Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet



Relevanta dokument
Genus och jämställdhet i akademin och vid LTU. Ylva Fältholm, Professor, dekan teknisk fakultet

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING PLAN MED IDENTIFIERADE UTVECKLINGSBEHOV, MÅL OCH AKTIVITETER VID LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING PLAN MED IDENTIFIERADE UTVECKLINGSBEHOV, MÅL OCH AKTIVITETER VID LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU. Slutrapport Eira Andersson, Ylva Fältholm & Eva Källhammer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

BILAGA 1. AKTIVITETSPLAN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Mål, enligt regeringsuppdrag och övriga av lärosätet prioriterade aktiviteter:

Inkluderande rekryteringsprocess

Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid LTU Paula Wennberg, Luleå

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora

Likabehandlingsplan 2012 Utbildningsvetenskapliga fakulteten

HANDLINGSPLAN LIKABEHANDLING SAHLGRENSKA AKADEMIN 2011

Institutionen för språk och litteraturer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Institutionen för språk och litteraturer

Rättssäker rekrytering - en kvalitetsfaktor?

Diarienummer STYR 2014/973

Verksamhetsplan

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

Antagning av excellent lärare vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Handlingsplan lika villkor 2018

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning.

Framtidens friska arbetsplatser?

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Arbets- och beslutsordning. Rekryteringsutskottet

Strategisk satsning biträdande universitetslektorat NJ-fak. Informationsmöte

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

Gender Smart Arena. Gender Contact Point-dagen Paula Wennberg, Luleå tekniska universitet CDT

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Kontinuerligt med årlig uppföljning

Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

JÄMSTÄLLDHETSÅTGÄRDER Inledning. 2. Verktyg. 3. Jämn könsfördelning

Institutionen för kulturvetenskaper

KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET EVA TIBY

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Exempel på mallar. Är din HR funktion. Liam Ulvhag

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Beslutsdatum Beslutsfattare Universitetsstyrelsen. Anställningsordning. Dnr

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av Bilaga 2

Jämställdhetsplan

Män har varit här längst

Lika villkors- och jämställdhets-plan

Jämställdhetsplan

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter. Universitetsförvaltningen,

Jämställdhetsplan för institutionen för astronomi vid Stockholms universitet

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

Dnr: LNU 2012/359. Anställningsordning. för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet. Beslut Reviderad

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Jämställdhets- och mångfaldsplan för kommunledningskontoret

Worldwide

Riktlinjer för antagning som oavlönad docent

Jämställdhetsplan

A6 bryta malm och könsmönster

Beslutsdatum Beslutsfattare Universitetsstyrelsen. Anställningsordning. Dnr

1 (2) Catharina Sitte Durling Kanslichef Arbetsordning för lärarförslagsnämnden vid Juridiska fakulteten (fastställd av Juridiska fakultets

UMEÅ UNIVERSITETS PEDAGOGISKA MERITERINGSMODELL att bedöma pedagogisk skicklighet

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi

Anställningsordning för Högskolan Kristianstad

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/ Universitetsförvaltningen,

Kompetensutvecklingsplan från doktorsexamen till universitetslektor

Männen, malmen och jakten på kvinnorna

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR. HSB Skåne

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Likavillkorsplan Språkvetenskapliga fakulteten

Ledarutveckling över gränserna

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Institutionen för kulturvetenskaper

Bilaga IMHIP 10/6.5 IMH:s synpunkter på autonomiutredning Nedanstående synpunkter har inhämtats genom dialog med styrelse och ledningsråd inom IMH. Di

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Dokumentnamn: Projekt: Versionsnr: Uppdragspecifikation Pedagogisk idé LTU 2. Beslutad av: Gäller från och med (datum): Sida: Rektor 1 (7)

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET

Doktorshattar i omvandling. Reformerad forskarutbildning i teori och praktik

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Riktlinjer för antagning som docent

Statsvetenskapliga förbundet

Kompetensutveckling av personal vid institutionen för socialt arbete


Bokslut, Statsvetenskapliga institutionens arbete med jämställdhet, likabehandling och mångfald 2015

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

För ett jämställt Dalarna

Transkript:

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen på högre tjänster och befattningar inom högskolan... genom att utveckla och implementera en genusmedveten och hållbar kompetensförsörjningsprocess vid Luleå tekniska universitet (LTU) Genusmedvetenhet för en mer kvalitetssäkrad och hållbar kompetensförsörjningsprocess och en möjlighet att rekrytera den högsta kompetensen till LTU Förändringar på strukturell och kulturell nivå 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 3

Varför så få kvinnor bland professorerna? Vanligt argument: geografiskt läge (gruva, stål, massa- och papper), tekniskt tillämpad profil Resultat från våra tidigare studier: lättare för män att få tillgång till viktiga sponsorer, nätverk och därmed till forskningsfinansiering kvinnor och män behandlas och värderas olika informell och subjektiv rekryteringsprocess begränsar sitt sökande till den lilla grupp man känner (som sällan innehåller kvinnor) kronprinsfenomenet är vanligt (dvs. homosocial reproduktion) kvinnor hamnar i undervisningsfällan de få kvinnorna förväntas dessutom fixa jämställdheten överutnyttjas för att få jämn könsfördelning i interna projekt och arbetsgrupper, administrativa uppdrag, ledaruppdrag mm männen lämnas i fred att meritera sig och går snabbt förbi sina kvinnliga kolleger 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 4

Vad har LTU gjort hittills? 1980-talet studentrekrytering, kvinnor till tekniska grundutbildningar tekniskt basår och civilingenjörsprogram som lockar kvinnor Teknikens hus (1988) flickor och teknik 1990-talet öppen ingång, datateknisk ingång för tjejer professur i genus och teknik forskarskola för kvinnor (på teknisk fakultet) första omgången 1995-1998 den fjärde omgången avslutad 2000-talet olika typer av ledarutvecklingsprogram, mentorsprogram och nätverk 50-50 eller bara kvinnor flera omgångar docent- och professorsmeriteringsstöd för kvinnor IDAS-projektet 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 5

Vår ansats Särskilda åtgärder för kvinnor kan vara nödvändiga, åtminstone på kort sikt men antyder att kvinnor är svagare och i behov av åtgärder och därför riskerar de att stärka och reproducera rådande strukturer dessutom är det tveksamt om åtgärder på individuell nivå ger någon hållbar effekt Viktigt att också arbeta med att ändra våra sätt att göra kön Organisationer, processer och praktiker är könade Könsskillnader resultat av sociala konstruktioner Om vi kan identifiera det sätt på vilket organisationspraktiker producerar ojämställdhet, så kan de bli föremål för experimentering och förändring Kompetensförsörjningsprocessen central i högskolan! 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 6

Interaktiv metod Kompetensförsörjningsprocessen ett system som projektteamet utvecklade tillsammans med aktörerna Aktörer de som är inblandade i rekryterings- och befordringsprocesser vid LTU prorektor, prefekter, ledningsgrupper, rekryteringsgrupper, administratörer och andra som arbetar med processen på ämnes- avdelnings- och institutionsnivå ledamöter i anställningsnämnder som ger underlag för beslut ledning och handläggare inom HR-funktionen Särskilt fokus på rekrytering av professorer/ ämnesföreträdare 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 7

Vad har vi gjort? Kartläggning och analys Genomgång och analys av tidigare jämställdhetsåtgärder vid LTU Kartläggning och beskrivning av befordrings- och rekryteringsprocesser HR-funktionen Forskningsämnen/institutioner Anställningsnämnder Rekrytering av professor/ämnesföreträdare från ax till limpa Observationer av fyra möten i rekryteringsgrupp Intervjuer om kompetensförsörjningsprocessen med lärare (17 st.) Observationer vid sammanträden anställningsnämnder (17 st.) Gemensamt lärande i interaktiva aktiviteter Seminarier om genus i akademin Workshops med HR-avdelningen, anställningsnämnder, prorektor, prefekter, ledningsgrupper Workshops med personas i handledarutbildningar, fakultetsmöten, prefekter Dialogmöten: Feed-back och diskussion om stöd och åtgärder med olika aktörer, t ex med LTU:s ledning Med HR-funktionen och anställningsnämnder Personas som bygger på intervjuer och observationer Implementering av genusmedveten kompetensförsörjning Genovate, FP7-projekt Fortsatta strategiska satsningar 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 8

Persona, ett exempel Björn är 39 år och är universitetslektor vid ett av de tekniska ämnena. Han har varit vid LTU ända sedan grundutbildningen och stannade även kvar efter disputation för sex år sedan. Björn blev docent för två år sedan, men det talas redan allmänt om att han är ett professorsämne. Han säger själv att min karriär har gått som tåget. Nu när den nuvarande professorn, Björns tidigare handledare, ska gå i pension är det många som anser att Björn är den givne efterträdaren, medan andra tycker att det är alldeles för tidigt, att han inte är tillräckligt vetenskapligt mogen. Det talas om att det finns möjliga externa mycket kompetenta sökande, men problemet, anser många, är att det inte finns några garantier för att sådana sökande verkligen kommer till LTU för att stanna kvar och bygga vidare på det arv som den avgående professorn lämnar efter sig. Björn själv vet med sig att han är lite grön, framför allt på det pedagogiska området, men känner att han har tillräckligt med stöd för att ändå skicka in en ansökan. 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 9

Exempel på vad vi såg (1) Utvärdering av ansökningshandlingar Slarviga handlingar som inte följde mallen inskickade av kvinnor respektive män diskuterade på olika sätt Kvinnor jämfördes med andra kvinnor, som inte brukar vara slarviga, överlag är kvinnors ansökningar bättre Mer förlåtande attityd mot män som skickat in ofullständiga handlingar Han hade säkert bråttom, man kan ju inte vara bra på allt Pedagogiska meriter Oklarheter om hur kravet på kurser i högskolepedagogik skulle tolkas Anställning med krav på att genomgå kurs i framtiden Subjektiva bedömningar om potential i stället för meriter Föreställningar om hur kvinnor och män är eller bör vara har betydelse vid värdering av deras förmågor och kompetens Belystes och diskuterades tillsammans med anställningsnämnder och HR-funktionen för att utmana stereotypa föreställningar om kvinnor och män Måste kvinnor vara bättre än män för att komma på fråga? Hur betraktas tillkortakommanden hos kvinnor respektive män? Utvecklingspotential hos män är brist hos kvinnor? När och varför görs undantag? 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 10

Exempel på vad vi såg (2) Intervjuer i anställningsnämnder Mäns familjesituation och prat om att prioritera familjen Positiva kommentarer om gulliga barn Stor omsorg om sökandes familj vid eventuell flytt Sökandes roll som familjefar en positiv motvikt till formella akademiska meriter Kvitto på social kompetens och ledarskapsförmåga Ett mervärde, särskilt när forskningsämnet betraktades som torrt och tekniskt Kvinnors familjesituation en icke-fråga, något taget för givet, något naturligt som inte behöver adresseras? Ingen kvinna tog upp familjesituationen gav inte upphov till vare sig positiva eller negativa kommentarer Mer professionellt förhållningssätt Föreställningar om hur kvinnor och män är eller bör vara har betydelse vid värdering av deras förmågor och kompetens Belystes och diskuterades tillsammans med anställningsnämnder och HRfunktionen för att utmana stereotypa föreställningar om kvinnor och män Vad skulle hända om kvinnor pratar om att prioritera familjen? Behöver en man play the family-card för att bli betraktad som en modern ledare? Mer professionellt att inte diskutera privatliv? Bra ur genusperspektiv, men om det är ett mervärde för män Heteronormativa ideal? 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 11

Hållplatser för genusmedveten rekryteringsprocess 11/13/14 Ylva Fältholm, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet 12