Konsten att vända en atlantångare Om att evidensbasera socialt arbete i Sverige Knut Sundell Socialtjänsten på 1990-talet Tveksamt om man kan tala om metoder i socialt arbete (Bergmark 1993) 10 bedömningsmetoder (Bergmark & Lundström, 1998) 24 % läste om forskning 68 % metodskeptiska (Bergmark & Lundström, 2000)
Socialtjänsten på 2000-talet 2006 90% ansåg att forskning var mycket användbart I det egna arbetet (Bergmark & Lundström, 2007) 2008 93 % instämde i att arbeta med tydliga mål och väl utprovade metoder borde vara centralt i socialt arbete (Bergmark & Lundström, 2008) Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2007, 2010 och 2013 Slumpvis urval kommuner IFO- och ÄFH-chefer med budget- och personalansvar Hösten 2007 + 2010 + 2013 Elektronisk enkät Svarsfrekvens: 2007 88% (n = 834) 2010 81% (n = 745) 2013 81% (n = 839) Bergström, U. & Sundell, K. (2014). Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2007, 2010 och 2013. Kommunala enhetschefer om evidensbaserad praktik och användning av evidensbaserade metoder inom socialtjänstens verksamhetsområden. Stockholm: Socialstyrelsen.
Chefernas intresse för EBP 2013 2010 77% 2007 72% Mycket intresserad 68% Intresserad Ointresserad TAR DEL AV FORSKNINGSRÖN (%) 100 80 2007 2010 2013 60 40 20 0 Konferens Webb Facktidskr Forskningsrapp Vetensk tidskr
ANDEL SOM ANVÄNDER STANDARDISERADE BEDÖMNINGSINSTRUMENT NÅGON GÅNG 100 80 63 > 75 procent 2007 2010 2013 60 % 40 20 0 Barn Ungdomar Missbruk Försörjn. Funktionsh. Äldre Våld ANDEL SOM ANVÄNDER EVIDENS- BASERADE METODER NÅGON GÅNG 100 2007 % 80 60 40 20 > 22 procent 4 av 5 saknar insatser med vetenskapligt stöd 2010 2013 20 0 Barn Ungdomar Missbruk Funktionshinder Försörjn. resp Äldre Våld
Measurement is King
EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Personens situation samt kontextuella faktorer Professionell expertis Den berörda personens önskemål Bästa vetenskapliga evidens God vård och omsorg Jämlik Tillgänglig Individanpassad; delaktighet Resurseffektiv Evidensbaserad Rättssäker och oskadlig
Nationella styrmedel Lokal organisation av socialtjänsten EBP God vård och omsorg Kompetens Motivation Evidensbaserad Beteende praktik Tillfälle
kompetens Kunskap om EBP Kunskap om insatsers effekter Övning och handledning Motivation Tydlig målbild Styrning och ledning Lokal uppföljning/feedback Tillfälle Lagstiftning Statsbidrag Tid Tillfälle Photograph by The Sydney Justice & Police Museum
3 Socialstyrelsen ska 4. följa forsknings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse inom sitt verksamhetsområde och verka för att sådant arbete kommer till stånd, 5. arbeta med och ge stöd till metodutveckling inom sitt verksamhetsområde, 6. främja utvecklingen av metoder och arbetsformer i socialt arbete genom forskning, systematisk prövning och värdering av utfall och effekter av insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt förmedla kunskap om verkningsfulla metoder och arbetsformer, 10.utforma evidensbaserade riktlinjer för åtgärder inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst t eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 5 kap. Systematiskt förbättringsarbete / Egenkontroll 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll / / Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister, jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation / /
Kompetens Photograph by The Sydney Justice & Police Museum Grundutbildningar sidor litteratur om Evidensbaserad praktik 3000 2500 2000 Varje stapel = grundutbildning 1500 1000 500 0 Distriktsköterska Skolsköterska Socialarbetare Skollärare Snellman, A. (2011). Litteratur om psykisk hälsa och utveckling samt evidensbaserad praktik på utbildningar för skolans professioner. Socialstyrelsen.
Försäljning Web training Manual + checklist Seminars
Nationella riktlinjer Bygger på systematiska översikter Fokus på: Bedömningsinstrument Insatser Indikatorer Kostnadseffektivitet Förväntade konsekvenser Rangordning (1-10) Identifierar: At inte göra Forskning & Utveckling Socialstyrelsens national guidelines Publiserade: 1. Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2. Palliativ vård 3. Rörelseorganens sjukdomar 4. Sjukdomsförebyggande metoder 5. Tandvård 6. Lungcancer 7. Stroke 8. Hjärtsjukvård 9. Schizofreni antipsykotisk läkemedelsbehandling 10. Schizofreni psykosociala insatser (43) 11. Demens (157) 12. Depression och ångest (265) 13. Missbruk och beroende (133)
Shepherd, J. (2006). The production and management of evidence for public service reform. Evidence & policy, 3, 231-251.
Internationella RCT om insatser mot vanvård och övergrepp mot barn 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Annual Cumulative 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 120 Svenska effektutvärderingar av psykosociala insatser (n=445) 100 80 60 40 20 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 pågående
Active parenting/aktivt föräldraskap Addiction Severety Index (ASI) Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning på företag Asberger-klass Barn i missbruksmiljöer (BIM) Barn som bevittnat våld (BIV) Barnorienterad familjeterapi (BOF) BAS-klasser Beardslees familjeintervention Bekymringssamtal Brotts-Brytet Brottsofferstöd Cannabisprogram Charlie Children Are People (CAP) Community Parent Education Program (COPE) grupp Community Parent Education Program (COPE) individuell Community Parent Education Program (COPE) tonår Connect Dagverksamhet f unga utan arbete De otroliga åren (Incredible Yerars) Depression in Swedish Adolescent (DISA) Ersta Vändpunkten FamiljeART Familjeförskola/öppen förskola Familjekraft Familjepedagog Familjerådslag Familjeteam Familjeverkstan Fritidsverksamhet för tonåringar Från första början Funktionell familjeterapi (FFT) Föräldrakraft Föräldrastegen Haschavvänjningsprogrammet (HAP) Haschguiden Individuell familjeterapi Intensiv hemmabaserad familjeterapi International Child Development Program/Vägledande samspel Öppenvårdsinsatse (ICDP) Intensivstödjare r inom Junis socialtjänsten Kognitiv beteendeterapi (KBT) Stegvis Komet Komet förstärkt mot Komet barn intensiv och ungas Komet tonår Konsekvensprogram Kontaktfamilj Kontaktperson Kriminalitet psykiska som livsstil ohälsa barn) Krisinriktad familjeterapi Linus Lyftet (UPP-centrum, 2009) Lösningsinriktat intensivt hemmabaserat familjearbete (LIHF) Lösningsfokuserad familjeterapi Marte Meo Medling Miljöterapi Mina föräldrar är skilda, Bris Mini Maria Motiverande samtal (MI) Multisystemisk terapi (MST) Nya chansen Nya steg Nyblivna föräldrar Nätverksmöte Nätverksterapi Nätverkslag Positiv Atferd i Lärande Skolmiljö (PALS) Prevention and Relationsship Enhanc ement Program (PREP) Psykosocialt behandlingsarbete Påverkansprogram repulse Rädda barnen Skilda världar Småbarnsliv Social och emotionell träning (SET ) Spädbarnsverksamhet Steg för steg Svenska för invandrare (SFI) Systeminriktad familjeterapi Systemisk lösningsfokuserad familjebehandling Svenska kyrkan Teenage Power Program (TAPP) Teiping (kartläggande samtal med Tolvstegsprogrammet Trappan Tyresömodellen Tryggve-grupper Unga mammor Ungdomstjänst Ungdomsboende/stödboende Ungdomsstödjare/coach Utbildning för föräldrar med internationellt adopterade barn MIA Vardagsnära Insatser I Tydlig Samverkan (VITS) Vägvalet Örebro preventionsprogram (ÖPP) Etablerad praktik Mycket låg tillförlitlighet Lovande Låg tillförlitlighet Måttlig tillförlitlighet Forskningsbaserad Evidensbaserad Hög tillförlitlighet Professionella är eniga om att insatsen är effektiv Insatsen stöds av en rimlig teori Stöd från systematisk uppföljning eller brukarundersökning Komponenter i effektiva insatser Insatsen har utvärderats i studier av lägre vetenskaplig kvalitet (ickerandomiserade) Insatsen stöds av minst två välkontrollerade utvärderingar (RCT)
Chorpita & Daleiden; CHARPP Conference: September 10, 2007 Praise Tangible Rewards Problem Solving Time Out Commands Psychoeducational-Parent Modeling Monitoring Cognitive Differential Reinforcement Communication Skills Goal Setting Response Cost Therapist Praise/Rewards Social Skills Training Maintenance/Relapse Prevention Behavioral Contracting Natural and Logical Consequences Attending Self-Monitoring Relationship/Rapport Building Stimulus Control or Antecedent Man. Parent Coping Family Therapy Psychoeducational-Child Educational Support Peer Pairing Relaxation Talent or Skill Building Functional Analysis Marital Therapy Assertiveness Training Family Engagement Insight Building Crisis Management Individual Therapy for Caretaker Self-Reward/Self-Praise Exposure Play Therapy Guided Imagery Interpretation Activity Scheduling Supportive Listening Line of Sight Supervision Case Management 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 Proportion of Studies (n = 89) Beteendeproblem Uppmärksamhetsproblem Praise Problem Solving Tangible Rewards Psychoeducational-Parent Stimulus Control or Antecedent Man. Time Out Commands Modeling Monitoring Relaxation Therapist Praise/Rewards Differential Reinforcement Response Cost Social Skills Training Educational Support Self-Reward/Self-Praise Biofeedback/Neurofeedback Communication Skills Parent Coping Guided Imagery Insight Building Goal Setting Natural and Logical Consequences Peer Pairing Relationship/Rapport Building Self-Monitoring Talent or Skill Building Attending Behavioral Contracting 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 Proportion of Studies (n = 25)
Metodtrohet Aggression Replacement Treatment (Kaunitz & Strandberg, 2009; Kaunitz in prep) 100 80 2006 2012 60 40 20 65% 88% 58% 50% 89% 0 ART Rollspel etc 25% Tre 20+ moduler lektioner 9% A-C ART Rollspel etc 39% 13% 9% Tre 20+ A-C moduler lektioner Motivation Photograph by The Sydney Justice & Police Museum
Öppna jämförelser av kvaliteten inom socialtjänst och hälso- och sjukvård Öppna jämförelser av kvaliteten inom socialtjänst och hälso- och sjukvård
Individbaserad systematisk uppföljning Systematisk uppföljning Kan undersöka: Vilka som blir föremål för verksamheten Vilka behov klienter har Vilka insatser som använts Hur klienternas problematik förändras över tid Görs av tjänstemän i ordinarie verksamhet Utgör underlag för kvalitetsutveckling Underlag kan vara administrativa register, frågeformulär mm Men utvärderar inte en insats effektivitet
Ett exempel från Stockholm http://www.prevention.se/pdf/2004-5.pdf De flesta av Stockholms 18 stadsdelar Social barnavård 2002 2003-2004 Första kvartalet Alla inkomna ärenden Alla beslutade ärenden Stor variation (5 30/1000). Variationen förklaras av stadsdelarnas sociala tyngd; ju större social tyngd, desto flera barn. De flesta barn (84 87%) bedömdes inte kräva något snabbt agerande från socialtjänstens sida Huvudparten (83 87%) anmäldes av någon utanför den egna familjen 2/3 blev utredda med en stor variation mellan stadsdelarna som inte kunde förklaras med stadsdelens sociala utsatthet.
Det fanns ett starkt statistiskt säkerställt samband mellan åren. En stor variation mellan stadsdelarna i hur många som placerades. Variationerna var inte relaterade till stadsdelarnas sociala utsatthet. Nästan alla socialsekreterare ansåg att beslutet tillgodosåg barnens behov, 85 88 procent 39% (n = 839) Cirka 40 % fick en insats Barn under 13 år: 42-51 % Barn 13 år och äldre: 34-36 %
Om möjligt börja där förutsättningarna är bäst ( bit där det är mjukast ) Organizational Readiness for Change Anonym enkät med ca 100 frågor fördelade på fyra områden Elektroniskt administrerad Dwayne Simpson Goda erfarenheter från USA, England, Italien Ju mer förändringsberedd personalen är desto bättre är utvecklingen för klienterna Testad i Sverige för personal i socialtjänsten
Beredskap till förändring 50 Motivation Resurser Personal Organisatoriskt klimat 40 HÖG (TILLRÄCKLIG) 30 20 LÅG (OTILLRÄCKLIG) 10 Programbehov Utbildningsbehov Förändringsprocess Kontor Personal Utbildning Utrustning Internet Tillväxt Effektivitet Inflytande Anpassningsförmåga Tillfredsställelse Uppdrag Sammanhållning Autonomi Kommunikation Stress Förändring Ledarskap Att skapa en grund för evidensbaserad praktik Att leda en evidensbaserad praktik
Sammanfattning Photograph by The Sydney Justice & Police Museum
Startpunkt vilka behov ska tillfredställas (inte vilken metod som ska implementeras) Measurement is King
Hemligheten med att komma igång är att starta. Hemligheten med att starta är att dela upp en komplex komplex och överväldigande uppgift i små hanterbara delar och att börja med den första. Mark Twain