Hur kan transportsektorn klimatanpassas? Per Kågeson Malmö 6 mars 2008
. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Persontrafikens utveckling BNP per capita pkm totalt pkm bil 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 1950
Orsaker till ökad efterfrågan Persontransporter - ekonomisk tillväxt mer pengar i plånboken - ökad hastighet och regionförstoring - ekonomisk integration Godstransporter - ekonomisk tillväxt - ekonomisk integration den inre marknaden - fallande transportkostnader
. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Inrikes resande, procent Personbil och MC Buss Gång och cykel Tåg, t-bana och spårvagn Flyg Färjor Summa vägtrafik Summa övriga trafikslag
EU15. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Ton koldioxid per capita från transporter Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Ne derländerna Portugal Spanien Sto rbritannien Sverige Tyskland Österrike Belgien
Utrikes flyg och sjöfart Växthusgaser från inhemska transporter 2005 = 20.3 miljoner ton CO2e Från flygbränslen tankade i Sverige 2.0 miljoner ton CO2e Från sjöfartens bunkeroljor tankade i Sverige 6.7 miljoner ton CO2e Flygets och sjöfartens utsläpp växer med 4-5% per år
Fyra sätt att minska koldioxidutsläppen 1. Minskad efterfrågan på transporter kräver höjda kostnader eller sänkt hastighet 2. Byte av transportslag begränsad potential och dyrbart 3. Byte av bränsle stor potential men dyrbart - inte alltid effektivt 4. Ökad effektivitet stor potential inom samtliga transportslag
. Biodrivmedel
Effekter på CO2-utsläpp av biodrivmedel Utgör idag ca 1% av den globala drivmedelsanvändningen 11% i Brasilien I bästa fall minskning av växthusgaserna med 30-50 % per liter jämfört med bensin (EU Kommissionen, 2007) Upp till 80-90% för tropisk etanol
Biobränslen en begränsad resurs Europas biobränsletillgångar kan utan skada på biologisk mångfald bara ersätta 20% av nuvarande användning av kol, olja och naturgas enligt EEA (2006) De globala tillgångarna kan på sikt ersätta 10-20% av det globala drivmedelsbehovet om bilarna drar lika mycket som idag
Stor risk för negativa effekter Låg effektivitet i omvandlingen till flytande drivmedel - störst nytta för uppvärmning Stora utsläpp av växthusgasen dikväveoxid (N 2 O) från intensivodlade grödor Konflikt med livsmedelsproduktion och biologisk mångfald
Tillgång och nytta Biomassa ger 2-6 ggr så stor klimatnytta i kraft- och värmesektorn jämfört med fordonssektorn (European Biomass Association, 2007) Det är inte säkert att biomassan räcker till 10% av drivmedelsförbrukningen 2020 enligt rapporter från OECD, Världsbanken, International Transport Forum, SRU, FN, Storbritannien (King s report)
Minskade fossila CO 2 -utsläpp från n 1 ha biomassa (framtida system all hjälpenergi CO 2 -neutral) 18 16 14 tco2/ha/år 12 10 8 6 4 2 0 vete-etanol ersätter bensin Träflis ersätter olja i fjärrvärme Träflis ersätter kol i kraftvärmeproduktion
Andra generationens biodrivmedel Ännu inte lyckats framställa etanol ur barrvedscellulosa i kontinuerlig drift och högt utbyte Alternativet är pelletsproduktion med lite etanol som biprodukt samt stora förluster Större chans för DME ur svartlut samt för bioförgasning Andra generationen dock dyrare än första Energiförluster får man inte betalt för
Tre föreslagna EU regler 1. Minst 10% biodrivmedel i varje land 2020 i procent av diesel och bensin 2. Krav på låga till måttliga livscykelutsläpp av växthusgaser från produktion av drivmedel 3. Höjning av tillåtna halten etanol i bensin till 10%
Ansvaret för drivmedelskraven läggs på leverantörerna Flertalet länder (som bestämt sig) lägger kvotplikten på drivmedelsdistributörerna Det innebär att konsumenterna betalar Svenskt utredningsförslag (2004) om gröna drivmedelscertifikat förkastades av den förra regeringen Men Sverige satsade på skatteundantag
Effekter av kvotplikt Vid kvotplikt kommer drivmedelsbolagen att komplettera låginblandning i diesel och bensin med de övriga åtgärder som har lägst kostnad för att nå de båda målen
Vinnare och förlorare. Vinnare Förlorare Biogas DME Naturgas Sockerrörsetanol Biosyntesgas Kol Oljesand och oljeskiffer Biodiesel (RME och oljepalmsdiesel) Vin- och spannmålsetanol
Effektivt utnyttjande av naturresurserna 1. Använd biobränslena i kraft- och värmesektorn 2. Använd bensin, diesel och naturgas som drivmedel tills vidare 3. Komplettera med etanol från sockerrör i form av låginblandning (5-10%) 4. Utnyttja biogasen 5. Fortsätt forska - håll alla dörrar öppna
. Effektivare fordon
Effektiviseringspotential Bränsleförbrukningen hos nya personbilar kan nästan halveras till 2020 om alla möjligheter utnyttjas: - Lägre rull- och luftmotstånd - Lättare material - Hybridisering och downsizing av motorer - Övrig effektivisering av drivlinan - Reducerade krav på prestanda
Plug-in elhybrider En plug-in elhybrid kan gå 40-50 km på el 50% av genomsnittsbilistens årliga körsträcka består av dagsresor kortare än 40 km Dessutom kan plug-in klara de första 40 km av alla andra resor = 25 procent av den genomsnittliga årliga körsträckan Teoretiskt skulle plug-in kunna klara 75% av all körning
Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning 7 Förluster från bilens elmotor 4 Överfört till hjulen 76 100
Gissningar om 2020 Lätta fordon: Mycket snålare bilar, plug-in elhybrider samt diesel Tunga stadsfordon: Biogas/naturgas eller diesel (i båda fallen som elhybrider) Övriga tunga fordon: Diesel (inkl. syntetisk diesel) och DME
. Koldioxidutsläpp från nya bilar i EU 2004 200,0 190,0 180,0 170,0 g/km 160,0 150,0 Austria Belgium Denmark Finland France Germany Greece Ireland Italy Luxembourg Netherlands Portugal Spain Sweden UK 140,0
Storleksfördelning hos personbilar i Sverige och EU Sverige EU15 45 35 40 30 Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Små Lilla mellan Stora mellan Stora Övrig 1991 2002 1991 2002 Procent 25 20 15 10 5 0 Små Lilla mellan Stora mellan Stora Övrig 1991 2002 1991 2002
Föreslag till EU-regelverk Krav på minskade CO2-utsläpp per fordonskilometer max 130g år 2012 Men gäller alla drivmedel Som koncernmedelvärde Viss kompensation för nyttan av större bilar ca 170 g/km för en Volvo V70 Fortsatt minskning kanske 95 g 2020
Tillåten CO2- emission 250,0 x 230,0 210,0 190,0 170,0 150,0 130,0 110,0 90,0 x x x d x d x x x x X x x x d d d d d h dh x x x xx x d d d x d h 70,0 50,0 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 vikt
Undantag för miljöbilar? Sverige driver linjen om undantag för miljöbilar från utsläppskravet Antag att de får släppa ut 160 g/km Då förbrukas 23% mer etanol vilket tas från utrymmet för låginblandning i andra länder Resultatet blir att utsläppen från bensin ökar lika mycket utomlands som de minskar i Sverige
Svenska statens miljöbilsdefinition 1. Alternativbränslebilar som inte har en bränsleförbrukning per 100 km vid blandad körning som överstiger 9,2 liter bensin eller 8,4 liter diesel (= 218 g koldioxid) 2. Extra påslag för bilar med automatisk växellåda om de klarar gränsvärdet med manuell låda 3. Bilar som bara går på fossila drivmedel får högst släppa ut 120 gram/km
Subventioner till miljöbilar Miljöbilspremie (10 000 kr) Nedsatt fordonskatt Sänkt förmånsskatt (max 8 000/år för etanolbil, max 16 000 för biogasbil) Befrielse från parkeringsavgifter Befrielse från trängselskatt i Stockholm Den totala subventionen kan överstiga 20 000 kr per år Ger bekämpningskostnad på upp till 20 kr/kg
Styrmedel för snålare bilar Ändra statliga miljöbilsdefinitionen så att den stödjer EU-målet om max 130 g Avstå från subventioner som ökar utsläppen från trafiken, t.ex. befrielse från trängselskatt och besöksparkering Koldioxiddifferentiera förmånsskatten
Utgångspunkter Nya bilar kommer i genomsnitt att vara i drift i uppemot 20 år 2008 års beslut påverkar utsläppen av CO2 fram till 2025-2030 Bioenergi är en knapp resurs, i Europa och globalt Vi har inte rätt till ett större ekologiskt fotavtryck än andra länder
Förslag till ny miljöbilsdefinition Definitionen bör ändras så att gränsvärdet varierar med bilens storlek Gränsvärdet för de största bilarna kan sänkas under fem år från 218 gram 2008 till gränsvärdet för respektive storleksklass 2012 Motsvarande sänkning i övriga klasser Som övergångsåtgärd en låg biodrivmedelspremie på max 10 gram/km
Förslag till ny miljöbilsdefinition. g/km 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Gå kostnadstrappan i rätt riktning Välj inte större bil än du behöver Välj inte större motor än du har nytta av Välj en snål bil bland dem som uppfyller dina krav välj diesel med partikelfilter om du kör mycket Välj en alternativbränslebil bara om den klarar ovanstående krav Välj en elhybrid om du har råd
Exempel på andra åtgärder Energikrav på lastbilar och bussar Premiera energieffektiva däck Ställa om hastighetsbegränsare till 80 km/h på tunga lastbilar Skärpt hastighetsövervakning Utbildning i energisnål körstil (Ecodriving) Ökad samdistribution Fler kombiterminaler Bättre cykelinfrastruktur