Likabehandlingsplan ch Plan mt kränkande behandling Ållebergsgymnasiet, Falköping Läsåret 2015-16 Framtagen av: Trbjörn Karlssn, rektr Helena Rask, samrdnare LOOP-gruppen Upprättad: 27/9-15 1
Likabehandlingsplan ch Plan mt kränkande behandling Ållebergsgymnasiet Innehåll 1. Inledning...... 3 2. Utgångspunkt... 3 3. Vad säger lagar ch styrdkument?... 3 3.1 Vad betyder de lika begreppen... 4 4. Ordningsregler på Ållebergsgymnasiet... 4 5. Uppföljning från föregående läsår... 5 6. Kartläggning... 6 6.1 Resultat av kartläggning...... 7 7. Mål läsåret 2015/16 Förebyggande arbete...8 8. Främjande arbete... 9 9. Vid förekmmen kränkning... 10 10. Åtgärdande arbete... 10 10.1. Om elev kränker elev... 10 10.2. Om persnal kränker elev... 11 10.3. LOOP-gruppens arbetsgång... 11 10.4. Dkumentatin... 12 11. Infrmatin m Likabehandlingsplanen 12 12. Uppföljning ch utvärdering... 13 12.1. Uppföljning... 13 12.2 Utvärdering... 13 12.3 Revidering... 13 13. Kntaktuppgifter LOOP-gruppen...13 Bilaga A: Studiekntrakt (4:2) Bilaga B: Anmälan m diskriminering eller kränkning (4:3) Bilaga C: Handläggning av ärende (4:4) 2
1. Inledning Sklan är skyldig att främja likabehandling, att förebygga, mtverka, utreda ch förhindra diskriminering. Vi på Ållebergsgymnasiet lägger särskild vikt vid de grundläggande värden sm ska prägla arbetet på sklan. På vår skla ska alla kunna känna sig trygga ch accepterade. Ingen ska behöva känna sig kränkt, trakasserad, diskriminerad eller illa behandlad på någt sätt. All persnal på Ållebergsgymnasiet har ett gemensamt ansvar för att ingripa ch agera i situatiner där det kan misstänkas att någn bryter mt reglerna för lika behandling. Ansvaret för att ingripa ch agera gäller avsett var någnstans på sklan regelbrttet sker eller vem sm begår det. Ytterst ansvarig för likabehandlingsarbetet är rektr. Ansvaret för lika delrutiner redvisas längre fram i planen. 2. Utgångspunkt Utgångspunkten för vårt arbete rörande Likabehandlingsplanen är alla människrs lika värde. Detta innebär för ss att alla elever avsett ålder, utseende, kön, religin, etnicitet, eknmiska förutsättningar, funktinshinder eller sexuell läggning, ska känna trivsel ch trygghet på vår skla ch vi ska visa respekt för varandra. 3. Vad säger lagar ch styrdkument? Sedan 2009 regleras likabehandlingsarbetet i tre regelverk: Diskrimineringslagen, Skllagen ch i Lärplanen: 1.Diskrimineringslagen (2008:567): Denna lag har till ändamål att mtverka diskriminering ch på andra sätt främja lika rättigheter ch möjligheter avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. 2. Skllagen 1 kap. 2 tredje stycket: Verksamheten i sklan skall utfrmas i överensstämmelse med grundläggande demkratiska värderingar. Var ch en sm verkar inm sklan skall främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den sm verkar inm sklan aktivt mtverka alla frmer av kränkande behandling såsm mbbning ch rasistiska beteenden. 3. Lärplanen SKOLFS 2011:144: Alla sm arbetar inm sklan ska aktivt främja likabehandling av individer ch grupper, samt uppmärksamma ch vidta nödvändiga åtgärder för att mtverka, förebygga ch förhindra alla frmer av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. (2.2 Nrmer ch värden) 3
3.1 Vad betyder de lika begreppen? De lika diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning samt ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att persner behandlas sämre än andra persner ch behandlingen har sin rsak i någn av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att en persn missgynnas av en rutin eller en regel sm tillämpas i verksamheten. Det kan vara en regel sm verkar vara neutral men sm missgynnar någn i dessa grupper. Trakasserier är ett uppträdande sm kränker en persns värdighet ch sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling är ett uppträdande sm, utan att vara trakasserier, kränker en persns värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (till exempel slag ch knuffar), verbala (ht eller tillmälen sm hra, bög), psyksciala (utfrysning, ryktesspridning), text- ch bildburna (kltter, e-pst, sms ch mms). Särskilt vill vi påpeka att all ftgrafering ch filmning utan medgivande är lagligt, enligt PuL (lagen m publicering 1998). Mbbning är när någn kränks systematiskt ch vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mbbning från andra frmer av kränkande behandling. Vidare råder balans i makt mellan den sm mbbar ch den sm utsätts för mbbning. Det är alltid den utsatte elevens upplevelse sm ligger till grund för sklans arbete mt kränkningar. 4. Ordningsregler på Ållebergsgymnasiet På Ållebergsymnasiet värnar vi m vår gemensamma arbetsmiljö. Detta kräver att var ch en tar ansvar för sitt eget handlande. Du ska behandla alla andra med respekt ch visa dem hänsyn. Du får inte bära kläder/märken med rasistisk anknytning. Vi tlererar inte våld ch vandalisering. Du får inte ha med vapen av någt slag till sklan. Vi har nlltlerans mt alkhl ch andra drger. Du får endast röka utanför sklmrådet. Du har ansvar för att hålla sklan ren ch trivsam. Du ska parkera ditt frdn på parkeringsplatser. Du ska parkera din cykel i cykelställen. 4
5. Uppföljning från föregående läsår Vi hade förra läsåret 2014/2015 tre uppsatta mål för likabehandlingsarbetet. Mål 1: Fler elever ska svara på elevenkäten Åtgärder: Åtgärd 1: Tydlig infrmatin till mentr m genmförandet av enkäten. Denna infrmatin ska ges via alla våra infrmatinskanaler (inkl APT) innan enkäten ska besvaras. Åtgärd 2: Mentrer ska rapprtera till rektr då samtliga elever i gruppen har besvarat enkäten. Åtgärd 3: Vi ska genmföra en halvtidsavstämning under svarsperiden för att kunna trycka på de mentrer vars elever ännu inte svarat. Ansvarig: Ansvarig rektr Måluppfyllelse: Vi har uppfyllt åtgärd 1 ch 3 men svarsfrekvensen har inte ökat (58% 2014/15 mt 65% 2013/14) Vi tar med ss detta mål för kmmande läsår. Mål 2: Att kunna dra bättre slutsatser angående frågrna m hur många elever sm känner diskriminerade/kränkta. Åtgärd 1: Frmulera en tydligare ch mer lättförståelig frågeställning. Ansvarig: LOOP-samrdnare Måluppfyllelse: När det gäller diskriminering är det 25 % sm angett att de känt sig diskriminerade. Den främsta anledningen anges frtfarande vara på grund av kön. Det är en ökning från förra året då 17 % angett att de blivit diskriminerade När det gäller anmälningar m diskriminering är det även i år svårt att dra några slutsatser av siffrna. Det verkar ändå sm att man inte alltid anmäler till någn när man anser sig diskriminerad. Kanske behöver vi trycka mer på detta ch inte bara på kränkningar? Vi kan ckså knstatera att denna fråga är den vi brttas mest med varje år. Vad säger svaren, egentligen? Hur är det med anmälningar ch uppföljning? Eftersm siffrrna vi får fram inte stämmer överens måste vi hitta en annan frmulering eller ett annat frum för att få en krrekt nulägesbeskrivning. 5
Mål 3: Fler elever ska känna sig trygga ch trivas i entréhallen. Åtgärd 1: Frtsatt ökad vuxennärvar; utöver nytillsatt sklvärdstjänst; genm upprepade uppmaningar till persnal via mail samt infrmatin vid persnalträffar ch till prgramsamrdnare. Åtgärd 2: Ordna trivselaktiviteter sm till exempel musik, bktips, små happenings m.m. Åtgärd 3: Förbättra miljön i A-husentréhallen med hjälp av till exempel andra möbler, blmmr, spaljeväggar etc. Ansvarig: Ansvarig rektr ch främjande-gruppen inm LOOP. Måluppfyllelse: Vi har gjrt åtgärd 1, åtgärd 2 till viss del, ch åtgärd 3. Enligt trivselenkäten mtsvarar trivsel i entréhallen liknande svarsfrekvens sm trivsel i övrigt (60% Alltid, 32% Oftast). 6. Kartläggning För att få en bild av nuläget på vår skla genmför vi en enkätundersökning varje vår mellan vecka 8 ch 15. Undersökningen mfattar alla elever på sklan. Under samma perid genmför vi ckså en enkätundersökning bland alla mentrer på sklan. Andra delar sm kmpletterar kartläggningen är exempelvis: utvecklingssamtal, klassråd, spntana samtal mellan lärare ch elever samt elevhälsans samtal med elever. 6.1 Resultat av kartläggning Andelen elever sm har svarat på 2015 års elevenkät uppgår till58 % Detta är en försämring från föregående år (65%) ch är ett icke tillfredsställande resultat. Detta är ett mråde vi måste arbeta vidare med kmmande läsår Utifrån resultatet på elev- ch mentrsenkät under vårterminen 2015 kan vi se liknande resultat från året innan. Eleverna känner till LOOP-gruppen (94%) ch dess arbete, ch de känner till innehållet i Likabehandlingsplanen (76%). Andelen elever sm känner till LOOP-gruppen är samma (94% 2014) men dck ser man en liten nedgång från föregående år gällande hur många sm känner till Likabehandlingsplanen (80% 2014) När det gäller anmälningar m diskriminering är det även i år svårt att dra några slutsatser av siffrna. Det verkar ändå sm att man inte alltid anmäler till någn när man anser sig diskriminerad. Kanske behöver vi trycka mer på detta ch inte bara på kränkningar? Vi kan ckså knstatera att denna fråga är den vi brttas mest med varje år. Vad säger svaren, egentligen? Hur är det med anmälningar ch uppföljning? Eftersm siffrrna vi får fram inte stämmer överens måste vi hitta en annan frmulering eller ett annat frum för att få en krrekt nulägesbeskrivning. 6
Under denna följdfråga ( Om du anmält, fick du någn hjälp? ) är det 87% sm uppger att de inte blivit diskriminerade. Det verkar ändå sm att man inte alltid anmäler till någn när man anser sig diskriminerad. Detta är den fråga vi brttas mest med varje år. Eftersm siffrrna vi får fram inte stämmer överens behöver vi hitta en annan frmulering för att få en krrekt nulägesbeskrivning. Någn att vända sig till De flesta elever på sklan upplever att de har någn att vända sig till m de känner sig utsatta på någt sätt. Däremt är det en ökande andel, 22 % i år 2015 mt 2014 21% ch 2013 där 15 % angett att de inte hade någn att vända sig till. Här måste vi söka nya vägar via mentrer, elevhälsa eller LOOP-gruppen för att nå alla elever. Glädjande är att 96% av eleverna uppger att de alltid, eller ftast, känner sig trygga på sklan. Resultat har minskat med en prcent från föregående år men givetvis finns strävan att öka denna siffra än mer. Kunskap m Likabehandlingsplan ch LOOP LOOP-gruppens arbete med att sprida kunskap m Likabehandlingsplanen har tyvärr backat. Förra året var det 80 % sm uppgett att de känner till Likabehandlingsplanen, i år endast 76 %. Kunskapen m att LOOP-gruppen finns har ckså tagit ett litet steg tillbaka. 92 % uppger att de känner till LOOP-gruppen mt förra årets 94%. (Mtsvarande siffra 2012 var 69% ch 2011 var det 45%.) Dck frtfarande gd kännedm men det kan bli bättre. Kränkningar på sciala medier Förra året hade vi en ny fråga kring huruvida elever upplever att de blivit kränkta på sciala medier. Detta uppger eleverna i år blivit ett större prblem. 9 % anger att de blivit kränkta förra året var det 4 % sm uppgett att de blivit kränkta. Andel elever sm upplever att de inte har någn att vända sig till m de känner sig utsatta är 21%. Detta är en ökning från föregående år (2014) då siffran var 15%. Denna siffra är någt svårtlkad då 92% känner till LOOP-gruppen. Elevinflytande Här har det blivit ett rejält uppsving. 82 % anger att de har klassråd mt föregående år med enbart 69 %.(2014) 7
7. Mål för läsåret 2015/2016 Förebyggande arbete Mål 1: Fler elever ska svara på elevenkäten. Andelen elever sm har svarat på 2015 års elevenkät uppgår till 58%. Detta är en minskning från föregående år (65%%) Åtgärd 1: Tydlig infrmatin till mentr m genmförandet av enkäten. Denna infrmatin ska ges via alla våra infrmatinskanaler (inkl APT) innan enkäten ska besvaras. Åtgärd 2: Vi ska genmföra en halvtidsavstämning under svarsperiden för att kunna trycka på de mentrer vars elever ännu inte svarat. Ansvarig: Ansvarig rektr Mål 2: Att kunna dra bättre slutsatser angående frågrna m hur många elever sm känner diskriminerade/kränkta. Åtgärd 1: Frmulera en tydligare ch mer lättförståelig frågeställning. Ansvarig: LOOP-samrdnare Mål 3: Fler elever ska känna sig trygga ch trivas i entréhallen. Åtgärd 1: Frtsatt ökad vuxennärvar; genm upprepade uppmaningar till persnal via mail samt infrmatin vid persnalträffar ch till prgramsamrdnare. Åtgärd 2: Ordna trivselaktiviteter sm till exempel musik, bktips, små happenings m.m. Åtgärd 3: Bjuda in elever från kåren till LOOP-möten där elevernas förslag lyfts fram Ansvarig: Ansvarig rektr ch främjande-gruppen inm LOOP. 8. Främjande arbete Vi har en hög andel elever sm trivs på sklan (96%) ch eleverna känner sig ckså trygga på sklan (97%). I ch med vår nya skla har vi nu fått en samlad skla med närhet mellan sklans lika prgram ch gemensamma elevytr. Detta ger ss ökade möjligheter att genmföra gemensamma händelser för att bygga en Ållebergsanda tillsammans med eleverna. I elevenkäten framkmmer att den nya entréhallen känns kal ch skrämmande för några av våra elever. Detta har åtgärdas med hjälp av växter ch ytterligare möblering, men behöver ckså kmpletteras med vaksamhet bland ss vuxna för att stävja kmmentarer mm. Den passage sm finns via krridren bakm trappan är ckså ett viktigt kmplement för den sm vill undvika den öppna ytan i entréhallen. För att stärka Ållebergsandan kmmer insatser göras i samverkan med elevkåren under uppstartsdagarna i augusti. Bl a kmmer detta att ersätta de inslag av nllning sm förekmmit de senaste åren. 8
Elevkåren sm bildats leder till att det fd elevrådet blir en sammanhållande rganisatin för sklans lika elevföreningar. Detta kmmer att leda till att eleverna har större möjlighet till inflytande ch att fler elevers lika intressen kan tillgdses. Det vi redan gör är hälssamtal för årskurs 1, utvecklingssamtal, elevhälsan presenterar sig för årskurs 1 ch föräldramöte i årskurs 1. Mentr ansvarar för att aktivt arbeta för gd gemenskap i klassen. Utvecklingsmråden: Ökad trygghet i entréhallen ch införande av elevers påverkan på trivselaktiviteter. Se mål 3. 9. Vid förekmmen kränkning All persnal på Ållebergsgymnasiet är skyldig att vidta åtgärder m vi upptäcker eller misstänker någn frm av mbbing, diskriminering eller annan kränkande behandling. Om du sm vuxen bserverar eller misstänker att en kränkning sker ska du medelbart ingripa ch vidta de åtgärder sm du anser vara nödvändiga i det första skedet. Om du sm elev känner dig kränkt eller misstänker att någn utsätts för kränkande behandling är det viktigt att du berättar det för mentr eller annan vuxen på sklan sm du har förtrende för. Om du sm vårdnadshavare får kännedm m eller misstänker att ditt barn blir kränkt eller utsätts för kränkande behandling är det viktigt att du berättar det för elevens mentr eller annan vuxen på sklan sm du har förtrende för. 10. Åtgärdande arbete 10.1 Om elev kränker elev När anmälan görs att elev utsätts för kränkande behandling av annan elev är arbetsgången: 1. Den sm mttar infrmatinen, skriver en krt sammanfattning av ärendet (se bilaga B). 2. Ärendet anmäls till samrdnaren Helena Rask för Likabehandling ch perativ verksamhet (LOOP-gruppen) ch den skriftliga sammanfattningen överlämnas persnligen. 3. Samrdnaren Helena Rask skriver in anmälan i Diabas ch meddelar ansvarig/a rektr/er att anmälan finns för underskrift. 9
4. Rektr för kränkt/a elev/er skriver ut ch undertecknar anmälan ch lämnar den till Annica Karlssn för arkivering i expeditinsprtfli. 5. Samrdnaren Helena Rask utser ärendeansvariga i LOOP-gruppen. 6. Ärendeansvariga inleder sitt arbete (se 10.3.) ch ansvarar för att mentr/er infrmeras. 7. Mentr/er ansvarar för att infrmera vårdnadshavare (gäller myndig elev). 8. Samrdnaren Helena Rask rapprterar resultat av utredningen ch åtgärder i Diabas, ch meddelar ansvarig/a rektr/er att det är gjrt. 9. Rektr för kränkt/a elev/er skriver ut rapprten ch lämnar den till Annica Karlssn för arkivering i expeditinsprtfli. 10. Ärendeansvariga återkpplar till anmälaren. 10.2. Om persnal kränker elev Om elev utsätts för kränkande behandling av persnal är arbetsgången: 1. Den sm mttar infrmatinen lämnar ärendet till prgramansvarig rektr. 2. Rektr skriver in anmälan i Diabas, skriver ut ch undertecknar, samt lämnar den till Annica Karlssn för arkivering i expeditinsprtfli. 3. Rektr ansvarar för att utreda ch bearbeta situatinen. 4. Rektr återkpplar till anmälaren när fallet avslutas. 5. Alla åtgärder dkumenteras. 6. Rektr rapprterar resultat av utredningen ch åtgärder i Diabas. 10.3. LOOP-gruppens arbetsgång 1. Samrdnare Helena Rask utser ärendeansvariga. Dessa utses utifrån arbetsbelastning ch med hänsyn till andra mständigheter sm t ex att mentr inte ska vara ärendeansvarig för sina egna elever. 2. Ärendeansvariga har samtal med den elev/de elever sm känner sig kränkt/a. Tillsammans med eleven utfrmas en handlingsplan. Skyldigheten att utreda föreligger även m vårdnadshavare eller elev/elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Behv av stöd från elevhälsan för kränkt/a elev/er utreds. 3. Ärendeansvariga har snarast möjligt samtal med den elev/ de elever sm utfört kränkningen. Samtalen är alltid enskilda ch genmförs snarast möjligt. 10
Eleven/eleverna upplyses m hur lagstiftningen ser ut gällande trakasserier ch kränkande behandling. Eleven/eleverna uppmanas att medelbart upphöra med sitt destruktiva beteende. Behv av stöd från elevhälsan för kränkande elev/er utreds. 4 a. Ärendeansvariga infrmerar mentr/er m att ärendet upprättats. 4 b. Mentr/er infrmerar snarast berörda vårdnadshavare för myndig/a elev/er, i samråd med drabbade elev, m att ärendet har upprättats samt infrmerar m kmmande arbetsgång. OBS. I samband med detta gäller sekretess, inga namn får utlämnas. Vid frågr hänvisas vårdnadshavaren till ansvarig/a rektr/er. 5. Ca två veckr senare har ärendeansvariga uppföljande samtal med den/de kränkta eleven/eleverna för att se m förbättring skett. Är situatinen förändrad tar vi åter upp samtal med den elev/de elever sm kränkts samt den/de elever sm kränkt. 6. Om situatinen inte förbättrats rådgör ärendeansvariga med ansvarig/a rektr/er för att besluta m åtgärd. Antingen frtsatta samtal med rektr närvarande eller m ärendet ska plisanmälas samt anmälas till scialtjänsten. 7. Om ärendet blir långvarigt återkpplar ärendeansvariga till mentr/er ch anmälare under ärendets gång så att mentr/er ch anmälare vet att LOOPgruppen frtfarande arbetar med fallet. Mentr/er återkpplar till vårdnadshavare. 8. Ärendeansvariga meddelar samrdnare, mentr/er ch anmälare när ärendet avslutats. Mentr/er meddelar vårdnadshavare. 10.4. Dkumentatin Alla åtgärder dkumenteras skriftligt. (se bilaga C) När ärendet är avslutat lämnas all dkumentatin enligt mallen i mentrspärmen till samrdnaren sm ansvarar för att detta diarieförs ch arkiveras. Anmälan m kränkande behandling ska gå via LOOP-gruppen, men m det hanteras på annat sätt är det viktigt att detta dkumenteras ch diarieförs centralt hs Annica Karlssn. 11. Infrmatin m Likabehandlingsplanen Gymnasiechefen ansvarar för att presentera Likabehandlingsplanens innehåll ch innebörd för all persnal sm arbetar på sklan. Detta ska ske vid läsårsstart. Gymnasiechefen ansvarar ckså för att infrmatin ges till nyanställd persnal vid anställningstillfället. 11
Mentr samtalar m innehållet i ch innebörden av Likabehandlingsplanen med sina mentrselever i början av både höst- ch vårtermin. Vid varje utvecklingssamtal tas frågr kring trygghet ch trivsel samt Likabehandlingsplanens innehåll upp. Mentr ansvarar ckså för att eleverna besvarar kartläggningsenkäten under aktuell perid samt för att föräldrarna får infrmatin m Likabehandlingsplanen vid föräldramötet i åk 1. Representanter ur LOOP-gruppen presenterar sig för alla nya elever vid läsårsstart. Dessutm går representanter ur LOOP-gruppen ut i åk 1 på mentrstiderna under hösten ch delar ut den lilla fldern. På sklans hemsida (www.allebergsgymnasiet.se) finns Likabehandlingsplanen, en PDF med den gula fldern, bild på LOOP-gruppen ch kntaktlänk till LOOP. 12. Uppföljning ch utvärdering 12.1. Uppföljning LOOP-gruppen träffas i slutet av september ch i början av nvember för uppföljning samt i början av februari för att starta kartläggningsprcessen ch vårens revideringsarbete. Samrdnaren kallar till dessa möten. 12.2. Utvärdering Läsårets mål utvärderas i samband med revideringen vid vårterminens slut. 12.3. Revidering Likabehandlingsplanen revideras i slutet av varje vårtermin. Den lilla fldern revideras, översätts ch trycks i början på höstterminen. Inför den årliga revideringen genmförs en enkät sm riktar sig till samtliga elever ch en sm riktar sig till samtliga mentrer. Dessa genmförs mellan APL-periderna mellan vecka 10 ch 15. Utifrån enkätsvaren ch LOOPgruppens egna utvärderingar frmuleras mål för kmmande läsår. LOOP-gruppen ansvarar för revideringen sm genmförs tillsammans med elever. Kallelse sker via elevkåren. Samrdnaren ansvarar för att kalla till dessa möten. 12
13. Kntaktuppgifter LOOP-gruppen Aida Dervisic, rektr tel. 88 60 02 aida.dervisic@falkping.se Samrdnare Helena Rask tel. 88 60 95 helena.rask@falkping.se Jakim Peterssn tel jakim.peterssn@falkping.se Bel Gustafssn, kuratr tel. 88 60 13 bel.gustafssn@falkping.se Gabriella Liljegren, lärare tel. 88 60 95 gabriella.liljegren@falkping.se Agneta Ljunggren, lärare tel. 88 65 84 agneta.ljunggren@edu.falkping.se LOOP-gruppen kan även kntaktas via mail på adressen: lp@edu.falkping.se 13