Granskning av missbruksvården
|
|
- Stig Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Granskning av missbruksvården Ängelholms kommun 6 oktober 2010 Eva Lidmark, revisionskonsult
2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och bedömning Inledning Bakgrund Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål Revisionsmetod Verksamhetens organisation Finns tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården? Iakttagelser Bedömning och kommentarer Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? Iakttagelser Bedömning och kommentarer Följs resultat av insatser upp? Iakttagelser Bedömning och kommentarer Finns en struktur för samverkan? Iakttagelser Bedömning och kommentarer Bilaga 1, Organisation Bilaga 2, Missbruksgruppen, granskade rutiner Bilaga 3, Barn- och ungdomsgruppen, granskade rutiner Bilaga 4, Vård- och behandlingssektionen, verksamhetsåret 2009, barn- och ungdomsgruppen Anmälningar Ansökan Beviljade insatser barn- och ungdom
3 1 Sammanfattning och bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Ängelholms kommun har PricewaterhouseCoopers genomfört en granskning av missbruksvården. Granskningsuppdraget avser utredning av behov samt verkställighet av insatser riktade till tonåringar och vuxna missbrukare och följande revisionsfråga ska besvaras; Säkerställer socialnämnden att den missbruksvård som tillhandahålls är ändamålsenlig och har en kvalitet som lagstiftningen och nämndens mål anger? Utifrån granskningens kontrollmål visar granskningen följande: Finns tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården? För missbruksvården finns ett par nämndsmål som relaterar till kommunfullmäktiges mål samt har nyckeltal angivna, detta finner vi tillfredsställande. Målet att insatser i första hand ska i erbjudas i öppna former är känt av personalen. Att utveckla målformuleringar och nyckeltal i verksamhetsplanen för vård och behandlingssektionen bedömer vi vara ett utvecklingsområde. Vi konstaterar att utbudet av insatser för missbrukande ungdomar, missbrukande unga vuxna och personer med samsjuklighet 1 inte motsvarar behoven. Vi bedömer att detta inte är tillfredsställande. Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? Utredning inom såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen görs enligt standardiserade metoder. Rutiner för utredning och dokumentation finns inom såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen vilket skapar goda förutsättningar för att handläggning av ärenden sker rättssäkert vilket vi bedömer vara tillfredsställande. Det som framkommit i intervjuerna är att rutinerna efterföljs och att den kontroll som redovisas bedöms som tillfredsställande. Vi bedömer att samtliga dokument bör ses över och i förekommande fall kompletteras med uppgift om vem som utfärdat respektive fastställt dokumentet samt med uppgiften om när dokumentet är fastställt och om/när dokumentet är reviderat. 1 Förekomst av samtidig psykisk sjukdom och beroendestörning, dubbeldiagnos är en tidigare använd benämning 3
4 Följs resultat av insatser upp? Vi konstaterar att det, vad gäller uppföljning av insatser på individnivå, inte ges en samstämmig bild av i vilken utsträckning detta sker enligt de rutiner som finns. Nämnden bör, som en del av uppföljningen, ta del av underlag som visar i vilken utsträckning uppföljning på individnivå görs enligt gällande rutiner. Nämnden bör också, på övergripande nivå, följa upp de beviljade insatser som erbjuds inom ramen för missbruksvården. Vikten av ett sådant arbete betonas i de Nationella riktlinjerna för missbruksvård. Finns en struktur för samverkan? Vi bedömer att det i stort sett finns en fungerande samverkan såväl inom vård- och behandlingsgruppen som mellan dessa och skola och polis. De förslag till förbättrad samverkan som framkommit i intervjuerna bör övervägas. Vad gäller samverkan mellan vård- och behandlingsgruppen och Region Skåne kan vi konstatera att samverkan med psykiatrin utvecklas i en positiv riktning. Samma förhållande råder inte för samverkan mellan vård- och behandlingsgruppen och primärvården enligt vad som framkommit i intervjuerna. Det är av yttersta vikt att nämnden lägger kraft på att säkerställa att denna samverkan fungerar tillfredsställande. I all samverkan är det viktigt att klargöra varför olika parter ska samverka, syfte och mål för samverkan måste klargöras. Det är viktigt med en tydlig struktur för den samverkan som sker såväl på övergripande nivå som på individnivå. Vår samlade bedömning är att socialnämnden, till vissa delar säkerställer att den missbruksvård som tillhandahålls är ändamålsenlig och har en kvalitet som lagstiftningen och nämndens mål anger. Vi konstaterar att utbudet av insatser för missbrukande ungdomar, missbrukande unga vuxna och personer med samsjuklighet inte motsvarar behoven. Vi bedömer att detta inte är tillfredsställande. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Enligt socialtjänstlagen har kommunerna skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda missbrukare vård och behandling. Kommunen har också ansvar för att missbrukare får den hjälp och vård som behövs för att komma ifrån missbruk. Insatserna ska vara lättillgängliga. Vården ska planeras i samförstånd med den enskilde och noga följas upp. 4
5 Socialtjänsten har som uppgift att arbeta uppsökande för att upplysa om verksamheten och erbjuda hjälp. Socialtjänstens insatser ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet och kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras 2. Socialstyrelsen har 2007 utgivit Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Dessa ska vara vägledande för kommuner och landsting. Riktlinjerna innehåller ett antal rekommendationer, vilka riktas till kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvården gjorde Länsstyrelsen en kartläggning för att ge en översikt av hur kommunerna planerar för de resurser som de behöver för att åstadkomma en kunskapsbaserad vård i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 3. I rapporten konstateras att Ängelholm är bland de kommuner som är På gång i detta arbete (klassificering enligt kategorierna Arbete inlett, På gång och Kommit långt ). 2.2 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål Granskningsuppdraget avser utredning av behov samt verkställighet av insatser riktade till tonåringar och vuxna missbrukare och följande revisionsfråga ska besvaras; Säkerställer socialnämnden att den missbruksvård som tillhandahålls är ändamålsenlig och har en kvalitet som lagstiftningen och nämndens mål anger? Kontrollmål; Finns tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården? Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? Följs resultat av insatser upp? Finns en struktur för samverkan? 2.3 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom intervjuer med följande: Förvaltningschef och verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen, gruppledare och handläggare missbruksgruppen, gruppledare och handläggare barn- och ungdomsgruppen, representanter från öppenvårdsverksamheten Älvan, fältgruppen, alkoholmottagningen 2 Socialstyrelsen 2008: God kvalitet inom socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 3 Kunskapsbaserad Vård, 2009:51, Länsstyrelsen i Skåne Län 5
6 och öppenvårdrepresentant för vuxna missbrukare med samsjuklighet samt med socialnämndens arbetsutskott. För uppdraget relevanta styrdokument har granskats och analyserats. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 3 Verksamhetens organisation Socialnämnden leder kommunens individ- och familjeomsorg, organisationsskiss se bilaga 1. Ängelholms kommun har en samlad socialtjänst innefattande verksamheterna individoch familjeomsorg, hemvård inkl hälso- och sjukvård samt handikappomsorg och psykiatri. Vård och behandlingssektionen är en del av verksamheten individ- och familjeomsorgen. Inom Vård och behandlingssektionen finns bland annat följande delar 4 (med bäring på denna granskning): Missbruksgruppens verksamhetsområde är att i huvudsak stödja personer med missbruksproblematik att bli fria från sitt beroende och därmed få leva ett självständigt liv. Missbruksgruppens uppdrag är att ta emot ansökningar enligt Socialtjänstlagen och anmälningar enligt SoL/LVM rörande personer från 18 år med missbruksproblem, göra förhandsbedömningar och vid behov inleda utredningar. I uppdraget ingår också att följa upp de insatser som beviljas i varje enskilt fall. Inom ramen för missbruksgruppen finns sedan 1/ ett samsjuklighetsteam för personer med både missbruk och psykisk sjukdom. Kommunen erbjuder sedan i slutet av 2008 ett haschprogram enligt verksamhetschefen. Insatser ges efter biståndsbeslut till gruppen år enligt verksamhetschefen. Verksamhetschefen anger vidare att programmet är väl beprövat i olika kommuner och har arbetats fram i samarbete med rådgivningsbyrån i Lund och förordas som en evidensbaserad metod i nationella riktlinjer. Insatsen bedrivs i liten skala och en uppföljning av haschprogrammet är överlämnad till socialnämnden i april Alkoholmottagningens verksamhetsområde är en öppenvårdsmottagning för personer som riskerar att utveckla eller har utvecklat ett alkohol- eller läkemedelsberoende. Även anhöriga tillhör målgruppen. Alkoholmottagningen är en länk i kommunens öppenvårdskedja för behandlingsarbete. Uppdraget är att genom rådgivning, insikts- och motivationsarbete hjälpa klienten att komma ifrån sitt beroende. Verksamheten bygger på frivillighet 4 Från Verksamhetsberättelse Tjänsteutlåtande , diarienummer 2008/
7 och den enskilde kan söka antingen via remiss eller på eget initiativ. Klienten har möjlighet att vara anonym. Barn och ungdomsgruppens verksamhetsområde utgår ifrån Barnkonventionen och skall arbeta för att främja barn och ungdomars intressen. Gruppen skall även tillvarata barnens skyddsaspekt och genom olika stödinsatser arbeta för att inte familjer splittras. Barn och ungdomsgruppen har i uppdrag att med stöd av Socialtjänstlagen ta emot inkomna anmälningar och ansökningar gällande barn och ungdom 0-21 år samt övriga vuxna (ej missbruk), göra skyddsbedömningar samt utreda vid behov. I uppdraget ingår också att följa upp de insatser som beviljas i varje enskilt ärende. Öppenvårdsverksamheten Älvans verksamhetsområde är att i förebyggande syfte satsa på intensivt hemmabaserat arbete för att undvika framtida placeringar av barn och ungdomar på institution och i familjehem. Remiss krävs. Fältgruppens verksamhetsområde är att genom uppsökande arbete i hela kommunen inhämta kunskap om barn och ungdoms situation. I uppdraget ingår att arbeta med barn och ungdomar individuellt och i grupper samt strukturinriktat och i samverkan med andra för att motverka social utslagning. Övrigt: För öppenvårdsinsatser för personer över 18 år finns Englamark som bedrivs på entreprenad på uppdrag av Ängelholms kommun. Englamark vänder sig till personer som har problem med alkohol, narkotika och beroendeframkallande läkemedel. Englamark är en behandling som bygger på 12-stegsmodellen ( Minnesotamodellen ). Syftet med Englamark är att erbjuda kommuninnevånarna kvalificerad och professionell missbruksvård på hemmaplan 6. Handläggarna i missbruksgruppen anser att Englamark inte fungerar för alla, bland annat ökar antalet personer med samsjuklighet och dessa kan inte få hjälp på Englamark. Enligt socialchefen har kommunen även drogsamordnare som tillhör kommunens kansli. En översyn av denna resurs pågår enligt socialchefen då det finns ett gap mellan drogsamordnare och den övriga missbruksvården. Även socialnämndens arbetsutskott tar upp denna problematik
8 4 Finns tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården? 4.1 Iakttagelser I socialnämndens verksamhetsberättelse för kommenteras att under 2009 beslutades om budgetbesparingar vid individ och familjeomsorgens verksamhet vilket medförde att arbetet kring måluppfyllelse i perioder inte varit i fokus. Besparingsprocessen och dess konsekvenser har haft betydande påverkan på sektionens verksamheter. I Socialnämndens verksamhetsbeskrivning är nämndens mål redovisade utifrån kommunfullmäktiges mål samt relaterade till nyckeltal, se nedan. Socialchefen uppger att dialogen med politikerna i detta avseende är viktig och fungerar väl. Mål som kan anses relatera till missbruksvården är 9 : Kommunfullmäktiges mål Nämndmål Nyckeltal Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Medborgare Nöjda medborgare som erhåller All handläggning skall bygga på Andel nöjda personer inom social- >=90% >=91% >=92% korrekt och snabb service. respekt för individens integritet tjänstens handläggning och rätt till självbestämmande Rättssäker handläggning och beslut Andel överklaganden och ändring- <=10% <=9% <=8% ska vara välgrundade och korrekta ar som gått kommunen emot Ekonomi 7 Ur dokument Verksamhetsberättelse för år 2009, Vård och omsorgsgruppen 8 Dokumentets benämning i sidfoten är 1030 sn verksamhetsbeskrivning ok.doc 9 Uppgifter ur internbudget
9 Kommunfullmäktiges mål Nämndmål Nyckeltal Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Insatser ska i första hand erbjudas i öppna former Andel personer med HVB 10 i förhållande till totalt antal personer med biståndsbedömda insatser <=12% <=12% <=12% Nämndsmålet att insatser i första hand ska erbjudas i öppna former är välkänt bland de medarbetare som intervjuats. Vad gäller nämndsspecifika uppdrag anges bland annat i verksamhetsbeskrivningen för 2010: Att utreda hur den samlade alkoholmottagningen ska utformas. Inriktningen skall vara att verksamheten även framöver ska kunna erbjuda anonym hjälp. Utredningen ska också redovisa statistik för verksamheten. Utredningen 11 presenterades för socialnämnden i april Socialnämnden beslutade, enligt förvaltningens förslag, att redovisa ärendet till Ks enligt uppdrag från Kf 169/2009 och att ärendet blir föremål för socialnämnden budgetarbete inför 2011 år budget. I den verksamhetsplan för 2010 som är framtagen av missbruksgruppen framgår inga mål. I motsvarande dokument för barn och ungdomsgruppen 12 finns beskrivningar under rubrikerna Kvalitetsmål respektive Framtidsmål men det framgår inga uppföljningsbara mål eller önskvärd måluppfyllelse. Socialchefen uppger att det är givet ett uppdrag att ta fram konkreta mål som berör förvaltningens uppdrag. Detta arbete ska bland annat ske genom Ratten som sedan 2009 är en ny gemensam styrmodell som avser att utveckla målarbetet, värdegrunden och verksamhetsstyrningen. Representanterna för öppenvården menar att arbetet med målformuleringar blir tydligare med hjälp av Ratten. 10 Hem för vård eller boende 11 Genomlysning av alkoholmottagningen och den samlade missbruksvården i Ängelholms kommun, tjänsteskrivelse , diarienummer 2010/ Ej daterat, märkt med Arbetsmaterial 9
10 Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen efterlyser specifika skrivningar i verksamhetsplanen som gäller ungdomar med missbruksproblematik. I intervjuerna med medarbetare inom barn- och ungdomsgruppen efterlyses mer intensiva program för ungdomar. Ett Englamark för ungdomar ges om ett exempel på vad som skulle behövas. Ett annat exempel på önskad verksamhet i kommunens utbud är tonårsmottagningen Blå kamelen i Helsingborg. Personalen efterlyser också en instans där ungdomarna kan få hjälp direkt och samtidigt få vara anonyma, något som inte finns i kommunen idag. Även representanterna för öppenvården efterlyser insatser för och ett samlat grepp för unga vuxna missbrukare som inte alltid har behov som motsvaras av den behandling som ges på Englamark. Även bland dessa medarbetare efterlyses tillgång till mer lättillgängliga insatser som ej kräver biståndsbeslut. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen efterlyser också tillgång till en vårdkedja för institutionsplacerade ungdomar vid hemflyttning. De exemplifierar med den vårdkedja som finns för vuxna missbrukare men som saknas för ungdomar. I intervju med socialnämndens arbetsutskott framgår att kommunen har antagit ett alkoholpolitiskt program. Ingen av de övriga intervjupersonerna hänvisar till detta program. Socialchefen uppger att det i kommunen finns en handlingsplan för drogpolitiskt program men att socialförvaltningen blev sent involverade i framtagandet av denna handlingsplan. Av de övriga intervjupersonerna hänvisar representanter inom öppenvården till denna handlingsplan. Vad gäller nationella riktlinjer bedriver Kommunförbundet Skåne och Region Skåne med stöd av Länsstyrelsen och SKL 13 ett gemensamt utvecklingsprojekt, SIKTA 14, för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Ängelholm är en av de deltagande kommunerna. Det finns en genomförandeplan i kommunen för SIKTA arbetet Bedömning och kommentarer För missbruksvården finns ett par nämndsmål som relaterar till kommunfullmäktiges mål samt har nyckeltal angivna, detta finner vi tillfredsställande. Målet att insatser i första hand ska i erbjudas i öppna former är känt av personalen. Att utveckla målformuleringar 13 Sveriges kommuner och landsting 14 Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 15 Daterat
11 och nyckeltal i verksamhetsplanen för vård och behandlingssektionen bedömer vi vara ett utvecklingsområde. Vi konstaterar att utbudet av insatser för missbrukande ungdomar, missbrukande unga vuxna och personer med samsjuklighet inte motsvarar behoven. Vi bedömer att detta inte är tillfredsställande. Ängelholms kommuns deltagande i SIKTA bedömer vi vara tillfredsställande. 5 Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? 5.1 Iakttagelser De för granskningen relevanta rutiner och riktlinjer för missbruksgruppen framgår i bilaga 2. Dokumenten är, med ett par undantag, daterade. Inget dokument innehåller uppgift om vem som utfärdat respektive fastställt det, ett fåtal dokument innehåller uppgift om när det senast är reviderat. Handläggarna i missbruksgruppen uppger att de varit delaktiga i framtagandet av dessa rutiner. De uppger vidare att alla rutiner inte är framme ännu men att arbetet pågår. Sedan oktober 2009 används ASI 16 för utredning på alla nya ärenden uppger handläggare inom missbruksgruppen. Enligt handläggarna hjälper metoden till att säkerställa kvalitet i utredningen och ger bättre grund för ställningstagande gällande insatser. Det finns en ASI plan fr.o.m som följs upp vid ledningsgruppens träffar och revideras minst en gång per år. De för granskningen relevanta rutiner och riktlinjer för barn- och ungdomsgruppen framgår i bilaga 3. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen anger att rutiner nyligen är 16 Addiction Severity Index. ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen. Myndigheten står också för utbildning för utbildare. Källa: 11
12 nedskrivna. Dessa är baserade på diskussioner i arbetsgruppen. Däremot uppger handläggarna att det saknas mer specifika rutiner för ungdomar som missbrukar. Under 2009 påbörjades implementering av BBIC 17 (Barns behov i centrum) i arbetsgruppen enligt gruppledaren för barn- och ungdomsgruppen och samtliga handläggare har genomgått grundutbildning. Enligt verksamhetschefen är målet för 2010 att varje handledare ska göra två utredningar enligt BBIC. Ny plan för 2011 kommer att tas fram enligt verksamhetschefen. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen anger att de ser svårigheter i vad som ska erbjudas för insatser för missbrukande ungdomar, enligt handläggarna finns endast haschprogrammet och det täcker inte alla behov. Förutom nämndens mål (se 4.1) finns även lagstadgade mål, t ex att en utredning enligt SoL max får ta 4 månader 18. Gruppledarna för såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen följer utredningstiden i samtliga ärenden. Representanter för nämndens arbetsutskott anger att de kontinuerligt blir informerade om volymen ärenden som överskrider 4 månaders utredningstid. 5.2 Bedömning och kommentarer Utredning inom såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen görs enligt standardiserade metoder. Rutiner för utredning och dokumentation finns inom såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen vilket skapar goda förutsättningar för att handläggning av ärenden sker rättssäkert vilket vi bedömer vara tillfredsställande. Det som framkommit i intervjuerna är att rutinerna efterföljs och att den kontroll som redovisas bedöms som tillfredsställande. Vi bedömer att samtliga dokument bör ses över och i förekommande fall kompletteras med uppgift om vem som utfärdat respektive fastställt dokumentet samt med uppgiften om när dokumentet är fastställt och om/när dokumentet är reviderat. 17 Nästan alla svenska kommuner arbetar aktivt med BBIC. Med BBIC blir det tydligare för socialtjänsten vad barn behöver. Det blir också tydligare för barn och föräldrar vad socialtjänsten gör. Mer konkret sätter systemet barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga att tillgodose dem, samt andra faktorer i omgivningen. Källa: 18 Av socialtjänstlagen 11 kap 2 framgår att en utredning om socialnämnd behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. 12
13 6 Följs resultat av insatser upp? 6.1 Iakttagelser Socialtjänstens insatser ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet och kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen har att fastställa uppföljningsbara mål enligt SoL samt att det även utformas kvalitetsmål för att underlätta för verksamheten att nå sina mål 19. Även i Socialstyrelsens föreskrift 2006:11 20 anges följande avseende uppföljning och utvärdering av verksamheten; Ledningssystemet skall säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. Socialchefen och verksamhetschefen menar att det finns brister i uppföljningen. Uppföljning på individnivå ska göras innan avslut men det kan ibland vara svårt att hitta klienter enligt verksamhetschefen. Vad gäller uppföljning på övergripande nivå menar verksamhetschefen att instrumentet ASI kommer att vara till en hjälp när det finns en viss volym av ärenden handlagda enligt detta instrument. Det är inte gjort någon övergripande kartläggning som skulle kunna ge svar på frågan Hur bra är vi enligt socialchef och verksamhetschef. För de personer som kommit till Alkoholmottagningen efter biståndsbeslut sker kontinuerlig uppföljning tillsammans med handläggare från missbruksgruppen en gång per månad. Inom ramen för Alkoholmottagningen sker enkätuppföljning ett år efter avslutad behandling. I verksamhetsberättelsen 2009 för Alkoholmottagningen redovisas att antalet avslutade klienter för 2009 var 65. Av dessa har 11 personer slutfört behandlingsplanen, 18 personer har avbrutit behandlingsplanen, 17 personer har kommit för nykterhetskontroller och 19 personer har kommit för rådgivning/bedömningssamtal. Klientuppföljning efter ett år har genomförts med 10 inkomna enkätsvar. Av dessa hade alla bibehållit behandlingsmålet. Sju personer svarade inte på enkäten och tre personer återkom före ett års uppföljning då de återfallit i missbruk. Handläggarna inom missbruksgruppen uppger att i de fall behandling ges på Englamark sker uppföljning 1 gång/månad. Samma gäller för personer med samsjuklighet som är placerade. För personer placerade enligt LVM 21 sker uppföljning ännu tätare. Handläggarna 19 Socialstyrelsen 2008: God kvalitet inom socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 20 Kap Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 13
14 uppger att det inte sker någon uppföljning efter avslut idag men att användandet av instrumentet ASI innehåller detta moment. Handläggarna uttrycker önskemål om mer resurser för att säkerställa uppföljningen. Vad gäller uppföljning av insatser inom haschprogrammet uppger handläggarna i barnoch ungdomsgruppen att behandlarna i haschprogrammet underrättar handläggarna om ungdomarna inte kommer till avtalade möten. I övrigt sker uppföljning efter avslutat deltagande i haschprogrammet enligt handläggarna. Socialnämndens arbetsutskott anger att tjänstemännen fortlöpande informerar om t ex placeringar. I verksamhetsberättelsen för 2009 redovisas hur många anmälningar respektive ansökningar som inkommit till missbruksgruppen, alkoholmottagningen respektive barn- och ungdomsgruppen. Dessutom redovisas antal genomförda utredningar samt antal beviljade insatser. För barn- och ungdomsgruppen, se även bilaga 4. Utfallet av beviljad insats redovisas endast för alkoholmottagningens verksamhet. 6.2 Bedömning och kommentarer Vi konstaterar att det, vad gäller uppföljning av insatser på individnivå, inte ges en samstämmig bild av i vilken utsträckning detta sker enligt de rutiner som finns. Nämnden bör, som en del av uppföljningen, ta del av underlag som visar i vilken utsträckning uppföljning på individnivå görs enligt gällande rutiner. Nämnden bör också, på övergripande nivå, följa upp de beviljade insatser som erbjuds inom ramen för missbruksvården. Vikten av ett sådant arbete betonas i de Nationella riktlinjerna för missbruksvård där Socialstyrelsen i sin sammanfattning skriver; Slutligen ser vi mot bakgrund av den stora bristen på ekonomiska utvärderingar av behandling och svårigheterna att jämföra behandlingar med varandra att verksamheterna måste bli bättre på att redovisa vad de gör. Försök att utveckla metoder och tekniker måste beledsagas av en mycket striktare redovisning av bl.a. vilka mål behandlingen har, vilken målgrupp som omfattas och behandlingens innehåll. En sådan stringens ger samtidigt ett underlag för analyser av kostnader och effekter Ur Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem s 11 14
15 7 Finns en struktur för samverkan? 7.1 Iakttagelser Samverkan inom socialförvaltningen Vad gäller samverkan inom socialförvaltningen anger handläggarna inom missbruksgruppen att de träffar barn- och ungdomsgruppen två gånger per vecka. På dessa möten finns det möjlighet att ta upp kortare ärenden eller att aktualisera ärenden. Vid behov hjälps grupperna åt med varandras ärenden. Vad gäller samverkan med försörjningsstöd anges att det under hösten sker en översyn av rutiner och att strukturen för samverkan mellan missbruksgruppen och försörjningsstöd ska förbättras. Representant för alkoholmottagningen anger att man träffar missbruksgruppen varannan vecka och behandlarna för personer med samsjuklighet varannan vecka. Rent generellt anger representanter för öppenvården att samverkan inom vård- och behandlingsgruppen fungerar bra. Ett förbättringsområde är dock för personer med samsjuklighet där de intervjuade anser att det finns behov av tätare möten mellan berörda inom vård- och omsorgsgruppen. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen uppger att samverkan med såväl missbruksgruppen, Älvan och haschprogrammet fungerar bra. Fältgruppen uttrycker behov av tätare möten med handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen för att tidigare kunna diskutera barn med riskbeteende Samverkan inom kommunen Socialchefen anger att samarbetet mellan kommunens förvaltningar fungerar väl. Fältarbetarna samarbetar framförallt med personal i skolan. Handläggarna inom missbruksgruppen och barn- och ungdomsgruppen anger att samarbetet med skolornas kontaktpersoner fungerar både inom grundskolan och gymnasieskolan även om det på vissa skolor fungerar bättre än på andra Samverkan med Region Skåne och andra externa aktörer Socialchefen anger att samarbetet med psykiatrin har blivit bättre de senaste åren. Arbetet med SIKTA har också bidragit till detta enligt socialchefen. Handläggarna inom missbruksgruppen har samma uppfattning. Däremot anser dessa handläggare att samverkan med primärvården är obefintlig. Representanter för öppenvården anser att samverkan med beroendevården fungerar bra. 15
16 Vad gäller samverkan med polisen anser handläggarna inom missbruksgruppen att den fungerar väl, det gäller såväl narkotikapolisen som den lokala polisen. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen anser att samverkan med externa aktörer fungerar bra men efterlyser mer kunskap kring vilka droger som florerar bland ungdomarna då de ibland får dessa frågor av föräldrar. Gruppledaren inom barn- och ungdomsgruppen uppger att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin fungerat allt bättre på senare år och att det har förts bra diskussioner med den nya ledningen inom barn- och ungdomspsykiatrin. 7.2 Bedömning och kommentarer Vi bedömer att det i stort sett finns en fungerande samverkan såväl inom vård- och behandlingsgruppen som mellan dessa och skola och polis. De förslag till förbättrad samverkan som framkommit i intervjuerna bör övervägas. Vad gäller samverkan mellan vård- och behandlingsgruppen och Region Skåne kan vi konstatera att samverkan med psykiatrin utvecklas i en positiv riktning. Samma förhållande råder inte för samverkan mellan vård- och behandlingsgruppen och primärvården enligt vad som framkommit i intervjuerna. Det är av yttersta vikt att nämnden lägger kraft på att säkerställa att denna samverkan fungerar tillfredsställande. I all samverkan är det viktigt att klargöra varför olika parter ska samverka, syfte och mål för samverkan måste klargöras. Det är viktigt med en tydlig struktur för den samverkan som sker såväl på övergripande nivå som på individnivå. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2007 betonas att; riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna och som kommer att ställa stora krav på samverkan och vissa delar samorganisation rekommendationer+riktlinjerna.pdf 16
17 8 Bilaga 1, Organisation 17
18 9 Bilaga 2, Missbruksgruppen, granskade rutiner Benämning Datering Utfärdad av Fastställd av Reviderat den Rutiner vid förhandsbedömning vad ansökan av vuxna Framgår ej Framgår ej Rutiner vid förhandsbedömning av anmälan Riktlinjer (och utredningsmall) vid utredning jml 11:1 SoL om vuxna missbrukare Utredning jml 7 LVM (lagen om vård av missbrukare) och ansökan om vård jml 11 LVM Framgår ej Framgår ej Omedelbart omhändertagande 13 LVM Framgår ej Framgår ej Rutiner för bistånd med droganalys Rutiner för remissförfarande till Psykiatrin/ResursTeamet Rutiner vid polisanmälan LOB Rutiner vid polisanmälan gällande trafiknykterhetsbrott Framgår ej Framgår ej Rutiner och kriterier för boende i träningslägenhet på Planteringsvägen Körkortsyttrande
19 10 Bilaga 3, Barn- och ungdomsgruppen, granskade rutiner Benämning Datering Utfärdad av Fastställd av Reviderat den Socialtjänstens rutiner vid handläggning av anmälan enligt SoL, Kap Odaterat Rutiner Förhandsbedömningar vid anmälningar gällande barn och ungdomar 0-18 år Beslutskriterier vid förhandsbedömning Omedelbart omhändertagande 6 LVU Odaterat Vårdplanering vid placering av barn och unga Vid placering i jourfamiljehem och familjehem Rutiner kring matchning av den unge och familjehemmet Ungdomsboende Rutiner vid ändrade förhållande i placeringar
20 11 Bilaga 4, Vård- och behandlingssektionen, verksamhetsåret 2009, barn- och ungdomsgruppen 11.1 Anmälningar 2009 Orsak Antal barnets behov 53 barn far illa 228 brister i hemmet 6 eget beteende 5 LOB 5 missbruk 19 misshandel, vuxen 1 narkotikabrott 7 polisförhör, ungdom 1 polisrapport 105 skolproblem 2 stödsamtal 1 20
21 11.2 Ansökan 2009 Orsak Antal barnets behov 13 barn far illa 1 boende 7 eget boende, ungdom 1 familjehem 1 kontaktfamilj/person 7 stödsamtal 13 Inledda barn- och ungdomsutredningar stycken 11.3 Beviljade insatser barn- och ungdom 2009 Typ av insats Antal droganalys 16 eftervård 1 extern behandling 1 haschprogram 5 kontaktfamilj SoL 8 kontaktperson SoL 8 21
22 Typ av insats Antal LVU 13 placering familjehem 8 placering HVB SoL 3 placering jourfamiljehem 4 placering SIS SoL 2 påverkansprogram 3 rast fält 1 sommarpraktik 8 stödkontakt 1 stödsamtal 5 ungdomsboende 6 ungdomstjänst 4 öppenvårdsgruppen Älvan 3 22
23 23
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs merwww.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun
www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merRiktlinjer för vård av vuxna missbrukare
Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merGranskning av missbruksvården i Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av missbruksvården i Motala kommun Juni 2008 Lena Brönnert Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag och
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merRevisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013
Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.
Läs merInstitutionsplaceringar barn och ungdomar
Revisionsrapport Institutionsplaceringar barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Niklas Sommelius Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förkortningar/definitioner... 2 1 Bakgrund och revisionsfråga...
Läs merBarn till missbrukare
Revisionsrapport Barn till missbrukare Finspångs kommun Oktober 2009 Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Uppdrag och revisionsfråga...6
Läs merESLÖVS KOMMUN 2011-08-24
20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merRiktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Läs merUppföljning av placerade barn
Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,
Läs merH we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn
H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn
Läs merGranskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merKvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län
Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet
Läs merSammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008
1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan
Läs merBilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun
Bilaga 35 Kvalitetsplan Socialförvaltningen Falköpings kommun Antagen av socialnämnden 2005 Reviderad 2011 Innehåll Sida Inledning...3 Våra utgångspunkter...3 Kvalitets- och målstyrningsprocessen...4 Kvalitetssystem...4
Läs merFAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt
Läs merRemissvar på motion om förstärkning av det preventiva alkohol- drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1:1 Socialkontoret Dnr SN/2015:264-034 Individ- och familjeomsorgen 2015-06-29 1/4 Handläggare Annica Westling Tel. 0152-296 80 Socialnämnden Remissvar på motion om förstärkning av det
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merVerksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merYttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga
Allmänna utskottet 2012 11 13 78 10 Socialnämnden 2012 11 22 186 12 Dnr 2012/411 751 Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Bilagor: Granskningsrapport
Läs merGäller from 2014-11-01
- - Gäller from 2014-11-01 1 Innehåll 1. Förutsättningar... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 3. Målgrupp... 4 4. Mål... 5 5. Gemensamma utgångspunkter... 5 5.1. Utgångspunkter för samverkan... 5 6. Regionala
Läs merFastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193
Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens
Läs merRemissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
Läs merBESLUT. Tillsyn av socialtjänstens missbruksvård i Norrköpings kommun
/(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-01-13 Dnr 8.5-24146/2014-8 1(13) Avdelning sydöst Lena Uddemar, Lena.Uddemar@ivo.se Socialnämnden Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Ärendet Tillsyn av
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merSvar på motion om förstärkning av det preventiva alkoholoch drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun
KS 22:1 Kommunstyrelsen ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:46-034 2015-09-21 1/2 Svar på motion om förstärkning av det preventiva alkoholoch drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merIntegrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården
Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Gunnel Hedman Wallin Anna Jedenius Moderator: Birgitta Hagström Missbruksuppdraget Regeringen gav Socialstyrelsen och länsstyrelserna uppdraget att förstärka
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merKommunkontoret i Bergsjö. 2. Ekonomirapport 2007-12. Delas ut vid mötet. 3. Träff med enhetschefer inom OA. 4. Internbudget 2008. Delas ut vid mötet
NORDANSTIGS KOMMUN Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden KALLELSE Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Onsdag 16 januari 2008 kl. 08:30 1. Val av justerare. 2.
Läs merRiktlinje för anhörigstöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra
Läs merRevidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri
1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se
Läs merRAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand
RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten
Läs merVärmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10
ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merBarn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merBarn och unga i familjehem
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merJan Plantin (M) K ristina Pettersson (S) Å ke Malmqvist (MP), ersättare för Karl Arne Larsson (C) 17. Medborgarkontoret, Östervåla 28 januari 2014
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (23) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 08.30 12.00 Beslutande Karl Arne Larsson (C), ordförande, 2 16, 18 22 Inga Lill Hellgre n (S) Susanne Stambolidou T ellebo
Läs merRiktlinjer Barn och familj
DATUM UTSKRIFT 2015-10-09 SIDA 1/18 OMRÅDE MYNDIGHETSUTÖVNING PROCESS HANDLÄGGNING BARN OCH FAMILJ GILTIGT INOM, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2015-09-15 DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merSOCIALNÄMNDEN 2016-2018
SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merInspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr 8.5-29206/2014
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-05-26 Diarienummer SCN-2015-0180 Socialnämnden Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr 8.5-29206/2014 Förslag
Läs merKvalitetsberättelse för år 2014 individ-och familjeomsorgen
Väsby välfärd, individ-och familjeomsorgen 2015-01-26 Kvalitets-och utvecklingsledare Carin Erlandh Engman 08-590 795 10 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2015:17 carin.erlandengman@upplandsvasby.se Kvalitetsberättelse
Läs merIndivid- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå
Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå Socialtjänstens uppdrag Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merSocialtjänstlagen SoL
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) Socialnämndens arbetsutskott 2015-09-01 83 Riktlinjer barn och familj (SN 2015.110) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden fastställer
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs merÅrsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)
Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess
Läs merGemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende
Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på
Läs merUppföljning av tidigare granskningar
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar Mönsterås kommun Åsa Bejvall Malin Kronmar Augusti 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1. Bakgrund 1 1.2. Kontrollmål/granskningsmål 1 1.3.
Läs merBilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0
Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merVerksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 2015-04-08
Verksamhetsplan 2015-04-08 Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 AVN 2015/0058-1 012 Antagen av chef för arbetsmarknadskontoret den 8 april 2015 ARBETSMARKNADSKONTORET 2 (21)
Läs merStadsområdesförvaltning Väster Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013 SOFV-2014-265 Sammanfattning
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-03-04 Vår referens Eva Hansson Socialsekreterare Tjänsteskrivelse Eva.Hansson@malmo.se Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013
Läs merFörslag till internkontrollmoment i internkontrollplan 2016 SOCN
Socialnämnden 2015-12-01 1 (7) Socialförvaltningen Enheten för kvalitet och utveckling SOCN/2015:195 Elin Lindh /070-086 21 44/ 13 Förslag till internkontrollmoment i internkontrollplan 2016 SOCN GE VÅRD
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Läs merKartläggning som grund för utveckling
Kartläggning som grund för utveckling Seminarium om att beakta barns behov av information, råd och stöd hur gör vi? Folkets Hus 11 12 november 2014, Med.dr. Leg psykolog, Beroendecentrum Stockholm Varför
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs mer2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål
PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merINDIVID& FAMILJEOMSORGSPLAN
INDIVID& FAMILJEOMSORGSPLAN 2012 2015 FÖRORD Individ och familjeomsorgsplan 2012-2015 Detta är den första planen för Individ- och familjeomsorg - IFO, i sitt slag och skall gälla under perioden 2012-2015.
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merGranskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna
R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008
Läs merARBOGA KOMMUN. Svar på medborgarförslag om att Arboga blir en kommun där man prioriterar arbetet med alkohol, narkotika och doping
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-04-26 Blad 11 Ksau 70 Dnr 246/2014-101 Svar på medborgarförslag om att Arboga blir en kommun där man prioriterar arbetet med alkohol, narkotika
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad
Läs merUppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning
Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...
Läs merVERKSAMHETSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN UTIFRÅN FASTSTÄLLDA POLITISKA INRIKTNINGSMÅL
1 VERKSAMHETSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN UTIFRÅN FASTSTÄLLDA POLITISKA INRIKTNINGSMÅL 1 Informera kommuninvånarna om socialtjänstens stöd för barn, unga och vuxna Information om socialtjänstens
Läs merOmsorgs- och socialförvaltningen. Upprättad: 2011-09-07 Ändrad:
Omsorgs- och socialförvaltningen Datum Upprättad: 2011-09-07 Ändrad: Regelverk för Lex Sarah, rapport, utredning, åtgärder och anmälan till Socialstyrelsen inom Ljusdals kommuns äldreomsorg, handikappomsorg
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 51 Kommunalisering hemsjukvård... 62 52 Delrapport barn som bevittnat våld i hemmet 2011... 63 53 Budget- och verksamhetsuppföljning tertial 1... 64 54 Budget 2013 Rambehov, drift...
Läs merMER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Läs merRevisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003
2003-12-01 Barn- och skolnämnd Öster Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Tekniska nämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport
Läs merPM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention
PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur
Läs merVetlanda Här växer både människor och företag
Vetlanda Här växer både människor och företag Aktualiseringar till familjesektionen 2011 (källa verksamhetsstatistik Procapita 2011, anledning till anmälan enligt uppgiftslämnaren. Statistikurval från
Läs merEgenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin
D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (18) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merInsatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet
PM 2009:135 RVII (Dnr 001-1158/2009) Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Läs merAdoptionshandläggning i Skåne
Adoptionshandläggning i Skåne En kartläggning av de skånska kommunernas handläggning av internationell adoption Adoptionshandläggning Gabriel Olsson 2009 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress:
Läs mer