat att kompilera dokumentet kommer du så att ha en referenslista i slutet av dokumentet, samt referenser inne i dokumentet. Dessa följer med största sannolikhet L A TEXstandardinställning, vilket innebär att siffror inne i texten hänvisar till nummer i referenslistan. Med hjälp av olika s k bibliographystyles (se mer i avsnitt 5 om labels, och mer i avsnitt 6.3) kan man förändra detta Nackdelar med att ha referenser i samma dokument Det finns några nackdelar med att ha referenserna i samma dokument. Om man vill återanvända referenserna är det inte så enkelt. Man måste kopiera dem från dokument till dokument, Om man vill förändra den standard som används till referenserna (t ex från Oxford- till Harvard-systemet) måste man skriva om hela referensen. När man skriver artiklar för olika tidsskrifter har de ofta ett L A TEX-package som man laddar ner med ett antal stylefiler. Ofta innebär dessa att man måste skriva bibliografin i dokumentet, och inte kan använda sin egen referensfil.

14 Introduktion till L A TEX BibTex: Referenser i en särskild fil Det andra alternativet är att skriva in alla bibliografiska uppgifter i en särskild fil, en bibtex-fil, och anropa denna fil när du skapar en litteraturförteckning. Genom att samla alla referenser i en separat fil, så kan du enkelt använda denna fil till alla artiklar/böcker du skriver. Genom att göra på detta sätt använder du dig också av L A TEX bibliografiprogram BibTeX Skapa en bibtex-fil För att skapa en bibtex-fil öppnar du ett nytt dokument i din TeX-editor (TeXnicCenter, TeXmaker eller TeXshop), och sparar detta som filformatet bib-tex. Om du skapar bibfilen i något annat program är det viktiga att komma ihåg att ge det filextentionen.bib, samt att spara det som endast text-format. Därefter gäller det att skapa din bibliografiska databas utifrån vissa kriterier. För varje skrift som ska ingå skapas en unik entry, där man anger: Typ av publikation Detta kan vara exempelvis book, inbook, incollection, article, technical report. En unik key (kod) Denna använd för att hänvisa till skriften i den löpande texten. Författare, titel, utgåva, förlag, sidhänvisningar Beroende på vilken typ av publikation som man angett är olika uppgifter obligatoriska, och andra optionella. Om man skriver in referensen till en artikel måste man ange tidsskriften t ex. Om man skriver in informationen till en bok måste man ange författare, men det är optionellt att ange redaktör (editor). Exempel på hur bibtex-entries från vår minibiografi ovan skulle se author = {Jack Goody}, title = {The domestication of the Savage Mind}, publisher = {Cambridge University Press}, address = {Cambridge}, year = {1977} author = {Thierry Olive and Annie Piolat}, title = {Surpressing visual feedback in written composition: Effects on processing demands and coordination of the writing processes.}, journal = {International Journal of Psychology}, year = {2002}, volume = {37}, number = {4},

15 Introduktion till L A TEX 15 pages = { } } Observera! Varje publikation inleds med ett snabel-a (@), följt av en krullparentes, unikt key för skriften och ett kommatecken. BibTeX är känsligt för stora och små bokstäver, så om du kallar din key för goody1977 kan du inte anropa den i texten med Goody1977. På varje enskild rad skrivs sedan en uppgift. Man kan i princip skriva t ex titeln, eller författarnas namn inom citattecken i stället för krullparentes, men ibland ställer detta till problem. För att vara på den säkra sidan kan man därför alltid skriva informationen inom krullparentes, följt av ett kommatecken. Efter den sista informationen ska man inte avsluta med kommatecken. Mellan varje skrift ska finnas en höger-krullparentes, och det är särskilt viktigt att bibtex-filen avslutas med en höger-krullparentes. Om det finns flera författare till en bok/artikel separeras dessa med ordet and. Författare skrivs enklast förnamn + efternamn, eller förnamnsinitial + efternamn. Det finns ett antal standardtyper av publikationer. Mer om dessa, och vad som är obligatorisk och optionellt att ange för varje kan du bl a hitta här: jacobsd/bib/formats/bibtex. html Ett nätbaserat java-verktyg som fungerar relativt bra för att redigera din bibtex-litteraturlista, för att sortera den, och framför allt för att fylla i nya uppgifter är programmet Jabref. Jag vill dock höja ett varnande finger för dig som eventuellt jobbar med unicode-filer. När jag testade Jabref så förstörde det all språkkodning som jag lagt in i min bibtex-fil. Men om man jobbar utan unicode kan Jabref vara ett bra verktyg, tror jag: Anropa en bibtex-fil För att anropa din bibtex-fil skriver du in följande kommando där du vill att litteraturlistan ska finnas (vanligen precis innan kommandot \end{document}, men ibland finns t ex appendix efter litteraturlistan). Du behöver också ange en bibliography-style, dvs hur du vill att litteraturlistan ska se ut, respektive hur du vill att referenserna i den löpande texten ska se ut. I exemplet nedan heter alltså bibtex-filen där alla referenserna är samlade references, och den bibliographystyle som används är plain.

16 Introduktion till L A TEX 16 \bibliography{references1} \bibliographystyle{plain} Om du har flera bib-filer med referenser kan du anropa flera av dem genom att sätta komma mellan dem. Det viktiga är dock att de är placerade i samma mapp som din TeX-fil. Exempel: \bibliography{references1,references2} \bibliographystyle{plain} Inkludera referenser till litteraturen i den löpande texten För att citera/anropa en viss skrift i den löpande texten använder du samma kommando som tidigare, alltså: kommandot \cite{xxx}, där xxx står för den key som du gett varje referens. Ovan är dessa keys goody1977, respektive olive2002. Om vi anropar våra referenser i vår övningstext kan det alltså se ut så här: Polyphasic means changing states/phases\cite{olive2002}. With over 800 aromatic compounds continuously breaking down and combining and the crema releasing its gas and aromas continually, espresso is truly a different experience, one that can remain on the tongue for many hours \cite{goody1977} Kompilera med BibTeX När du använder dig av en BibTeX-fil behöver du kompilera på ett särskilt sätt. 1. Först ska du kompilera som vanligt en gång (fast jag brukar göra det två för säkerhets skull...). 2. Sedan ska du bibtexa, vilket innebär att du kompilerar din fil tillsammans med bibtex. Detta gör du genom att leta reda på kommandot bibtex i någon meny i den tex-editor du använder. (I TeXShop ligger den under menyn Typeset, i TeXmaker ligger den under menyn Tools, och i TeXnicCenter ligger det under menyn Build.) Jag brukar även bibtexa filen två gånger, för att vara på den säkra sidan. Om du får felmeddelanden (t ex att det inte finns en matching mellan den key du anropar i den löpande texten, och de entries som finns i bibtex-filen, så bör du åtgärda detta, och sedan börja om med kompileringen). 3. Sedan ska du återigen kompilera filen som vanligt, två gånger. (Och den här gången måste du verkligen göra det två gånger.)

17 Introduktion till L A TEX Bibliographystyle Oftast vill man att referenserna ska se ut på ett visst sätt (exempelvis enligt Oxford- eller Harvard-systemet). Hur referenserna ska ställas upp (både i den löpande texten, och i referenslistan) avgörs av kommandot \bibliographystyle. Följande länk innehåller en genomgång av ett stort antal bibliographystyles: kjt/software/latex/showbst.html Om du har laddat ner MikTeX eller om du har TeXShop, så har du samtidigt fått med dig ett antal bibliographystyles. Om du ändå vill använda bibliographystyles som du inte har, kan det vara bra att veta att dessa filer slutar på.bst. Du kan t ex googla på apalike.bst, och hittar då en fil med detta namn. Denna kan du ladda ner, och lägga tillsammans med andra.bst-filer på din dator (använd datorns sök-funktion för att hitta var dessa finns någonstans). Sedan ska du t ex kunna anropa bibliographystyle-filen apalike Natbib Om man vill använda sig av en inom humaniora mer traditionell citat-teknik med författare + årtal (och inte den numrerade referenslista som L A TEXhar som standard), kan det vara värt att ladda ner paketet natbib. Det finns att hämta här, och läs också den fylliga informationen på sidan!!!! För att använda paketet skriver du i preamblen i ditt exempeldokument (efter documentclass, men före \begin{document}): \usepackage{natbib} Det kan hända att du redan fått natbib med dig när du installerade MikTeX eller TeXShop, så pröva att först anropa paketet. Om du får protester från programmet får du gå till länken ovan och installera paketet. Förutom det vanliga anropet till referenserna \cite{xxx}, så kan man med natbib också använda kommandona \citet{xxx} och \citep{xxx}. Dessa ger möjlighet att välja om referensen i den löpande texten ska skrivas inom parentes, t ex, eller om man vill att samtliga författare ska skrivas ut. Läs mer och se en massa exempel via natbib-länken ovan!