Budget 2016 Plan

Budget 2016 Plan 2017-2018 2015-06-15

Innehållsförteckning 1. Budgetförslagets innehåll och uppdrag...4 2. Vision och övergripande mål...5 3. Kommunfullmäktiges övergripande mål...5 3.1 Perspektiv: Ekonomi...5 3.2 Perspektiv: Medborgare...6 3.3 Perspektiv: Medarbetare...6 3.4 Perspektiv: Samhällsutveckling...6 3.5 Nämndernas mål...7 3.6 Måluppföljning...7 4. Planeringsförutsättningar...7 4.1 Utveckling av den svenska och internationella ekonomin...7 4.2 Befolkningen i Vännäs kommun...9 4.3 Elevprognoser... 13 5. Ekonomi... 15 5.1 Ekonomi i balans... 15 5.2 Kommunens skatteintäkter... 15 5.3 Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex... 16 5.4 Medarbetare... 17 5.5 Arbetsgivaravgifter... 18 5.6 Internhyressystemet och internräntan... 19 5.7 Investeringar... 19 5.8 Justering för kapitalkostnad... 19 5.9 Disponering av resultatutjämningsreserven... 19 5.10 Ekonomistyrningsprinciper... 20 5.10.1 God ekonomisk hushållning... 20 5.10.2 Budgetuppföljning... 21 5.10.3 Nämndernas över-/underskott... 22 5.10.4 Investeringar... 22 5.10.5 Soliditet... 22 5.10.6 Ekonomiska nyckeltal... 23 5.10.7 Budgetram 2016 samt plan 2017-2018... 23 5.10.8 Investeringsbudget... 24 6. Särskilda direktiv och uppdrag till nämnder... 25 6.1 Kommunstyrelsen... 25 6.1.1 Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen 2016 2018... 25

6.2 Plan- och miljönämnden... 26 6.2.1 Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden 2016 2018... 26 6.3 Barn- och utbildningsnämnden... 26 6.3.1 Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden 2016 2018... 26 6.4 Vård- och omsorgsnämnden... 27 6.4.1 Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden 2016 2018... 27 6.5 Liljaskolans styrelse... 27 6.4.1 Liljaskolans direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse 2016-2018... 27 APPENDIX

1. Budgetförslagets innehåll och uppdrag Följande dokument innehåller budget och budgetramar 2016 samt ekonomisk plan 2017-2018. Budgetdokumentet innehåller också avsnitt om budgetförutsättningar med kortare omvärldsanalys, ekonomistyrningsprinciper samt uppdrag till nämnderna. Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2016 Investeringsbudget 2016 Preliminära drift- och investeringsramar 2017-2018 Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Budgetberedningen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, förstärkt med fyra personer för att ge alla partier möjlighet att delta, startade upp budgetarbetet under februari 2015. En grundlig genomgång i utfall, kostnader och intäkter har gjorts för varje nämnd som en del av underlaget för budgetberedningen. Andra material har varit verksamhetsberättelser och bedömningar av volymförändringar. Kommunfullmäktige överlämnar en rambudget till nämnderna som därefter förfogar över sin ram. Kommunfullmäktiges beslut om denna verksamhetsplan samt ramar innebär att beslut om budget 2016 (drift och investering) och ekonomisk plan för 2017-2018. Budgetramar framställs per nämnd inkluderande kostnader och intäkter, exklusive löneökningar och inklusive kapitalkostnader. Återredovisning ska ske enligt bruttoredovisning. Denna plan utgår från fakta som är kända per 2015-04-29. Speciellt gäller det de prognoser om skatter och utjämningsbidrag som redovisas i resultaträkningen. De förändringar och direktiv som beslutas i denna budget ska genomföras av respektive nämnd. För övriga större förändringar och för principiella och genomgripande förändringar krävs samråd med kommunstyrelsen, som kan föra ärendet vidare till kommunfullmäktige för beslut. Kommunfullmäktige ska informeras om styrelsens och nämnderna fördelning av ramarna senast vid sammanträdet i november 2015. De budgetramar för 2016-2017 som ingår i detta dokument är preliminära och kommer att omprövas utifrån resultat, volymförändringar och tvingande yttre omständigheter ex. lagkrav. Kommunfullmäktige ger i detta budgetdokument ett antal uppdrag och direktiv till nämnderna. De uppdrag som lämnats i tidigare verksamhetsplan är fortfarande aktuella om de ej tidssatts. Uppdragen stäms av i samband med årsredovisningen. Delrapport lämnas till kommunfullmäktige i samband med delårsbokslut. Uppdragen och direktiven ska genomföras av respektive nämnd inom den givna ramen. 4

2. Vision och övergripande mål Visionen om Det Upplevelsenära Vännäs fastställdes 2006 och är den övergripande långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun. De tre hörnstenarna som visionen består av är: Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. Under visionen kan kommunen som organisation möta andra aktörer som exempelvis närings- och föreningsliv och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. 3. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunstyrelsen har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, d.v.s. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska inriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen är antagen i september 2011. Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, d.v.s. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är: Ekonomi Medborgare Medarbetar Samhällsutveckling 3.1 Perspektiv: Ekonomi En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser, samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi: Nämnderna har ekonomi i balans Årets resultat ska uppgå till 2 % av skatter och bidrag Soliditeten ska långsiktigt förbättras 5

3.2 Perspektiv: Medborgare Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare: Medborgarna trivs i Vännäs kommun Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god. 3.3 Perspektiv: Medarbetare Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjningen allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap där alla medarbetares kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Hälsa, jämställdhet, ledarskap och god arbetsmiljö är också viktiga faktorer. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare: Medarbetarna trivs. Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap. Vännäs har jämställda anställningsvillkor. Minst 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning. Sjukfrånvaron är högst 5 %. Delade turer inom vård- och omsorg är borttagna senast 2017. 3.4 Perspektiv: Samhällsutveckling Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Barn och unga ska ges en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet samhällsutveckling: De ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet Hela Vännäs har ett väl utvecklat näringsliv och företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas Kollektivtrafiken fortsätter att utvecklas Fortsatt utbyggnad av höghastighetsbredband så att en bra tillgång uppnås för medborgare och företag år 2020 Vännäs kommun ska präglas av en hållbar utveckling 6

3.5 Nämndernas mål I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven ekonomi och medarbetare ska inte brytas ner till delmål i nämnderna. Dessa mål ska vara desamma i nämnderna. Nämndernas mål, inklusive verksamhetsplaner, redovisas för kommunfullmäktige varje höst. Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämn. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas. 3.6 Måluppföljning Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med delårsbokslut (tertial) ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i delårsbokslutet även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för att målet ska uppnås. 4. Planeringsförutsättningar 4.1 Utveckling av den svenska och internationella ekonomin Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för sparandet om ett plus på 1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det inte någon ökning av den offentliga bruttoskulden i förhållande till BNP. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i 7

Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Det är inte troligt att den amerikanska centralbanken kommer att höja styrräntan förrän vid mitten av 2015. För den europeiska centralbankens del pekar det mesta mot att en räntehöjning får vänta till efter 2016. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. Det innebär troligen att det dröjer till 2016 innan penningpolitiken börjar stramas åt och att styrräntan endast når upp till 2,5 procent vid slutet av 2018. Den svenska styrräntan kommer därmed att ligga lågt relativt räntan i USA men högt i förhållande till euroräntan. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Den privata konsumtionen utvecklades svagare under det tredje kvartalet än beräknat, delvis förklarat av tillfälliga faktorer, och därmed blir årets ökning något långsammare än vad vi tidigare räknat med. Lägre förväntningar från konsumenterna och att 2015 startar från en lägre nivå betyder att också nästa års ökning revideras ned. Å andra sidan har hushållens inkomster utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under samma period har hushållens konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit mycket kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid. Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. Vi räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. 8

Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Vi räknar dock med att arbetslösheten sjunker under 2015. Det är det stora tillskottet av utrikes födda som gjort det möjligt för arbetskraften och sysselsättning att öka snabbt sedan 2005. Födda utanför Europa utgör en betydande andel av sysselsättningsökningen. Gruppen svarade för 135 000 av ett totalt plus på 240 000 personer. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 1,7 1,3 1,6 0,7 0,4 Timlön, nationalräkenskaperna 2,0 2,0 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,9 Konsumentpris, KPIF 0,9 0,5 0,9 1,6 1,8 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 0,2 0,2 1,6 2,9 3,1 Realt skatteunderlag** 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar 4.2 Befolkningen i Vännäs kommun Kommunen hade den 31 december 2014 8 616 invånare, en folkökning med 33 personer. 90 barn har fötts och antalet avlidna är 67, vilket ger ett födelseöverskott på +23 personer. Inrikes inflyttade är 424 och inrikes utflyttade är 460 personer. Det ger ett totalt inflyttningsöverskott på -36 personer. 64 personer har invandrat och 18 har utvandrat, vilket ger ett totalt invandringsöverskott på +46 personer.. 9

8650 8600 8550 8500 8450 8400 Befolkningsförändring 2004-2014 8525 8522 8436 8412 8414 8465 8616 8583 8350 8300 8250 8351 8357 8357 8200 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 (Antal) 4450 Befolkningsförändring 2004-2014, kvinnor och män 4400 4350 4300 4250 4200 4150 4100 4050 4000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 4275 4232 4241 4196 4166 4176 4197 4235 4225 4226 4224 Män 4250 4180 4195 4155 4191 4181 4217 4230 4297 4357 4392 10

(Antal) 600 In- och utflyttade Inflyttade Totalt Utflyttade Totalt 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 448 480 528 479 507 488 449 416 492 434 451 478 (Antal) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Befolkningsfördelning 2014 0 1-5 6-9 10-13- 16-19- 30-40- 65-75- 85-12 15 18 29 39 64 74 84 Totalt 95 539 419 348 307 310 1127 927 2736 970 573 265 Män 53 290 231 178 160 157 594 476 1397 489 274 93 Kvinno r 42 249 188 170 147 153 533 451 1339 481 299 172 11

Äldre blir allt äldre och för att möta behovet av äldreomsorg för personer äldre än 85 år kräver det en ökning av 20-24 alternativt 30-36 nya platser inom SÄBO. Detta inkluderar ersättning av nuvarande platser på Hjorten. Befolkningsprognos 2012-2033 Befolkningsprognosen fram till 2033 bedömer att Vännäs kommun kommer att fortsätta att växa under prognosperioden. Prognosen grundar sig bland annat på senaste årens trender i inflyttning/ utflyttning men också på mortalitet, fertilitet, immigration/emigration mm. 11

Tabellen ovan visar hur stor folk- ökningen bedöms vara under prognosperioden. Under den aktuella plan- perioden 2015-2017 kommer antalet personer att öka snabbt för att efter 2019 minska något. 12

4.3 Elevprognoser 13

14

5. Ekonomi 5.1 Ekonomi i balans Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. 5.2 Kommunens skatteintäkter Fr.o.m. 1 januari 2015 är kommunens skattesats 23.60. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. 15

Skatter och bidrag 2015-2019 2015-04-29 Belopp i tkr 2015 2016 2017 2018 2019 Skatteintäkter 374 780 396 145 413 179 430 533 447 323 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 87 167 92 157 96 101 100 134 104 020 Kostnadsutjämning 7 983 13 947 14 095 14 225 14 345 Regleringsbidrag/-avgift -333-2 065-3 835-6 222-8 624 Strukturbidrag 5 182 5 240 5 296 5 344 5 390 Införandebidrag 0 0 0 0 0 LSS-utjämning (inkl införanderegler) 38 583 38 729 39 139 39 500 39 834 Summa intäkter 513 362 544 154 563 975 583 514 602 289 Slutavräkning 2014, korrigering -342 0 0 0 0 Slutavräkning 2015 1 031 0 0 0 0 Slutavräkning 2016 0 0 0 0 0 Summa intäkter (inkl. avräkning) 514 051 544 154 563 975 583 514 602 289 Fastighetsavgift 14 180 14 180 14 180 14 180 14 180 Summa intäkter (inkl avräkning och fastighetsavgift) 528 231 558 334 578 156 597 695 616 470 5.3 Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex I tabellen nedan redovisas SKL:s senaste bedömning av prisförändringar under perioden 2013 2018. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Arbetskraftskostnader* 2,7 2,7 2,8 3,0 3,2 3,3 Övrig förbrukning 1,1 1,4 1,6 2,2 2,4 2,6 Prisförändring 2,2 2,3 2,4 2,7 3,0 3,1 *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering. Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos, och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIX, dvs. konsumentprisindex exklusive räntekostnader för egnahem, och en uppskattad 16

löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. 5.4 Medarbetare En central pott för löneökningar läggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under 2016-2018.. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte. 2014 2013 2012 2011 2010 Lönekostnader, exkl. PO-påslag (tkr) 340 620 330939 322 480 310 457 300068 Procentuell förändring av lönekostnader 2,9% 2,6% 3,9% 3,5% Antal årsabeten 1025 1047 1063 1058 1024 Antal årsarbeten, sjuka 74,0 73,0 66,6 68,2 60,2 Sjuklön dag 2-90 (tkr) 4166 4101 3 982 3 726 3 171 17

5.5 Arbetsgivaravgifter Beslutade för 2015 2014-12-03 jan dec Arbetsgivaravgifter enligt lag Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 Sjukförsäkringsavgift 4,35 Arbetsskadeavgift 0,30 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 Arbetsmarknadsavgift 2,64 Allmän löneavgift 10,15 Summa 31,42 Avtalsförsäkringar Omställningsförsäkring (KOM-KL) 1 0,10 Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) 0,10 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) 0,00 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) 0,01 Avgiftsbefrielseförsäkring (AFA), inkl. löneskatt 0,00 Summa 0,21 Kollektivavtalad pension Avgiftbestämd del (avgift 4,5 %) 4,50 + löneskatt (24,26 %) 1,09 Förmånsbestämd del (inkomster ö tak) 1,00 + löneskatt (24,26 %) 0,24 Summa 6,83 Summa arbetsgivaravgifter 38,46 1 Denna premie gäller för kommuner och landsting. PACTA-företagen har 0,30. 18

5.6 Internhyressystemet och internräntan SKL brukar ange en internränta som kan användas i budgetsammanhang vid beräkning av kapitalkostnader (avskrivningar + internränta). Denna sätts utifrån den ekonomiska konjunkturbedömningen i december två år innan aktuellt år, och utgår från prognosen över den tioåriga statsobligationsräntan. Enligt decemberprognosen kommer den långa räntan att uppgå till 2,4 procent år 2016. Enligt denna metod blir därför den föreslagna internräntan avseende år 2016: 2,4 procent. I samband med intern hyressättning används 2,4%+1,1%=3,5%. Differensen används till att stärka fastighetsunderhållet. 5.7 Investeringar Med tanke på kommunens svaga soliditet begränsas investeringsvolymen till maximalt (årets resultat+avskrivningar). 5.8 Justering för kapitalkostnad I budget 2016, plan 2017 2018, budgeteras kostnader för avskrivningar och låneräntor centralt. När investeringen är slutförd och tas i avsedd funktion tillförs verksamheten som ska bruka objektet kapitalkostnader i form av avskrivningar och internränta. 5.9 Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos är det möjligt 2014. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år 2014 2015 2016 2017 2018 Snitt 10 år 3,9 3,9 4,0 4,0 3,9 Årlig 3,6 4,6 4,9 4,5 4,3 Differens 0,3 0,7 0,9 0,4 0,3 Källa: Skatteverket och SKL. 19

5.10 Ekonomistyrningsprinciper 5.10.1 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Detta genomförs genom att: Vännäs kommun verksamhet styrs av Kommunfullmäktiges fastställda mål och budget. Övergripande nivå leds av Vännäs kommuns vision och kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag. Nämnderna styrs med finansiella- och verksamhets- mål samt nyckeltal (indikatorer). De i budget och verksamhetsplan angivna målen med indikatorer skall följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/ verksamhetsredogörelser. Vännäs kommun skall ha en ekonomi i balans, kommunens budget ska innehålla finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Planeringen av den ekonomiska politiken skall utgå från ett försiktigt förhållningssätt. På lång sikt ska resultatet i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning uppgå till lägst 2 procent. För 2016 hade innebär detta preliminärt ett resultat på 11 mkr Negativa balanskravsresultat ska regleras så snart som möjligt, dock senast inom tre år. Beslut ska fattas om en särskild åtgärdsplan för detta. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera framtida investeringar. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Vännäs kommun har god ekonomisk hushållning. Nämnderna har detta ansvar delegerat till sitt område och inom ramen för sin budget. De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla beslut ska innehålla en ekonomisk konsekvensbeskrivning som tydliggör hur beslutet påverkar kommunens ekonomi och hur det ska finansieras. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. I budget angivna ramar för verksamheterna utgör sammantagna resultatkrav för respektive nämnd. Nämnd ska hantera befarade överskridanden inom denna totalram. De kommunala bolagen och de affärsdrivande verksamheterna skall minst ha full kostnadstäckning samt väl avvägda resultatkrav 21

5.10.2 Budgetuppföljning För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förvänts genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid en månatliga uppföljningen. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagen 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Uppsiktsplikten gäller även för det helägda kommunala bolaget. 21

5.10.3 Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1 3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställd ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högs 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. Kommunfullmäktige kan eventuellt besluta om annat. 5.10.4 Investeringar Förslag till investeringar i materiella anläggningstillgångar anges på avsedd blankett. Förslagen analyseras och sammanställs av Vännäs kommuns ledningsgrupp och framförs som ett samlat förslag till budgetberedningen. Anläggningstillgångar är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav i verksamheten. Med detta menas att: Nyttjande perioden är minst tre år Anskaffningsvärdet är minst ett basbelopp eller har ett naturligt samband Slutkostnadsredovisningen ska redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter medel till investering har anslagits i investeringsbudgeten. 5.10.5 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensionsskuld t.o.m. -97 uppgick i bokslutet 2014 till -2,0%. Målet är att soliditeten långsiktigt ska öka. En marginell ökning förväntas emellertid för 2016. 22

5.10.6 Ekonomiska nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 Årets Resultat 6 850-862 10 770 3 740 14 393 Balanskravsresultat 6 850 7 610 9 533 3 740 9 116 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 815 7 610-1 372 3 740 3 740 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 1,4% -0,2% 2,3% 0,8% 3,2% Årets investeringar 80 383 32 823 33 260 21 666 33 260 Soliditet 29,2% 33,0% 36,9% 35,9% 35,4% Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt -2,0% -5,4% -1,8% Likvida medel 85 521 94 351 33 292 39 766 48 072 Självfinansieringsgrad 40,3% 75,2% 108,5% 134,5% 121,9% Vännäs kommuns soliditet dvs. hur mycket av tillgångarna som är finansierade med egna medel är relativt lågt. Skattefinansieringsgraden, Det vill säga (Årets resultat+avskrivningar+försäljning av anläggningstillgångar)/årets investeringar ligger under 100% vilket innebär att investeringarna måste lånefinansieras. Under perioden 2010 till 2014 ligger resultatet på för låg nivå, särskilt om man exkluderar jämförelsestörande poster, i genomsnitt 2,9 mkr. 5.10.7 Budgetram 2016 samt plan 2017-2018 Budgeten består av följande delar; Driftbudget 2016 Investeringsbudget 2016 Preliminära drift- och investeringsramar 2017-2018 Kommunövergripande målsättningar Särskilda direktiv och uppdrag till nämnderna Driftbudget 2016 samt plan 2017-2018 per nämnd Budget Plan Plan Utfall Utfall tkr 2016 2017 2018 2014 2013 Kommunstyrelsen -89 548-93 016-96 462-84 348-75 857 varav kommunledningskontoret -59 718-62 030-64 327-53 518-53 003 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -29 830-30 986-32 135-30 830-22 854 Plan- och miljönämnden -7 621-7 813-8 005-7 271-7 267 Vård- och omsorgsnämnden -189 939-197 064-204 149-195 439-195 841 Liljaskolans styrelse 1 600 1 600 1 600-772 -1 325 Barn- och utbildningsnämnden -227 056-235 530-243 955-217 256-217 398 Finansenheten 532 431 552 253 569 800 511 936 496 824 Summa 19 867 20 430 18 829 6 850-864 I kommunens totala resultat ingår en realisationsvinst för 2016: 8 867 tkr, 2017: 8 867 tkr samt 2018: 6 875 tkr. Detta avser försäljning av fastigheter till Vännäs Fastighet AB. Realisationsvinsten är periodiserad på respektive fastighets kontraktstid och bokförs på Finansenheten. 23

5.10.8 Investeringsbudget Investeringar per nämnd budget 2016 samt plan 2017-2018 Budget Plan Plan tkr 2016 2017 2018 Kommunstyrelsen 27 172 19 500 25 500 varav kommunledningskontoret 3 027 2 300 2 000 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen 24 145 17 200 23 500 Plan- och miljönämnden 0 6 725 0 Vård- och omsorgsnämnden 125 100 500 Liljaskolans styrelse 1 650 1 733 4 400 Barn- och utbildningsnämnden 2 850 1 300 1 300 Summa 31 797 29 358 31 700 Investeringsbudget per förvaltning redovisas som bilaga 24

6. Särskilda direktiv och uppdrag till nämnder 6.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för kommunens utveckling och ekonomisk ställning. Detta innebär att kommunstyrelsen samordnar planering och uppföljning av verksamheter och ekonomi, för såväl nämnder som det helägda bolaget. Under kommunstyrelsen finns två förvaltningar: kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunledningskontoret arbetar i huvudsak med intern service till förvaltningar och medborgare, samt ungdoms-, föreningslivs-, utvecklings-, integrations-, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med drift och underhåll av gator och fritidsanläggningar/grönytor, gatubelysning, vatten- och renhållning och fastighetsservice. 6.1.1 Särskilda direktiv och uppdrag till kommunstyrelsen 2016 2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som kommunstyrelsen har enligt reglemente m.m. ska kommunstyrelsen under planperioden 2016 2018 arbeta med: 1. Att stärka fritidsområdet vid Vännäs bad och camping som mötesplats för föreningsliv, medborgare och besökare. 2. Att satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande i såväl tätorter som landsbygd. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 3. Att satsa på investeringar som minskar kommunens driftkostnader bör prioriteras. Speciellt ska energifrågorna uppmärksammas. De kostnadsminskningar som görs genom större satsningar på energieffektivisering ska redovisas årligen och komma hela kommunbudgeten tillgodo. 4. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 5. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 6. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 7. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut. 8. Ärenden som behandlar näringslivsfrågor ges förtur i handläggning. 25

6.2 Plan- och miljönämnden Plan- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet, samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom dessa områden. Förutom de ovan nämnda arbetsuppgifterna fullgör nämnden även de trafikuppgifter som avses i 1 lagen(1978:244) om nämnder för vissa trafikfrågor. Plan- och miljönämnden svarar också för räddningstjänsten och de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden som svarar för räddningstjänsten. Nämnden saknar egen förvaltning. Organisatoriskt tillhör avdelningarna plan- och bygg, miljö, och räddningstjänsten till samhällsbyggnadsförvaltningen. 6.2.1 Särskilda direktiv och uppdrag till plan- och miljönämnden 2016 2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som plan- och miljönämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden särskilt arbeta med: 1. Nya attraktiva bostadsområden ska tillskapas och boende och boendeetableringar underlättas genom dialog med landsbygdens företrädare och markägare. 2. Fortsatt snabba handläggningstider för bygglov ska eftersträvas 3. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 4. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 5. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 6. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut. 6.3 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamheter inom bl.a. förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Uppgifterna omfattar förskoleklass och grundskola. I nämnden ingår även ansvaret ör den kommunala musikskolan samt biblioteksverksamheten och förverkligandet av kommunens kulturpolitiska mål. 6.3.1 Särskilda direktiv och uppdrag till barn- och utbildningsnämnden 2016 2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som barn- och utbildningsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden 2016-2018 särskilt arbeta med: 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 2. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 3. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 4. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut 26

6.4 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som sägs i lag om socialnämnd, förutom ansvar för förskole- och fritidshemsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden utövar också ledningen för den kommunala hälso- och sjukvården samt ledningen för verksamheten med stöd och service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vård- och omsorgsnämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt lag om riksfärdtjänst, lag om färdtjänst och fastställer regler för den kommunala riksfärdtjänsten. 6.4.1 Särskilda direktiv och uppdrag till vård- och omsorgsnämnden 2016 2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som vård- och omsorgsnämnden har enligt reglemente m.m. ska nämnden under planperioden 2016-2018 särskilt arbeta med: 1. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 2. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 3. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 4. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut 6.5 Liljaskolans styrelse Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling av Liljaskolans verksamhet. Liljaskolan är Vännäs kommuns gymnasieskola. Den bedriver också vuxenutbildning och konferensverksamhet. 6.4.1 Liljaskolans direktiv och uppdrag till Liljaskolans styrelse 2016-2018 Utöver de uppgifter och ansvarsområden som Liljaskolans styrelse har enligt reglemente m.m. ska styrelsen under planperioden 2016 2018 särskilt arbeta med: 1. Att utreda Liljaskolans framtida storlek och inriktning i syfte att få fram ett långsiktigt hållbart ekonomiskt resultat. 2. Jämställdhetsfrågor ska särskilt belysas under perioden. 3. Samverkan mellan kommunens verksamheter ska öka 4. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron ska särskilt prioriteras. 5. Medborgardialog ska prioriteras inför strategiska beslut 27

APPENDIX 28

Budget 2016 samt plan 2017-2018 Resultaträkning Budget Plan Plan U. Budget Utfall Utfall (tkr) 2016 2017 2018 2015 2014 2013 Verksamhetens intäkter 190 931 192 135 193 451 238 030 264 392 274 629 Verksamhetens kostnader -704 497-724 960-747 416-734 084-730 999-736 329 Avskrivningar -22 900-22 900-22 900-29 500-25 516-25 551 Verksamhetens Nettokostnader -536 466-555 725-576 865-525 554-492 123-487 251 Skatteintäkter 396 145 413 179 430 533 375 643 350 197 344 003 Generella statsbidrag och utjämning 162 188 164 976 167 161 157 930 150 959 148 348 Finansiella intäkter 2 000 2 000 2 000 2 500 6 072 4 325 Finansiella kostnader -4 000-4 000-4 000-10 300-8 255-10 289 Resultat före extraordinära poster 19 867 20 430 18 829 219 6 850-864 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 Skatt 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 19 867 20 430 18 829 219 6 850-864 29

Budget 2016 samt plan 2017-2018 Resultaträkning per förvaltning Budget Plan Plan Utfall Utfall tkr 2016 2017 2018 2014 2013 Kommunledningskontoret Verksamhetens intäkter 13 526 13 526 13 526 13 526 10 805 Verksamhetens kostnader -73 244-75 556-77 853-67 044-63 808 Verksamhetens nettokostnader -59 718-62 030-64 327-53 518-53 003 Samhällsbyggnadsförvaltningen Verksamhetens intäkter 101 024 101 024 101 024 135 123 140 644 Verksamhetens kostnader -130 854-132 010-133 159-165 953-163 498 Verksamhetens nettokostnader -29 830-30 986-32 135-30 830-22 854 Plan- och miljö Verksamhetens intäkter 3 196 3 196 3 196 3 196 2 765 Verksamhetens kostnader -10 817-11 009-11 201-10 467-10 032 Verksamhetens nettokostnader -7 621-7 813-8 005-7 271-7 267 Vård- och omsorgsförvaltningen Verksamhetens intäkter 47 141 47 141 47 141 47 141 60 222 Verksamhetens kostnader -237 080-244 205-251 290-242 580-256 063 Verksamhetens nettokostnader -189 939-197 064-204 149-195 439-195 841 Liljaskolan Verksamhetens intäkter 140 950 142 154 143 470 138 678 141 566 Verksamhetens kostnader -139 350-140 554-141 870-139 450-142 891 Verksamhetens nettokostnader 1 600 1 600 1 600-772 -1 325 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetens intäkter 16 986 16 986 16 986 16 986 15 909 Verksamhetens kostnader -244 042-252 516-260 941-234 242-233 307 Verksamhetens nettokostnader -227 056-235 530-243 955-217 256-217 398 Projekt Verksamhetens intäkter 0 0 0 32490 29062 Verksamhetens kostnader 0 0 0-32490 -29062 Verksamhetens nettokostnader 0 0 0 0 0 Finansenheten Verksamhetens intäkter 33 500 33 500 33 500 42 644 53 569 Verksamhetens kostnader -34 502-34 502-36 494-4 165-17 581 Avskrivningar -22 900-22 900-22 900-25 516-25 551 Verksamhetens nettokostnader -23 902-23 902-25 894 12 963 10 437 Skatteintäkter 396 145 413 179 430 533 350 197 344 003 Generella statsbidrag och utjämning 162 188 164 976 167 161 150 959 148 348 Finansiella intäkter 2 000 2 000 2 000 6 072 4 325 Finansiella kostnader -4 000-4 000-4 000-8 255-10 289 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Resultat 532 431 552 253 569 800 511 936 496 824 Eliminering Verksamhetens interna intäkter -165 392-165 392-165 392-165 392-179 913 Verksamhetens interna kostnader 165 392 165 392 165 392 165 392 179 913 Internt saldo 0 0 0 0 0 Totalt Vännäs Kommun Verksamhetens intäkter 190 931 192 135 193 451 264 392 274 629 Verksamhetens kostnader -704 497-724 960-747 416-730 999-736 329 Avskrivningar -22 900-22 900-22 900-25 516-25 551 Verksamhetens nettokostnader -536 466-555 725-576 865-492 123-487 251 Skatteintäkter 396 145 413 179 430 533 350 197 344 003 Generella statsbidrag och utjämning 162 188 164 976 167 161 150 959 148 348 Finansiella intäkter 2 000 2 000 2 000 6 072 4 325 Finansiella kostnader -4 000-4 000-4 000-8 255-10 289 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Resultat 19 867 20 430 18 829 6 850-864 30

Budget 2016 samt plan 2017-2018 Balanskravsresultat Budget Plan Plan Utfall Utfall 2016 2017 2018 2014 2013 Årets resultat 19 867 20 430 18 829 6 850-862 avgår samtliga realisationsvinster -8 867-8 867-6 875-470 avgår försäljningsintäkter avseende "byaskolor" -630 tillägg för reservering av förväntad realisationsförlust 6 850 tillägg för nedskrivning av anläggningstillgångar 2 092 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 11 000 11 563 11 954 6 220 7 610 avgår medel till resultatutjämningsreserv 0 tillägg medel från resultatutjämningsreserv 0 Årets balanskravsresultat 11 000 11 563 11 954 7 610 Balanskravsresultat från tidigare år 0 0 0 0 Summa balanskravsresultat 11 000 11 563 11 954 7 610 INGÅENDE BALANS RESULTATUTJÄMNINGSRESERV 2014 6 035 UTGÅENDE BALANS RESULTATUTJÄMNINGSRESERV 2014 6 035 Budget 2016 samt plan 2017-2018 Förändring av likvida medel Budget Plan Plan (tkr) 2016 2017 2018 Årets resultat 19 867 20 430 18 829 Justering för avskrivningar 22 900 22 900 22 900 Justering för gjorda avsättningar till pensioner 4 000 4 000 4 000 Investering i anläggningstillgångar -31 797-29 358-31 700 Nyupptagna lån 0 0 0 Amortering av lån -10 000-10 000-10 000 Förändring likvida medel 4 970 7 972 4 029 31