Mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Revisionsrapport Mottagande av ensamkommande flyktingbarn Ängelholms kommun Christel Eriksson, Cert. kommunal revisor Kristina Hermansson, Revisionskonsult Linda Gustavsson, Revisionskonsult Februari 2013

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga och kontrollmål... 1 1.3. Metod och avgränsning... 1 2. Granskningsresultat... 3 2.1. Omfattning... 3 2.2. Mål, riktlinjer och rutiner... 3 2.2.1. Övergripande nivå... 3 2.2.2. Verksamhetsnivå... 4 2.2.3. Revisionell bedömning... 5 2.3. Ansvarsfördelning och samverkan... 5 2.3.1. Övergripande nivå... 5 2.3.2. Verksamhetsnivå... 6 2.3.3. Revisionell bedömning... 7 2.4. Uppföljning, utvärdering samt återrapportering... 8 2.4.1. Övergripande nivå... 8 2.4.2. Verksamhetsnivå... 8 2.4.3. Revisionell bedömning... 9 3. Bedömning och kommentarer... 10 Ängelholms kommun

1. Inledning 1.1. Bakgrund År 2007 fick kommunerna ansvar för ensamkommande flyktingbarns boende. Sedan dess har antalet asylsökande barn ökat kraftigt. Under 2011 kom 2657 barn till Sverige och till och med maj 2012 är siffran uppe i 1210 barn. Till gruppen räknas barn under 18 år som kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare. Kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn ansvarar för att barnet får det stöd som föreskrivs. Det innebär bl.a. att en god man ska utses, att lämpliga insatser och boendealternativ planeras utifrån en utredning av barnets behov samt att tillgång till skolundervisning tillgodoses. Ängelholms kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om tio platser för ensamkommande flyktingbarn. Mottagandet ställer stora krav på intern samverkan då ansvaret delas mellan flera nämnder. De förtroendevalda revisorerna i Ängelholms kommun har i risk- och väsentlighetsanalys funnit skäl att granska kommunens mottagande av ensamkommande flyktingbarn. har fått i uppdrag att genomföra granskningen. 1.2. Revisionsfråga och kontrollmål Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer aktuella nämnder att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn är ändamålsenligt? Ändamålsenligheten bedöms med utgångspunkt från följande kontrollmål: Finns mål, riktlinjer och rutiner för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn? Finns en tydlig ansvarsfördelning och samverkan inom mottagandet? Ställs relevanta krav på eventuella externa aktörer och följs följsamheten av dessa krav upp? Genomförs uppföljning och utvärdering av insatserna för ensamkommande flyktingbarn? Sker återrapportering till nämnder och fullmäktige? Då det framkommit att Ängelholms kommun ej anlitar externa aktörer avseende mottagande av ensamkommande flyktingbarn har kontrollfråga tre utgått, d.v.s. Ställs relevanta krav på eventuella externa aktörer och följs följsamheten av dessa krav upp? 1.3. Metod och avgränsning Granskningen inriktas på socialnämndens, barn- och utbildningsnämndens och överförmyndarnämndens ansvar för att tillgodose behov hos ensamkommande flyktingbarn. Ängelholms kommun 1 av 12

Granskningen baseras på intervjuer med socialchef, verksamhetschef för individoch familjeomsorgen, tf sektionsledare, socialsekreterare (2 st), boendepersonal (3 st) förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen, handläggare på överförmyndarnämnden (2 st) samt gode män (2 st). Rapporten är sakavstämd med berörda tjänstemän. Granskningen omfattar även genomgång av relevanta styrdokument, riktlinjer och rutiner samt annat material i form av verksamhetsplaner och dokument på verksamhetsnivå. Ängelholms kommun 2 av 12

2. Granskningsresultat 2.1. Omfattning Ängelholms kommun fattade beslut om att ta emot ensamkommande flyktingbarn i september 2007. Kommunen har skrivit avtal med Migrationsverket om tio platser, avtalet är ett s.k. blandavtal och är fördelat på tre platser för asylsökande och sju platser för de barn som erhållit permanent uppehållstillstånd (PUT). I dagsläget finns ca 35 ensamkommande barn placerade i Ängelholms kommun. Majoriteten av dessa är pojkar. Migrationsverket handlägger beslut om permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets mål för handläggning av ansökningar sker inom en tidsram om 90 dagar men ofta är handläggningstiden betydligt kortare. Då kommunen konstant ska ha tre platser för asylsökande ökar antalet placerade barn ständigt. Det finns tre boenden för ensamkommande flyktingbarn i kommunen, utöver dessa finns även träningslägenheter. 2.2. Mål, riktlinjer och rutiner 2.2.1. Övergripande nivå Kommunfullmäktige fastställer varje år övergripande mål för kommunen, bland målen för 2012 fanns några med relevans för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, såsom: Erbjuda öppen kommunal demokrati med bra boende, goda kommunikationer, god miljö och god folkhälsa för att få nöjda medborgare. Utveckla en lärande organisation genom nya samarbetsformer och genom regionalt samt mellankommunalt samarbete. Med utgångspunkt i fullmäktiges mål tar nämnderna fram nämndsmål och nyckeltal för deras respektive verksamheter. Socialnämnden har inte fastställt nämndsmål som gäller specifikt för gruppen ensamkommande flyktingbarn. Däremot har flera mål under 2012 bäring på gruppen ensamkommande barn som t.ex. att all handläggning ska bygga på respekt för individens integritet och självbestämmande, rättssäker handläggning med beslut som är välgrundade och korrekta samt att socialtjänsten ska medverka till en ökad trygghet och säkerhet för kommuninvånarna. Barn- och utbildningsnämnden har inte fastställt nämndsmål som gäller specifikt för gruppen ensamkommande flyktingbarn. Under 2012 fanns dock ett antal uppställda mål som även omfattar gruppen ensamkommande barn. Dessa mål handlar om samverkan mellan verksamheter, hälsofrämjande arbete, tydlig utgångspunkt i barn- och miljöperspektivet samt nolltolerens beträffande alla former av diskriminering, kränkningar liksom våld och hot. Ängelholms kommun 3 av 12

Överförmyndarnämnden har inte fastställt nämndsmål som gäller specifikt för gruppen ensamkommande flyktingbarn. Det finns dock några mål för 2012 som är intressanta för gruppen ensamkommande barn som t.ex. nöjda medborgare som erhåller korrekt och snabb service, utveckla trygghet och folkhälsa samt att barnets perspektiv ska beaktas i samtliga ärenden. 2.2.2. Verksamhetsnivå Inom socialförvaltningen ansvarar två socialsekreterare för handläggning av ensamkommande barn. Syftet har varit att samla kompetensen kring dessa barns behov. Socialsekreterarna arbetar med hela kedjan från utredning till planerade insatser och uppföljning. Socialförvaltningen tillämpar samma handläggningsmetoder för ensamkommande barn som i övriga barn- och ungdomsärenden. Det innebär att utredning, planering av insatser och uppföljning av insatser genomförs med utgångspunkt i metodiken BBIC (Barns Behov I Centrum). Handläggarna uppger dock att metodiken inte är anpassad efter de ensamkommande barnens specifika förutsättningar då fokus till stor del handlar om föräldraförmåga i BBIC. Utöver BBIC finns inga rutiner för handläggning av ärenden av typen ensamkommande flyktingbarn. Avseende kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn upprättas en årlig verksamhetsplan. I verksamhetsplanen för 2012 har socialnämndens mål brytits ner till enhetsmål med fokus på målgruppen ensamkommande flyktingbarn. Verksamhetsplanen lämnas till kommunens kvalitetsutvecklare och läggs sedan ut på IFO:s arbetsnät där det även finns möjlighet för socialnämndens ledamöter att ta del av den. Avseende kommunens boenden finns även utarbetade rutiner samlade i en särskild pärm på respektive boende. I dessa beskrivs bl.a. arbetet med vård- och genomförandeplan, individplanering, journalföring samt hur allvarligare incidenter eller avvikelser ska hanteras. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat mottagningsrutiner för nyanlända barn och elever från andra länder än Sverige. Rutiner finns för både grundskola och gymnasieskola och gäller för alla elever från ett annat land, således inte enbart de ensamkommande flyktingbarnen. Vidare finns ett komplement till mottagningsrutinerna som beskriver introduktionen avseende skolgång för ensamkommande flyktingbarn. Inom ramen för elevhälsans verksamhet har barn- och utbildningsförvaltningen även utarbetat en rutin för nyanlända elever från utomnordiskt land. Denna rutin gäller för samtliga nyanlända elever från utomnordiskt land och således inte enbart för de ensamkommande flyktingbarnen. Rutinen innebär i korthet att dessa elever ska träffa skolsköterska för hälsosamtal innan de kan börja i ordinarie undervisningsgrupp, detta i syfte att identifiera ohälsa och eventuella smittorisker. Överförmyndarnämnden har inga specifika rutiner för de ensamkommande flyktingbarnen. Handläggarna på Överförmyndarnämnden uppger att de arbetar efter lagen och överförmyndarpraktikan i alla ärenden. Överförmyndarnämnden har dock utarbetat en folder som riktar sig till gode män för ensamkommande flyktingbarn med samlad information om de gode männens uppdrag. Foldern Ängelholms kommun 4 av 12

innehåller t.ex. information om de gode männens juridiska ansvar, ekonomi, årsräkning, arvode etc. De intervjuade gode männen uppger att informationen från handläggarna på Överförmyndarnämnden fungerar bra men att det trots detta kan uppstå oklarheter avseende innehållet i uppdraget som god man. 2.2.3. Revisionell bedömning Vi noterar att ingen av de granskade nämnderna formulerat specifika mål avseende ensamkommande flyktingbarn i sina nämndsmål för 2012. Nämnderna har dock flera mål som täcker in de insatser som riktar sig till målgruppen, t.ex. inom områdena myndighetsutövning, trygghet och barnperspektiv. Vår bedömning är att det finns ändamålsenliga mål för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Vi anser dock att det finns ett värde för de berörda nämnderna att ta fram en gemensam plan och gemensamma riktlinjer avseende arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Inom berörda verksamheter finns vissa rutiner för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Socialförvaltningens tillämpning av BBIC är tillfredställande, vidare finns utarbetade rutiner för boendena. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat mottagningsrutiner för nyanlända elever samt specifika rutiner för introduktion av ensamkommande barn. Överförmyndarnämnden saknar utarbetade rutiner för målgruppen, dock görs bedömning att lagen och överförmyndarpraktikan utgör tillräckliga rutiner för ändamålsenlig handläggning. 2.3. Ansvarsfördelning och samverkan 2.3.1. Övergripande nivå Socialnämnden har på kommunstyrelsens uppdrag tecknat avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Nämnden ansvarar för myndighetsutövning för ensamkommande barn i enlighet med socialtjänstlagen samt har ett helhetsansvar gällande vård och boende för gruppen. Inom nämndens verksamhet återfinns kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn. Ansvaret för nyanlända elevers skolgång och utbildning ligger hos barn- och utbildningsnämnden. Överförmyndarnämnden ansvarar för att förordna gode män enligt lagen om god man för ensamkommande flyktingbarn. Inom kommunen pågår ett arbete i syfte att förbättra samverkan mellan socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. De båda nämnderna har antagit ett gemensamt mål som lyder; Med barnet/eleven i fokus skall samverkan mellan socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden alltid sträva efter att i tidigt skede bistå med rätt insatser i rätt tid. Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har ett pågående arbete med att ta fram en handlingsplan för samverkan som kan implementeras i de berörda verksamheterna. Arbetet avseende förbättrad samverkan mellan nämnderna berör dock inte specifikt gruppen ensamkommande flyktingbarn. Överförmyndarnämnden har ingen övergripande samverkan med socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden. Ängelholms kommun 5 av 12

2.3.2. Verksamhetsnivå De granskade nämnderna framhåller att samverkan på verksamhetsnivå kring enskilda individer fungerar bra. Socialförvaltningen ansvarar för de ensamkommande barnens vård och boende. Efter anvisning från Migrationsverket fattas beslut om placering på ett av kommunens HVB-hem. Socialsekreteraren upprättar en vårdplan och en genomförandeplan som kommuniceras med berörda, d.v.s. barnet, god man/ särskilt förordnad vårdnadshavare och boendepersonal. Organisationen av boendena förändrades under 2012 vilket innebär att det inte längre finns ett renodlat asylboende i kommunen. Det finns istället två boenden som både tar emot barn/ ungdomar som har permanent uppehållstillstånd och de som söker asyl. Boendepersonalen uppger att personalbemanningen på boendena inte förändrats i samband med omorganisationen, t.ex. ser nattbemaninngen olika ut trots likvärdiga barn/ ungdomsgrupper. Det finns ett löpande samarbete mellan socialförvaltningen och överförmyndarnämnden kring förordnande av gode män då det ligger på socialförvaltningens ansvar att meddela att ett ensamkommande flyktingbarn har anvisats till kommunen. Enligt både socialförvaltningen och överförmyndarnämnden fungerar samverkan bra vilket medfört att tillsättandet av gode män sker snabbt och komplikationsfritt. Handläggarna på överförmyndarnämnden uppger att de hittills inte haft några problem med att förordna gode män. Det finns flera godkända gode män som väntar på uppdrag och beslut om förordnande fattas vanligen inom aktuella riktlinjer, d.v.s. beslut inom fem dagar på delegation och anmälan till nämnden inom 30 dagar. Boendepersonal och gode män uppger att roll- och ansvarsfördelningen mellan dem stundtals är otydlig. Det uppstår t.ex. oklarheter kring vem som ska följa med ett barn till olika typer av möten, exempelvis skolmöten. Både boendepersonal och gode män uppger att de genom personlig kontakt ofta kan lösa de situationer som uppstår. Det finns även en viss otydlighet avseende rollfördelning mellan socialsekreterare och boendepersonal. Båda parter uppger dock att även detta brukar gå att lösa genom personlig kontakt. Socialförvaltningen ansvarar för att informera barn- och utbildningsförvaltningen om att ett nytt barn anvisats till kommunen och är i behov av skolgång. Vid intervju med förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen framförs önskemål om att skolan ska få tidigare kännedom om att ett ensamkommande barn anvisats kommunen. Det finns två aktuella skolor i kommunen för de ensamkommande barnen, en för grundskoleelever och en för gymnasieelever. De ensamkommande barnen kan börja skolan direkt då det sker ett löpande intag. Skolan arbetar med de ensamkommande eleverna på samma sätt som med övriga elever, dock finns ett bekymmer avseende tillgång till studiehandledning på modersmål då resurserna inte räcker till. Det finns ett pågående arbete inom barn- och utbildningsförvaltningen avseende omfördelning av resurser samt utveckling av modersmålsundervisning. Detta arbete beräknas vara klart till sommaren 2013. Ängelholms kommun 6 av 12

Boendepersonal och gode män har en löpande samverkan med barnets skola. I vissa fall har även socialsekreterare kontakt med barnets skola. De ensamkommande barnen börjar, beroende på ålder, i grundskolan eller gymnasieskolans introduktionsprogram. I intervjuer framkommer att samverkan med grundskolan fungerat bra under lång tid, dock har det funnits ett missnöje avseende gymnasieskolan. Detta med anledning av att schemaläggning av undervisning inneburit långa håltimmar för barnen samt att flyktingbarnen haft undervisning i en skolbyggnad som varit skild från skolans övriga lokaler. Under hösten 2012 har det skett en omorganisation inom gymnasieskolan vilket har lett till en mer sammanhållen skolgång för de ensamkommande barnen, detta har i sin tur medfört att närvaron ökat markant. Vidare har undervisningen flyttats till lokaler i anslutning till skolans huvudbyggnad. De intervjuade uppger att samverkan numera fungerar bra även med gymnasieskolan. Då ungdomarna fyllt 16 år ska de med hjälp av boendepersonal ställa sig i kö hos Ängelholmshem. Då de blivit myndiga har de rätt att teckna ett eget hyreskontrakt varför en utslussningsfas till eget boende kan inledas. Socialförvaltningen förfogar totalt över ca 20 lägenheter att användas som tränings-/ utslusslägenheter, dock inte enbart för de ensamkommande barnen. De intervjuade uppger att antal tränings- och utslusslägenheter är för få, detta innebär i praktiken att ungdomar som är redo att slussas ut får vara fortsatt placerade i HVB-hem tills dess att lägenhet finns att tillgå. Socialförvaltningen har ett pågående samverkansarbete med såväl det kommunala som de privata bostadsföretagen som ska utmynna i ett samverkansavtal. Dock uppger de intervjuade att det ännu är för tidigt att förutsäga vad detta kommer att innebära för utslussningen av de ensamkommande flyktingbarnen. Om permanent uppehållstillstånd beviljas före 18 års ålder ska god man ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare. Ansvaret att göra en framställan hos Tingsrätten om särskilt förordnad vårdnadshavare och att utse lämplig kandidat ligger på socialförvaltningen. Handläggare på socialförvaltningen uppger att processen att utse särskilt förordnad vårdnadshavare inte fungerar optimalt då Tingsrätten har långa handläggningstider och ger dålig information. Det fungerar dock bra finna lämplig kandidat, ofta tar den gode mannen över uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare. Samverkan med externa parter är inte formaliserad, dock finns upparbetade och fungerade kontakter med t.ex. vårdcentraler. Vid intervjuer med företrädare på socialförvaltningen uppger dessa att samverkan med BUP inte fungerar optimalt, dock finns ett pågående arbete med att ta fram ett samverkansavtal kring personer med psykisk ohälsa. Handläggare på socialförvaltningen uppger att majoriteten av de ensamkommande barnen lider av PSTD- Posttraumatiskt Stressyndrom, de upplever dock att BUP i Ängelholm ej besitter specialistkompetens avseende detta. 2.3.3. Revisionell bedömning Vi bedömer att det finns en övergripande ansvarsfördelning mellan berörda nämnder. Det saknas dock en övergripande beskrivning av ansvarsfördelningen mellan olika nämnder och verksamheter inom området. Vi bedömer att en sådan Ängelholms kommun 7 av 12

beskrivning skulle bidra till ökade förutsättningar till samverkan i mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen. Vi bedömer att det inte finns någon strukturerad övergripande samverkan mellan nämnder och verksamheter avseende de ensamkommande barnen. Det finns dock ett forum för samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Vi noterar dock att överförmyndarnämnden/ enheten inte är representerat i detta forum vilket vi bedömer vara en brist. På verksamhetsnivå finns enligt vår bedömning en väl fungerande samverkan på individnivå. Vi noterar dock att ansvarsfördelningen mellan gode män, boendepersonal och socialsekreterare behöver tydliggöras för de inblandade. 2.4. Uppföljning, utvärdering samt återrapportering 2.4.1. Övergripande nivå Samtliga granskade nämnder har en årlig uppföljning av nämndsmål och nyckeltal, för vissa av dessa mål berörs målgruppen ensamkommande barn på ett övergripande plan. Då de granskade nämnderna inte har några specifika mål för de ensamkommande barnen sker ingen återkoppling till fullmäktige inom området. Socialförvaltningen har under hösten 2012 genomfört en uppföljning av mottagande av ensamkommande flyktingbarn samt utarbetat en plan för långsiktigt arbete för målgruppen. Uppföljningen och planen är utförda av berörda chefer inom förvaltningen och berör mottagandet inkluvsive familjeanknytning, budget, bostadsfrågan, god man, sjukvård, skolgång och personalförsörjning. Socialnämnden har under hösten 2012 fattat beslut om att godkänna uppföljningen och planen. Utöver nämnda uppföljning och plan sker ingen systematisk uppföljning eller rapportering till nämnd avseende ensamkommande flyktingbarn på en övergripande nivå. För barn- och utbildningsnämnden respektive överförmyndarnämnen sker ingen övergripande uppföljning/ utvärdering eller rapportering till nämnden specifikt för de ensamkommande barnen. 2.4.2. Verksamhetsnivå Handläggarna på socialförvaltningen uppger att alla individärenden följs upp minst var 6:e månad vilket är ett lagstadgat krav. Vid uppföljningsträffar närvarar, förutom barnet/ ungdomen, socialsekreterare, gode män och i vissa fall även boendepersonal. Vid dessa träffar ligger särskilt fokus på uppföljning av de individuella planer som finns upprättade, d.v.s. vård- och genomförandeplaner. I de mottagningsrutiner som finns upprättade inom barn- och utbildningsförvaltningen framkommer att det ska hållas ett introduktionssamtal liksom ett andra möte, introduktionsutvecklingssamtal, för alla elever som kommer från ett annat land än Sverige. Utöver dessa mottagningsrutiner sker samma uppföljning för de ensamkommande barnen som för övriga elever inom grundskola/ gymnasieskola i form av utvecklingssamtal en gång per termin. Vid Ängelholms kommun 8 av 12

sådant utvecklingssamtal närvarar elev, god man, boendepersonal eller socialsekreterare. För varje elev inom Ängelholms gymnasieskola upprättas en individuell utvecklingsplan, således även för de ensamkommande barnen. Överförmyndarnämnden har ett granskningsansvar för de gode männen i form av en årsräkning som lämnas till handläggarna på överförmyndarenheten. Utöver detta sker kontakt mellan handläggare och gode män i samband med löpande arvodering. Innan god man utses tas ett registerutdrag från kronofogdemyndigheten, socialförvaltning och polis, i övrigt görs ingen kvalitetsgranskning av de gode männen. Handläggarna uppger att gode män som inte gör ett bra arbete fasas ut genom att de inte får fler uppdrag. Handläggarna kan få sådan kännedom genom att t.ex. boendepersonal eller socialsekreterare kontaktar dem. Det finns även möjlighet för ungdomar att byta god man om de inte är nöjda. 2.4.3. Revisionell bedömning Vi bedömer att uppföljning och utvärdering på verksamhetsnivå fungerar bra inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Socialnämnden har gjort en övergripande uppföljning samt antagit en långsiktig plan för målgruppen under hösten 2012 vilket vi bedömer som mycket positivt. Det saknas dock en specifik och systematisk uppföljning av verksamheten kring målgruppen inom de granskade nämnderna. Vi vill uppmärksamma nämnderna på att det kan finnas behov av uppföljnings- och utvärderinginsatser på en övergripande nivå som riktar sig särskilt mot målgruppen och ger en samlad bild över hur mottagandet av ensamkommande flyktingbarn fungerar. Vidare noterar vi att fullmäktige ej tar del av några uppföljningar kring de ensamkommande flyktingbarnen då det inte finns nämndsmål kopplade till denna målgrupp. Vi bedömer att det kan vara av värde för fullmäktige att ta del av gemensam uppföljning av de granskade nämndernas arbete med ensamkommande flyktingbarn. Ängelholms kommun 9 av 12

3. Sammanfattande bedömning och kommentarer De förtroendevalda revisorerna i Ängelholms kommun har givit i uppdrag att granska kommunens mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Granskningen har inriktats på social-, barn- och utbildnings- samt överförmyndarnämndens ansvar att tillgodose behov hos ensamkommande flyktingbarn upp till 18 år. Granskningen har utgått från följande revisionsfråga: Säkerställer aktuella nämnder att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn är ändamålsenligt? Med anledning av att kommunen ej anlitar externa aktörer avseende mottagande av ensamkommande flyktingbarn har en av de uppställda kontrollfrågorna utgått. Vår samlade revisionella bedömning är att nämnderna i huvudsak säkerställer ett ändamålsenligt mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Dock har ett antal förbättringsområden noterats i samband med denna granskning. Bedömningen baseras på följande iakttagelser: Finns mål, riktlinjer och rutiner för mottagande av ensamkommande flyktingbarn? De granskade nämnderna har inte formulerat specifika mål avseende ensamkommande flyktingbarn i sina nämndsmål för 2012, dock finns övergripande mål som riktar sig till gruppen vilket bedöms vara ändamålsenligt. Vi anser att det finns ett värde för de berörda nämnderna att ta fram en gemensam plan och gemensamma riktlinjer avseende arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Inom berörda verksamheter finns fungerande rutiner för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Finns en tydlig ansvarsfördelning och samverkan inom mottagandet? Vi bedömer att det finns en övergripande ansvarsfördelning mellan berörda nämnder men att det saknas en övergripande beskrivning av ansvarsfördelningen. Vi bedömer att en sådan beskrivning skulle bidra till ökade förutsättningar till samverkan. Vi bedömer att det inte finns någon strukturerad samverkan mellan nämnder och verksamheter avseende de ensamkommande barnen. Det finns dock ett forum för samverkan mellan socialnämnden och barn- och Ängelholms kommun 10 av 12

utbildningsnämnden. Vi noterar dock att överförmyndarnämnden inte är representerat i detta forum vilket vi bedömer vara en brist. På verksamhetsnivå finns enligt vår bedömning en väl fungerande samverkan på individnivå. Dock noterar vi att ansvarsfördelningen mellan gode män/ särskilt förordnad vårdnadshavare, boendepersonal och socialsekreterare behöver tydliggöras. Sker uppföljning, utvärdering samt återkoppling till nämnderna och fullmäktige? Vi bedömer att uppföljning på individnivå fungerar bra inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning. Socialnämnden har gjort en övergripande uppföljning samt antagit en långsiktig plan för målgruppen under hösten 2012 vilket vi bedömer som mycket positivt. Det saknas en specifik och systematisk uppföljning av verksamheten kring målgruppen inom de granskade nämnderna. Vi vill uppmärksamma nämnderna på att det kan finnas behov av gemensamma uppföljnings- och utvärderinginsatser på en övergripande nivå som riktar sig särskilt mot målgruppen och ger en samlad bild över hur mottagandet av ensamkommande flyktingbarn fungerar. Vidare noterar vi att fullmäktige ej tar del av uppföljning kring de ensamkommande flyktingbarnen då det inte finns nämndsmål kopplade till denna målgrupp. Vi bedömer att det kan vara av värde för fullmäktige att ta del av en gemensam uppföljning av de granskade nämndernas arbete med ensamkommande flyktingbarn. Övriga iakttagelser: Samverkan kring utsluss- och träningslägenheter bör utvecklas så att ungdomarna kan slussas ut i eget boende då de är redo. Vi har noterat brister avseende tillgång till studiehandledning på modersmål. Samverkan med Region Skåne (BUP) avseende målgruppen kan förbättras. Ängelholms kommun 11 av 12

2013-02-04 Christel Eriksson Projektledare Carl-Gustaf Folkeson Uppdragsledare Ängelholms kommun 12 av 12