Uppföljning av granskning av missbruksvården

Transkript

1 Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg,

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte Revisionsmetod Granskningsresultat Tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? Följs resultat av insatser upp? Finns en struktur för samverkan? Slutsatser och bedömning... 7 PwC

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Kommunerna har en skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda missbrukare vård och behandling enligt Socialtjänstlagen och Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Insatserna ska vara lättillgängliga och av god kvalitet. Socialtjänstens insatser ska bygga på frivillighet och självbestämmande med den enskildes behov av vård ska vara avgörande varför tvångsvård kan tillämpas för att motivera till vård i frivilliga former genomfördes en granskning av missbruksvården i på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna. Granskningsuppdraget avsåg utredning av behov samt verkställighet av insatser riktade till tonåringar och vuxna missbrukare. Granskningens revisionsfråga var; Säkerställer socialnämnden att den missbruksvård som tillhandahålls är ändamålsenlig och har en kvalitet som lagstiftningens och nämndens mål anger? Den samlade bedömningen var att socialnämnden, i stora delar men inte fullt ut, säkerställde att den missbruksvård som tillhandahölls var ändamålsenlig och hade en kvalitet som lagstiftningen och nämndens mål angav. Det fanns behov av att tydliggöra kommunstyrelsens respektive socialnämndens ansvar för det drogpolitiska arbetet. Uppföljningens syfte är att redovisa vilka eventuella åtgärder som nämnden har vidtagit i förhållande till tidigare granskning Revisionsmetod Granskningen är en uppföljning av tidigare genomförd granskning år 2010 och avgränsas till att avse socialnämndens hantering av missbruksvård. Intervjuer har skett med enhetschefer för enheterna barn/unga respektive vuxen. För granskningen relevant dokumentation har granskats, såsom dokumentgranskning av aktuella styrdokument. Vidare har jämförelse och analys gjorts av överensstämmelse mellan revisionens tidigare rekommendationer och genomförda förändringar. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av de intervjuade. PwC 1 av 7

4 2. Granskningsresultat Nedan redovisas granskningsresultaten från år 2010, socialnämndens svar daterat samt socialnämndens kommentarer som lämnats i samband med denna uppföljning Tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården Av granskningen år 2010 framkom att de mål som nämnden formulerat var kända och förankrade hos personalen vilket de fann tillfredställande. Revisionen fann att avsaknad av mål relaterade till missbruk, för barn och familjeenheten inte fanns, vilket de inte fann tillfredställande. Socialnämnden lämnade svar där det uppgavs att enhetschef för Barn och familjeenheten hade sammanställt mål för arbete med unga missbrukare i åldersgruppen vilket redovisades i separat bilaga. Av bilagan, daterad , framgår bl.a. vision, övergripande mål, genomförande och arbetsprocess samt mätbara mål. Revisionen bedömde i granskningen år 2010 att det fanns anledning att tydliggöra den röda tråden mellan kommunens visionsstyrning, politikområden, verksamhetsplaner, handlingsplaner och genomförandeplaner vad det gällde missbruksvården, samt även tydlighet mellan kommunstyrelsen och socialnämnden i ansvar för det drogpolitiska arbetet. I socialnämndens svar uppgavs att kommunens styrprinciper, mandatperiodsbeställningen, visionsstyrningen, nämndens mål samt socialtjänstlagen styr inriktningen för missbruksvården i Staffanstorp. De intervjuade enhetscheferna uppger att de mål som socialnämnden formulerat avseende drogförebyggande arbete med barn och unga är kända och förankrade hos personalen. Vidare uppges att socialnämndens mål anses vara relevanta och att en tydlig koppling finns till verksamheten. Målen förankras bl.a. genom månatliga arbetsplatsträffar och planeringsdagar ner till den operationella nivån där även handläggare finns med. Dock framkom delade uppfattningar om tydligheten i den röda tråden för kommunens visionsstyrning och politikområden. PwC 2 av 7

5 2.2. Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? Av granskningen 2010 konstaterades att utredningar inom båda enheterna gjordes enligt standardiserade metoder vilket gav goda förutsättningar för att handläggning av ärenden skedde rättssäkert vilket bedömdes tillfredsställande. Rutiner och arbetsflöden inom båda enheterna var mycket tydliga vilket bedömdes som tillfredsställande. Rutinerna efterföljdes och den kontroll som redovisades bedömdes som tillfredsställande. Det faktum att personalen varit delaktiga vid framtagande var i sig en god förutsättning för följsamhet till rutinerna. Revisionen bedömde att samtliga dokument borde kompletteras med uppgift om vem som utfärdat respektive fastställt dokumentet samt uppgift om när/om dokumentet var reviderat. Socialnämnden uppgav i sitt svar att arbetet med kompletterande uppgifter i dokument hade påbörjats och var i det närmaste slutfört. I uppföljningen framgår av samtliga 10 dokument att det finns uppgifter i samtliga dokument om när dokumentet har upprättats, av vem som har utfärdat dokumentet och om/när en revidering har skett av dokumentet. Av granskningen 2010 framkom att en av nämndens uppgifter var att följa statistiken avseende utredningstider för barn och unga som överskred den lagstadgade utredningstiden på 4 månader (och de skäl som låg till grund för överskridande). Den rådande situationen var att nämnden inte informerades om denna utveckling och detta bedömdes inte vara tillfredsställande. I socialnämndens svar uppgavs att enhetschef för Barn och familjeenheten hade sammanställt ett förslag till rutin avseende rapportering av sena utredningar till socialnämnden vilket skulle redovisas i separat bilaga. Av erhållen bilaga, daterad , beskrivs pågående utredningar och avslutade utredningar (även de utredningar som har pågått mer än fyra månader och saknar beslut om förlängning). De intervjuade enhetscheferna uppger att nämnden tar del av månatliga uppgifter kring insatser som informationspunkter, bl.a. om barn och ungdomsutredningar som har pågått mer än 4 månader och som saknar formellt beslut om förlängning. PwC 3 av 7

6 2.3. Följs resultat av insatser upp? Revisionen konstaterade i granskningen 2010 att det, vad det gällde uppföljning av insatser på individnivå, inte gavs en samstämmig bild av i vilken utsträckning detta hade skett enligt de rutiner som finns. Socialnämnden borde tagit del av underlag som en del i uppföljningen som visade i vilken utsträckning uppföljning på individnivå hade gjorts enligt gällande rutiner. Socialnämnden uppgav i sitt svar att alla insatser följdes upp individuellt genom att vårdplanen följdes upp. Inom vuxenenheten gjordes även en ASI-intervju som uppföljning av beviljade insatser. Detta material skulle snart omfatta tillräckligt många respondenter för att ge en uppfattning om individernas behov hade tillgodosetts. Socialnämnden hänvisade till dokumenten verkställighet och uppföljning av insats, övervägande och omprövningar, öppenvårdsinsatser, ärendeflöde familjeteam samt ASI-plan. Av ovan nämnda dokument framkommer beskrivningar om arbetsprocesser, tillvägagångssätt och uppföljningsprocedurer. I socialnämnden svar uppgavs att det under hösten 2011 planerades att en NKI undersökning skulle genomföras inom missbruksvården vuxen. Vid uppföljningen framkommer det att ovan nämnda NKI-undersökning ännu inte har genomförts under 2011 och En planerad åtgärd finns om att skicka ut NKIundersökningen under första kvartalet Revisionen ansåg i granskningen 2010 att socialnämnden borde på övergripande nivå följt upp de beviljade insatser som erbjöds inom ramen för missbruksvården. Socialnämnden uppgav i sitt svar att socialnämnden hade ett ramavtal om behandlingsinsatser (HVB samt öppenvård). Individ- och familjeomsorgens chef ingick i en styrgrupp som arbetade med ovan nämnt ramavtal där löpande upphandlingar av vård gjordes inom ramen för avtalet. Samordnare för avtalet var SKL. I arbetet med upphandling ingick bedömning av kostnader, vårdform, resultat, mm som bl.a. utgick ifrån nationella riktlinjer för missbruksvård. När den enskilde var i behov av vård gjordes en utredning om behov. Därefter gjordes en databassökning inom ramen för avtalet för att se om det fanns vård som motsvarade behovet. Den enskilde besökte med personal de vårdgivande insatser som var lämpliga för att den enskilde skall kunna få delta i urvalet. De intervjuade enhetscheferna uppger att uppföljning har skett i samband med revideringar av vårdplaner/genomförandeplaner vilket överensstämmer med upprättade dokument gällande tillvägagångssätt och uppföljningsprocedurer. Vidare uppges att verksamheten även lagmässigt följer upp insatser som beviljats eller omprövats. PwC 4 av 7

7 2.4. Finns en struktur för samverkan? Revisionen bedömde att det fanns en förbättringspotential vad gällde samverkan och samsyn mellan barn -och familjeenheten och familjeteamet. Vidare bedömde revisionen att vad gällde samverkan inom kommunen fanns en förbättringspotential vad det gäller barn -och familjeenheten och skolan samt samverkan med socialtjänst, föräldrar och polis. Socialnämnden uppgav i sitt svar att en arbetsgrupp bestående av enhetschefer och personal från både barn -och familjeenheten och familjeteamet arbetade sedan hösten 2010 intensivt med samverkan och samsyn. Vidare fanns sedan länge en arbetsgrupp som arbetade med samverkan med polis, som fungerade mycket väl. När det gällde samverkan med skolan fanns ett pågående arbete med information och stödjande insatser från såväl barn -och familjeenheten inom individ och familjeomsorgen samt att ett arbete pågick inom den nybildade verksamheten förebyggandeenheten som var placerad under socialnämnden. Den intervjuade enhetschefen för barn och unga uppger att samverkan mellan barnoch familjeenheten och familjeteamet har genomgått en nystart då det har varit personalbyte och utbildning för kvarvarande personal. Enhetschefen menar detta till att vara positivt då en gemensam värdegrund har skapats och att en större samverkan numera finns. Den intervjuade enhetschefen för barn och unga uppger att det sedan tidigare finns en arbetsgrupp för samverkan kring SSP (Social, Skola och Polis). Kontaktpersoner har hållit i utbildningar för skolor och förskolor om anmälningsfrågor, anmälningsplikt m.m. Vidare uppges att kommunen har en förebyggandeenhet, organiserad under socialnämnden som riktar sig till barn och unga som riskerar att fara illa med drogmissbruk. Dessa tillsammans med öppenvårdsteamet Fenix arbetar enligt uppgift aktivt med ungdomar och erbjuder exempelvis samtal med de personer som behöver hjälp. Av granskningen 2010 kunde revisionen konstatera att samverkan med primärvården utvecklades i en positiv riktning vad gällde samverkan mellan individ- och familjeomsorgen och region Skåne. Revisionen angav att samma förhållande inte rådde för samverkan mellan individ- och familjeomsorgen och psykiatrin och att det var av yttersta vikt att nämnden lade kraft på att säkerställa att denna samverkan fungerade tillfredställande. Vidare ansåg revisionen det som angeläget att socialnämnden följde upp att den samverkan som fanns såväl inom Individ- och familjeomsorgen samt mellan övriga aktörer inom och utom kommunen var ändamålsenlig. PwC 5 av 7

8 I socialnämnden svar uppgavs att individ- och familjeomsorgen i Staffanstorp deltog inom projektet SIKTA för att implementera nationella riktlinjer för missbruksvård. En styrgrupp hade upprättats med deltagare från Vårdcentral i Staffanstorp, Hälsomedicinskt center Hjärup samt specialistvården missbruk regionen. From årsskiftet 2011 skulle även representanter för öppen psykiatrisk vård delta. Arbetet inom styrgruppen var inriktat på förebyggande, rutiner och processer mellan vårdgivare samt att kunna göra gemensamma kundundersökningar. De intervjuade enhetscheferna uppger att det är ytterst viktigt att beakta de nationella riktlinjerna i det dagliga arbetet, vilket även var anledningen till att vara delaktiga i projektet SIKTA. En styrgrupp med ovan nämnda deltagare träffas kvartalsvis. Samarbetet antas förbättras ytterligare i samband med upprättande av fler gemensamma rutiner. Uppföljningen av intern samverkan inom socialnämnden uppges ske månatligen inom respektive enhet. Rutiner finns upprättade för socialnämndens enheter kring samverkan. De intervjuade enhetscheferna uppger att samarbetet fungerar tillfredsställande. Socialnämnden erhåller enligt uppgift information kring uppföljningsarbetet en gång per år i samband med årsbokslut. PwC 6 av 7

9 3. Slutsatser och bedömning Av granskningen framkommer att nämnden, i stora delar, har arbetat med de synpunkter och rekommendationer som framkom av granskningen som genomfördes år För de synpunkter som hänförde sig till att ta fram nya mål eller rutiner, har dessa upprättats eller utvecklats med anledning av genomförd granskning år Dock har ännu inte en NKI-undersökning genomförts. Ett kvarstående förbättringsområde finns vad gäller den röda tråden från kommunövergripande fastställda mål till nämndsnivå Fredrik Anderberg Projektledare Carl-Gustaf Folkeson Uppdragsledare PwC 7 av 7