Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se



Relevanta dokument

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel LATHUND

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedel till äldre

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Läkemedelsgenomgångar

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Kallelse Föredragningslista

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Läkemedel skall ge patientnytta. Lars Nilsson läkemedelssakkunnig Sveriges pensionärsförbund

Smarta råd om läkemedel för äldre

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix

2. Åldrandet och läkemedel

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre

3. Läkemedelsgenomgång

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

Den multisjuka äldre och läkemedel

KLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

MÅ BRA med läkemedel på äldre dar

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsgenomgångar

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsgenomgångar

Kloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar

Våga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion

Läkemedel till äldre 245

Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Läkemedel & Äldre 23 februari Apoteket Hägern Din lokala hälsopartner Thomas Engberg - apotekschef

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården

Läkemedelsgenomgångar

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Koll på läkemedel Joakim Erdtman

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Analysis of factors of importance for drug treatment

Behövs alla dessa läkemedell

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Äldres läkemedelsbehandling -

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna

7-8 MAJ Äldres hälsa

Läkemedelsgenomgångar primärvården

läkemedel på äldre dar

Socialstyrelsens författningssamling

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Transkript:

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet

Fakta om äldre och läkemedel 1,8 miljoner människor är ålderspensionärer Felmedicinering är enligt flera studier ett utbrett system Det finns fel i upp till 85 % av de läkemedelslistor som studerats

Engagera kommunerna i arbetet Små skillnader mellan länen i äldres läkemedelsbehandling Stora skillnader mellan kommuner i samma län. Multimedicinering och olämpliga läkemedel leder till ökad sjuklighet särskilt hos äldre-äldre Ökad sjuklighet = ökat behov av hemtjänst

Läkemedelsproblem för äldre 30 % av alla inläggningar av äldre beror på läkemedelsbiverkan. Orsak 1 Kroppen förändras medför ökad känslighet för läkemedel och ger fler biverkningar. 2 Äldre använder många läkemedel polyfarmaci ökar risken för biverkningar och att läkemedlen påverkar varandra

Kroppens förändringar Förändringar beror på själva åldrandet sker hos alla oavsett om man är frisk eller sjuk. Ålderförändringar kommer olika fort och utvecklas olika med stigande ålder. Därför är det större individuella skillnader mellan äldre än det är mellan yngre. Svårt att dosera läkemedel rätt för äldre. Mycket viktigt med uppföljning.

Två olika åldersförändringar av kroppen 1. Ökad känslighet i organ och organsystem. 2. Förändringar i läkemedelsomsättningen Båda medför förstärkt effekt av läkemedel med risk för biverkan. Läkemedel kan ligga kvar längre tid i kroppen och ge förlängd effekt.

Förändringar i kroppen Mängden vatten i kroppen minskar samtidigt som andel kroppsfett ökar. Gör att fettlösliga läkemedel ligger kvar längre tid och har alltså längre verkningstid. Sådana är t.ex. lugnande medel och sömnmedel. Sömnmedel kan finnas kvar i kroppen på dagen påverkar tankeförmåga, ökar risk för fall och ger dagtrötthet.

Lever och njurar får försämrad funktion med stigande ålder. Njurfunktionen avtar långsamt från 30 40 års ålder till c:a hälften när man är 80 år. De flesta läkemedlen lämnar kroppen via njurarna (c:a 90 %). Därför viktigt att mäta njurfunktionen regelbundet när man tar läkemedel under längre tid.

Hjärnan blir känsligare för lugnande medel, sömnmedel och smärtstillande medel, s.k. opioider (t. ex kodein, morfin och tramadol). Detta ökar risken för dåsighet, yrsel, oklarhet, förvirring och risk för fall. Vissa läkemedel som t.ex. läkemedel mot urinläckage, depression och Parkinsons sjukdom påverkar nervbanorna så att de ger muntorrhet, förstoppning och svårighet att kissa och kan även ge upphov till förvirring, yrsel och minnestörningar.

Läkemedel mot psykoser kan ge hallucinationer och vanföreställningar men kan också påverka muskelrörelser och ge Parkinsonliknande effekt. Äldre personer får mer känslig magsäck. Normalt ett finns skydd i magsäcken - en slemhinna som hindrar maginnehållet från att fräta på magsäcksväggen. Detta skydd minskar och gör att känsligheten för läkemedel som irriterar magsäcken ökar. Dit hör framför allt s.k. antiinflammatoriska läkemedel (ex. Ipren, Voltaren och acetylsalicylsyra).

. Antiinflammatoriska medel som ex. Ipren och Voltaren påverkar njurarna så att kroppen inte kan göra sig av med salt och vatten i normal utsträckning. Kan leda till hjärtsvikt. I svårare fall kan njurarnas funktion minska väldigt mycket och t.o.m. upphöra helt (njursvikt)

. Man får svårare att reglera blodtrycket när man blir äldre. Gör att man blir känsligare för blodtryckssänkande medicin och hjärtkärlmedel, bl.a. medel mot hjärtsvikt och kärlkramp. Andra läkemedel som kan sänka blodtrycket är medel mot Parkinsons sjukdom, medel mot psykoser och medel mot depression. En del patienter har flera sådana läkemedel och då summeras effekterna och kan ge kraftig blodtryckssänkning.

. Risken för muntorrhet ökar när man tar vissa läkemedel. Salivproduktionen minskar normalt när man blir äldre och en del läkemedel förstärker den effekten. Kan vara mycket besvärande och ökar risken för karies. Man kan även få svårare att svälja. Risken för förstoppning ökar när man blir gammal. Beror på att man inte äter rätt, rör sig för lite, dricker för lite vätska och använder läkemedel som ger förstoppning (ex. smärtstillande opioider, vissa hjärtkärlmedel, medel mot magsår och järnpreparat)

Polyfarmaci Polyfarmaci är när man använder fem läkemedel eller fler. Hälften av alla personer som är 80 år eller äldre har polyfarmaci. Medför betydande risker för flera olika läkemedelsproblem. Först och främst ökar risken för biverkningar. Antal läkemedel är faktiskt den viktigaste riskfaktorn för biverkningar viktigare än ålder, kön och andra diagnoser.

Besök på akutmottagning Patienter med Antal läkemedel Ökat antal besök Antal patienter 1 2 läkemedel 1.7 24.334 3 4 läkemedel 2,2 62.342 5 6 läkemedel 2,7 66.146 7 8 läkemedel 3,3 51.184 9 eller flera läkemedel 4,5 70.529

Antal patienter med fallskada Patienter med Antal läkemedel ökning antal fallskador Antal patienter 1 2 läkemedel 1.1 2.612 3 4 läkemedel 1,4 7.575 5 6 läkemedel 1,6 8.820 7 8 läkemedel 1,9 7.571 9 eller flera läkemedel 2,5 11.280

Patienter med Antal patienter med magtarmblödning Antal läkemedel ökning antal fall Antal patienter 1 2 läkemedel 1.1 373 3 4 läkemedel 1,8 1.286 5 6 läkemedel 2,4 1.636 7 8 läkemedel 3,1 1.404 9 eller flera läkemedel 4,8 2.418

Dödlighet Patienter med Antal läkemedel Ökad dödlighet Antal patienter 1 2 läkemedel 1.2 2.539 3 4 läkemedel 1,8 9.656 5 6 läkemedel 2,7 13.909 7 8 läkemedel 3,8 13.997 9 eller flera läkemedel 6,1 25.752

. Att ha många läkemedel ökar också risken för att läkemedlen ska påverka varandra förstärka eller försvaga varandras effekter (läkemedelsinteraktion). Användning av många läkemedel kan påverka patientens förmåga att följa doktorns ordination (följsamhet). Polyfarmaci ökar risken för olämplig läkemedelsanvändning t. ex. patienten använder äldre olämpliga läkemedel. Förändringar i kroppen påverkar läkemedelomsättningen och läkemedelseffekten ökar risken för biverkningar och risken ökar ju fler läkemedel man använder. Äldre drabbas oftare än yngre av biverkningar.

Vanliga biverkningar är kanske inte så allvarliga men kan upplevas besvärliga som t. ex.muntorrhet, förstoppning, nedsatt aptit och yrsel påverkar livskvaliteten. En del biverkningar kan få mer allvarliga konsekvenser och orsaka akut inläggning. Så t.ex. kan blodtryckfall leda till fall och frakturer och vissa läkemedel ger magblödning. 30 % av alla inläggningar av äldre orsakas av läkemedelsbiverkningar. Hjärt-kärlmedel är vanligaste orsaken. NSAID-preparat och blodförtunnande medel orsakar också ofta inläggning. Oftast handlar det om att patienten fått för höga doser och njurfunktionen blivit nedsatt. Ibland är det läkemedelsinteraktioner.

Vad ska man göra? För det första identifiera behov av läkemedelsbehandling. Gäller att upptäcka symtom eller ställa rätt diagnos Blir det ett fel blir det fel hela vägen. Stor risk för fel vid vård av äldre. Äldres symtom vaga eller otydliga kanske inte alls upptäcks.

Ny forskning visar att äldre bör ha något - förhöjt kolesterolvärde, - förhöjt blodtryck - vara något överviktiga för att leva längre

Man behandlar ofta symtom i stället för sjukdom. Svårt att skilja på sjukdom, åldrande och läkemedelsbiverkan. Detta kan ge upphov till felbehandling och ordination av ytterligare läkemedel. Viktigt att tänka på att symtom kan vara signal om läkemedelsbiverkan. Icke farmakologisk behandling kan vara effektiv många gånger vid t.ex. förstoppning, sömnbesvär och smärta osv..

När man bestämt sig för läkemedelsbehandling gäller det att: - välja rätt läkemedel, dvs försöka välja läkemedel som i så liten utsträckning som möjligt interagerar med andra läkemedel - försöka undvika olämpliga läkemedel - anpassa dosen till den äldres status och känslighet t.ex. njurfunktion - se till att patienten klarar av läkemedelsformen

Socialstyrelsen har gett ut rekommendationer som: beskriver olämpliga läkemedel olämplig längd på läkemedelsbehandling olämplig dosering och läkemedelskombinationer beskriver även läkemedel som bör dosjusteras eller undvikas vid nedsatt njurfunktion och läkemedel som kan orsaka blodtrycksfall och därmed också fallskada beskriver lämpliga och olämpliga läkemedel vid tolv av de vanligaste diagnoserna

. Efter ordination är det viktigt att dokumentera förskrivningsorsaken, beskriva målet med läkemedelsbehandlingen, när och hur den ska följas upp provtagning. Detta är viktigt för att undvika att patienten i fortsättningen behandlas med läkemedel som kanske inte längre behövs. Patienten ska informeras om vilka läkemedel som ska användas och varför och förses med en läkemedelslista. Att inte veta varför man ska ta sina läkemedel upplever de äldre som ett av de största problemen med behandlingen.

. Viktigt med uppföljning som ska: - utvärdera effekterna, - notera biverkningar, - försäkra sig om att patienten följer ordinationen. Tidpunkt för uppföljning fastställs redan vid ordinationstillfället. Viktigt med Läkemedelsgenomgång. Denna ska ske regelbundet och utvärdera och ompröva hela läkemedelsbehandlingen.

Läkemedelsgenomgången ska se efter - Att läkemedelsordinationerna är välgrundade och indikationerna är aktuella. - Att läkemedelsval, doser och preparatkombinationer är riktiga - Att läkemedelsanvändningen följer aktuella rekommendationer Ansvaret för läkemedelsgenomgången vilar på läkaren och görs i samarbete med övriga sjukvården. Den ska göras minst en gång per år för alla som är över 75 år och har fem eller fler läkemedel. Detta är en s.k. enkel läkemedelsgenomgång. Man skiljer mellan enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång. En fördjupad genomgång genomförs med expertis och är mer omfattande.

Fördjupad läkemedelsgenomgång S.k. fördjupad läkemedelsgenomgång görs av flera kategorier utöver läkare deltar annan hälso- och sjukvårdspersonal inklusive apotekspersonal med specialutbildning för detta ändamål

Som äldre ska man vara observant på tecken på biverkningar: yrsel och dåsighet, fall dagtrötthet minnesstörningar, oklarhet, förvirring muntorrhet förstoppning magbesvär

KOLL PÅ LÄKEMEDEL Mål för Koll på läkemedel Koll på läkemedel startades 2010 som ett projekt för bättre läkemedelsbehandling av äldre. Programmet vill uppnå följande mål: 1. Halvera multimedicineringen i åldersgruppen 80+ fram till 2017. Den andel av befolkningen 80 år och äldre som under 2010 hade hämtat ut 10 eller fler olika läkemedel på recept skall halveras fram till 2017. 2. Halvera användningen av olämpliga läkemedel i åldersgruppen 80+ fram till 2017. Den andel av befolkningen 80 år och äldre som under 2010 hade hämtat ut olämpliga läkemedel skall halveras fram till 2017.

3. Alla över 75 år med 5 eller fler läkemedel på recept skall erbjudas minst en läkemedelsgenomgång årligen. Den egna läkaren som genomför läkemedelsgenomgången agerar som dirigent och tar ansvar för individens hela läkemedelsbehandling. 4. Högst ett generiskt utbyte skall få ske under ett recepts giltighetstid och för personer 75 år och äldre skall generiskt utbyte inte förekomma. Verka för att reglerna för generiskt utbyte för äldre patienter ändras så att målet uppnås. Tillsammans verkar PRO, SPF och Apoteket AB på nationell, regional och lokal nivå för att äldres läkemedelsbehandling skall förbättras.

Multimedicinering med 10 eller fler läkemedel per patient Socialstyrelsen skriver (Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre): Samtidig användning av tio eller fler preparat hos en patient bör betraktas som en signal om att det kan finnas läkemedel som används utan eller med oklar indikation och/eller risker i läkemedelsbehandlingen. På samma sätt indikerar hög förekomst på gruppnivå att det med stor sannolikhet föreligger brister i läkemedelsbehandlingen.