Adoptivföräldraskapet ett annorlunda föräldraskap

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap Socionomprogrammet Socialt arbete, 41-60 poäng Ht 2005 Adoptivföräldraskapet ett annorlunda föräldraskap En kvalitativ studie kring adoptivföräldrars upplevelser av det specifika i sitt föräldraskap Författare: Gunilla Ericsson Martina Karlsson Handledare: Lena Hedin

ADOPTIVFÖRÄLDRASKAPET ETT ANNORLUNDA FÖRÄLDRASKAP - En kvalitativ studie kring adoptivföräldrars upplevelser av det specifika i sitt föräldraskap Gunilla Ericsson Martina Karlsson Örebro Universitet Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap Socialt arbete, 41-60 poäng Sammanfattning Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar. Teoretiska utgångspunkter i studien är Sterns teorier om modersmentaliteten, Bowlbys anknytningsteori samt Kirks teorier om adoptivföräldrars olika förhållningssätt till adoptionen. I studien har framkommit att adoptivföräldrarna i första hand ser sig som vanliga familjer med allt vad det innebär, ändå bejakar de det specifika i adoptivföräldraskapet. Dessa föräldrar känner definitivt en stolthet i att vara adoptivföräldrar. Att barnen har annorlunda utseende och ett annat ursprung ser de flesta som berikande för deras familj. Det som utmärker sig som mest specifikt, är att man som blivande adoptivförälder inte vet när barnet kommer och inte heller hur gammalt det är. Något annat som framförts är att själva processen att knyta an till sina barn kan variera, beroende på personligheten på barnet, vad det har varit med om innan adoptionen samt hur gammalt det är. Intressanta aspekter som framkommit är pappornas upplevelser av fadersrollen. De uppfattar sig själva som en mycket betydelsefull anknytningsperson. Nyckelord: internationell adoption, föräldrar, adoptivföräldraskap, föräldraperspektiv.

ADOPTIVE PARENTHOOD A DIFFERENT KIND OF PARENTHOOD -A qualitative study about adoptive parents experience of the specific of their parenthood Gunilla Ericsson Martina Karlsson Örebro University Departement of Behavioural-, Social- and Legal sciences Social work, 41-60 p Abstract The adoptive parenthood differs from the biological parenthood and the adoptive parenthood face different challenges. The parents must be approved before they can adopt a child. The child has another origin than the parent and an international adopted child looks different than the parents. There can be some variation in reactions from the people around them. The purpose of this study is to deepen the knowledge about how the adoptive parents feel about the specific in adoptive parenthood. The empiric material consists of eight qualitative interviews with parents who have adopted children. The theoretical approach in this study is Stern s theories about the motherhood mindset, Bowlby s theory regarding attachment and Kirk s theories about adoptive parents different approaches to adoption. The study has revealed that the adoptive parents first of all see themselves as ordinary families with all what that means, at the same time they point out the specific in adoptive parenthood. These parents definitely feel pride in being adoptive parents. The child s different look and different origin sees the most as a resource to their family. The most specific for an adoptive parent is that they don t know when the child arrives and how old it is. Something else that has been stressed is that the process of attachment to the child may vary. It depends on the personality of the child, what it has experienced before the adoption and the age of the child. Interesting aspects that has appeard is how the father s have experienced their roll as fathers. They see themselves as a very important person in the attachement. Keyword: International adoption, parents, adoptive parenthood, perspective of parenthood

Förord Vi vill rikta ett stort tack till alla personer som har bidragit till att möjliggöra denna uppsats. Först och främst vill vi tacka alla adoptivföräldrar för att ni har delat med er av era erfarenheter och tankar, utan er hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. Vi vill sedan tacka ordförande i Adoptionscentrum på Gotland som gav oss adresser till alla medlemmar. Vi vill också tacka vår handledare Lena Hedin för värdefulla synpunkter. Visby, december 2005 Gunilla Ericsson och Martina Karlsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 SYFTE... 3 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 1.3 DEFINITIONER... 3 2. TIDIGARE FORSKNING... 3 2.1 HEMUTREDNINGEN... 3 2.2 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS... 4 2.3 DEN ETNISKA BAKGRUNDEN... 5 2.4 OMGIVNINGENS REAKTIONER... 5 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 6 3.1 ADOPTIVFÖRÄLDRARS OLIKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 6 3.2 FÖRLUST OCH ANKNYTNING... 7 3.3 MODERSMENTALITETEN... 8 4. METOD... 9 4.1 FÖRFÖRSTÅELSE... 9 4.2 METODVAL... 9 4.3 LITTERATURANSKAFFNING... 9 4.4 URVALSFÖRFARANDE... 10 4.5 BORTFALL... 10 4.6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 11 4.7 ANALYSFÖRFARANDE... 11 4.8 VALIDITET OCH RELIABILITET... 12 4.9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 13 4.10 METODDISKUSSION OCH METODKRITIK... 13 5. RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS... 14 5.1 BAKGRUND OCH VALET ATT ADOPTERA... 14 5.2 ADOPTIVFÖRÄLDRARNAS UPPLEVELSER AV HEMUTREDNINGEN... 14 5.3 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS... 15 5.3.1 Tankar innan adoptionen... 15 5.3.2 Upplevelsen av att bli förälder... 17 5.3.3 Anknytningsprocessen... 18 5.3.4 Barnens ursprung... 20 5.4 ATT VARA FÖRÄLDER TILL ETT BARN MED ETT ANNORLUNDA UTSEENDE... 22 5.5 OMGIVNINGENS REAKTIONER... 24 5.6 SAMMANFATTANDE ANALYS... 25 6. SLUTDISKUSSION... 26 REFERENSLISTA... 30 BILAGA 1: BREV TILL RESPONDENTERNA BILAGA 2: INTERVJUGUIDE

1. INLEDNING Nationella adoptioner har förekommit sedan urminnes tider. Internationella adoptioner började efter andra världskriget, då man av medmänskliga skäl tog hand om barn som mist sina föräldrar. Mot slutet av 1960-talet ökade antalet internationella adoptioner i Sverige, samtidigt som de nationella minskade. Från mitten av 1970-talet till mitten av 1980-talet genomfördes upp emot 2000 adoptioner under vissa år i Sverige. Därefter har de minskat något, under 1990-talet har mellan 800 och 1200 adoptioner genomförts per år. Minskningen kan bero på de medicinska framsteg som gjorts kring infertilitet (Lindblad 2004:10-11). I Sverige finns idag cirka 45 000 internationellt adopterade. Över hälften av dem är nu över 18 år. Under år 2004 adopterades 1109 barn mellan 0-10 år från länder utanför Norden. Barnen kommer från ett 25-tal länder i Asien, Latinamerika, Östeuropa och Afrika (NIA 2005). På 1970-talet ville man markera likheten mellan adoptivföräldraskapet och det biologiska föräldraskapet, genom att övertyga folk om att det var lika bra att adoptera. Detta lika bra kunde dock lätt förväxlas med likadant som, vilket kan ha gjort att många adoptivföräldrar inte tog till sig barnens biologiska och etniska rötter (Hägglund ref. i Irhammar 1997:16). Kats (1992:40) menar dock att det inte är likadant att adoptera som att få ett biologiskt barn. Det är lika bra, men inte likadant. Ungefär som det är att ha en pojke eller en flicka. Det är lika bra, men det är inte riktigt likadant. Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar (a.a.). För att få adoptera ett barn måste de blivande adoptivföräldrarna först ansöka om detta hos socialnämnden i sin kommun. Socialnämnden är enligt lag skyldig att genom en hemutredning bedöma om de sökande är lämpliga som adoptivföräldrar (NIA 2005). Kats (1992:40) menar att deras familjebildning skiljer sig från det normala, i bemärkelse att det biologiska föräldraskapet är det vanliga, det normerade i vårt samhälle. Man blir alltså förälder på ett annorlunda sätt. Istället för ett positivt graviditetstest och förlossning får man ett barnbesked per telefon och åker ut i världen för att träffa och ta emot sitt barn (a.a.). Ändå är det inte tillblivelsen av familjen som är det mest utmärkande i annorlundaskapet. Det mest påtagliga är att barnen inte liknar sina föräldrar. På grund av detta identifieras familjen som annorlunda (Westerlund 2002:171). Barnen som adopteras har skiftande bakgrund och ålder. De kan ha bott på barnhem eller hos fosterföräldrar. Ibland vet man vilka deras biologiska föräldrar är men ofta föreligger ingen information alls. Även barnens hälsotillstånd vid adoptionen varierar. De kan vara utsatta för parasiter, skabb och lida av undernäring såväl som känslomässig försummelse (Halldén 1981:9). Vi har länge haft ett intresse för adoptionsfrågor och har båda adopterade i vår omgivning. En av oss är själv adoptivförälder. I litteratur och forskning har det uppmärksammats att adoptivföräldrarnas perspektiv och åsikter inte alltid kommer fram. Utifrån detta växte intresset för att studera hur föräldrar till internationellt adopterade barn upplever det specifika i sitt föräldraskap. Med utgångspunkt från den litteratur om adoptioner som har studerats, har frågeställningar utformats utifrån det vi uppfattar som det specifika i ett adoptivföräldraskap. Valet föll på internationella adoptioner, de så kallade synliga adoptionerna, vilket enligt Cederblad et al (1994:22) innebär att adoptionen inte kunnat hållas hemlig utifrån att de adopterade avviker från sina adoptivföräldrars utseende. Vi anser att kunskapen har relevans för alla som i sitt arbete eller på annat sätt kommer i kontakt med familjer som har adopterade barn eller som avser att genomföra en adoption. 2

1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning om hur adoptivföräldrar till internationellt adopterade barn upplever det specifika i sitt föräldraskap. 1.2 Frågeställningar - Hur upplevde adoptivföräldrarna hemutredningen? - Hur upplevde adoptivföräldrarna att bli förälder till ett barn som redan finns? - Hur upplever föräldrar till internationellt adopterade barn, så kallade synligt adopterade, det faktum att barnets utseende avviker från deras eget? - Hur upplever/upplevde adoptivföräldrarna omgivningens reaktioner? 1.3 Definitioner AC - Adoptionscentrum, en av NIA s auktoriserade adoptionsorganisationer som förmedlar adoptioner från länder som har tillstånd att arbeta med internationella adoptioner (NIA 2005). Adoption - att uppta som sitt eget (Kats 1992:14). Anknytning - den kontakt och det samspel som växer fram mellan föräldrar och barn (Lindblad 2004:52). Hemutredning - för att få adoptera måste man ha socialnämndens medgivande. Man utreds av socialarbetare som bedömer om man är lämplig som adoptivförälder (NIA 2005). Internationell adoption - när barnets ursprungsland inte är samma land som adoptivföräldrarna bor och är medborgare i (Lindblad 2004:10). Rasism - att felaktigt tro att en person beter sig eller har en viss personlighet på grund av sitt utseende (Giddens 2003:229). Synlig adoption - när barnets utseende avviker från föräldrarna på grund av att de har ett annat etniskt ursprung (Cederblad et al 1994:22). 2. TIDIGARE FORSKNING 2.1 Hemutredningen De flesta av föräldrarna i von Greiffs studie (2004:20-24) tyckte att hemutredningen kändes både närgången och påfrestande. Ändå var de flesta positiva och framhöll vikten av att hemutredningar görs innan man får lov att adoptera. Några var dock missnöjda med sin hemutredning. Några menade att hemutredningen var mer omfattande än de trott och att de delvis tyckte att det var en lång och jobbig process att gå igenom. En del har känt sig kränkta i sin integritet, blivit illa bemötta av socialsekreteraren, ifrågasatta och inte upplevt att de fått det stöd de behövde under utredningstiden. Någon har tyckt att hemutredningen varit för lättvindig. Föräldrarna hade önskat att man kunde ta upp eventuella problem som kan komma upp i ett adoptivföräldraskap och hur man som adoptivförälder ska hantera dem. Några menade också att man lätt kan undanhålla sina dåliga sidor som skulle kunna påverka socialsekreterarens beslut negativt. Dessa föräldrar gallrade bort negativa saker och pratade istället om det som man trodde att socialsekreteraren vill höra för att lättare bli godkända som förälder (a.a.). 3

Adoptivföräldrarna i Westerlunds studie (2002:182-183) upplevde till viss del en känsla av att inte kunna påverka adoptionsprocessen, att de var utlämnade till att lita på andra människor med olika professioner och kompetenser. Några uppfattade att de under processen kunde vila när de accepterat att de skulle nå sitt mål genom att just lita på andra. Andra föräldrar kände att de kunde påverka genom att vara aktiva och driva processen framåt. En aspekt som betonas i studien var det faktum att föräldrarna, efter att de genomgått en hemutredning och fått medgivande, faktiskt väntade ett barn. De visste att de förr eller senare var garanterade ett barn utan ett antal misslyckade försök med besvikelse som resultat (a.a.). 2.2 Att bli förälder till ett barn som redan finns Resultatet i von Greiffs studie (2004:63) är något motsägelsefullt. Många av föräldrarna tyckte inte att det var något speciellt med adoptivföräldraskapet, samtidigt som många berättade personliga anekdoter om hur speciellt det kan vara ibland. Adoption är för respondenterna i Westerlunds studie (2002:174), förbundet med ett annorlunda sätt att skapa mening i livet. Adoptivbarn skänker samma glädje och är lika betydelsefulla i föräldrarnas liv som ett biologiskt barn men vägen dit kan ibland upplevas både påfrestande och besvärlig. Man möter dock många spännande upplevelser i det land som man ska lära känna. Westerlund fann att det annorlunda i adoptivföräldraskapet, på ett positivt sätt, kan framhäva en unik familjeidentitet. Det är dessutom ett mer jämställt sätt att bli förälder på (a.a). För paren i Daniluk och Hurtig-Mitchell s studie (2003:393), fanns en rädsla innan adoptionen. Dels frågade de sig själva om de kunde älska ett barn som inte var deras rent genetiskt och om kärleken skulle vara lika djup och varaktig som den hade varit till ett biologiskt barn. Dels funderade de på om de skulle orka med de genetiska problem eller andra hälsoproblem som adopterade barn eventuellt kan ha. De konfronterades även med sina fördomar och gissningar angående vilken typ av kvinna det kunde vara som lämnade sitt barn till adoption. I Westerlunds studie (2002:174) framkom att i det första mötet mellan föräldern och barnet uppstår självfallen och naturlig mening där ingenting kunde varit annorlunda. Det visade sig även att kärleken till barnet kunde uppstå långt innan man träffat det. I de fall där föräldrarna fått barnbesked och adoptionen av någon anledning inte kunde genomföras, jämför föräldrarna i Westerlunds studie (a.a.) detta med missfall. Det var dock inga svårigheter för respondenterna att känna att det barn de till slut fick var deras. Paren i Daniluk och Hurtig-Mitchell s studie (2003:393) var också oroliga för att de skulle bli stigmatiserade av människor i sin omgivning, speciellt av de närmaste i familjen, som kanske inte skulle bemöta barnen som riktiga familjemedlemmar. Även efter adoptionen fanns en viss oro för hur de skulle hantera utmaningarna i adoptivföräldraskapet. Tankar om barnens relation med de biologiska föräldrarna samt deras identitetssökande var sådant som föräldrarna oroade sig för. Westerlund (2002:179-180) tar även upp den genetiska skillnaden mellan föräldrarna och barnet. Det är mest påtagligt när man vid olika sammanhang diskuterar ärftlighet, t ex vid läkarundersökningar. Föräldrarna menade dock att trots att dessa funderingar kommer upp då och då, är det inget man lägger någon större vikt vid. Däremot verkade miljöns betydelse vara något de ville lyfta fram som betydelsefullt (a.a). Cederblad et al fann i sin studie (1994:63), att hälften av föräldrarna då och då tänkte på sina barns biologiska föräldrar. Två tredjedelar av föräldrarna i Irhammars undersökning 4

(1997:106) tänkte en del på de biologiska föräldrarna. Man funderade på vad barnet hade fått med sig genom arv. Många upplevde att de skulle vilja berätta för de biologiska föräldrarna att det hade gått bra för barnet (a.a.). von Greiff (2004:44) fann att adoptivföräldrarna blev förvånade över sina biologiska funderingar som uppkom när barnen blev vuxna och fick egna barn. Några berättade om tankar kring barnbarnen och att det inte är deras biologiska barnbarn. Andra berättade om hur omvälvande det upplevdes när barnen sökte upp sina biologiska föräldrar (a.a.). Triseliotis (SOU- rapport 2003:49:51) samt Cederblad et al (1994:23) menar att många adopterade kan känna att de lever i en konflikt mellan att ibland ha en önskan om att forska i sin biologiska bakgrund samtidigt som man upplever en lojalitet gentemot adoptivföräldrarna. Adoptivföräldrarnas viktigaste uppgift är, enligt Triseliotis (SOU- rapport 2003:49:51), att hjälpa barnen att integrera och identifiera sig med båda sina föräldrapar. När kvinnorna i von Greiffs studie (2004:29-31) skulle svara på när de blev mammor till sina barn, varierade svaren en del. En del menade att de blev mammor redan när de bestämde sig för att adoptera medan andra blev det när de fick höra talas om sitt barn. Några blev det vid överlämnandet och vid hemkomsten, medan det för en kvinna dröjde över ett år tills hon kände sig som mamma. En kvinna berättade att hon hade svårare att ta till sig sitt andra barn. Hon var ännu uppfylld av det första barnet och tyckte att den andra såg så butter och annorlunda ut och att det inte kändes som om han ville ha dem till föräldrar (a.a.). 2.3 Den etniska bakgrunden Föräldrarna i Westerlunds studie (2002:171) menade att det mest framträdande draget i adoptionen, är att barnen inte liknar föräldrarna. Det syns att barnen är adopterade och på grund av detta har deras barnlöshet blivit synlig och familjen identifieras som annorlunda. Även von Greiffs studie (2004:44) visar att adoptivföräldraskapet anses som annorlunda, delvis på grund av barnens utseende. Efter att tidigare varit en i mängden, utmärker man sig som adoptivfamilj, man syns och blir igenkänd. Några av föräldrarna i von Greiffs studie (2004:62) kände en viss sorg över att det inte blev några biologiska barn, kanske mest av nyfikenhet över hur det biologiska barnet skulle ha sett ut. Många av föräldrarna i Westerlunds studie (2002:174) tyckte att det var spännande att få ta del av en annan kultur och såg det som en annan dimension som andra familjer saknar. De ville även lära känna landet för att kunna förmedla en positiv bild till barnet. Irhammar (1997:104-106) fann att hälften av familjerna brukade prata om barnets etniska bakgrund. Det var dock inte lika vanligt att man pratade om barnets biologiska ursprung. Detta kan, enligt Irhammar, bero på att den etniska bakgrunden inte är lika känslig att prata om eller att den är mer påtaglig. Två tredjedelar av familjerna försökte inspirera barnen till att intressera sig för sitt ursprung. Det kunde ske på olika sätt, som att läsa om landet, delta i kulturaktiviteter som har med landet att göra, delta i adoptionsträffar med barn från samma land eller till och med samma barnhem. Engagemanget för detta minskade dock med åren, eftersom barnen inte längre visade intresse (a.a.). 2.4 Omgivningens reaktioner Irhammars studie (1997:42) visar att omständigheter som kan vara krävande för en adoptivförälder är att adoptionen kan ses som ett näst bästa alternativ hos omgivningen. Det saknas i och med det stöd och erkännande från släkt och vänner. 5

Flera av barnen till adoptivföräldrarna i Westerlunds undersökning (2002:178-179) har blivit utsatta för diskriminering på grund av sitt utseende. Omgivningens reaktioner har framkallat en lyhördhet hos föräldrarna för etnisk diskriminering och ojämlikhet i det svenska samhället. Föräldrarna poängterade att även om man inte tagit ställning mot etnisk diskriminering innan adoptionen, så gör man det med automatik när man har barnet. Detta har gjort att de försökt skapa strategier för att förbereda sina barn så att de kan bli så starka att de själva kan möta främlingsfientligheten när den kommer. Paren i Daniluk och Hurtig-Mitchell s studie (2003:393-395) har mött en hel del okunskap och fördomar. Många i deras omgivning trodde att de adopterade för att rädda ett barn. De kände också irritation över att behöva försvara sitt beslut att adoptera vilket inte är nödvändigt för biologiska föräldrar. Dessutom hade de flesta av dem fått kommentarer om att deras föräldraskap var ett slags näst bästa alternativ eller att de inte kunde vara så tätt sammanbundna vid sina barn eftersom de inte varit med om graviditet och förlossning (a.a). von Greiff (2004:44-64) fann att en del adoptivföräldrar upplevde att de ständigt var iakttagna. Många kände sig kontrollerade och tyckte sig ha fått många kommentarer och frågor av andra människor. De har inte känt sig självklart accepterade av sin omgivning och några har blivit särbehandlade av nära släktingar. Många har också känt att de måste vara extra duktiga i sin föräldraroll. Nästan samtliga respondenter i von Greiffs studie har känt av fördomarna som finns i samhället. Det som bekymrade dem mest är den dolda rasismen i vardagslivet. Det kan gälla incidenter i skolan eller när människor i ens närhet kommer med rasistiska åsikter (a.a.). Många av föräldrarna i Irhammars studie (1997:106) hade en benägenhet att förringa betydelsen av barnets etiska ursprung. Detta eftersom de inte trodde att barnets annorlunda utseende skulle påverka dem. Endast några få föräldrar i Irhammars undersökning pratade om oron när det gäller rasism och hur de skulle kunna förbereda barnen för detta (a.a.). 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Adoptivföräldrars olika förhållningssätt En av de få som har utvecklat en teoretisk förklaring kring adoptivföräldrar och deras förhållningssätt till adoptionen, är Kirk (1964:57-74, 1981:25). Han menar att adoptivföräldrar kan anta olika förhållningssätt till sitt barns biologiska bakgrund. Det ena förhållningssättet går ut på att föräldern bejakar barnets biologiska bakgrund och erkänner de skillnader som finns mellan det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldraskapet. Kirk har kallat det för acknowledgement of differences. Dessa föräldrar känner även en stolthet i att vara just adoptivföräldrar. Många kan också känna empati och en viss sorg för den biologiska moderns skull. Motpolen kallar Kirk för rejection of differences, där adoptivföräldrarna negligerar skillnaderna mellan de båda föräldraskapen och till och med tabubelägger barnets biologiska bakgrund. De kan ha svårt att tala om det med barnen och även ha svårt att inför sig själv tänka på att barnet någon gång har tillhört någon annan. De vill gärna glömma bort att barnet är adopterat och har svårt att ta frågor angående barnets bakgrund. Kirk framhåller att detta är två ytterligheter på en skala och att det finns variationer beträffande var på skalan adoptivföräldrarna befinner sig (1964:57-74, 1981:25). Kirk (1964:65) menar vidare att det också kan vara så att det är barnet självt som kräver att föräldrarna erkänner olikheten mellan föräldraskapen. Det kan gälla när barnet är lite äldre vid adoptionen, vilket kan medföra en annan problematik. Kirk ger som exempel en flicka som vägrade lyssna till sitt nya namn som adoptivföräldrarna tyckte att hon skulle ha. 6

Brodzinsky (SOU-rapport 2003:49:53) har vidareutvecklat Kirks teorier och menar att strategierna i en adoptivfamilj ändras över tid. I början kan en rejection of differences - strategi vara vanlig, då man är i en fas där man bygger upp trygga och tillitsfulla relationer till barnet. Senare, när barnet själv börjar fundera över sitt ursprung kan föräldrarna ändra sin strategi. Han pekar också på att det finns en tredje strategi, stressing of differences, där föräldrarna ser barnets bakgrund, både den historiska och genetiska, som en orsak till de anpassningsproblem som barnet kan ha. 3.2 Förlust och anknytning Enligt Bowlby (2001:17) upplever de flesta människor en önskan om att få barn. Blivande föräldrar vill även att barnet ska vara friskt och utvecklas till en oberoende och lycklig individ. I ett föräldraskap finns inga garantier, man kan lyckas men också misslyckas. Hafstad och Øvreeide (2001:30-31) redogör för relationsutvecklingen mellan spädbarnet och föräldrarna. De menar att det första steget i samspel mellan barn och förälder baseras på utforskandet av varandras kommunikativa signaler, ansiktsuttryck, röstläge, rörelser och beröring. En tydlig ömsesidighet i de känslomässiga signalerna utvecklas och barnet börjar känna igen sig genom den vuxnes reaktioner (a.a.). En adoption innebär att barnet har upplevt minst en separation. Det vill säga att barnet mist sina föräldrar eller någon annan som har stått det nära (Jewett Jarrat 1994:52). Bowlby (2001:51) menar att reaktionen på en förlust som har inträffat är sorg. Hur sorgen visar sig varierar. Hos små barn som separerats från sina mödrar har man sett reaktioner som protester, förtvivlan och likgiltighet. En separation från en omsorgsperson är skrämmande för ett barn (Bowlby 2001:49-50). Detta kan förstås utifrån bindningsteorin då reaktionen från barnet grundar sig på att han eller hon blir uppryckt ur den trygghet som finns hos omsorgspersonen och barnet inte vet vad som väntar det. Bowlby beskriver att denna reaktion, som finns hos både människor och djur, bottnar sig i ett överlevnadsvärde. Bowlby (2001:11) beskriver barnets känslomässiga anknytning till en föräldragestalt och en trygg bas. Han menar att störningar i den tidiga relationen påverkar barnets personlighetsutveckling under hela livet. Vidare menar Bowlby (2001:157), att om ett barn är ängsligt och osäkert kan dess beteende gentemot föräldern bli gnälligt och efterhängset. Detta beteende kan lätt framkalla negativa reaktioner från föräldern vilket också kan bli en ond cirkel. Ett tryggt barn är mindre krävande att sköta eftersom det är gladare och tacksammare. Hafstad och Øvreeide (2001:31-33) menar att det är när barnet känner igen de personer som det ofta är i kontakt med och kan visa vem det föredrar som den specifika anknytningen uppstår. Från cirka ett års ålder bildar barnet själv-andra-bilder i förhållande till dessa människor och börjar reagera om det inte ges möjlighet att gå in i ett samspel med dessa personer. Om själv-andra-bilderna byts ut tar det tid att etablera nya samspelsmönster och nya själv-andra-bilder. Enligt författarna är det viktigt att tänka på detta vid adoptioner då adoptivföräldrarna kan vilja väl men ändå av barnet upplevas som påträngande i sina kontaktförsök. Detta kan leda till att barnet trilskas och motsätter sig kontakten vilket kan resultera i att ett svårt och konfliktfyllt samspelsmönster utvecklas. Hafstad och Øvreeide menar att det kan vara svårare att byta omsorgspersoner i 1 ½ -2 årsåldern och det kan få större konsekvenser (a.a.). Jewett Jarrat (1994:207-208) beskriver hur både barn och vuxna kan reagera på sorg. För att förstå vad som hänt kan de få ett tvingande behov av att skapa mening i sorgen. Vidare menar 7

hon att det inte är konstigt att adopterade barn har stunder då de är helt upptagna av att tänka på sina biologiska föräldrar och klamrar sig fast vid de minnen de har kring dem eller de berättelser de hört berättas för dem om sina biologiska föräldrar. Det är enligt författaren inte förvånande att dessa barn ofta vill ha kontakt med sina föräldrar för att återvinna det förflutna som bara de känner till. Barnen undrar hur föräldrarna såg ut och varför de inte ville ha dem. Jewett Jarrat (1994:52) menar vidare att det vid dessa situationer underlättar om man utformar ett samtal för att prata med barnet. Man kan då beskriva att man förstår att barnet tänker på sina föräldrar, att ingen haft någon chans att lära känna dem och att det enda man kan göra är att gissa. Man kan även beskriva att många barn i det land som barnet föddes i, inte stannar hos sina föräldrar då det inte finns tillräckligt med pengar, mat eller att landet är i krig. Det bör poängteras att föräldrarna inte lämnat barnet för att han eller hon var dålig eller att de inte älskade barnet. 3.3 Modersmentaliteten Stern (1998:31, 68) redogör för den mentala omställningsprocessen som skapar modersmentaliteten, motherhood mindset. Denna modersmentalitet infinner sig inte direkt vid förlossningen utan det är en process som växer fram under flera månader, både innan och efter barnets anländande. Visserligen blir man mor rent fysiskt vid förlossningen, men psykologiskt tar det längre tid, anser Stern. Även om kvinnan kommit en god bit på väg, är barnet ännu en främling och hon måste hinna knyta an till det och förstå innebörden av att ha ansvar för ett barn för att moderskapet skall befästas (a.a). Denna process, där kvinnan närmar sig sin nya identitet, är enligt Stern indelad i tre faser. Under den första fasen, där både graviditeten och förlossningen ingår, förbereder sig kvinnan mentalt för sin nya identitet. Hon är uppfylld av funderingar, förhoppningar och oro. Hon fantiserar om hur livet med barnet kommer att utformas och spekulerar om barnets personlighet och utseende. I slutskedet av graviditeten händer något märkligt. Den inre bilden hon har fått av barnet tonas sakta ned. Enligt Stern sker detta för att barnet och modern skall kunna mötas utan att avvikelserna mellan fantasierna och det verkliga barnet blir för stora. Ju närmare förlossningen hon kommer, desto starkare infinner sig också känslan av att det är hennes barn och ingen annans. Stern beskriver hur viktiga dessa nio månader är för att modersmentaliteten skall hinna mogna fram. Föds barnet mycket för tidigt har hon inte hunnit skingra fantasibilden hon hade, vilket kan innebära en svår omställning när hon möter sitt barn, som är bräckligt och mycket mindre utvecklat och därför inte stämmer överens med hennes förväntan. Detta kan göra det svårare att känna omedelbar kärlek till barnet (Stern 1998: 32-49). Den andra fasen sträcker sig över de första månaderna i barnets liv, där kvinnan genom att vårda och pyssla om barnet befäster moderskapet. Det innebär även att kvinnan ängslas och tvivlar över hur hon skall klara av det stora ansvar som plötsligt vilar på hennes axlar. Det är också en fas där hon skall skapa ett känslomässigt förhållande till sitt barn (Stern 1998:33). I takt med att modern lär känna sitt barn bättre kan hon lättare identifiera sig med det. Detta, menar Stern, är en förutsättning för sann kärlek (Stern 1998:142). Hon vet vad som rör sig i barnets inre vid olika situationer. De emotionella banden växer sig starkare. Stern jämför med en vuxen kärleksförbindelse, där mannen och kvinnan med lätthet kan leva sig in i varandras känslor. En annan nödvändighet för att stärka modersmentaliteten är att kvinnan har ett bekräftande nätverk omkring sig. Hon behöver stöd och bekräftelse i sin nya roll av andra kvinnor som 8

också har barn, då de till fullo kan förstå hennes situation. En förebild behövs även för att kunna skapa sin egen bild av moderskapet (Stern 1998:148). I den tredje och sista fasen gäller det för kvinnan att integrera moderskapet med andra delar av sitt liv, att försöka hitta en balans mellan moderskapet och rollen som hustru och yrkeskvinna (Stern 1998:34). Stern (1998:231-233) menar att fadern till barnet utvecklar sin nya identitet som far parallellt med modern. Detta är ett mycket outforskat område, enligt honom. Stern beskriver dock att mannen, i ett traditionellt förhållande, många gånger förutsätter att modern ska ta ansvaret för omvårdnaden av barnet. Själv uppfattar han att han hjälper kvinnan när han deltar i omvårdnaden. En skillnad är även att modern, i sin omvårdnad, vänder sig inåt mot barnet och fadern vänder sig utåt mot omvärlden och exempelvis intresserar sig för livförsäkringar och anställningstrygghet (a.a.). 4. METOD Under detta avsnitt följer en redogörelse över vilket tillvägagångssätt och vilka beslut som tagits under undersökningstiden för att besvara studiens syfte och frågeställningar. 4.1 Förförståelse Utifrån att en av forskarna i denna studie själv är adoptivförälder går det inte att bortse från att det finns en förförståelse kring adoptionsprocessen. Medvetenhet finns om att det kan leda till att forskaren inte klarar av att vara kritisk i sin tolkning av materialet (Lindblad 2004:188-189). Dessa kunskaper och erfarenheter har dock kommit till nytta under planeringsstadiet och vid utformningen av intervjuguiden. 4.2 Metodval I enlighet med Denscombe (2000:101) har utgångspunkten för val av metod till datainsamlingen varit uppsatsens syfte. Syftet med studien är att bidra till kunskapsbildning om hur adoptivföräldrar till internationellt adopterade barn upplever det specifika i sitt föräldraskap. Mot bakgrund av det syftet har en kvalitativ metod använts. Anledningen till detta är att kvalitativa intervjuer är användbara då man vill undersöka något mer detaljerat och djupgående (Denscombe 2000:132). Vidare menar Kvale (1997:37) att man kan beskriva specifika situationer och handlingar genom den kvalitativa forskningsintervjun samt att den kvalitativa forskningsintervjuns mål är att få nyanserade beskrivningar av respondenten, vilket överensstämmer med studiens syfte. Genom att använda en kvalitativ metod har föräldrarna själva fått uppge hur de upplever sitt föräldraskap samt beskrivit sina egna tankar och upplevelser av det specifika i detta. I en intervju kan forskaren komma med följdfrågor och svaren kan utvecklas och fördjupas, vilket inte är möjligt vid en enkätundersökning (Kvale 1997:121). Kvalitativa intervjuer valdes även utifrån att forskarna ville ha en närhet till respondenterna. Det är enligt Holme och Solvang (1997:92) lättare att sätta sig in i respondenternas situation och försöka inta dess perspektiv, då intervjun liknar ett vanligt samtal. 4.3 Litteraturanskaffning Inledningsvis studerades forskning och litteratur kring ämnet föräldraperspektiv vid adoptioner. Det visade sig att föräldraperspektivet var förhållandevis vagt belyst i både nationell och internationell forskning. Några studier hittades men även angränsande forskning 9

redovisas. Litteratur- och artikelinsamling har skett genom sökning via Almedalens biblioteks hemsida samt det nationella bibliotekssöksystemet LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har sökts via sökmotorerna ERIC, Google scholar samt EBSCO. De sökord som har använts är adoption, internationell adoption, föräldraperspektiv, föräldraskap. Dessa ord har översatts till engelska när utländsk litteratur har sökts. Sökorden trunkerades och användes i olika kombinationer. Litteratur och forskning har även hittats i andra artiklar och böckers referenslistor. Genom olika universitet har andra uppsatser hämtats och gett inspiration. Ingen forskning som har motsvarande syfte och frågeställningar har påträffats. 4.4 Urvalsförfarande Syftet med undersökningen är inte att generalisera utan att gå in på djupet i en speciell fråga och utforska det specifika. Detta ligger till grund för valet av intervjupersoner (Denscombe 2000:133). Undersökningens urval grundar sig på ett ickesannolikhetsurval vilket enligt Denscombe (2000:142) innebär att respondenterna är utvalda medvetet utifrån att de har något speciellt att förmedla. Respondenterna i den här studien skulle vara föräldrar till internationellt adopterade barn samt fått hem sitt/sina barn. Studien är begränsad till att gälla adoptivföräldrar på Gotland. I planeringsstadiet gjordes ingen begränsning av varifrån barnet var adopterat, barnets ålder vid adoptionen samt barnets ålder idag. Detta eftersom urvalsgruppen var relativt liten. Adoptionsorganisationen AC-Gotland kontaktades för att adoptivföräldrar skulle kunna nås. Via deras ordförande gavs tillgång till adresserna till alla medlemmar i föreningen. Ett informationsbrev (se bilaga 1) sändes iväg till samtliga medlemmar. De som var intresserade av att delta fick själva ta kontakt. Ambitionen var att intervjua åtta adoptivföräldrar, varav fyra mammor och fyra pappor. Fler än åtta intervjuer ansågs inte genomförbart utifrån given tidsram. Vid den första kontakten blev adoptivföräldrarna tillfrågade om i vilken ålder barnen var idag, hur gamla de var när de adopterades samt varifrån de var adopterade. Detta på grund av att det fanns en medvetenhet om att fler än åtta föräldrar skulle kunna komma att visa intresse av att delta i studien. Det visade sig att femton adoptivföräldrar svarade under svarstiden, svaren kom via mail och telefon. Svar som inkom efter att sista dagen för att anmäla intresse passerat var inte med i urvalet. Föräldrarnas svar på frågorna som ställdes vid den första kontakten låg sedan till grund för studiens urval av respondenter. En stor spridning på barnens nuvarande ålder var önskvärd. För de föräldrar som hade barn i samma ålder intervjuades de föräldrar som hört av sig tidigast. Respondenternas önskemål avgjorde tiden och platsen för intervjuerna. Respondenterna i denna studie utgörs av föräldrar som själva varit intresserade av att delta. Det kan vara svårt att svara på vilka föräldrar som valt att medverka i undersökningen. Lindblad (2004:22) menar att det är möjligt att de föräldrar som stött på problem när det gäller adoptionen valt att avstå, eftersom detta kan uppfattas som ett personligt misslyckande. 4.5 Bortfall En respondent, en mamma som visat intresse och där tid för intervju var bokad, fick plötsligt förhinder. Då mamman hade ett adopterat barn som var litet gjordes valet att tillfråga en pappa med ett litet barn då de andra intresserade mammorna hade äldre barn. Detta för att få en spridning över barnens åldrar. Detta ligger till grund för studiens ojämna könsfördelning som är tre kvinnor och fem män. Studien har visserligen inget könsperspektiv men medvetenhet finns om att det kan ha påverkat resultatet. I intervjuerna fanns inget variabelbortfall, utan alla frågor blev besvarade av varje respondent. Respondenterna har svarat på samtliga frågor men alla svar redovisas inte. 10

4.6 Tillvägagångssätt Intervjuerna ägde rum vecka 48 och 49, 2005. Samtliga intervjuer utfördes i hemmiljö. Enligt Denscombe (2000:143) bör man hitta en ostörd och avskild plats för intervjun. En av föräldrarna hade svårigheter att ta emot forskaren i sitt eget hem och intervjuades istället i forskarens hem. Enligt Kvale (1997:118) bör man sträva efter att utföra intervjuerna på en plats där respondenten kan känna sig trygg och prata fritt om sina känslor och upplevelser. Enligt Denscombe (2000:143) måste forskaren föreslå en tidslängd för intervjun. Respondenterna i den här studien informerades om att intervjun skulle ta cirka 60 minuter. Personliga intervjuer har genomförts vilket enligt Denscombe (2000:136) innebär ett möte mellan en respondent och en forskare. Med anledning av att en av forskarna kände vissa intervjupersoner har valet gjorts att intervjuerna utförts av en forskare vid varje intervjusituation. I de fall, där respondenterna har varit bekanta med en av forskarna, har den andra forskaren utfört just dessa intervjuer. Detta på grund av att svaren kan ha påverkats om intervjupersonerna fick prata med någon de kände vilket kan ha lett till att samtalet kan ha formats på ett annat sätt. Det finns en medvetenhet om att det finns fördelar med att vara två under en intervju. Genom att låta respondenterna intervjuas av en forskare har dock en jämn maktbalans eftersträvats. Bandinspelning användes vid samtliga intervjuer för att säkerställa att dokumentationen blev fullständig, när det gäller det som sades under intervjun (Denscombe 2000:145-146). Enligt Denscombe (2000:130) och Kvale (1997:235) är det viktigt att intervjupersonen är medveten om att intervjun spelas in och att materialet kommer att användas i forskningssyfte. Denscombe (2000:163) menar vidare att respondenterna kan bli hämmade av vetskapen om att det de säger spelas in och kommer att avlyssnas i deras frånvaro. Intervjupersonerna informerades om inspelningen av intervjuerna per brev (se bilaga 1) samt muntligt före intervjun. Respondenterna underättades även om att de i uppsatsen är anonyma och att vissa ändringar skulle göras i materialet för att trygga anonymiteten. En halvstrukturerad intervjuform användes (Kvale 1997:117), där samtalet inte var strikt styrt utan forskaren hade möjlighet att göra förändringar under samtalets gång. Forskargruppen använde sig av semistrukturerade intervjuer (se bilaga 2) (Denscombe 2000:135), som ger respondenterna större frihet att använda sina egna ord och funderingar. En intervjuguide användes, vars frågor skulle ställas och besvaras men det fanns även möjlighet för forskaren att ställa följdfrågor och låta den intervjuade gå in och beskriva vissa delar utförligare. Intervjuguiden är uppdelad under teman som utgår från studiens frågeställningar. Intervjun började med en öppen fråga där respondenterna själva fick fundera och svara på vad de ansåg som specifikt i sin föräldraroll. Dessa har dock redovisats under respektive rubrik. Syftet med en öppen fråga var att ta reda på om något av det som föräldrarna upplevde som det specifika hade förbigåtts i intervjuguiden samt att respondenterna inte skulle styras för mycket. På sista frågan fick respondenterna svara på om de ville tillägga något eller om de tyckte att det var något som förbisetts under intervjun. Även dessa svar redovisas under respektive rubrik. 4.7 Analysförfarande Banden transkriberades ordagrant efter intervjuerna. Respondenterna har avidentifierats genom att de tillskrivits fingerade namn i resultatredovisningen samt att respondenternas 11

egenskaper ibland har ändrats. Några ingrepp har inte gjorts i de förmedlade innebörderna utan endast förändringar i formen på informationen (Kvale 1997:235). Varje intervju lästes sedan noggrant och vissa ord och småprat som inte hade relevans för studien, såsom äh och hm, samt fakta om barnens födelseländer togs bort. Empirin sorterades under olika teman där likheter och olikheter urskiljdes ur respektive respondents svar. Detta har enligt Strauss och Corbin (ref. i Denscombe 2000:248) kallats för en öppen kodning. I resultatredovisningen används citat från respondenterna. I citaten har talspråk ändrats till skriftspråk. Ordföljden har inte ändrats men ibland har icke relevanta stycken som inte påverkar respondenternas svar ersatts med [ ]. Analys har gjorts utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter och redovisas i direkt anslutning till resultatet för att få en bättre helhetsbild. Därefter följer en sammanfattande analys. Empirin är strukturerad utifrån studiens frågeställningar. Frågeställningen om hur föräldrarna upplever att bli förälder till ett barn som redan finns, fick av förklarliga skäl flera underrubriker eftersom frågan innebär flera aspekter för adoptivföräldrarna. Studiens teoretiska utgångspunkter är valda utifrån olika aspekter. Kirks teorier om adoptivföräldrars olika förhållningssätt till adoptionen har valts utifrån att han är en av de få som utvecklat en teoretisk förklaring kring detta. Sterns teorier om modersmentaliteten används då den av forskargruppen anses vara överförbar på adoptivföräldrar. Bowlbys anknytningsteori kan kanske vara svår att se i ett samband med föräldraperspektivet. Forskargruppen anser dock att teorin är relevant då den bygger på relationen mellan barnet och den vuxne. 4.8 Validitet och reliabilitet En av fördelarna med direktkontakt under intervjun är enligt Denscombe (2000:162), att data kan kontrolleras när det gäller riktigheten och relevansen under tiden som de samlas in. Dock finns det effekter som kan vara ogynnsamma för tillförlitligheten. Under en intervju kan det vara svårt att uppnå objektivitet då intervjuaren och kontexten inverkar på respondenten. Man bör ha intervjuareffekten i åtanke när det gäller en intervjus validitet. Respondentens uttalanden kan påverkas av forskarens identitet (Denscombe 2000:139,163). Respondenterna kan svara olika beroende på hur de uppfattar forskaren och dess identitet såsom kön, ålder och etniskt ursprung (a.a.). För att minimera att intervjuerna skulle bli för olika var det bestämt hur forskaren skulle presentera sig själva, studien och forskningssyftet. En medvetenhet finns om att man som forskare ändå kan ha påverkat svaren från respondenterna. De kan ha påverkats av att de informerades om att en av oss har ett adopterat barn. Forskargruppen tog ändå beslutet att respondenterna skulle delges detta, ur etisk synpunkt. Antagande fanns om att det skulle kunna kännas egendomligt för dem om de skulle möta denna forskare senare i ett annat sammanhang. Studiens resultat överrensstämmer till stor del med tidigare forskningsresultat, vilket enligt Denscombe (2000:251) tryggar en extern validitet. Han menar också att respondenterna bör ha getts möjligheten att ge sina synpunkter på forskningen. Detta fanns det dock ingen möjlighet till rent tidsmässigt. Forskargruppen är medveten om att det antagligen inte skulle bli samma resultat om någon annan skulle upprepa den. Det skulle förmodligen inte ens bli samma svar om någon annan skulle ha intervjuat samma personer. För att få en tämligen hög reliabilitet har en redogörelse över tillvägagångssättet redovisats samt ett resonemang förts kring de beslut som fattats (Denscombe 2000:250). 12

4.9 Etiska överväganden Enligt Holme och Solvang (1997:32) innebär forskning kring människor etiska problem. De menar att respekten för människor är en grundläggande utgångspunkt för samhällsforskning. Etiska överväganden har gjorts under hela uppsatsens genomförande och som utgångspunkt för det etiska perspektivet har Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002:6-14) tillämpats. Respondenterna blev via brev (se bilaga 1) informerade om studiens syfte samt att deras deltagande var frivilligt. Där informerades också om att de när de ville kunde avbryta sin medverkan i studien. Respondenterna fick själva ta kontakt om de var intresserade av att delta i undersökningen, på så sätt gavs ett muntligt samtycke till att de ville medverka. Respondenterna har avidentifierats genom att de tillskrivits fingerade namn i resultatredovisningen samt att respondenternas egenskaper ibland har ändrats, såsom till exempel könen på barnen (a.a.). För att ingen skall kunna följa en enskild förälders svar, har olika namn använts vid varje citat, även om det kan röra sig om samma förälder. Holme och Solvang (1997:32, 335) poängterar vikten av att man, som forskare, tillämpar tystnadsplikten och att man gör det omöjligt för andra människor att ta reda på vilka respondenterna är. De uppgifter som insamlats från respondenterna har endast använts för forskningsändamål och kommer inte att användas för något annat ändamål än för den här studien. (Vetenskapsrådet 2002:6-14). Bandinspelningar samt transkriberingar kommer att vara raderade respektive förstörda efter examinationen. 4.10 Metoddiskussion och metodkritik Uppsatsens resultat kan inte generaliseras (Kvale 1997:209-212). Utifrån studiens syfte har en mindre grupp respondenter intervjuats kring deras personliga upplevelser och tankar kring sitt föräldraskap vilka inte kan generaliseras till populationen i helhet. Respondenterna har heller inte valts ut slumpmässigt ur hela populationen. Resultatet kan dock öka kunskapen inom forskning kring adoptioner, vilket var studiens avsikt. Intervjuresultaten hade kanske sett annorlunda ut om möjligheter hade funnits att vara två under intervjuerna. Diskussioner har ägt rum kring om en intervjuare förbisett viktiga följdfrågor som borde ha ställts och inte fångat upp allt i respondenternas berättelser. Svaren kan även ha påverkats av att intervjupersonerna var informerade om att en av oss själv har ett adopterat barn. Med hjälp av intervjuguiden har forskargruppen fått svar på frågorna från varje respondent. Svarens djup kan naturligtvis ha varierat mellan de olika intervjuerna. Detta kan bero på både respondentens vilja att berätta samt på forskarens följdfrågor. Resultatet kan ha påverkats av den ojämna könsfördelningen. På vilket sätt är svårt att veta eftersom varje förälders upplevelse är unik. Man kan ändå anta att mammors och pappors upplevelser av föräldraskapet kan ta sig skilda uttryck. Risken för feltolkningar hade säkert minskat om tid hade funnits så att respondenterna hade kunnat ta del av det transkriberade materialet, vilket enligt Denscombe (2000:251) är fördelaktigt. En annan aspekt är att man som forskare kanske inte klarar av att distansera sig till undersökningen om man är alltför involverad i ämnet. En av undersökningens forskare är djupt insatt i adoptionsprocessen. Lindblad (2004:188-189) menar att detta kan ha leda till att forskaren inte klarar av att vara kritisk i sin tolkning och analys. Det är svårt att svara på om 13

resultatet blivit något annat om forskningen utfördes av andra forskare. Det finns dock en medvetenhet om att det skulle kunna vara så. 5. RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS Resultatredovisningen har delats upp under olika teman. Resultatet varvas kontinuerligt med teoretisk analys samt kopplas till tidigare forskning. Alla namn är fingerade. 5.1 Bakgrund och valet att adoptera De adopterade barnen kommer från världsdelarna Sydamerika, Asien och Europa. Alla adoptivföräldrar adopterade tillsammans med en partner och alla paren har innan adoptionen försökt att få biologiska barn tillsammans. Några har provat olika metoder såsom provrörsbefruktning och några bestämde sig för att adoptera direkt. I studien finns föräldrar som har både biologiska och adopterade barn. Sex av föräldrarna har adopterat fler än ett barn. Åldersintervallet på barnen är mellan två år och 24 år och de adopterades när de var mellan tre månader och upp till tre och ett halvt år. 5.2 Adoptivföräldrarnas upplevelser av hemutredningen Inställningen bland respondenterna är att hemutredningen är viktig och nödvändig för barnens bästa. Flera tycker även att en hemutredning är så nödvändig att också biologiska föräldrar borde ha liknande krav på sig. Sen i samband med hemutredningen så kan man ju ibland reflektera över om det inte är för lätt att bli biologisk förälder, där ställs ju inga krav alls på adoptivföräldrar ställs det ju krav med all rätt men på biologiska ställs ju inga krav alls Paralleller kan dras till von Greiffs studie (2004), där de flesta föräldrar var positiva och betonade vikten av att blivande adoptivföräldrar genomgår en hemutredning innan de får lov att adoptera. När det gäller den egna hemutredningen tyckte de flesta av föräldrarna i von Greiffs studie (2004), att den kändes både närgången och påfrestande. Några har varit missnöjda med sin hemutredning. En del har känt sig kränkta i sin integritet. Detta överrensstämmer dock inte med resultatet i denna studie, där uppfattningen om den egna hemutredningen mestadels är positiv. Det är bara två av respondenterna som tyckte att det var lite påfrestande. De övriga tyckte inte att hemutredningen varit obekväm på något sätt, en pappa menade att det var trevligt att någon var så intresserad av vad han hade att säga. Några av respondenterna upplever det faktum att man behöver bli utredd som förälder som specifikt i adoptivföräldraskapet och att hemutredningen har påverkat dem som förälder. En pappa uttrycker att hemutredningen gjorde honom påmind om sin egen uppväxt och hur den har påverkat honom. Han menar att hemutredningen gjorde att han tog lärdom av den i sitt föräldraskap. En mamma anser att man behöver kämpa mer än en biologisk förälder för att få barn. Hon tycker att all denna ansträngning har påverkat henne positivt och gjort henne starkare. Du får kämpa mer för att få adoptera ett barn, du får kämpa mer. Du måste ligga i som en liten igel, du måste ta kontakt med massor instanser, myndigheter som ska godkänna en och det är ja, du måste hela tiden vara alert. Dessa tankegångar kan man se även i Westerlunds studie (2002), där visserligen en del hade en känsla av att inte alls kunna påverka processen medan andra var mycket aktiva och drev 14