En introduktion till rapportskrivning i L A TEX. Christian Persson Institutionen för fysik Umeå Universitet

Transkript

1 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer L A TEX introduktion En introduktion till rapportskrivning i L A TEX. Christian Persson christian.persson@physics.umu.se Institutionen för fysik Umeå Universitet Maj 2014 Baserad på material från Rasmus Nyman.

2 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Innehåll I 1 Introduktion Vem är jag? Mål med föreläsningen Vad är L A TEX? Editorer 2 Struktur.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Miljöer 3 Miljöer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter

3 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Innehåll II 4 Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser

4 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Vem är jag? Mål med föreläsningen Vad är LATEX? Edito Vem är jag? Christian Persson 4:e året på Teknisk fysik Anställd som IT-amanuens av institutionen för fysik Använt L A TEX sedan första året på Teknisk fysik

5 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Vem är jag? Mål med föreläsningen Vad är LATEX? Edito Mål med föreläsningen Kortfattat beskriva vad TEX och L A TEX är. Beskriva grunderna i att skriva rapporter med L A TEX. Presentera en mall för rapporter i fysik.

6 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Vem är jag? Mål med föreläsningen Vad är LATEX? Edito Vad är TEX? Ett datorprogram för att typsätta text skapat av Donad E. Knuth Specialinriktat mot matematik och matematiska formler. Ger användaren väldigt hög kontroll över hur texten typsätts.

7 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Vem är jag? Mål med föreläsningen Vad är LATEX? Edito Vad är L A TEX? L A TEX är inte en WYSIWYG 1 -editor. L A TEX ger dig tillgång till TEXs styrkor utan att du behöver tänka på layout, eller typografiska problem. L A TEX Låter dig fokusera på texten och dess logiska struktur, istället för layout. 1 What you see is what you get

8 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Vem är jag? Mål med föreläsningen Vad är LATEX? Edito Filtyper.tex-filer Den fil som man skriver.pdf-filer Resultatet; det typsatta dokumentet..bib,.aux,.log,.synctex.gz... Övriga

9 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Vem är jag? Mål med föreläsningen Vad är LATEX? Edito Editorer För att arbeta med L A TEX krävs både en L A TEX-distrobution t.ex. TeX live (Linux, OSX) eller MikeTeX (Windows) samt en texteditor. Som editor föreslås Texmaker ( för samtliga plattformar eftersom den har en del finesser inbyggda. Man kan också använda sig av online editorer. Här rekommenderas ShareLaTeX (

10 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Ett minimalistiskt exempel Följande kod skapar ett Hello World i L A TEX frame1 \ documentclass { article } frame2 frame3 \ begin { document } frame4 Hello World! frame5 \ end { document }

11 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil.tex-filens uppbyggnad header Allt före \begin{document} dokumentet Allt mellan \begin{document} och \end{document}, det är denna text som syns. Det är först när tex-filen körs genom programmet pdflatex (eller latex) som en typsatt pdf (eller dvi) skapas. Detta kallas nedan för att typsätta dokumentet. Alla tex filer inleds med raden: \documentclass[alternativ]{klassnamn} där dokumentet huvudsakliga layout specificeras. Kommandot \usepackage[argument]{paketnamn} används för att inkludera paket som t.ex. ländrar dokumnetets språk till svenska, tillåter en att skriva (fler) matematiska symboler m.m.

12 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Vanliga dokumentklasser Några av de vanligaste dockumentklasserna är: article är den absolut vanligaste för t.ex. labbrapporter eller artiklar. report Längre rapporter, små böcker m.m. book Riktiga böcker. beamer pressentationer.

13 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Några alternativ Några av alternativen som ges separerade med komma inom [] för article är: 10pt, 11pt,12pt för olika text stolekar (10pt är standard) a4paper, a5paper för olika pappres stolekar....

14 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Några vanliga paket Bland de vanligaste paketen hittar vi article är: inputenc stöd för olika teckenkodningar, utf8 är ett vanligt argument fontec Kopiera olika tecken i det färdiga dokumentet, använd argumentet T1 för svenska. babel Språkalternativ, byter t.ex. Contents mot Innehåll med swedish som argument. geometry Justeringar av t.ex. marginaler. amsmath, amssymb,... Matematikrelaterade paket. fansyhdr Sidhuvud och sidfot. hyperref Hyperlänkar i dokumentet. Observera att dessa ofta tar extra argument inom [] före paketnamnet

15 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Ex. Mallens början frame1 \ documentclass [a4 paper,11 pt ]{ article } frame2 frame3 \ usepackage [ utf 8]{ inputenc } frame4 \ usepackage [T 1]{ fontenc } frame5 \ usepackage [ swedish ]{ babel } frame6 \ usepackage { geometry } frame7 \ usepackage { graphicx, epstopdf, float } frame8 \ usepackage { amsmath, amssymb, amsfonts } frame9 \ usepackage { enumerate } frame10 \ usepackage { fancyhdr } frame11 \ usepackage { hyperref } frame12 frame13... frame14 frame15 \ begin { document } frame16 frame17...

16 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Reserverade tecken Tecknen # $ % ˆ & _ { } och \ är reserverade i L A TEXför speciella ändamål. Men det specifika tecknet kan åstadkommas med kommandona \# \$ \% \ˆ{} \& \_ \{ \} \ {} respektive \textbackslash{.} $ används för ekvationer i löpande text % skapar en kommentar till slutet av raden ˆ och _ skapar upphöjda respektive nedsänkta tecken. skapar ett mellanslag som ej får radbrytas & separerar kolumner i tabeller och matriser { } används för att separera argument till kommandon, och för att gruppera text. # används för att nå argument när man skapar egna kommandon

17 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Stycken och radbrytningar Ett stycke får skrivas på godtyckligt antal rader. Om man lämnar en eller flera tomrader i koden påbörjas ett nytt stycke. L A TEX kan indendera nya stycken, eller lämna ett utrymme mellan raderna Kommandot \\ skapar en radbrytning utan att påbörja ett nytt stycke.

18 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Ex. Stycken I L A TEX har antalet mellanslag mellan ord ingen betydelse radbrytningar spelar ingen roll... Så länge inte en tomrad lämnas, då påbörjas ett nytt stycke. Antalet tomma rader har ingen betydelse 1 I \LaTeX{} har antalet mellanslag mellan ord ingen betydelse 2 radbrytningar 3 spelar ingen roll\ldots 4 5 Så länge inte en tomrad lämnas, då påbörjas ett nytt stycke Antalet tomma rader har ingen betydelse

19 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Ex. Radbrytningar 1 Ibland kan man vilja börja en ny rad utan att påbörja 2 ett nytt stycke då kan man använda kommandot\\ 3 med detta kan man också välja hur mycket utrymme 4 som ska skapas\\[2ex] 5 som här. Ibland kan man vilja börja en ny rad utan att påbörja ett nytt stycke då kan man använda kommandot med detta kan man också välja hur mycket utrymme som ska skapas som här.

20 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Kommandon Alla kommandon börjar med ett backslash (\), är uppbyggda av bokstäver och avslutas med ett mellanslag, en siffra eller en icke-bokstav. Kommandon används för allt från att ändra font, till att skapa innehållsförteckningar och matematiska symboler. Symbolerna på föregående sida är ett exempel på kommandon.

21 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer.tex-filen Stycken och radbrytningar Kommandon och Mil Ex. Kommandon (font) Ibland känner jag bara för att skriva med kursivstil, andra gånger med fetstil. 1 Ibland känner jag bara för att skriva med \textit{ kursivstil}, andra 2 gånger med \textbf{fetstil}.

22 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Miljöer En miljö inleds med \begin{<namn>} och avslutas med \end{<namn>}, där <namn> är utbytt mot namnet på miljön Miljöer omger större mängder text och det är i dessa som t.ex. ekvationer tabeller och listor skapas, namnen på dessa är equation, table respektive itemize. I miljön abstract skrivs dokumentets sammanfattning.

23 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Rubriker och underrubriker I L A TEX används kommandona \section{...} \subsection{...} \subsubsection{...} för att skapa rubriker 2 underrubriker och under-under-rubriker, där punkterna ersätts med titeln på rubriken. För böcker och större arbeten finns även \chapter{...} Dessa kommandon skapar numrerade avsnit, vill man ha ickenumrerade kan en asterisk (*) läggas till i slutet av respektive kommandonanm. Kommandot \tableofcontents skapar automatiskt en innehållsförteckning av alla numrerade avsnitt i documentet. Observera att dokumentet måste typsättas två gånger för att nya rubriker ska komma med. 2 Även kallat avsnitt

24 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Listor I latex kan vi skapa tre typer av listor, numrerade med miljön enumerate, punktlistor skapas med itemize, listor med beskrivningar skapas med description. Dessa kan nästlas fritt och varje ny punkt börjar med \item.

25 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Ex. Listor 1 Att göra: 2 \begin{enumerate} 3 \item Plugga 4 \begin{itemize} 5 \item Statistik 6 \item Mekanik 7 \end{itemize} 8 \item Äta 9 \item Sova 10 \end{enumerate} Att göra: 1 Plugga Statistik Mekanik 2 Äta 3 Sova

26 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Citat I L A TEXskrivs citerad text mellan och, d.v.s. mellan dubbla backtic och rakta citationstecken önskas raka används bara ett av varje. För längre citat kan miljöerna quote, quotation eller verse användas, skillnaden mellan dessa är att quote inte indenterar, verse indenterar varje nyrad skapad med \\ och quotation indenterar första raden på varje stycke och är därför lämplig i längre citat.

27 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Ex. Citat 1 Einstein sa en gång 2 God does not play dice with the universe. 3 Hawking lär ha kommenterat det med: 4 inleds med 5 \begin{quote} 6 Not only does God play dice but... he sometimes throws them where they cannot be seen. 7 \end{quote} Einstein sa en gång God does not play dice with the universe. Hawking lär ha kommenterat det med: inleds med Not only does God play dice but... he sometimes throws them where they cannot be seen.

28 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Referenser En av styrkorna med L A TEXär hur det hanterar referenser i texten. Med kommandot \label{namn} skapas en markör till vilken vi senare kan referera till med \ref{namn}, för ekvationer finns specialkommandot \eqref{namn} som sätter ekvationens nummer inom parentes. Observera att vi skapar referenser till numrerade saker så som ekvationer, avsnitt och figurer, och att \ref bara skriver ut siffran som standard. 3 Det är rekommenderat att ange något prefix beroende på vad som refereras till. Vanligt är t.ex. sec: för avsnitt, eq: för ekvationr och fig: för figurer. 3 Används hyperef så skapas även en länk som går att klicka på!

29 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Figurer och bilder Figurer och tabeller är i L A TEXså kallade flytande miljöer, d.v.s. de läggs in där de bäst passar in i dokumentet. Figurer skapas med \begin{figure}[pos] där pos är någon följd av tecknen htbp, där h innebär placera figuren här, t placera figren högst upp på en sida, b placera figuren längst ner på en sida samt p placera figuren på en figursida. Ett! innan gör att L A TEX minskar på kraven för vad som är en bra placering av en figur. För att centrera figuren kan vi använda \centering, figurtexten skapas med \caption{text}. Kommandot \includegraphics[argument]{filnamn} inkluderar en figur i dokumentet. Som arument kan vi t.ex. ha width=0.9\textwidth för att få en figur som tar upp 90% av sidbrädden. Vi kan använda bl.a..jpg och.pdf i latex om paketet grapicx är inkluderat. Glöm inte att ge figuren en label då en figur är överflödig utan minst en referens!

30 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Ex. Figurer I figur?? ser vi en fysiker! 1 I figur~\ref{ein} ser 2 vi en fysiker! 3 \begin{figure}[b] 4 \centering 5 \includegraphics 6 [width=0.8\textwidth] 7 {Albert} 8 \caption{albert Einstein!} 9 \label{ein} 10 \end{figure} Figur 1: Albert Einstein!

31 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Tabeller Flytande tabeller skapas på samma sätt som figurer, fast med miljön table. Skälva tabellen med innehåll skapas av miljön tabular och har som argument hur ska justeras t.ex. l för vänter, r för höger, c för centrerad, samt en för vertikala linjer. Tabellens kolumner separeras av &, nya rader skapas med \\. För att skapa en horisontell linje används \hline. Observera att tebelltexten placeras över tabellen, och figurtexten under figuren.

32 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Ex. Tabeller 1 I tabell~\ref{tab:abc} ser 2 vi joniseringsenergier för tre atomer. 3 \begin{table}[b] 4 \begin{center} 5 \caption{ Joniseringsenergier.} 6 \begin{tabular}{ l c r } 7 \hline 8 Atom & & $E$ (kj/mol) \\ 9 \hline 10 Väte & H & 1~312\\ 11 Helium & He & 2~327\\ 12 Litium & Li & 520\\ 13 \hline 14 \end{tabular} 15 \label{tab:abc} 16 \end{center} 17 \end{table} I tabell?? ser vi joniseringsenergier för tre atomer. Tabell 1: Joniseringsenergier. Atom E (kj/mol) Väte H Helium He Litium Li 520

33 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Rubriker Listor Referenser Figurer Tabeller Fotnoter Fotnoter och referenser I L A TEXskapas fotnoter med \footnote{fotnotens Text} och typsätts längst ned på sidan. För att referera till t.ex. artiklar används \cite{key} referenser av denna typ ligger i miljön thebibliography som tar ett tal som argument, antalet siffror i detta tal reserveras som bredd. Refererbara objekt skapas med \bibitem{key} följt av källan (jämför \item för listor). Referenser av denna typ får i rapporter utseendet [1].

34 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ekvationer Syftet med detta avsnitt är att ge en kort introduktion till att skriva ekvationer i L A TEX. Endast ett fåtal av de vanligaste miljöerna och kommandona tas upp, för fler

35 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ekvationer på olika ställen I L A TEXfinns det två huvudsakliga sätt att pressentera ekvationer: 1 I den löpande texten mellan två $ 2 På en egen rad i dokumentet. För ekvationer gäller generellt att varje symbol uppfattas som ett matematiskt objekt. Observera att mellanslag inte har någon effekt, utan man får använda specialkommandon för att skapa mellanrum. För att göra livet lite enklare för oss så antar vi att vi använder oss av paket från AMS-TEX. Observera att ekvationr är en del av en mening och därför ska de avslutas med punkt om de avslutar en mening.

36 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ex. Ekvationer (1) Enligt Pythagoras så gäller att a 2 + b 2 = c 2, men vi använder ibland att a 2 + b 2 2ab cos(θ) = c 2 Vissa ekvationer är dock viktigare än andra och står därför på en egen rad: E = mc 2 (1) och får då egna nummer! 1 Enligt Pythagoras så gäller att $a^2 + b^2 = c^2$, men vi 2 använder ibland att $a^2 + b^2-2ab\cos(\theta) = c^2$ 3 4 Vissa ekvationer är dock viktigare än andra och står 5 därför på en egen rad: 6 \begin{equation} 7 E=mc^2 8 \end{equation} 9 och får då egna nummer!

37 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ex. Ekvationer (2) Ibland vill vi ha en ekvation på en egen rad utan att ge den ett nummer, detta gör vi såhär a 2 + b 2 = c 2 eller med ännu färre tecken a 2 + b 2 = c 2. Det senare kräver dock AMS- TEX. 1 Ibland vill vi ha en 2 ekvation på en egen rad utan 3 att ge den ett nummer, detta 4 gör vi såhär 5 \begin{equation*} 6 a^2 + b^2 = c^2 7 \end{equation*} 8 eller med ännu färre tecken 9 \[ 10 a^2 + b^2 = c^2. 11 \] Det senare kräver dock \AmS -\TeX.

38 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Vanliga symboler, funktioner och operatorer För att skapa upphöjda tecken används ˆ, för nedsänkta används _ för att upphöja eller nedsänka flera tecken så måste de skrivas inom { }. Vanliga funktioner som sin, cos, tan, ln, exp fås genom att sätta ett \ före namnret. T.ex. \sin Grekiska symboler skapas med t.ex. \alpha för α, \pi för π och \Gamma för Γ d.v.s man skriver bara symbolens namn efter ett \. Summor skapas med \sum, integraler med \int och produkter med \prod. De övre och nedre gränserna specificeras med ˆ och _, likt upphöjda och nedsänkta tecken. Bråk skapas med \frac{täljare}{nämnare} Gränsvärden med \lim, där vi igen använder _ för att placera ut villkoret. Rottecken skapas med \sqrt{värde} högre ordning med \sqrt[exponent]{värde}

39 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ex. Summor och gränsvärden Låt a n = n 1, då gäller ak 2 = 1 k 2 = lim n k=1 k=1 n k=1 1 k 2 = π2 6. Observera skilnaden mot för om vi försökte skriva detta på en rad: k=1 1 = lim n k 2 n k=1 1 = π2 k Låt $a_n=n^{-1}$, då gäller 2 \[ \sum_{k=1}^\infty a_k^2 = \sum_{k=1}^\infty \frac{1}{k^2} 3 = \lim_{n \to \infty} \sum_{k=1}^n \frac{1}{k^2}= \frac{\pi ^2}{6}. \] 4 Observera skilnaden mot för om vi försökte skriva detta på en rad:\\ 5 $ \sum_{k=1}^\infty \frac{1}{k^2} 6 =\lim_{n \to \infty} \sum_{k=1}^n \frac{1}{k^2} 7 =\frac{\pi^2}{6}.$

40 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ex. Integraler 1 Det är välkänt att 2 \[ 3 \int_a^b f (x)\mathrm{d}x= 4 f(b) - f(a). 5 \] 6 Vi vet också att 7 \[ 8 \iint_a \mathrm{d}s = 9 \text{area}(a) 10 \] 11 samt 12 \[ 13 \iiint_d \mathrm{d}v = 14 \text{volym}(d). 15 \] Det är välkänt att b a f (x)dx = f (b) f (a). Vi vet också att ds = area(a) samt D A dv = volym(d).

41 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ex. Rotrecken och stora parenteser 1 Ekvationer på formen 2 $0 = x^2 + px + q$ löser vi enklast genom: 3 \[ 4 x = \frac{-p}{2} \pm 5 \sqrt{\left( 6 \frac{p}{2}\right)^2 -q} 7 \] 8 vi har dock problem med $\ sqrt{-1}$ innan vi upptäcker $i$! Detta 9 till trots tycks ingen klaga på $\sqrt[3]{-1}$. Ekvationer på formen 0 = x 2 + px + q löser vi enklast genom: x = p (p ) 2 2 ± q 2 vi har dock problem med 1 innan vi upptäcker i! Detta till trots tycks ingen klaga på 3 1.

42 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Binära operatorer och parenteser I L A TEXfinns en mängd binära operatorer, för likherer och olikheter har vi t.ex. =,, <,, >, vilka vi kan skirva med =, \neq, <, \le, >, samt \ge. För fler binära operatorer får ni kolla i t.ex. The not so short introduction to L A TEX 2ε För att skapa vanliga och hårda parenteser ( )[ ] används motsvarande tecken, för måsvingar annvänds \{ respektive \}, en (eller två) raka linjer kan skapas med pipe. För att styra storleken kan ett \left placeras före den vänstra och \right före den högra. Vill man bara ha ena tecknet kan man ersätta den man vill dölja med en punkt.

43 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ekvationer på flera rader och matriser Miljön equation kräver att ekvationen skrivs på en rad För att skriva flera rader med ekvationer, eller skriva en ekvation på flera rader kan t.ex. miljön align användas. Om vi inte vill att en ekvation på en given rad ska numreras kan vi använda \nonumber. Ska ingen rad numreras är align* lämpligare. Med båda dessa används & för att välja vad som ska stå ovanför varandra.

44 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ex. flera rader 1 \begin{align} 2 a &= b + c \\ 3 d &= e + f \nonumber\\ 4 &= g + h \\ &= \end{align} 7 vs 8 \begin{align*} 9 a &= b + c \\ 10 d &= e + f \\ 11 &= g + h \\ &= \end{align*} vs a = b + c (2) d = e + f = g + h (3) = 11. (4) a = b + c d = e + f = g + h = 11.

45 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser För att skapa matriser kan miljön \begin{array}{pos} användas, där pos anger hur texten ska justeras. Om vi t.ex. skriver lcr i pos kommer första kolumnen vara vänsterjusterad, andra centrerad och tredje högerjusterad. Man kan också använda sig av miljöerna \begin{pmatrix} eller \begin{bmatrix}

46 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ex. matriser (1) 1 \begin{equation} 2 A =\left[ 3 \begin{array}{cccc} 4 a_{11} & a_{12} & 5 \cdots & a_{1n}\\ 6 a_{21} & a_{22} & 7 \cdots & a_{1n}\\ 8 \vdots & \vdots & 9 \ddots &\\ 10 a_{m1} & a_{m2} & 11 & a_{mn}\\ 12 \end{array} 13 \right]. 14 \end{equation} a 11 a 12 a 1n a 21 a 22 a 1n A = a m1 a m2 a mn (5)

47 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Ex. matriser (2) 1 \begin{equation} 2 A\textbf{x} = 3 \begin{pmatrix} 4 a_{11} & a_{12}\\ 5 a_{21} & a_{22}\\ 6 \end{pmatrix} 7 \begin{bmatrix} 8 x_{1}\\ 9 x_{2}\\ 10 \end{bmatrix} 11 = \vec{b} 12 \end{equation} ( ) [ ] a11 a Ax = 12 x1 = a 21 a 22 x b 2 (6)

48 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Programkod Ibland vill man inkludera programkod i sina rapporter. För detta kan man använda sig av miljön \begin{verbatim}. Man kan även använda \begin{lstlistings} (kräver \usepackage{listings}) som har många möjligheteter. För att skriva inline-kod kan man använda \texttt{}.

49 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Grunder Symboler och operatorer Flera rader Matriser Programkod Så här kan ett enkelt C-program test.c se ut med miljön verbatim: 1 \begin{verbatim} 2 #include <stdio.h> 3 4 int main(void) 5 { 6 printf("hello, world"); 7 return 0; 8 } 9 \end{verbatim} #include <stdio.h> int main(void) { printf("hello, world"); return 0; }

50 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Vidare läsning Då detta material bara är en introduktion finner ni här länkar till bra vidare läsning The not so Short Introduction to L A TEX 2ε L A TEX-wikibook sedan kan man alltid googla LaTeX följt av vad man försöler göra...

51 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer Att tänka på när ni skriver rapporter Ekvationer tillhör texten och kan därför avsluta en mening, ett nytt stycke kan inte börja i en ekvation. Figurtext under figurer, tabelltext över tabeller Färdigställ documentet MINST två gånger innan ni lämnar in, så blir alla referenser korrekta. Se till att ni refererar till alla figurer och tabeller, annars är de överflödiga. Variabler bor inom $ i den löpande texten, annars ser de dåliga ut.

52 Introduktion Struktur Miljöer Ekvationer \end{föreläsning} Phust... Några frågor?