Examensarbete. Filosofie kandidatexamen Omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens.

Examensarbete Filosofie kandidatexamen Omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. En litteraturstudie Nursing measures in malnutrition in people with dementia A Literature Review Författare: Caroline Engström och Martina Skottheim Handledare: Maria Moberg Examinator: Marie Elf Granskare: Ingrid From Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl with Full Text, PubMed samt i tidsskriften Vård i Norden. Huvudsökorden som användes vid sökningarna var dementia, malnutrition, nursing, prevention and control, nutritional status, Alzheimers disease, diet, nutrition, elderly, eat, meal och mealtime. Totalt användes 16 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar som ligger till grund för resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som visade sig öka näringsintaget och förbättra nutritionsstatusen var extra måltider och näringstillskott, förkortning av nattfastans längd, utbilda vårdpersonal, att värna om måltidsmiljön samt spela lugn musik under måltiden. Det visa de sig också att gemenskap hade en positiv inverkan på nutritionsstatusen. Slutsats: Personer med demenssjukdom är utsatta för risken att bli undernärda och därför är det av vikt att vårdpersonalen har kunskapen om hur undernäring förebyggs och behandlas med omvårdnadsåtgärder. Nyckelord: Demens, Omvårdnad, Undernäring, Äldre. Keywords: Dementia, Elderly, Malnutrition, Nursing. 1

Innehållsförteckning INTRODUKTION... 4 Allmänt om nutrition och äldre... 4 Undernäring... 5 Demenssjukdom... 5 Hjärnans påverkan vid demenssjukdom... 5 Demenssjukdomar... 6 Försämrat näringsintag i samband med demenssjukdom... 6 Bedömningsinstrument... 7 Mini Nutritional Assessment... 7 Edinburgh Feeding Evalution in Dementia... 8 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar... 8 Omvårdnadsteori... 9 Problemformulering... 10 Syfte... 10 Frågeställningar... 10 METOD... 10 Design... 10 Urval av litteratur... 10 Inklusions- och exklusionskriterier... 11 Tabell 1 Sökstrategi... 11 Värdering av artiklarnas kvalitet... 12 Tillvägagångssätt... 13 Analys... 13 Forskningsetiska aspekter... 13 RESULTAT... 14 Tabell 2 Resultatöversikt... 14 Måltidsmiljö... 17 Musikens lugnande inverkan vid måltid... 19 Näringstillskott och extra måltider... 19 Utbildning av vårdpersonal... 20 Förkortning av nattfasta... 21 DISKUSSION... 21 2

Sammanfattning av huvudresultat... 21 Resultatdiskussion... 22 Omvårdnadsåtgärder angående undernäring hos personer med demens... 22 Utbildning... 22 Extra måltider... 23 Måltidsmiljö... 24 Musikens lugnande inverkan... 24 Nattfasta... 25 Metoddiskussion... 25 Slutsats... 26 Förslag till vidare forskning... 27 REFERENSLISTA... 28 Bilagor... 34 Bilaga I. Granskningsmall för kvantitativa studier... 34 Bilaga II. Granskningsmall för kvalitativa studier.... 35 3

INTRODUKTION Under de senaste årtiondena har kunskapen samt behandlingsstrategier ökat kring undernäring hos sjuka och äldre. Trots detta förekommer problemet fortfarande, speciellt hos äldre med många sjukdomar (Socialstyrelsen, 2011). Utvecklingen av västvärldens sjukvård har lett till att kroniskt sjuka lever längre idag. Det leder till att kroppen utsätts mer för nedbrytande effekter som sjukdomar kan ge (Cederholm, 2006). Åldrandet är en riskfaktor för att utveckla undernäring (Lauque et al., 2004). I en rapport från Socialstyrelsen (2011) redogörs det att kroppens och dess system förändras och får nedsatta funktioner vid stigande ålder och sjukdom. Detta innebär att vikten av ett optimalt näringsintag är extra betydelsefullt. För att upprätthålla ett gott mående och allmäntillstånd hos den äldre är det av vikt att tillfredsställa en god nutrition. Komplikationer som uppkommer kan vara av allvarlig grad, vilket innebär att fler sjukdomstillstånd kan utvecklas som i sin tur kan leda till att dödligheten ökar. Enligt Lou, Dai, Huang och Yu (2007) är personer med demens särskilt utsatta för undernäring. Demenssjukdomen gör att hela måltidssituationen kan kompliceras på grund av en negativ utveckling av olika tillstånd i sjukdomen (ibid.). Allmänt om nutrition och äldre En väl sammansatt och varierande kost krävs för att närings- och energibehovet ska kunna tillgodoses. Olika sjukdomar kan påverka energi- och näringsintaget negativt. Detta kan bero på att aptit och törst försämras, vilket gör att intaget av dessa ämnen inte är tillfredsställande (Rothenberg & Karlström, 2010). För att kunna upprätthålla kroppsvikten menar Rothenberg (2013) att det krävs en jämn balans mellan intag och förbrukning av energi. Beroende på faktorer som ålder, grad av fysisk aktivitet, sjukdom och kön är energiförbrukningen olika. Larsson och Rundgren (2003) påstår att en vanlig fördom inom geriatriken är att äldre inte behöver lika mycket näring som yngre personer. Enligt Rothenberg (2013) ändras inte näringsbehovet utan samma behov som tidigare krävs. Däremot behövs inte samma mängd av energi eftersom äldre inte är lika fysiskt aktiva och att de har mindre kroppscellsmassa. Dock kräver vissa sjukdomstillstånd och sjukdomar mycket energi, trots åldrande (ibid.). 4

Undernäring Enligt Socialstyrelsen (2011) har kunskapen om undernäring och dess konsekvenser funnits ett längre tag, men problemet förekommer fortfarande. Sortland, Gjerlaug och Harviken (2013) definierar undernäring som något som påverkar kroppen negativt på grund av brist på protein och energi, samt andra näringsämnen. Tillståndet framkallar förändringar som påverkar kroppen negativt genom att sammansättning och funktion av kroppen försämras. Dessa förändringar kan enligt Socialstyrelsen (2011) leda till kraftlöshet, sjukdomskänsla och till slut kan det bli ett livshotande tillstånd. Demenssjukdom Eftersom fler människor lever längre idag kommer fler att insjukna i demenssjukdomar (Faxen Irving, 2010). I världen finns det cirka 36 miljoner personer med någon form av demenssjukdom. I Sverige finns 150 000 av dessa personer. Beräkningar säger att år 2050 kommer 115 miljoner personer att insjukna (Eriksdotter Jönhagen, 2011). Faxen Irving (2010) påstår att ungefär en procent av alla över 65 år har någon form av demenssjukdom. För personer över 90 år är förekomsten över 50 procent. Det finns många och varierande orsaker till att man kan utveckla en demenssjukdom menar Williams och Weatherhead (2013). Det kan bero på orsaker som ålder, hereditet, miljöfaktorer, den allmänna hälsan och kosten (ibid.). Hjärnans påverkan vid demenssjukdom Eriksdotter Jönhagen (2011) upplyser om att hjärnans lober delas in i olika områden. De olika loberna är pannloben, tinningloben, nackloben och hjässloben. Dessa delar är uppbyggda av flera miljarder nervceller. Vid demenssjukdom bryts nervcellerna ner och dör. På grund av detta påverkas hjärnans funktioner som leder till att den kognitiva, sociala och yrkesmässiga förmågan försämras och man kan då få problem med tal, tänkande, planering och minne. Minnet är något som påverkas i tidigt skede och försämras allt mer med tiden. Förloppen är olika beroende på vilken slags demenssjukdom personen blir drabbad av. De olika demenssjukdomarna drabbar olika områden i loberna och det framkallar de olika symtomen som uppstår. 5

Demenssjukdomar Det finns flera olika demenssjukdomar. Några av dessa är Vaskulär demens, Lewy-Body demens, Alzheimers sjukdom och Frontotemporal demens (Eriksdotter Jönhagen, 2011). Alzheimers sjukdom utgör 50 procent av dessa sjukdomar (Faxen Irving, 2010). Eriksdotter Jönhagen (2011) menar att det finns sekundära demenssjukdomar där symtomen kan bero på alkoholmissbruk, infektioner i hjärnan, hjärntumör eller utlöst av droger. Ekman et al. (2011) lyfter fram att forskning har lett till ett utvecklande av läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet. Läkemedlen har en lindrande och bromsande effekt fram till ett individuellt stadium. Dock har forskningen inte utvecklat läkemedel som botar demenssjukdomarna. Försämrat näringsintag i samband med demenssjukdom Lin, Watson och Wu (2010) anser att personer med demens kan ha svårt att ta in rätt mängd av vätska och näring på grund av den kognitiva svikt som uppstår vid sjukdomen. Den kognitiva förmågan kan leda till förvirring som i sin tur kan leda till att den som drabbats glömmer bort hur och varför man äter (ibid.). Personer med demenssjukdom har lätt att bli distraherade av andra saker i samband med måltid, vilket kan orsaka ett försämrat näringsintag (Lou et al., 2007; Lin et al., 2010). Distraherandet kan enligt Williams och Weatherhead (2013) göra att en måltid inte slutförs trots att personen inte är förnöjd. Faxen Irving (2010) menar att ätbeteendet ändras under sjukdomsförloppet. Det är individuellt och beror på var skadan sitter i hjärnan. Beteendet kan för en och samma person variera dagligen och försämras ju längre sjukdomsförloppet fortskrider. En svårighet i beteendet kan vara minnet som kan göra det svårt att komma ihåg måltiden samt komma ihåg om man har ätit en måltid. Ytterligare ett beteende som kan påverkas kallas agnosi, vilket innebär svårigheter att känna igen föremål som till exempel ett glas eller en tallrik. Samtidigt kan identifiering av lukter och smaker försvagas. Att identifiera dofter är något som påverkas först i hjärnan vid demensutveckling. Det blir svårare att upptäcka och känna igen dofterna. Matintaget kan påverkas negativt eftersom det är med hjälp av lukten maten smakar (ibid.). Ytterligare faktorer enligt Nazarko (2013) som ökar risken för undernäring vid demenssjukdom kan 6

vara depression, halsbränna, dålig aptit, munhälsoproblem, medicinering och sväljningssvårigheter. Bilotta, Bergamaschini, Arienti, Spreafico och Vergani (2010) har gjort en uppföljningsstudie som handlar om viktnedgång hos personer med Alzheimers sjukdom. I studien framkom det att speciellt personer drabbade av Alzheimers sjukdom utgjorde en risk för att bli undernärda. Resultatet visade att ungefär en femtedel gick ner i vikt på bara tre månader. Ett beteende man kan drabbas av vid demenssjukdom är att man vandrar. Det betyder mer fysiskt aktiv och det kan behövas extra energi för att upprätthålla balansen av näringsbehovet. Detta tillstånd kan kräva upp till 80 procent mer energi än normalt (Rothenberg, 2013). Enligt Beattie, Algase och Song (2004) har de som vandrar svårt att sitta still vid matbordet. Det leder till att de lämnar bordet innan måltiden är slutförd och detta i sin tur gör att näringsintaget minskar. Viktnedgång kan enligt Bilotta et al. (2010) få stora konsekvenser, bland annat kan huden bli tunn och skör vilket kan leda till trycksår. Andra konsekvenser är ökad känslighet för infektioner eftersom immunförsvaret påverkas och att muskler förtvinar, som i sin tur kan öka fallrisken (ibid.). Enligt Sortland et al. (2013) kan även konsekvenser som försämrad livskvalitet och återhämtning efter sjukdom samt ökad dödlighet uppstå vid försämrat näringsintag och viktnedgång. Bedömningsinstrument Mini Nutritional Assessment Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett instrument för att identifiera och bedöma nutritionsstatus hos äldre personer. Internationella kliniska organisationer rekommenderar detta instrument. I instrumentet besvaras olika frågor där svaren ger olika poäng. Poängen sammanställs och man får ett resultat. Resultatet visar om man är välnärd, har risk för undernäring eller är undernärd (Fossum, Terjesen, Ehrenberg, Ehnfors & Söderhamn, 2009). 7

Edinburgh Feeding Evalution in Dementia Edinburgh feeding evalution in dementia (EdFED) är ett bedömningsinstrument som diagnostiserar ätsvårigheter hos personer med demenssjukdom. Instrumentet omfattar tio olika frågor kring ätbeteenden (Faxén Irving, 2012). På frågorna svarar man aldrig, ibland eller ofta och utifrån dessa ges det olika poäng där maxpoängen är 20. Vid 20 poäng har man mer ätsvårigheter. Denna sammanställning hjälper vårdpersonal att identifiera det stöd och hjälp en person behöver vid måltidssituationen (Amella & Lawrence, 2008). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar Att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt motverka komplikationer vid sjukdom är enligt Socialstyrelsen (2005) en uppgift som ingår i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan ska bevara det friska och ta hänsyn till de basala och specifika omvårdnadsbehov som människan har. Dessa behov kan vara psykiska, fysiska, sociala, andliga och/eller kulturella. Det hör också till arbetsuppgifterna att kommunicera på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt gentemot de som är involverade i vården, det vill säga vårdtagare, närstående och vårdpersonal med flera (ibid.). Sjuksköterskan ska enligt Socialstyrelsen (2005) ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt vilket innebär att sjuksköterskan ska visa respekt och omsorg för personers autonomi, värdighet och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) säger att det ska ges en god och säker vård och vården ska ges på lika villkor för alla. Respekt ska visas för värdigheten, samt självbestämmande och integritet. Enligt Socialstyrelsen (2011) är rätt näring och mat en mänsklig rättighet och en viktig patientsäkerhetsfråga. För att kunna utföra en säker vård med en god kvalitet måste bland annat bedömningar kring undernäring kunna utföras. Dessa bedömningar har lika stor betydelse som en medicinsk behandling till exempel läkemedel. Rothenberg (2010) menar att det är viktigt att respektera och att ha en balansgång mellan integritet och autonomi, när det gäller att försöka upprätthålla ett gott näringsintag. Dessutom anser Rothenberg är det viktigt att vara uppmärksam och lyhörd så att inte 8

personer med demens uppfattar måltidssituationen och näringsintaget som tvång eller kränkning. Kihlgren (2011) påstår att varje individ har ett specifikt människovärde enligt vår kristna- humanistiska människosyn. Ingen kan ifråntas sitt människovärde oavsett kulturell bakgrund, ålderdom, psykisk ohälsa eller att man har en obotlig sjukdom. Värdegrunden för äldreomsorgen menar att den personliga integriteten och identiteten ska bevaras, för att man ska kunna uppleva välbefinnande och en mening med livet trots ålderdom. Edberg (2011) lyfter fram Tom Kitwood som var en av de första som ansåg att det var av vikt att se personen istället för demenssjukdomen. Kitwood vill lägga fokus på personen istället för diagnosen. Detta har varit grunden till begreppet personcentrerad vård, som är uttalat i dagens omvårdnad. Kitwood anser att funktionerna ska stödjas som fortfarande finns kvar istället för att se demenssjukdomen som en obotlig sjukdom med en successiv försämring. Socialstyrelsen (2011) rapporterade att Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel (s. 2). Omvårdnadsteori Virginia Henderson, 1897-1996, var en omvårdnadsteoretiker som enligt Johnson och Webber (2010) haft en viktig funktion inom omvårdnaden. Hon har under sitt liv blivit kallad för den moderna omvårdnadens moder och för Amerikas Florence Nightingale. Hendersons teori grundar sig på att alla, friska som sjuka, har grundläggande behov. Utifrån detta utformade hon 14 komponenter som ansågs ingå i omvårdnaden. Några av dessa komponenter är ett adekvat vätske- och matintag för patienten samt att undvika fara. En tredje komponent påpekar att man ska hjälpa patienten att uttrycka känslor och behov. Sjuksköterskans arbetsuppgift är att hjälpa den friske eller sjuke personen att kunna utföra åtgärder som inverkar på hälsa och tillfrisknande. Klarar inte personen att utföra detta självständigt ska sjuksköterskan stötta och hjälpa i omvårdnaden enligt Henderson (ibid.). 9

Problemformulering Antalet äldre har ökat och med åldrandet utvecklas olika sjukdomar så som demens. Undersökningar har visat att hälften av de som bor på eller befinner sig på en geriatrisk avdelning riskerar att bli undernärda och var fjärde inskriven är redan undernärd. Hos personer med demenssjukdom finns en ökad risk för undernäring pågrund av de psykiska och fysiska förändringar som sjukdomen utvecklar (Nazarko, 2013). Det är av vikt att sammanställa en litteraturstudie som kan bidra med kunskaper kring omvårdnadsåtgärder när det gäller undernäring hos personer med demens. Syfte Syftet var att utifrån litteraturen beskriva omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. Frågeställningar Vilka omvårdnadsåtgärder finns beskrivna i litteraturen vid undernäring hos personer med demens? METOD Design Studien har genomförts som en litteraturstudie, vilket är ett sätt att sprida olika forskningsresultat samt att kunna använda sig av dessa i praktiken. Resultatet kan då användas som en hjälp i arbetet med evidensbaserad omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). Urval av litteratur Artiklarna har sökts via databaserna PubMed, CINAHL with Full Text samt ur tidsskriften Vård i Norden. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes sökorden ut. Huvudsökorden och MeSH termerna som användes var dementia, malnutrition, 10

nursing, prevention and control, nutritional status, Alzheimers disease, diet, nutrition, elderly, eat, meal och mealtime. Ytterligare sökord som hittades vid huvudsökningarna och sedan användes till nya sökningar var feeding methods, MNA, mini nutritional assessment, overnight-fast, environment, nutritional supplements, energi, protein och willingness. Olika kombinationer utav sökorden gjordes med hjälp av booleska operatorer AND och OR (Forsberg & Wengström, 2013). Artikelsökningarna redovisas i tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterierna i de valda artiklarna har innehållit studier om personer med demenssjukdom och undernäring. Det valdes endast artiklar som berörde vårdpersonalens arbete kring undernäring och nutritionsstatus. Artiklarna som användes var publicerade mellan år 2003 och 2013. Exklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle vara på annat språk än engelska, svenska eller norska. Studier som handlade om parenteral nutrition för att förebygga och behandla undernäring valdes bort, samt studier av låg kvalitet enligt granskningsmallarna. Tabell 1 Sökstrategi Databas Sökord Antal träffar PubMed PubMed PubMed PubMed Cinahl with Full Text Dementia AND Diet Nursing Dementia/complication AND Nutritional status Dementia/complication AND Malnutrition/prevention and control Alzheimer disease OR Dementia Malnutrition Prevention Dementia AND Diet Nursing 52926 348 20 5488 23 5488 16 31491 52926 391 35 19642 223 61 Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar 20 14 2 2 23 3 0 0 16 1 3 2 35 3 2 0 61 22 9 4 Slutligen valda artiklar 11

Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Vård i Norden Vård i Norden Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Vård i Norden Cinahl with Full Text Dementia Nutritional supplements Dementia MNA MNA Prevention Dementia Mini Nutritional Assessment Alzheimers disease Mini Nutritional Assessment Prevention 19642 22 19642 5 991 45 2 228 9 22 13 2 1 5 3 0 0 2 2 0 0 9 5 0 0 27 10 0 0 228 27 MNA 6 6 5 1 1 Overnight-fast 7 7 2 2 2 Environment mealtime Dementia Meal environment Dementia Meal environment Elderly nutrition Willingness Eat Protein AND Energi Mealtime AND Feeding methods 49 9 131 9 131 7 2755 10 18 8 298 33 9 4 0 0 9 3 2 1 7 2 1 1 10 1 1 1 8 1 1 1 33 4 3 3 Värdering av artiklarnas kvalitet Högskolan Dalarna har modifierat en version av kvantitativa och kvalitativa granskningsmallar som William, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008) har utformat, se bilaga I och II. Granskningsmallarna har används för att kontrollera kvaliteten på artiklarna, båda innehåller frågeställningar där man svarar ja eller nej. För varje ja får man ett poäng och för varje nej noll poäng. Finns osäkerhet kring en fråga leder det till noll poäng på frågan. Den kvantitativa granskningsmallen innehåller 29 frågeställningar där 29 är maxpoäng. Låg kvalitet innebär poäng under 19, medelpoäng 19-23 poäng och högt kvalitet är från 24 poäng. 12

poäng. Granskningsmallen för kvalitativ bedömning innehåller 25 frågeställningar där maxpoängen är 25. Låg kvalitet innebär under 16 poäng, medel kvalitet 16-20 poäng och hög kvalitet 21-25 poäng. Tillvägagångssätt Utifrån sökningarna lästes alla titlar. Abstrakten lästes hos de artiklar där titel var relevant och av intresse samt hela artikeln lästes om abstrakten verkande relevanta till syfte och frågeställningar. I den här litteraturstudien har artiklar och relevant litteratur sökts, sammanställts, formulerats och skrivits tillsammans av författarna genom hela studien. Artiklarna delades ibland upp, den enskilde läste och granskade kritiskt sin del av artiklar och återberättade innehållet för medförfattaren. Därefter sammanställdes och diskuterades relevant fakta tillsammans. Stämde inklusionskriterierna och resultatet var relevant för litteraturstudiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades den för att utvärdera om den var av rätt kvalitet för att kunna vara med i resultatet. Analys Resultaten från varje artikel granskades där skillnader och likheter jämfördes. Utifrån granskningen från artiklarna utformades huvudkategorier. Dessa kategorier sammanställdes och sattes ihop utifrån allt resultat som framkommit. Se tabell 2 för översikt av artiklarna (Forsberg & Wengström, 2013). Forskningsetiska aspekter Den information som inhämtas från de granskade artiklarna har på ett sanningsenligt, korrekt och noggrant sätt återgetts i litteraturstudien. Studierna som valts har godkännande från etisk kommitté eller genomgått noga etiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2013). 13

RESULTAT Efter att ha valt ut nedanstående artiklar och analyserat dessa valdes huvudkategori ut från resultaten. Kategorier som framkom var miljö, musik, näringstillskott och extra måltider, utbildning och förkortning av nattfastans längd. Se figur I. Varje huvudkategori fick en rubrik och under dessa presenterades resultaten. Figur I. Omvårdnadsåtgärder. MILJÖ MUSIK UTBILDNING OMVÅRDNADSÅTGÄRDER NÄRINGSTILLSKOTT/ EXTRA MÅLTIDER FÖRKORTNING AV NATTFASTANS LÄNGD Tabell 2 Resultatöversikt Författare land och år Beattie, Algase & Song USA 2004 Bryon, Dierckx de Casterl e, Gastmans, Steeman & Milisen Titel Syfte Design och Metod Keeping wandering nursing home residents at the table: improving food intake using a behavioral communicatio n intervention. Mealtime care on a geriatricpsychiatric ward from the perspective of caregivers: a Att bestämma effekten av en systematisk omvårdnadsåtgärd som var inriktad på beteende kring måltider hos vandrare. Att få insikt i vårdgivarnas syn kring måltidssituationen på en geriatriskpsykiatrisk Kvantitativ, multipel fallstudie. Kvalitativ, fallstudie. Deltagare efter eventuellt bortfall N = 3 Vårdperso nal N = 13 Resultat Minde vandring och mer matintag kring måltider. Situationen kring en måltid har större betydelse än vad Kvalitet Medel 23/29 Hög 22/25 14

Belgien 2008 Chang Taiwan 2012 Chang & Li. Taiwan 2005 Cleary, Hopper, Forseth & Van Soest. Kanada 2008 Dahl Eide, Aukner & Iversen Norge 2012 Ebrahimi & Wijk Sverige 2009 Lauque, Arnaud- Battandier, Gillette, Plaze, Andrieu, Cantet & Vellas Frankrike 2004 qualitive case study design. Prevalence and factors associated with feeding difficulty in institutionalize d elderly with dementia in Taiwan Effects of a feeding skills training programme on nursing assistants and dementia patients. Using routine seating plans to improve mealtimes for residents with dementia. Nutritional status and duration of overnight fast among elderly residents in municipal nursing homes in Oslo. En hypotesgenererande studie av nattfastans längd, undernäring och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre Improvement of weight and fat-free mass with oral nutritional supplementation in patients with Alzheimer s disease at risk of malnutrition: A prospective avdelning. Att fastställa förekomsten av ätsvårigheter och förstå de faktorer som påverkar detta hos personer med demens. Att prova ut ett utbildningsprogram för vårdbiträden och se om det förbättrar deras attityder, kunskaper och beteenden när de hjälper personer med demens att äta. Att se hur rutinmässiga sittplatser vid måltider påverkar beteenden hos personer med demens. Att undersöka nattfastans längd på vårdhem för äldre och betydelsen av den. Att klarlägga längden och förekomsten av nattfastan samt livskvalitet och förekomst av undernäring hos äldre på särskilt boende. Att studera effekterna av orala näringstillskott hos äldre patienter med Alzheimers sjukdom. Kvantitativ, tvärsnittsstudie. Kvantitativ, kvasiexperimentell design. Kvantitatv, systematisk uppföljningsstudie. Kvantitativ, observationsstudie. Kvantitativ, hypotesgenererande studie. Kvantitativ, prospektiv randomiserad studie. N = 93 N = 67 Interventionsgrupp: N = 31 Kontrollgrupp: N = 36 N = 3 N = 339 N = 31 Intervetion N = 46 Kontrollgrupp N = 45 man tror. Många deltagare hade matsvårigheter. Kunskap, attityd och beteende förbättrades i interventionsgruppen. Att ha bestämda sittplatser gjorde att deltagarna åt mer. Nattfastans längd är betydande när det gäller nutritionsstatus. Nattfasta över elva timmar ger ökad risk för undernäring. Vikten ökade. Medel 20/29 Hög 24/29 Medel 23/29 Hög 24/29 Medel 22/29 Hög 24/29 15

Mamhidir, Karlsson, Norberg & Kihlgren Sverige 2007 Simmons, Keeler, Zuho, Hickey, Sato & Schnelle. USA 2008 Sortland, Skjegstad, Jansen & Berglund Norge 2009 Stange, Bartram, Liao, Poechl, Kolpatzik, Uter, Sieber, Stehle & Volkert Tyskland 2013 Suominen, Kivisto & Pitkala Finland 2007 Thomas & Smith. Michigan 2008 randomized study. Weight increase in patients with dementia, and alteration in meal routines and meal environment after integrity promoting care. Prevention of unintentional weight loss in nursing home residents: A controlled trial of feeding assistance Eldre personerns ernæring og matinntak ved et sykehjem en pilotstudie. Effects of a low-volyme, nutrient- and energy-dense oral nutritional supplement on nutritional and functional status: a randomized, controlled trial in nursing home residents. The effects of nutrition education on professionals practice and on the nutrition of aged residents in dementia wards. The effects of music on caloric consumption Att följa viktförändringar hos personer med demens efter personalutbildning, miljöförändring och stöd. Att se effekterna av kroppsvikten vid mer stöd från personalen och extra mellanmål. Att kartlägga om äldres energi behov täcktes, fanns behov för fler måltider samt om mat och tider var tillfredsställande. Att undersöka effekterna av orala näringstillskott och hur dessa påverkar nutritionsstatus, livskvalitet och psykisk funktion hos äldre på vårdhem. Att utveckla utbildning om näringslära för personal och utvärdera effekten av utbildningen. Att undersöka om musik som spelas under måltider kan öka kaloriintaget. Kvantitativ, Kvantitativ, Randomiserad crossover design. Kvantitativ, pilotstudie. Kvantitativ, Randomiserad krontrollerad interventionsstudie. Kvantitativ, pedagogisk intervention med före och efter mätningar. Kvantitativ, crossover design. Interventionsgrupp N = 22 Kontrollgrupp N = 14 N = 148 Stöd och extra mellanmål var positivt på kroppsvikten. Undersökning N = 6 Frågeformulär Boenden N = 8 Vårdpersonal N = 44 Interventionsgrupp N= 45 Kontrollgrupp N = 35 N = 23 sjuksköterskor N = 5 kökspersonal N = 12 Vikten ökade. Sämre näringsintag hos deltagarna än väntat samt många timmar mellan måltider. Förbättrad nutritionsstatus, kroppsvikt och självkänslan stärktes. Intaget av näringsämnen ökade samt att sjuksköterskor fick mer kunskap. Kaloriintag et ökade med 20 % när musik Medel 22/29 Medel 23/29 Hög 25/29 Hög 24/29 Medel 22/29 Hög 24/29 16

Wikby & Fägerskiöld Sverige 2004 Wong, Burford, Wyles, Mundy & Sainsbury. Nya Zeeland 2008 Wright, Hickson & Frost Storbritanni en 2006 Young, Mudge, Banks, Ross & Daniels. Australien 2013 among nursing home residents with dementia of the Alzheimers type. The willingness to eat An investigation of appetite among elderly people. Evalution of strategies to improve nutrition in people with dementia in an assessment unit. Eating together is important: using a dining room in an acute elderly medical ward increases energy intake. Encouraging, assisting and time to EAT: Improved nutritional intake for older medical patients receiving Protected Mealtimes and/or additional nursing feeding assistances Beskriva och identifiera olika faktorer som påverkar aptiten hos äldre. Att utvärdera strategier för att förbättra nutrition hos äldre inlagda patienter med demens Att undersöka effekten av näringsintag och vikt när man äter tillsammans i matsal. Att jämföra olika grupper för att förbättra mat- och energiintag hos äldre patienter på en medicinsk avdelning. Kvalitativ intervju Kvantitativ, en kvasiexperimentell studie. Kvantitativ, prospektiv studie. N = 15 N = 98 Interventionsgrupp N = 30 Kontrollgrupp N = 18 Interventionsgrupp N = 139 Kontrollgrupp N = 115 spelades. Kvantitativ, observationsstudie. Aptiten påverkades av miljön och gemenskap en kring måltiden. Kaloriintaget ökade. Energiintaget ökade och vikten oförändrad. Enegiintaget ökade. Hög 21/25 Medel 19/29 Hög 24/29 Medel 23/29 Måltidsmiljö Mamhidir, Karlsson, Norberg och Kihlgren (2007) menade i sin studie att den fysiska miljön vid måltidssituationer var viktig för personer med demenssjukdom. Tavlor på väggarna, mönstrade gardiner och dukar på borden gjorde att det blev mer inbjudande 17

och positivt i miljön. Wikby och Fägerskiöld (2004) menade att måltidsmiljön hade en betydande roll och viktiga faktorer var renlighet, färger, textiler och blommor på borden. En annan viktigt faktor var att kunna äta i lugn och ro eftersom stress minskade aptiten. Mamhidir et al. (2007) ändrade serveringsupplägget från att haft maten serverad på brickor till att ha skålar framställda med mat på borden. Deltagarna kunde istället servera sig själva och då uppmärksammade vårdpersonalen att kontakten mellan de boende ökade samt att stämningen förbättrades kring bordet. Genom dessa åtgärder förbättrades kroppsvikten. När deltagarna i studierna blev uppmuntrade och åt tillsammans i matsal ökade matintaget enligt Wright, Hickson och Frost (2006) samt Bryon, Dierckx de Casterlé, Gastmans, Steeman och Milisen (2008). I Bryons et al. studie framkom det att vårdpersonal alltid fanns tillgänglig i matsalen för att stödja och övervaka personerna. Även i studien av Wright et al. (2006) fanns det vårdpersonal tillgänglig under måltiden för att stötta och hjälpa vid måltidssituationen. Det visade sig att energiintaget ökade med 36 % när personer satt tillsammans i gemensam matsal jämfört med om de fick maten vid sin säng på rummet (ibid.). I studien av Wikby och Fägerskiöld (2004) och Bryon et al. (2008) framkom det att aptiten ökade när personerna åt en gemensam måltid, däremot när personerna åt i ensamhet minskade aptiten. Bryon et al. eftersträvade att alla skulle äta i matsalen men samtidigt påpekade de att det var viktigt att tänka på autonomin och respektera att personerna ibland ville sitta på sina rum. Cleary, Hopper, Forseth och van Soest (2008) kom fram till att ha en rutin på bestämda sittplatser visade sig öka mat- och vätskeintaget samt att deltagarna satt längre vid matbordet. Det konstaterades att detta ledde till en mer harmonisk och trygg situation samt att den sociala samvaron ökade. I studien av Bryon et al. (2008) användes bestämda sittplatsen för att förhindra konflikter, att minska förvirring och att öka tryggheten. En uppgift för vårdpersonalen var att tänka till kring bordsplaceringen eftersom allas personligheter inte stämde överens. Beattie et al. (2004) utprovade omvårdnadsåtgärder för att hjälpa personer med demens att kunna sitta still under hela måltiden. En åtgärd var att personal satt tillsammans med personerna med demens under måltiden och konverserade om maten och kring ätandet. Även icke verbala uttryck som leenden och ögonkontakt ingick i åtgärden. När personerna med demens var på väg att lämna matbordet innan måltiden var slutförd var en ytterligare åtgärd att lägga en hand på axeln och prata med en mjuk och lugn röst för 18

att försöka övertyga att sitta kvar. Dessa åtgärder samt att ge stöd och coachning ökade näringsintaget hos personer med demens vilket gjorde att vikten stabiliserades (ibid.) Musikens lugnande inverkan vid måltid Måltidssituationerna upplevdes ofta som stressiga. Det ledde till minskat mat- och vätskeintag vilket kunde resultera i viktminskning och undernäring. Vid dessa stressiga situationer kunde agitationsbeteenden uppstå hos personer med demens (Thomas & Smith, 2009). Thomas och Smith (2009) har studerat musikens betydelse vid måltidssituationer hos personer med Alzheimers sjukdom. Denna studie genomfördes endast under lunchtid. Det visade sig att den lugna musiken hade en lugn inverkan på måltidsmiljön och att kaloriintaget ökade med 20 %. Enligt Wong, Burford, Wyles, Mundy och Sainsbury (2008) hade den lugnande musiken dålig effekt under tidig frukost eftersom deltagarna blev ännu tröttare av musiken och åt mindre. Dock bidrog musiken till ökat kaloriintag under lunch och middag. Både Thomas och Smith (2009) och Wong et al. (2008) kom fram till att musikens inverkan bidrog till att deltagarna spenderade längre tid vid måltidsbordet än tidigare. Näringstillskott och extra måltider I en studie av Lauque et al. (2004) gavs extra näringstillägg till personer med demens under tre månader vilket ökade fettmassan och förbättrade kroppsvikten. De näringstillägg som gavs var i form av flytande eller krämig konsistens och var ifrån fabrikanten Nestlé Clinical Nutrition. Dessa tillägg gav enligt forskarna mycket energi och näringsämnen trots liten mängd. Personerna i studien hade valmöjligheter och kunde välja mellan olika sorter och varianter samt accepterade tilläggen väl (ibid.). Näringstilläggen accepterades även av personerna i studien av Stange et al. (2013). Där gavs näringsdryck Fortimel Comfort två gånger varje dag mellan måltiderna. Av de 77 personerna som deltog i studien hade 78 % en demensdiagnos. Under dessa tolv veckor som studien pågick förbättrades nutritionsstatusen och kroppsvikten ökade (ibid.). 19