Förstudie kommunens integrationsarbete

Transkript

1 Revisionsrapport Förstudie kommunens integrationsarbete Åre kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Revisionell bedömning Förslag till utveckling 1 2 Inledning Bakgrund och revisionskriterier Metod och avgränsning 2 3 Granskningsresultat Verksamheter och ansvar Bemanning Styrning av verksamheten Planer för utveckling av styrning och organisation Uppföljning av verksamheten 5 Bilaga: Definitioner Åre kommun

3 1 Sammanfattning Revisorerna har uppdragit till att göra en förstudie av hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetar med integration av flyktingar. Revisionsfrågan är: Är kommunens styrning, planering och uppföljning av integreringen av flyktingar tillräcklig? 1.1 Revisionell bedömning Vår sammanfattande revisionella bedömning är att kommunens styrning, planering och uppföljning av integreringen av flyktingar inte är tillfredsställande. Vi grundar vårt ställningstagande enligt följande: Integrationsverksamheten har successivt utvecklats och organisationen har under hand utvecklats. Rutiner och styrdokument har utvecklats under hand, men ytterligare utveckling behövs, bland annat täcks inte alla delar av verksamheten in. Strategi, handlingsplan och mål har inte utarbetats. Uppföljning av ekonomi sker kontinuerligt men en strukturerad uppföljning av verksamheten saknas. Brister i styrning (strategier, mål, styrdokument, rutinbeskrivningar) och uppföljning av verksamheten resulterar i en tungarbetad och otydlig verksamhet. Förstudien indikerar att en fördjupad granskning av verksamheten bör ske. Men då genomförda intervjuer redovisar att ett flertal åtgärder pågår för att få till stånd en bättre styrning och uppföljning (organisationsöversyn, utarbetande av strategi, handlingsplan och mål) rekommenderar vi att fördjupningen sker vid ett senare tillfälle. 1.2 Förslag till utveckling Vi lämnar följande förslag till vidare utveckling: Slutför pågående organisationsöversyn. Utarbeta och fastställ strategi, handlingsplan och mål för verksamheten. Utveckla och komplettera övriga styrdokument och riktlinjer. Utveckla uppföljning och rapportering av verksamheten. Åre kommun 1 av 5

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund och revisionskriterier Allt fler kommuner blir i högre grad mångkulturella vilket ställer särskilda krav på nämnderna beträffandeutformning och innehåll i den kommunala servicen och i myndighetsutövningen. För ett väl fungerande integrationsarbete krävs att styrelsen och nämnderna tar ett gemensamt ansvar och att kommunen samverkar med andra samhällsaktörer, företag, föreningsliv m.m. Åre kommun är en flyktingmottagande kommun. Detta innebär ett viktigt åtagande avseende integrationen av flyktingarna. Revisorerna har, utifrån en analys och bedömning av väsentlighet och risk, beslutat att genomföra en förstudie av hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetar med att anpassa verksamheten till det ökade behovet av integration. Förstudien ingår i 2011 års revisionsplan. Revisionsfråga: Är kommunens styrning, planering och uppföljning av integreringen av flyktingar tillräcklig? Kontrollmål: Följande kontrollmål/granskningsmål ingår i granskningen: 1. Finns fastställda mål, strategier, riktlinjer och handlingsplaner avseende integrationen av flyktingar? 2. Är dessa tillämpbara och tillräckliga? 3. Vilka planer finns för utveckling/förändring av mål, strategier, riktlinjer och planer för verksamheten? 4. Hur följer nämnderna upp att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål, strategier, riktlinjer och handlingsplaner som finns? 2.2 Metod och avgränsning I granskningen har en genomgång skett av tillgängliga riktlinjer och styrdokument för verksamheten. Kommunchef, verksamhetschef och integrationshandläggare flyktingsverksamheten har intervjuats. Åre kommun 2 av 5

5 3 Granskningsresultat 3.1 Verksamheter och ansvar År 2006 beslutade Åre kommun att ta emot flyktingar och att skriva sitt första avtal med Migrationsverket om nyanlända till Åre kommun. Integrationsverksamheten i Åre kommun består bland annat av: Verksamhet Mottagande av kvotflyktingar/- integrationsservice Enheten för ensamkommande flyktingbarn SFI Individuella programmet introduktionskurs Förberedelseklass, Svenska som andra språk, Modersmålsundervisning Samhällsorientering Ansvarig nämnd och förvaltning Kommunstyrelsen, verksamhetsförvaltningen centralt Socialnämnden, individ- och familjeomsorgen Barn- och utbildningsnämnden, verksamhetsförvaltningen Komvux Barn- och utbildningsnämnden, verksamhetsförvaltningen gymnasieskolan Barn- och utbildningsnämnden, verksamhetsförvaltningen grundskolan (för närvarande i Mörsil, från nästa år på flera grundskolor) Barn- och utbildningsnämnden, verksamhetsförvaltningen Övriga kommunala enheter som berörs av verksamheten är Årehus AB, förskolan och individ- och familjeomsorgen. Verksamhetens olika delar finns således både ansvarsmässigt och geografiskt på olika platser. För den nyanlände ska kontakter snarast upprättas med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, hälsocentralen och banken. Lägenhet ska utrustas så att den blir beboelig. Därutöver ingår att återsöka medel från Migrationsverket, dokument- och akthantering, rutiner för ersättning, tolksamtal, information, kontakter med fastighetsägare, länssamverkan och övriga kontakter med Migrationsverket, ärendehantering och intern rapportering inom kommunen m.m. För närvarande är ca 45 personer inskrivna i integrationsverksamheten i Åre kommun varav 8 ensamkommande barn (Duved). Åre kommun 3 av 5

6 3.2 Bemanning Verksamheten kom igång i liten skala. Inledningsvis sköttes verksamheten av en samordnare/handläggare. Kompetens och insikt avseende mottagandet saknades inledningsvis. Samordnaren/handläggaren fick på egen hand ta reda på lagstiftning, upprätta rutiner och samverka med länets övriga kommuner för att skaffa sig nödvändig kunskap. När verksamheten underhand växte uppstod problem med sårbarhet och för stor arbetsbörda för samordnaren/handläggaren. Ytterligare en person (assistent) anställdes på deltid för att sköta praktiska frågor som hämtning på flygplatsen, anskaffning och uppsättande av möbler, medföljare tillförsäkringskassa, hälsocentral och liknande. Verksamheten på SFI ökade och integrationsverksamheten bekostade en tjänst av dåvarande två. År 2009 slutade både samordnaren/handläggaren och assistenten. Tjänsterna återbesattes. Beslut fattades att skaffa samma journalhanteringsmodul (Treserva) som används inom individ- och familjeomsorgen och hemvården. Samtidigt beslutades en ny reform för integrationsverksamheten och verksamheten fortsatte att växa. Verksamheten tillfördes därför ytterligare en tjänst genom att samordnar-/handläggartjänsten delades till två separata tjänster. 3.3 Styrning av verksamheten Som framgått tidigare har styrning av verksamheten successivt vuxit fram efter kommunens beslut att ta emot flyktingar. Den politiska styrningen utgörs i huvudsak av beslutet att ta emot flyktingar och att teckna avtal med Migrationsverket. Något specifikt mål för verksamheten finns inte i kommunens utvecklingsplan. Någon strategi och handlingsplan avseende verksamheten finns inte heller. I granskningen har följande styrdokument återfunnits: Dokument Information om introduktionsplanen och introduktionsersättningen Riktlinjer för mottagande av barn och ungdomar med annat modersmål än svenska Rutiner för mottagande på skolnivå och checklista för inskrivningssamtal Nya regler för introduktionsersättning i Åre kommun Ekonomiskt bistånd till nyanlända Beslutsfattare och datum Samordnare, ej daterad Skolchef, gäller från Skolchef, gäller från Integrationssamordnare, gäller från Under upprättande Styrdokument saknas avseende mottagande till förskolan. Åre kommun 4 av 5

7 3.4 Planer för utveckling av styrning och organisation Av genomförda intervjuer framgår att något specifikt mål för verksamheten ska tillkomma i 2012 års utvecklingsplan. Genomförda intervjuer indikerar även behov a strategier för verksamheten, detta bedöms som viktigt för kommuninvånare, personal och nyanlända. I intervjuerna redovisas att planer finns att utarbeta strategi och handlingsplan. En översyn av verksamheten pågår. Översynen avser bland annat organisering, ansvar och chefsuppdraget. 3.5 Uppföljning av verksamheten Samordnaren har vid något tillfälle informerat kommunstyrelsen om integrationsverksamheten. Redovisning av ekonomi avseende ensamkommande barn sker till socialnämnden. I övrigt redovisas verksamhetens ekonomi i ordinarie budgetuppföljningar, vid delårsrapporter och i årsredovisning. Skolverket har genomfört en tillsyn av kommunens SFI innan sommaren Kommunen har i tillsynen besvarat ett formulär/verksamhetsredogörelse. Kommunen har ännu inte fått någon rapport över resultatet av tillsynen. Projekt- och uppdragsledare Åre kommun 5 av 5

8 Bilaga Förstudie kommunens integrationsarbete Definitioner Ensamkommande flyktingbarn Definitionen av ensamkommande asylsökande barn/ungdomar är att de saknar föräldrar eller annan legal vuxen företrädare vid inresan till Sverige eller som av någon annan anledning blir ensamma sedan de kommit hit. Från den 1 juli 2006 gäller att ansvaret för asylsökande ensamkommande flyktingbarn delas mellan stat och kommun. Vissa kommuner har träffat överenskommelse med Migrationsverket om mottagande och ansvarar då för barnens/ungdomens boende och omvårdnad 1. Det finns två varianter av avtalsformulering: Att ett på förhand bestämt antal barn/ungdomar tas emot, som sedan placeras i familjehem eller annat boende som det redan finns tillgång till i kommunen. Bygger upp ett mottagande där kommunen tillhandahåller x antal platser, det vill säga ett fortlöpande avtal. När barnet/ungdomen av Migrationsverket har anvisats plats i en kommun gäller det som vistelsekommun och denna kommun ansvarar för barnets/- ungdomens väl 2. Kommunens socialnämnd ansvarar för att utreda och fatta beslut om vad som är bäst för barnet/ungdomen. Utredningen handlar exempelvis om var barnet/ungdomen ska bo samt om barnet/ungdomen behöver särskild vård och omsorg. Boendeformen kan delas in i två huvudgrupper; Hem för vård eller boende (ett särskilt inrättat boende för mottagande av ensamkommande flyktingbarn eller ett där det redan finns andra placerade barn) Familjehem Kommunen ska så snart som möjligt efter barnets/ungdomens ankomst till Sverige utse en god man som har till uppgift att tillvarata barnets/ungdomens rättigheter. Den gode mannen agerar både som förmyndare och vårdnadshavare för barnet/ungdomen. På detta sätt blir den gode mannen barnets/ungdomens företrädare, som på ett heltäckande sätt kan ta tillvara 1 3 andra stycket lag (1194:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) samt prop. 2005/06:46 s andra stycket LMA Åre kommun 1 av 2

9 Bilaga Förstudie kommunens integrationsarbete barnets/ungdomens intressen i Sverige och verka för barnets/ungdomens bästa 3. Deltagande i skolverksamhet är av stor betydelse oavsett om barnen stannar i Sverige eller återvänder till hemlandet. Yngre barn deltar normalt i kommunal förskoleverksamhet. Barn i skolpliktig ålder går i grundskolan och barn över 16 år erbjuds gymnasieskola eller motsvarande. Undervisningsansvaret vilar på den kommun där barnet vistas 4. De asylsökande barnen/ungdomarna har rätt till vård på samma villkor som alla andra barn/ungdomar i Sverige. Landstingen får ersättning av staten för att ge barnen/ungdomarna den hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och den tandvård de behöver 5. Asylsökande De som kommer till Sverige för att söka asyl kan ansöka om asyl vid gränsen eller på någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. Dessa enheter finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Varje ansökan prövas individuellt och om den sökande har skäl, som enligt utlänningslagen ger rätt till asyl eller skydd, är det Migrationsverkets sak att snabbt ge uppehållstillstånd. Har den sökande inga asyl- eller skyddsskäl prövar Migrationsverket om det finns andra skäl för att få stanna i Sverige, till exempel familjeanknytning eller särskilt ömmande omständigheter. Den som får sin asylansökan beviljad får i regel permanent uppehållstillstånd (PUT). Detta innebär rätten att bosätta sig i Sverige för gott. Etableringsreformen Den 1 december 2010 genomfördes etableringsreformen där arbetsförmedlingen fick ansvaret för den nyanländes etablering på arbetsmarknaden och upprättande av etableringsplan för att få ersättning från försäkringskassan fram till egen försörjning. Ansvaret för dem som var inskrivna i kommunen dessförinnan ligger fortfarande kvar hos kommunen. Kvar hos kommunen ligger för samtliga nyanlända ansvaret att teckna avtal om mottagande, att skaffa bostäder, den första kontakten och ersättning den allra första tiden, SFI (svenska för invandrare), förberedelseklass inom grundskolan och motsvarande inom gymnasieskolan, samhällsorientering m.m. 3 3 lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn. 4 4 förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för asylsökande m.fl. 5 1 förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande. Åre kommun 2 av 2