Sivu 1/19 Arbetsplan 1. Skolans uppgifter Skola: Sjundeå svenska skola Utbildningsanordnare: Sjundeå kommun Undervisningsspråk: svenska 2. Läsårets centrala mål Undervisningspersonalen i Sjundeå svenska skola vill i sitt dagliga arbete sträva till att erbjuda samtliga elever en trygg, mångsidig och läroplansenlig undervisning, som ger en god grund för kommande studier. Undervisningen ska utgå från elevernas behov och förutsättningar och följa trenderna i dagens skolvärld. Ett gott uppförande, vårdat språk och visad hänsyn gör att både elever och vuxna får arbetsro och trivs i skolan. För att stärka trivseln och välmående i skolan ingår positiv energi som ett av årets tyngdpunktsområden i undervisningen. Enligt läroplanen skall eleverna stödas enligt den s.k. trestegsmodellen. I bakgrunden ligger ändringen av lagen om grundläggande utbildning som trädde i kraft 1.1.2011. Trestegsmodellen utarbetades under det s.k. Kelpoprojektet i vilket man ville utveckla nya arbetsmetoder för att stöda inlärningen och skolgången. Stödformerna går från allmänt stöd via intensifierat stöd till särskilt stöd. Åt en elev som får beslut om särskilt stöd utarbetas en individuell plan (IP). I årskurs 1, 2 och 3 arbetar eleverna enligt metoden Att skriva sig till läsning med hjälp av datorn (Intelligent på tangent). Metoden har använts i många år i Norge och Sverige och sprids hela tiden allt mera i Finland. Forskningen visar att de elever som skrivit sig till läsning skrev bättre och mer innehållsrika texter i tredje klass än barn som börjat med handskrift. I årskurs 1 har Ipads tagits i bruk från och med detta läsår. Tanken är att Ipaden skall fungera som ett komplement till metoden att lära sig att skriva och läsa med hjälp av datorn. Flera applikationer som stöder läs- och skrivinlärningen finns att tillgå. I flera år har man i skolan haft en gemensam lästimme i månaden. Då infaller en tyst lässtund för såväl elever som personal. Med detta strävar man att främja läsintresset hos eleverna. Lästimmar har satts in i kalendern även för detta läsår. Även detta läsår har eleverna i kommunens skolor möjlighet att erhålla ett diplom som kallas Läsdiplomet Sju bröder. Syftet med Sjundeå kommuns läsdiplom är att sporra och uppmuntra eleverna att träda in i böckernas värld. För att få diplomet ska eleven läsa sex böcker från boklistan som hen själv har valt. Dessutom ska eleven svara på frågorna om bokens innehåll och också kunna berätta om sin läsupplevelse skriftligt. Grön flagg verksamheten följer skolans verksamhet som en röd tråd och vi strävar hela tiden att fungera miljövänligt och uppmärksamma vår miljö. Skolan har deltagit i Grön flagg verksamheten sedan år 2002. Miljörådet leder verksamheten och medlemmarna består av en flicka och en pojke från varje årskurs samt lärar- och personalrepresentanter. Grön flagg är även detta läsår ett av skolans tyngdpunktsområden. För att få elevernas röster mer hörda och mer involvera eleverna i skolans vardag, verkar i skolan ett elevråd. Två elever från varje klass deltar i möten med klasslärare Heidi Hilkku ca 1 ggr/månad och för på så sätt sin egen klass elevers tankar och önskemål vidare till rektorn och personalen.
Sivu 2/19 Skolans förebyggande arbete samt antimobbningsarbete sköts av ett s.k. KiVa - team. Teamet ingår i det nationellt utspridda åtgärdsprogrammet mot mobbning, KiVa Skola. Målet med verksamheten att förebygga och minska förekomsten av mobbning och under läsåret är det åk 1 och 4 som kontinuerligt jobbar med programmet. Programmet har finansierats av undervisningsministeriet (2006-2009) och utvecklats som ett samarbete mellan ämnet psykologi vid Åbo universitet och Centrum för inlärningsforskning. Skolorna i Sjundeå deltar i ett rastaktivitetsprojekt, administrerat av ESLU (Etelä-Suomen liikunta ja urheilu), som går ut på att elever från årskurserna 4-6 utbildas till att leda olika former av aktiviteter under rasterna. Denna verksamhet stöder det s.k. LIR-projektet (lekande ivrigt och rörligt) som kommunens skolor också tar del av i år. Under läsåret kommer det att ordnas olika utbildningar på området för undervisningspersonalen. Målsättningen är att få in mera lek och rörelse i olika undervisningssituationer. Sjundeå svenska skola kommer under läsåret 2014-2015 att jobba kring två större tyngdpunktsområden: Grön Flagg och Positiv energi. Mer om dessa i punkt 3.4. I och med att positiv energi var ett av skolans tyngdpunktsområden har betydelsen av att skolan skall vara en trygg plats där alla tar hänsyn till varandra och bemöter varandra på ett trevligt sätt betonats starkt. Trestegsmodellen har tillämpats i enlighet med lagen och eleverna erbjuds de olika stödfomerna enligt de individuella behoven. Att skriva sig till läsning med hjälp av datorn har i många år använts som läsinlärningsmetod i skolan. Under året har dessutom eleverna i åk 1 som den första klassen i skolan kunnat använda pekdatorer (Ipads) som hjälpmedel. En gemensam lästimme har hållits i genomsnitt en gång i månaden. Grön flagg har fortsatt som skolans centrala tyngdpunktsområde och årets tema var energi. Eleverna har haft möjlighet att påverka och få sin röst hörd i elevrådet. Framför allt har det varit frågan om att komma med förslag gällande rastregler och anskaffningar av rastredskap. Elevrådet har kommit med många goda initiativ som blivit verklighet, såsom hanbollsmål till bollplan, elevmedverkan vid vårkonsertdekorationer och gallup om skolmaten. Elevrådsmedlemmarna har också som ett led i läroplansarbetet diskuterat hur man lär sig bäst. Skolan har i sitt antimobbningsarbete fortsatt att jobba i enlighet med den s.k. KiVa-modellen. Kivateamet har bestått av speciallärare Maria Nylund och vicerektor Katarina Lodenius. Inom de olika klasserna har eleverna jobbat med KiVa-lektioner, åk 1-4 har haft sammanlagt 10 dubbellektioner. Ett grupprum har inretts med tanke på gruppdiskussioner gällande trivsel utanförskap mobbning mm. I rummet har eleverna haft möjlighet att träffa någon i KiVa-teamet eller en annan lärare för en pratstund. Skolpolisen besökte åk 4-6 för diskutera en sund användning av internet. Tack vare att skolan deltagit i ESLU:s (Elelä-Suomen liikunta ja urheilu) har eleverna aktiverats till att röra ännu mera på sig. Rastverksamheten har letts av elever i åk 4-6 "rastisar" som fått utbildning för ändamålet. 2.1 Skolans tyngdpunktsområden
Sivu 3/19 Skolans tyngdpunktområden under läsåret 2014 2015 är Grön Flagg och Positiv energi Grön flagg TEMA Tema för årets Grön flagg-verksamhet är Energi. MÅL Målet med verksamheten är att eleverna ska få kunskap om energi. De ska lära sig om olika energiformer samt om direkt och indirekt energiförbrukning. De ska också förstå varför det lönar sig att spara energi. ARBETSGÅNG Verksamheten planeras och leds av miljörådet som består av sex vuxna och tolv barn en flicka och en pojke ur varje årskurs. Vi kommer att behandla temat under hela läsåret både inom de olika ämnena och genom temadagar och jippon. Enligt nya direktiv från Grön flagg-kontoret ska vi som befinner oss på nivån Hållbar Grön flagg nu mera satsa på att upprätthålla nivån på vårt GF-arbete, i stället för att hitta på ny verksamhet. Det innebär att vi i år fortsätter jobba med våra väl inkörda system sedan många år. VERKSAMHET I september 2014 gör vi en förkartläggning där vi kartlägger både kunskap och attityder. Samma kartläggning görs i april. Miljörådet kommer också att genomföra överraskningsräder där man kontrollerar hur många lampor och apparater som står på då ingen använder dem. Miljörådet kommer att tillverka skyltar med påminnelser om att man ska släcka lampor och stänga av apparater. Vi kommer att ordna någora Grön flagg-lektioner under läsåret. Då har alla klasser samma tema för sitt miljöarbete. Vid alla Grön flagg-samlingar och temadagar sjunger vi Grön flagg-sången som miljörådet skrev i fjol. Vi kommer att uppmärksamma Köp inget-dagen och nationella Grön flagg-dagen (tänk på varandra den andra i andra). Positiv energi Mål: Vi strävar till att främja en positiv grundattityd och välmående bland såväl elever som personal genom att fokusera på det som är gott och ge energi till det som vi vill förstärka. : Varje vecka inleds med en vänlig och uppmuntrande hälsning i centralradion av någon i personalen eller av en elev. I slutet av varje vecka gör varje elev en utvärdering över hur veckan gått med fokus på det sociala beteendet hos eleven själv. Gemensamma sångstunder för hela skolan ordnas en gång i månaden. Eleverna skriver olika citat kring temat positiv energi i klasserna. Planerad vänelevsverksamhet ordnas minst en gång i månaden, t.ex under gemensamma lästimmar. Läsraster i gymnastiksalen hålls med jämna mellanrum. Positiv energi skall genomsyra hela verksamheten i skolan och det positiva bemötandet skall uppmuntras i alla situationer, elev-elev, personal-elev, personal-personal. Skolans tyngdpunktsområden har under läsåret varit Grön Flagg och Positiv energi.
Sivu 4/19 Grön Flagg Årets tema var Energi. Temat var gemensamt för hela bildningssektorns KeKe-verksamhet i Sjundeå (KeKe = kestävä kehitys, hållbar utveckling). I år ordnades en gemensam energiutställning i kommunens bibliotek. I början av året svarade skolans elever på en kartläggning om energi, som gällde både attityder och kunskap. Samma kartläggning gjordes i april. Inga stora skillnader mellan höst- och vårkartläggningarna gick att märka. Det centrala är att eleverna uppmärksammas på frågorna och fortsätter arbeta för en bättre miljö. Hela skolan hade på hösten en Grön Flagglektion där eleverna lärde sig om olika energiformer. Som läxa hade eleverna bl.a. att ta reda på hur deras hem värms upp. Under några veckors tid vägdes matavfallet för att medvetandegöra eleverna på hur mycket mat som kastas bort. Eleverna har uppmanats till att ge immateriella gåvor åt andra, såsom att hjälpa till i hemmet, ge komplimanger, sjunga mm. I mars ordnades en energi-temadag. Elkeverna såg filmsnuttar om naturen och energiproduktionen i Norden. Även filmer om hur man kan spara energi på olika roliga sätt visades. Eleverna ritade typhus för Familjen Slösa Energi respektive Familjen Spara Energi. De yngsta eleverna gjorde vindsnurror som symboliserade vindkraften. Varje elev bidrog till att göra solstrålar till en stor sol som prydde festsalen. I ett par klasser spelades dataspelet Planeträddarna. För att spara vatten och energi intogs maten utan tallrikar och bestick under temadagen. Miljörådet hade besök av kommunens ansvarige arbetsledare på den tekniska avdelningen Michael Nyman som berättade hur skolan värms upp och hur vi kan hjälpa till att spara energi. Miljörådet har gått omkring och tittat om lampor lyser i onödan och tillverkat skyltar för att påminna om att släcka lampor och stänga datorer. Positiv energi Positiv energi har genomsyrat hela verksamheten i skolan och välvilliga bemötanden har uppmuntrats i alla situationer mellan alla parter. Eleverna har regelbundet i slutet av arbetsveckan getts möjlighet att utvärdera sitt eget beteende. Ett led i att stärka trivseln och för att bibehållla en god anda och en känsla av gemenskap infördes gemensamma sångstunder för hela skolan som varit mycket uppskattade. Vänelevsverksamheten har pågått under hela året och under lästimmar har stundom de äldre eleverna läst högt för de yngre. Många mindre elever upplever det som synnerligen tryggt ha en äldre elev att ty sig till t.ex. under rasterna. 3. Utvärdering Eleverna ges möjlighet att utvärdera verksamheten genom frågeformulär och samtal under lektionerna. Personalen tar del av elevernas åsikter och utvärderar verksamheten utgående från egna erfarenheter och elevernas åsikter. Eleverna fyller varje vecka i ett utvärderingsformulär som ansluter till tyngdpunktsområdet Positiv energi. Elevrådet fungerar som ett bollplank mellan elever och undervisningspersonal och ges möjlighet att påverka skolans vardag.
Sivu 5/19 Utvecklingssamtal ordnas i samtliga klasser under läsåret. I åk 1 ordnas utvecklingssamtal både på höst-, och vårterminen. I höstterminens utvecklingssamtal deltar endast vårdnadshavaren men i vårens utvecklingssamtal deltar också eleven. I de övriga årskurserna hålls utvecklingssamtalen under höstterminen. Eleverna gör en självutvärdering varje år och dessa används som underlag för utvecklingssamtalen Eleverna i årskurserna 3-6 får ett mellanbetyg till julen och ett läsårsbetyg till våren. Till eleverna i årskurserna 1 och 2 ges endast ett läsårsbetyg. Årskurs 1-3 får en verbal bedömning. I årskurserna 4-6 används sifferbedömning. Elever med 11- årig läroplikt kan bedömas verbalt i åk 1-6. Utvecklingssamtal mellan rektor och undervisningspersonal hålls i oktober-november. I slutet av terminen utvärderas hela läsåret gemensamt. Utvärderingen skall fungera som grund för planeringen av nästa läsår. Utvärderingen har följt den uppgjorda planen Eleverna tankar och utvärderingar om verksamheten tas allt mera i beaktande då verksamheten planeras. Elevrådets roll har under läsåret vuxit och blivit mera inflytelserikt. Elevernas självutvärderingar har fungerat som underlag för de utvecklingssamtal som förts mellan lärare och elever tillsammans med vårdnadshavare. Personalens läsårsvisa utvärdering, som även utgår från elevernas tankar och åsikter, utgör grund vid planeringen av följande verksamhetsår. 4. Undervisningsarrangemang Skolan har 176 elever. På våren fortsatte 24 sjätteklassister vidare till åk 7 och årets ettor är 26 till antalet. Verksamhetskalender Verksamhetskalendern för läsåret 2014-2015 ser för närvarande ut enligt följande: Augusti 11.8 Läsåret inleds kl. 9.20 21.8 Utlysning av skolfreden 27.8 Gemensamt föräldramöte för hela skolan September 3.9 Friluftsdag med Unicefrunda 9-12.9 Lägerskola åk 6 17.9 Skolfotografering 26.9 Föreläsning om nätmobbning 26.9 Hem och Skoladagen, Öppet hus i skolan Oktober 2.10 Änglavandring åk 1 13-15.10 Tove Jansson temavecka 16-17.10 Höstlov
Sivu 6/19 November 20.11 Medeltida kyrka åk 5 29.11 HoS; Julbasar kl.11-13 December 13.12 Lucia 18.12 Julfest kl. 18.30 22.12.2014-6.1.2015 Jullov Januari 7.1 Vårterminen börjar Februari v. 6 Vinterutedag 16-20.2 Sportlov Mars Ljud och musik i kyrkan åk 3 April Påskvandring åk 2, 4, 6 3-6.4 Påsklov 30.4 Talangjippo Maj 6.5 Vårkonsert 15.5 Lovdag Stafettkarnevalen 28.5 Allaktivitetsdag 30.5 Skolavslutning Verksamhet utanför skolan 1. Lägerskola Kimitoön åk 6 2. Simhallsbesök åk 1-6. 3. Naturskolan åk 2-5 4. Exkursioner i skolans närmiljö alla årskurser 5. Teaterbesök alla årskurser 6. Vinterutedag alla årskurser 7. Friluftsdag alla årskurser 8. Allaktivitetsdag alla årskurser 9. Besök i anslutning till hembygdsundervisning alla årskurser 10. Vårkonsert alla årskurser 11. Skol-OS, skidtävling alla årskurser 12. Innebandyturnering åk 5-6 13. Besök till Källhagen eller Winellska skolan åk 6 16. Kyrkobesök alla årskurser 17. Stafettkarnevalen åk 3-6 18. Klassutfärder alla årskurser Verksamheten följde i stort den planerade verksamhetskalendern. Vinterutedagen föll bort pga. de ogynnsamma väderleksförhållandena.
Sivu 7/19 Utöver det: Duon Finngips (violin + dragspel) gav en skolkonsert den 19 september Åk 2 hade teaterförevisning för vårdnadshavarna för skolans övriga elever och vårdnadshavarna i oktober BUU-klubben underhöll eleverna i åk 1-2 den 21 november. Skolpolis Tomas Hellström besökte klasserna 4-6 den 24 februari och informerade om nätmobbning och sociala medier. Jens Nylund läste sagor för eleverna i åk 4-6 den 27 februari. Grön Flaggtemadag om energi hölls den 24 mars 4.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar Åk 1 2a 2b 3a 3b 4 5a 5b 6 Summa Elevantal 26 18 18 17 17 20 16 16 28 176 Specialklasser Skolan har två specialklasslärartjänster. Henna Wilkman undervisar i huvudsak elever från åk 1-3. Linda Bäckman undervisar i huvudsak elever från 4-6. Alla elever med särskilt stöd får till stor del sin undervisning hos specialklassläraren. Henna Wilkmans undervisningsskyldighet är 21 h. Hon har i år nedsatt undervisning till 17 h. De 4 överblivna timmarna handhas av Lena Ahlroth. Samtliga elever med särskilt stöd inkluderas i den allmänna undervisningen utgående från vad som lämpar sig bäst för den enskilda eleven. Två elever har 11-årig läroplikt vilket betyder att då dessa elever inkluderas i den allmänna undervisningen får gruppstorleken inte överstiga 20 elever. Specialundervisning på deltid För elever med tal-, läs-, och skrivsvårigheter ordnas specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen, antingen individuellt eller i smågrupper. Speciallärare diagnostiserar och testar hela årskurser och kan därmed följa inlärningen och planera eventuella stödåtgärder. Som speciallärare fungerar Maria Nylund. Specialundervisningen på deltid har tiilldelats en timresurs på 24 h/v. Maria Nylund har i år nedsatt undervisning till 20 h. De fyra överblivna timmarna handhas av Lena Ahlroth. Underviksningsgrupperna i den allmänna undervisningen har varit 9 till antalet fördelade på sex årskurser. Årskurserna 2,3 och 6 var delade. I årskurs 1 var för det mesta en resurslärare på plats utöver den ordinarie läraren. Specialklasslärare Henna Wilkman har undervisat elever med särskilt stöd samt en del elever med intensifierat stöd enligt behov från åk 1-3. Då det varit möjligt har eleverna inkluderats i den allmänna undervisningen. Eftersom Wilkman haft nedsatt undervisning under året har Lena Ahlroth skött en del av specialklassundervisningen i åk 1-3. Specialklasslärare Linda Bäckman har på motsvarande sätt undervisat eleverna i årkurserna 4-6. Specialundervisning på deltgid har handhafts av speciallärare Maria Nylund. Eftersom hon har haft nedsatt undervisning under läsåret har en del av undervisningen handhafts av Lena Ahlroth. 4.2 Undervisningspersonal, undervisningstimmar och
Sivu 8/19 undervisningsämnen Lärarnas undervisningstimmar Nr Namn Tjänst Klasstimmar Övr. uppg. Tot. 1 Erik Wolff Klasslärare, rektor 8 2 h vikariat + 1 h klassbesök 11 2 Tiina Blomqvist klasslärare 27 27 3 Carola Bäckström klasslärare 27 27 4 Kenneth Degerman klasslärare 26 Data 1 h + AV ½ h 27½ 5 Heidi Hilkku klasslärare 24 24 6 Katarina Lodenius klasslärare 25 Kivateamet 1 h 26 7 Henrika Malmström klasslärare 21 21 8 Ann-Christine Welander klasslärare 24 Bibliotek 2 h 26 9 Linda Bäckman specialklasslärare 21 21 10 Henna Wilkman specialklasslärare 17 17 11 Maria Nylund speciallärare 20 Kivateamet 1 h 21 12 Annika Gustafsson 13 Micaela Owren- Järvinen timlärare med klass timlärare med klass Erik Wolff har sänkt undervisningsskyldighet (11vt) på grund av rektorsuppgifter. Kenneth Degerman ansvarar för skolans datorer och AV-utrustning och ersätts för detta med 1½ h/v. Ann-Christine Welander ansvarar för skolans bibliotek och ersätts för detta med 2 h/v Annika Gustafsson ansvarar för skolans musikframträdanden och fungerar som klassföreståndare i åk 6 och ersätts för de uppgifterna med 1 + 1 h/v Katarina Lodenius är medlem i skolans Kivateam och ersätts med 1 h/v Maria Nylund är medlem i skolans Kivateam och ersätts med 1 h/v Lena Ahlroth leder skolans Grön flaggprojekt och ersätts med 1 h/v Enligt den kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) del B 18 skall till en tjänsteinnehavare som åläggs att sköta en separat angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt betalas en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från mom. 2 i nämnda paragraf. Under läsåret kommer ersättning att betalas enligt följande: - Heidi Hilkku för ansvarsuppgift inom skolans ledningsgrupp och som ledare för elevrådet. Lärarnas undervisningsgrupper och undervisningsämnen 25 Musik 1 h, klassövervakare åk 6 1 h 27 21 21 14 Lena Ahlroth timlärare 24 Ledare för grön flagg 1 h 25 15 Tanja Karlsson timlärare 22 22 Totalt 343,5 K.L. C.B. M.O- J. A- C.W. H.H. K.D. T.B. H.M. A.G. E.W. T.K. L.A. M.N. L.B. H.W. Mo 1 2a 2b 3a 3b 4 5a 5b 6 1 A fi mofi A fi mofi mofi A fi A fi
Sivu 9/19 Fi 4 3ab 3ab 4 5ab, 5ab 6 6 En 4 5a 5b 6 Ma 1, 6 2a 2b 3a 3b 4 5a 2b, 5b 6 4 1 Mnk 1 2a 2b 3a 3b 4 2b 1 BiGe 5a 5b 6 Fyke 6 5a, 5b Re 1 2b 3a 3b 4 5a 5b 6 1 2a Lk 2, 4 5, 6 Hi 5a 5b 6 Mu Förkortningar lärare: 3a K.L. = Katarina Lodenius C.B. = Carola Bäckström M.O-J. = Micaela Owren-Järvinen A-C.W. = Ann-Christine Welander H.H. = Heidi Hilkku K.D. = Kenneth Degerman T.B. = Tiina Blomqvist H.M. = Henrika Malmström A.G. = Annika Gustafsson E.W. = Erik Wolff T.K. = Tanja Karlsson L.A. = Lena Ahlroth M.N. = Maria Nylund L.B. = Linda Bäckman H.W. = Henna Wilkman Förkortningar av läroämnen Mo = modersmål A Fi = finska (icke hemspråk) 3b, 5b 5a 1, 4, 6 Bk 1 2a 2b 3a, 6 3b 4 5a 5b 1 Tx 1 Ts Gy 2a, 4, 2b 5b, 6 2b 3a 3b, 5ab (p) 3b, 4, 5a, 5b, 6 3b, 5a 2a, 2b 3a 1, 2a, 3a, 4, 5ab (f), 6 Spec 1-6 1-6 4-6 1-3 1
Sivu 10/19 Mofi = modersmålsinriktad finska En = engelska Ma = matematik Mnk = miljö- och naturkunskap BiGe = biologi och geografi FyKe = fysik och kemi Re = religion Lk = livsåskådningskunskap Hi = historia Mu = musik Bk = bildkonst Tx = textilslöjd, småslöjd Ts = Teknisk slöjd Gy = gymnastik Timfördelning och timresurs Åk 1 Åk 2 (a+b) Åk 3 (a+b) TF = timfördelning TR = använd timresurs Åk 4 Åk 5 (a+b) Åk 6 Totalt TF TR TF TR TF TR TF TR TF TR TF TR TF TR MO 7 13 7 7+7 5 5+5 5 5 5 5+5 5 7 34 59 FI 2 2+2 2 4 2 2+2 2 4 8 16 EN 2 2 2 2+2 2 4 6 10 MA 4 8 4 4+6 4 4+4 4 5 4 4+4 4 8 24 47 MNK 2 4 2 2+3 3 3+3 2 2 9 17 BIGE 2 2+2 2 2 4 6 FYKE 1 1+1 1 2 2 4 RE/LK 1 2 1 1+1+1 2 2+2 1 1 1 1+1+1 2 2+1 8 16 HI 1 1+1 2 2 3 4 MU 1 1 1 1+1 2 2+2 2 2 2 2+2 1 1 9 14 BK 2 2 1+1 2 2+2 2 2 2 2+2 2 2 10 16 SLÖJD 2 4 2 2+2 2 4+4 2 4 2 4+4 2 4 12 32 GY 2 2 2 2+2 2 2+2 3 3 3 3+3 3 6 15 25 20 36 20 44 24 52 25 30 27 59 28 45 144 266 Undervisningstimmar i åk 1-6 (inkl. statliga resurstimmar) 266 Undervisning i specialklass 42 Specialundervisning på deltid 24 Summa undervisningstimmar 332 Data + AV 1,5 Klassövervakare 1 Bibliotek 2 Projekt Grön flagg 1 Musikframträdande 1 KIVA-teamet 2
Sivu 11/19 Vikariat 2 Klassbesök 1 Stödundervisning 4 Timresurs totalt 347,5 Personalens uppsättning och timantal har följt den uppgjorda planen. 4.3 Övriga ansvarsuppgifter Ansvarsfördelning Erik Wolff fungerar som skolans rektor och vid hans frånvaro fungerar vicerektor Katarina Lodenius som hans ställföreträdare. Om både rektor och vicerektor är frånvarande samtidigt tillfaller ansvaret Heidi Hilkku som är medlem i ledningsgruppen. Arbetsgrupper Miljörådet (Grön flagg) Miljörådet består av en flicka och pojke från varje årskurs samt lärarrepresentanter och en representant från skolans övriga personal. Elevrepresentanterna väljs inom klasserna genom lottning bland intresserade. Detta läsårs lärarrepresentanter är Lena Ahlroth, Henrika Malmström, Tiina Blomqvist, Heidi Hilkku och Ann-Christine Welander. Läsåret 2014-2015 arbetar skolan med temat Energi.. Positiv energi Arbetsgruppen består av Linda Bäckman, Carola Bäckström, Kenneth Degerman, Annika Gustafsson, Tanja Karlsson, Katarina Lodenius, Maria Nylund, Micaela Owren-Järvinen, Henna Wilkman och Erik Wolff Elevrådet Består av två elever från varje klass och handleds av klasslärare Heidi Hilkku. Klassrepresentanterna väljs genom lottning bland intresserade. KiVa-teamet Kiva-teamet består av klasslärare Katarina Lodenius och speciallärare Maria Nylund. Andra ansvarsuppgifter Förutom de i 4.1.1 nämnda ansvarsuppgifterna som ersätts enligt det kommunala tjänstekollektivavtalet för undervisningspersonal har följande ansvarsområden fördelats för läsåret: - Maria Nylund fungerar som lärarrepresentant i Hem och skola i Sjundeå rf. - Ann-Christine Welander och Annika Gustafsson representerar SSS i den regionala lärarföreningen - Lena Ahlroth och Katarina Lodenius verkar som skolans kontaktpersoner med förskolan. - Tiina Blomqvist är personalrepresentant i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion - Heidi Hilkku är skolans representant i kommunens läroplansgrupp. - Kenneth Degerman är skolans representant i kommunens it-grupp - Lena Ahlroth leder bildningsavdelningens Keke-(kestävä kehitys, hållbar utveckling) arbetsgrupp. - Tiina Blomqvist är skolans representant i kommunens samarbetsgrupp skola hem.
Sivu 12/19 Under året har de övriga ansvarsuppgifterna varit fördelade och skötts i enlighet med den uppgjorda verksamhetsplanen. 4.4 Timfördelning Läroämnen åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt Modersmål och litteratur 7 h 7 5 5 5 5 34 Finska (A 1) 2 2 2 2 8 Engelska (A 2) 2 2 2 6 Matematik 4 4 4 4 4 4 24 Miljö- och naturkunskap 2 2 3 2 9 Biologi och geografi 2 2 4 Fysik och kemi 1 1 2 Religion/livsåskådningskunskap 1 1 2 1 1 2 8 Historia 1 2 3 Musik 1 1 2 2 2 1 9 Bildkonst 1 1 2 2 2 2 10 Slöjd 2 2 2 2 2 2 12 Gymnastik 2 2 2 3 3 3 15 Elevens timmar 20 20 24 25 27 28 144 Timfördelningen följts i enlighet med kommunens läroplan och skolans verksamhetsplan. 4.5 Lektions-, rast- och lunchtider Skolan följer Sjundeå kommuns arbets- och lovtider som bildningschefen beslutat: Skolarbetet inleds i måndagen den 11.8.2013 och avslutas lördagen den 30.5.2014. Lovtider är: höstlov: 16-17.10.2014 jullov: 22.12.2013-6.1.2014 sportlov: 16-20.2.2015 Lovdag 15.05.2015 Torsdagen den 18.12 har skolan julfest. Då kommer eleverna till skolan 18.30. De följer inte vanliga lektionstider under julfestdagen. Lördagen 30.5.2014 är skolans avslutningsdag. Lektion 1 08.20 09.05 2 09.20 10.05
Sivu 13/19 3 10.05 10.50 4 11.20 12.05 5 12.35 13.20 6 13.35 14.20 7 14.35 15.20 Rast 1 08.05 08.20 2 09.05 09.20 3 10.50 11.20 (åk 4-6) 4 11.05 11.20 (åk 1-3) 5 12.05 12.35 (åk 1-3) 6 12.20 12.35 (åk 4-6) 7 13.20 13.35 8 14.20 14.35 Mellan lektion 2 och 3 har vi ingen rast endast ett kort avbrott för eventuell förflyttning från ett klassrum till ett annat. Åk 1 och 2 kan hålla en liten rast mellan lektionerna om klassläraren anser att det behövs. Då övervakar klassläraren eleverna på skolgården. Skolans matsal rymmer inte alla skolans elever på en gång och därför äter i huvudsak åk 1-3 i den första matturen och åk 4-6 i den andra matturen. De klasser som inte har mattur har en lång uterast. Skolan har följt de bestämda lektions- och rasttiderna. Årskurserna 1-3 har ätit lunch kl. 10.45 och årskurserna 4-6 kl. 12.00. Lunchrasten har varit 30 min lång. 4.6 Rastövervakning Eleverna skall gå ut alla raster om inte annat bestäms. Under rasterna skall eleverna vistas innanför skolområdet och undantag kan endast beviljas av rektor eller klasslärare. Vid läsårets början informeras eleverna om skolområdets gränser vid genomgången av skolans ordningsregler. Lärare övervakar alla uteraster, matsalen under matrasten och mellanmålsrasterna då mellanmålet äts inomhus. Förutom två lärare finns oftast ett eller flera skolgångsbiträden ute under rasterna. Övervakarna är klädda i gula västar för att eleverna lättare skall hitta dem i vimlet. Rastvakterna rör sig aktivt på skolgården och vid behov skall elever söka kontakt med den övervakande läraren. Övervakningen sker enligt följande schema: Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.05- Annika Tiina Erik Wolff Erik Wolff 8.20 Gustafsson Blomqvist Katarina Ann-Christine Lena Ahlroth Katarina Lodenius 9.05- Welander Tiina Blomqvist Carola Lodenius Micaela 9.20 Carola Lena Ahlroth Bäckström Heidi Hilkku Owren- Bäckström Järvinen
Sivu 14/19 10.50-11.05 Maria Nylund Linda Bäckman Annika Gustafsson Linda Bäckman Maria Nylund Henrika Malmström Kenneth Degerman Linda Bäckman Henrika Malmström Kenneth Degerman 11.05-11.20 Kenneth Degerman Tiina Blomqvist Henrika Malmström Maria Nylund Tanja Karlsson Kenneth Degerman Henrika Malmström Tanja Karlsson Tiina Blomqvist Annika Gustafsson 12.05-12.20 Henna Wilkman Heidi Hilkku Lena Ahlroth Micaela Owren- Järvinen Katarina Lodenius Micaela Owren- Järvinen Micaela Owren- Järvinen Ann-Christine Welander Lena Ahlroth Ann-Christine Welander 12.20-12.35 Ann-christine Welander Micaela Owren- Järvinen Carola Bäckström Henna Wilkman Lena Ahlroth Heidi Hilkku Heidi Hilkku Henna Wilkman Heidi Hilkku Carola Bäckström 13.20-13.35 Katarina Lodenius Linda Bäckman Tanja Karlsson Ann-Christine Welander Linda Bäckman Katarina Lodenius Henna Wilkman Annika Gustafsson 14.20-14.35 Tiina Blomqvist Kenneth Degerman (mellanmål) Annika Gustafsson Carola Bäckström (mellanmål) Kenneth Degerman Carola Bäckström (mellanmål) Sedan skolan byggdes till har rastövervakarnas (lärarnas) antal utökats från en till två. Under de raster alla elever varit ute på rast har de vuxnas ant kunnat upgå till 4 eftersom också skolgångsbiträden har deltagit i övervakningen. 5. Samarbete Undervisningspersonalen i SSS strävar till att bibehålla och vidareutveckla det goda samarbetet med olika samarbetspartner inom kommunen. 5.1 Hem och skola Ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare är mycket betydelsefullt. Föräldrarna bör känna att tröskeln för att kontakta skolan i ärenden som gäller deras barn är låg. Klassläraren har helhetsansvaret över eleverna i sin klass, men beroende på ärendets natur kan vårdnadshavarna också kontakta; - respektive ämneslärare - rektorn - skolkuratorn - skolpsykologen
Sivu 15/19 - hälsovårdaren - bildningschefen (anträffbar på skolkansliet) - Hem och Skola - föreningens ordförande och övriga styrelsemedlemmar - ordförande för och övriga medlemmar av undervisningsnämndens svenska sektion I allmänna ärenden finns naturligtvis samma kanaler och dessutom: - klassföräldrarna - föräldramöten Den 27.8 ordnades ett gemensamt föräldramöte för hela skolan. Syftet med detta möte var att presentera hela undervisningspersonalen, informera om Hem och skolas verksamhet och läsårets tyngdpunktsområden Grön Flagg och positiv energi, den nya elevvårdslagen samt nya disciplinära åtgärder. Under augusti eller september månad ordnas klassvisa föräldramöten under ledning av respektive klasslärare. Under den s.k. Hem och Skoladagen den 26.9 inbjuds vårdnadshavarna att följa med skolans verksamhet. Alla lärare ordnar också så kallade utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare och elev där elevens skolgång diskuteras. Skolan har nu använt Wilma-programmet för samarbete mellan hemmet och skolan sedan våren 2009. Wilma är fullständigt webb-baserat, vilket betyder att man kan använda programmet hemifrån eller från arbetsplatsen. Om så många vårdnadshavare som möjligt använder Wilma kan vi minska på användningen av papper och dessutom minskar våra kopieringskostnader ett miljövänligare sätt att kommunicera som lämpar sig bra för en Grön flagg- skola. Skolan har en mycket aktiv Hem och skola som fungerar som en mycket viktig länk för samarbetet mellan hem och skola. HoS:s verksamhet bidrar till att närma elever, lärare och föräldrar med varandra. Tack vare HoS fick eleverna många fina upplevelser under det förra året. Samarbetet mellan skola och hem är gott. Det vanligaste kanalen för kontakt mellan skola och hem är Wilma som visat sig vara ett smidigt sätt för skolan att nå ut med information till hemmen. Dessutom har pappersförfbrukningen minskat. Även för vårdnadshavare är Wilma lätt att använda och där hittar de den viktigaste informationen om vad som är på gång i skolan.då lärare vill nå ut till vårdnadshavare eller tvärtom är Wilma det vanligaste kontaktsättet. Trots att Wilma är i flitig användning fyller fortfarande föräldramöten sin funktion. Ibland är det viktigt att kunna träffas öga mot öga och utbyta viktiga tankar och även diskutera frågor då flera vårdnadshavare är på plats samtidigt. Hem och Skola-dagen med öppet hus i skolan har med åren blivit en populär tilldragelse då vårdnadshavarna getts möjlighet att närvara i skolan för att följa med undervisningen. 5.2 Förskolan Samarbetet mellan Sjundeå svenska skola och kommunens förskola är mångsidigt och kontinuerligt och följer den årskalender som lagts upp för samarbete mellan de vuxna i föroch nybörjarundervisningen. Samarbetet uppskattas av såväl skolans lärare som barnträdgårdslärarna. Samarbetet har stora möjligheter att utvecklas tack vare att skolan och förskolan verkar i samma fastighet.
Sivu 16/19 Skola förskolebarnens föräldrar Under höst- och vårterminen ordnas föräldramöten för förskolebarnens föräldrar. Höstens föräldramöte ordnas av förskolepersonalen och en klasslärare informerar föräldrarna om vad det innebär att börja i skolan och vilka krav det ställer på barnet. På våren, i maj månad, ordnas ett föräldramöte på skolans initiativ där föräldrarna får information om skolgången. Skola förskolepersonal Under höstterminen informerar klasslärarna och specialläraren förskolepersonalen om hur de nya ettorna klarat sig i skolan. Specialläraren Maria Nylund besöker förskolan och diskuterar med personalen en till två gånger under läsåret. Skola förskolebarnen Förskolegrupperna och eleverna i åk 1 träffas flera gånger under läsåret. Tillsammans gör man olika saker ss. leker, pysslar och sjunger. Ettornas lärare och förskolans barnträdgårdslärare planerar verksamheten tillsammans. Skolan bjuder in förskolebarnen till olika evenemang som sker i skolan. Förskolan erbjuder skolan att delta i tex. musik- och teaterföreställningar som Förskolan beställt. Efter inskrivningen på våren ordnar skolan en besöksdag för alla blivande ettor. De blivande ettorna får bekanta sig med sin blivande skola och eventuellt sin blivande lärare. Väneleverna från åk 5 bekantar sig med sina blivande vänelever. Förskolan och årskurs 1 verkar i samma korridor. Det har underlättat såväl information som samarbetet. Lärarna i åk 1 har fungerat som skolans officiella kontaktlänkar till förskolan. Förskolans barn har deltagit i de flera evenemang under året. För det mesta då det ordnats någon, teater konsert el. dyl. har förskolan bjudits in. Åk 1 och förskolans barn har träffats ett flertal gånger under läsåret för att umgås, leka, pyssla och sjunga tillsammans. I maj bjöds förskolebarnen till skolan en dag för att träffa sina blivande lärare och vänelever. Vårdnadshavarna inbjöds till ett informationsmöte samma dag. En tät kontakt mellan förskola och skola gör skolstarten för barnen lättare och mindre dramatisk. 5.3 Eftermiddagsverksamhet Samarbete och god dialog med eftermiddagsverksamheten främjas. För andra året är kommunens eftermiddagsvård inhyst i skolans utrymmen i ett av ettornas klassrum. Elever från åk 1-2 deltar i kommunens eftermiddagsverksamhet och elever från åk 1-3 är med i Friska Viljors r.f. eftisverksamhet i Edvardsberg I två års tid har kommunens eftermiddagsverksamhet (Eftis) verkat i skolans utrymmen. Det har i hög grad förbättrat samarbetet mellan parterna. Då någon av de anställda vid Eftis varit
Sivu 17/19 tjänstledig har det gått rätt smidigt att ordna att någon från skolans personal vikarierat. På så vis har personalen vid skolan fått stölrre inblick i Eftis verksamhet. Då dessutom assistenten vid Eftis även varit anställd som skolgångsbiträde i skolan så finns det från båda håll förståelse och kunskap om den andre enhetens behov och verksamhet. 5.4 Övriga skolor Eftersom SSS är den enda svenskspråkiga skolan i Sjundeå är möjligheterna till samarbete med en annan svenskspråkig skola små. Utöver SSS finns det två finskspråkiga skolor i kommunen, Aleksis Kiven koulu och Päivärinteen koulu. Förmännen i de olika skolorna samarbetar i olika arbetsgrupper samt genom kontinuerliga sammankomster kring skolärenden som gäller hela kommunen. Rektorsmöten hålls i snitt en gång i månaden under ledning av bildningschefen Tina Nordman. Päivärinteen koulu ligger inte på gångavstånd från skolan vilket gör samarbetet svårare eftersom det ställer krav på skjutsarrangemang. Eftersom AKK ligger på gångavstånd från SSS är ett samarbete med dem lättare att genomföra. Traditionsenligt blir AKK:s elever i årskurserna 1 och 2 inbjudna till skolans Lucia-fest och våra lägre klasser hoppas bli inbjudna till AKK:s Kalevala-fest. Skolorna har under åren också haft elevutbyte så att två elever från AKK:s sjätte årskurs gått i skola i SSS 1-2 dagar och motsvarande har ett par av våra sjätteklassister gått en dag i skola i AKK. Detta läsår kommer planerar lärarna i åk 5 från bägge skolorna olika former av samarbete mellan elleverna från respektive klasser. Eleverna som går ut åk 6 från Sjundeå svenska skola inleder sitt sjunde skolår antingen i Källhagens skola i Virkby eller i Winellska skolan i Kyrkslätt. Eftersom skolorna ligger långt från Sjundeå svenska skola förekommer inget elevsamarbete. Lärarrepresentanter från respektive skola besöker SSS på våren för att informera eleverna i ärenden som gäller övergången från åk 6 till åk 7. Båda skolorna ordnar besöksdagar för de blivande sjuorna och klasslärare, speciallärare och skolkuratorer samarbetar kring överföringen av elevinformation. Eleverna i årskurserna 5 i Sjundeå svenska skola (SSS) och Aleksis Kivi skola (AKK) har träffats under året. SSS bjöd AKK:s femmor till skolans Luciafest och AKK bjöd femmorna i SSS till skolans Kalevalafest. Planer finns på att intensifiera samarbetet mellan kommunens skolor under följande verksamhetsår. Flera årskurser borde aktiveras i samarbetet. 5.5 Församlingen Samarbetet mellan skolan och församlingen har också pågått i många år och samarbetsformerna är följande: - församlingen håller morgonsamlingar i skolan enligt skild överenskommelse - Änglavandring för åk 1 i kyrkan - påskvandring för åk 2, 4 och 6 - Kyrkans ljud åk 3 på våren - Medeltida kyrkan åk 5 på våren Församlingen har hållit morgonsamling ett par gånger under året, vid advent och en gång
Sivu 18/19 under vårterminen. Församlingens årskursvisa programpunkter har hållits enligt planen och varit mycket uppskattade. 6. Elevvård Skolans elevhälsogrupp (elevvårdsgrupp) består av rektor, skolkuratorn, skolhälsovårdaren, specialläraren, socialarbetare och skolpsykologen. Elevhälsogruppen ansvarar för planering, utveckling, genomförande och utvärdering av elevhälsan i skolan. Elevhälsogruppens viktigaste uppgift är att främja välmående och säkerheten i skolan och utveckla övrig generellt inriktad elevhälsa. Elevhälsogruppen behandlar inga ärenden gällande enskilda studeranden. Utöver skolans elevhälsogrupp finns elevspecifika expertgrupper. Deras uppgift är att utreda hur stödbehovet och olika elevhälsotjänster skall ordnas för enskilda elever. Grupperna behandlar inte ärenden som berör anordnandet av undervisningen såsom t.ex. trestegsstödet (allmänt, intensifierat och särskilt stöd). Sammankallare är den person som ärendet enligt arbetsuppgifterna hör, t.ex. skolkurator, skolpsykolog eller skolhälsovårdare. Vårdnadshavaren (eleven) avgör i sista hand vilka personer som skall ingå i expertgruppen Eftersom Sjundeå kommun inte har en egen svenskspråkig skolpsykolog har Sjundeå gjort ett avtal med Folkhälsan om skolpsykologtjänster. Skolpsykologen heter Emilia Silvén. Skolkurator är Johanna Lindholm och nås per telefon, wilma eller e-post. Skolhälsovårdaren heter Mathilda Malmberg och finns på skolan torsdagar kl. 9 15. Skolans elevvårdsgrupp har träffats några gånger under året och bl.a. gjort upp en elevvårdsplan i samarbete med Aleksis Kiven koulu. Ärenden som gällt enskilda elever har behandlats i för ändamålet bildade expertgrupper. Kommunen har ett avtal med Folkhälsan om att skolpsykologen skall jobba med svenskspråkiga elever och förskolebarn två dagar i veckan. En dag i veckan har skolpsykolog Emilia Silvén varit på plats i skolan och en dag har hon arbetat på distans. Ur skolans synvinkel sett hade det varit att föredra att hon bägge dagarna varit på plats i Sjundeå. Med stöd av elevvårdslagen har kommunens skolkurator Johanna Lindholm inte haft en bestämd dag då hon varit på plats i skolan. Enligt lagen skall kuratorns tjänster sättas in där behovet är störst vilket varierat stort mellan skolorna under året. Innan den nya elevvårdslagen trädde i kraft hade kuratorn en bestämd dag på skolan vilket enligt skolans personal upplevdes som en bättre lösning än det nuvarande systemet. Skolhälsovårdstjänsterna har fungerat bra. 7. Klubbverksamhet Klubbverksamheten i Sjundeå svenska skola sker i samarbete med Hem och Skola i Sjundeå r.f. (HoS). Skolan erbjuder utrymmen och ser till att ersättning betalas till klubbdragarna. Alla skolors klubbar är öppna för alla elever i kommunen.
Sivu 19/19 Mål: Målet med klubbverksamheten i Sjundeå svenska skola är att ge eleverna en möjlighet att delta regelbundet i en avgiftsfri klubbverksamhet. Klubbutbudet skall vara så mångsidigt som möjligt och stödja elevernas utveckling. Målet är också att minska den tid som barnen tillbringar ensamma efter skolan. Finansiering: Klubbverksamheten finansieras med de medel som kommunen beviljats av Utbildningsstyrelsen för klubbverksamhet. Ingen avgift uppbärs av eleverna. Klubbverksamheten: Under höstterminen startar följande klubbar Sjundeå svenska skolas regi: Klubb i finska (Tanja Karlsson) måndag 13.20 14.20 Körklubb åk 1-3 (Heidi Hilkku) torsdag 13.20 14.20 Pysselklubb åk 1-3 (Nina Holmberg) fredag 13.20 14.50 Pysselklubb åk 4-6 (Nina Holmberg) onsdag 15.20 16.50 Skolornas klubbar har varit öppna för alla kommunens elever vilket givetvis är en positiv sak. Tröskeln att delta i klubbar i andra skolors regi har visat sig vara hög. I de klubbar som Sjundeå svenska skola arrangerade deltog några elever från AKK i skolans pysselklubbar. Antalet klubbar kunde vara flera men till det finns det inte ekonomiska möjligheter. Dessutom har det visat sig vara svårt att hitta lämpliga tider för klubbverksamheten då elevrernas start- och sluttider varierar.