Torshälla stads nämnds delårsrapport

Torshälla stads nämnd 2016-09-12 Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:100 Annette Johansson 016-710 70 28 1 (4) Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnds delårsrapport 2 2016 Förslag till beslut Delårsrapport 2, januari till augusti 2016, godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Torshälla stad fortsätter att växa och öka sin attraktionskraft som ort. Antalet invånare ökar stadigt, vid årsskiftet hade Torshälla ca 9400 invånare. De positiva trenderna bidrar till att behovet av service och tjänster ökar. Var fjärde invånare (25,3 %) i Torshälla är över 65 år. Vilket ställer krav på fler och olika typer av boenden för äldre samt hemtjänst. Den positiva trenden av att fler vill bo i Torshälla leder till att vi ser ett tydligt behov av förstärkning inom vissa verksamheter för att kunna ge fortsatt kvalitativ service. Ett resultat av utökning av service och tjänster är att ledningsorganisationen för Torshälla stads förvaltning kommer att utvecklas/förändras. Beslut om inriktning och genomförande fattas av kommunfullmäktige den 15 december 2016. Värna demokrati Resultat av SCB s mätningar kommer först senare i höst, och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Det pågår arbete i alla nämndens verksamheter för ett ökat brukarinflytande. Ortutvecklingsarbetet och förberedelserna för Torshälla 700 år 2017 har genomförts med en bred förankring och delaktighet bland såväl boende, näringsidkare som föreningsliv. Utbildning Förskolan Barnantalet i Torshällas förskolor beräknas vara 464 barn i september 2016. Detta är 14 barn fler än motsvarande månad 2015. Antalet förskoleavdelningar har ökat från 26,5 i september 2015 till 29 förskoleavdelningar september 2016. Detta innebär att det nu finns överkapacitet och arbetet pågår intensivt med att se över och dimensionera verksamheten efter behov. Samtliga förskolor har fortsatt arbeta med att synliggöra och utmana barnens lärprocesser. Läroplanens strävansmål har kopplats tydligare till den pedagogiska dokumentationen. Antalet nyanlända barn ökar i förskolan och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland barnen och deras vårdnadshavare. Grundskolan Elevantalet i Torshällas skolor har ökat de senaste åren och uppgår nu till 1153 elever. Ökningen beräknas fortsätta och olika lösningar för utökning av lokaler är Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun 2016-09-12 / 2 (4) under framtagning. Betygsresultaten är något sämre än föregående år men processen bedöms ändå utvecklas positivt. Skolorna har tagit emot ett stort antal nyanlända elever i alla årkurser och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna och ge dem goda förutsättningar i sin andraspråksutveckling. Skolorna har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten och elevhälsoarbetet har utvecklats. Båda dessa faktorer bedöms ha bidragit till den positiva utveckling som skett, där elever och deras familjer får stöd tidigare. Även utveckling av fritidshemmens uppdrag i förhållande till de nya allmänna råden är positiv. Vård och sociala tjänster Barn och unga Resultatet är förbättrat i processen i jämförelse med delår 1. Inflödet på ärenden är fortsatt högt men rekryteringen har varit framgångsrik och vakanserna är tillsatta. Utredningstiderna har kortats ner och barnsamtal för risk- och skyddsbedömningar är genomförda. Det goda samarbetet mellan socialtjänsten, förskolan och skolan innebär att fler familjer kan få hjälp och stöd till självhjälp mycket tidigare i processen. Vuxna Andelen vuxna som beretts vård på institution har fortsatt minska under 1:a halvåret 2016. Antalet vårddygn både på institution och i familjehem är lägre jämfört med föregående år. Kostnaderna per vårddygn är inte orimliga utan håller sig inom målet. Under perioden har uppsökande och motiverande arbete i nära samarbete mellan boendestöd/uppsökare, biståndshandläggare och försörjningsstöd bidragit till att tillgodose behov på frivillig väg och på hemmaplan vilket bidragit till att minska antalet vårddygn. Hemmaplansvården används maximalt, men behovet av missbruksvård på grund av sammansatta och komplexa vårdbehov gör att vård på institution krävs när alternativ och likvärdig vård inte kan ges på hemmaplan. Äldre Resultat av Socialstyrelsens enkäter kommer först senare i höst, och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Samtliga enheter har arbetat intensivt för att bibehålla och stärka den nöjdhet som 2015 års enkätresultat visade. Utvecklingen av korttidsboende har genomförts och kommer att fortsätta i samarbete med vårdoch omsorgsförvaltningen. Inom hemtjänsten har mindre team bildats i syfte att minska antalet medarbetare som besöker en och samma vårdtagare. Kultur och berikande fritid Resultat av SCB s mätningar kommer först senare i höst, och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Kultur och fritidsverksamheterna har genomfört flertalet insatser i syfte att öka tillgängligheten och attraktiviteten. Antalet besökare inom nämndens ungdomsverksamhet har ökat med 120% på en 3-års period. Även övriga kulturverksamheter; Ebelingmuseet, biblioteket och sommartorget har haft en ökande besöksfrekvens. Det ökande deltagandet och besöksantalet i verksamheterna kan antas bero på en upplevelse av nöjdhet och god upplevd kvalitet. Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun 2016-09-12 / 3 (4) Miljö- och samhällsbyggnad Förberedelser och planering för nytt vård- och omsorgsboende samt lokaler för skolan, pågår med full kraft. Ett arbete för en utvecklingsplan för Torshälla har påbörjats tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen, och beräknas vara klar till årsskiftet. Arbetet inom ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla har fortsatt, och fått en extra skjuts av Torshällas 700 års jubileum som planeras till 2017. Arbetet omfattar bland annat att skapa attraktiva stadsmiljöer, bättre trafiksäkerhet samt tillgänglighetsanpassningar. Arbetet med Storgatans nya utformning fortgår enligt plan. Samhällsskydd och beredskap Resultat av SCB s mätningar kommer först senare i höst, och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Näringsliv och arbete Arbetet med att göra en fördjupad handelsanalys har inletts och förväntas leda fram till en handelsutvecklingsstrategi för Torshälla. Redan idag pågår ett intensivt arbete tillsammans med näringslivet inom ramen för ortsutvecklingen och Torshälla 700 år. Ställplatser för husbilar har byggts vid gästhamnen som ett led att utveckla besöksnäringen. Antalet hushåll med försörjningsstöd är lägre än för motsvarande period förra året, och minskningen har främst skett inom målgruppen 18-24 år. Dock är kostnaden något högre i jämförelse med samma period förra året. Processkvalitet En utredning om Torshällas samverkan/-organisering med övriga fackförvaltningar har genomförts och fyra olika förslag har tagits fram. Förslagen är på remiss till nämnder och bolag under perioden september-oktober 2016. Matsvinnet har minskat drastiskt inom förskola och skola. Arbetet med ökad jämställdhet har fortsatt och gett en ökad medvetenhet om betydelsen av perspektivet, som i sin tur påverkar bemötande och leverans av service. Medarbetare Arbete har inletts för att skapa attraktivitet för olika bristyrken. Även arbetet för att behålla medarbetare i organisationen har stärkts genom att utveckla metoder för kompetensförsörjning och attraktiva karriärvägar, har inletts. Sjukfrånvaron är fortsatt hög. Ekonomi Torshälla stads nämnd gör ett minusresultat för perioden på -8,7 mkr. Beräknad prognos på helår är 6,9 mkr. Bilagor: Rapport av systematik uppföljning av anmälda kränkningar till huvudman januari-juni 2016 TORSHÄLLA STADS FÖRVALTNING Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun 2016-09-12 / 4 (4) Ingrid Sköldmo förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen Eskilstuna den stolta Fristaden

TSN Datum 1 (59) 2016-09-12 TSN/2016:100 Delårsrapport 2 Torshälla stads nämnd

2 (59) Innehåll Inledning...4 Sammanfattning...5 Värna demokrati...5 Utbildning...5 Vård och sociala tjänster...5 Kultur och berikande fritid...6 Miljö- och samhällsbyggnad...6 Samhällsskydd och beredskap...6 Näringsliv och arbete...6 Processkvalitet...6 Medarbetare...7 Ekonomi...7 Hållbar utveckling...8 Att värna demokrati...8 Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande...8 Tillhandahålla stöd till förtroendevalda...11 Genomföra granskning och tillsyn av verksamhet...11 Skapa förutsättningar för att invånarna ska uppleva ökad trygghet...12 Att tillgodose behovet av utbildning...12 Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola...12 Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola...21 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster...30 Ge stöd och vård till barn och unga...31 Ge stöd och vård till vuxna...33 Ge stöd och vård till äldre...35 Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid...37 Skapa förutsättningar för kultur och fritid...38 Genomföra verksamheter för kultur och fritid...39 Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material...41 Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete...42 Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljöer...42 Tillhandahålla drift och underhåll av byggnader och stadsmiljöer...42 Tillhandahålla miljö- och naturvård...43 Att främja näringsliv och arbete...44 Främja etableringar...44 Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder...44

3 (59) Tillhandahålla försörjningsstöd...45 Effektiv organisation...46 Processkvalitet...46 Tillgodose behovet av kvalitetsutveckling...47 Tillgodose behovet av kommunikation...49 Tillgodose behovet av IT stöd...49 Medarbetare...49 Tillgodose behovet av kompetensförsörjning...49 Ekonomi...53 Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning...55

Inledning Eskilstuna kommunkoncern har ett styrsystem med en vision för hur Eskilstuna ska vara som geografisk ort 2020. Styrsystemet skapar förutsättning för en långsiktig och stabil styrning över mandatperioderna för att nå det tillstånd som beskrivs i visionen Eskilstuna- den stolta fristaden. Vägen till visionen går via fyraåriga strategiska inriktningar med strategiska mål som visar vad majoriteten vill åstadkomma för invånarna, brukarna och kunderna under mandatperioden. 4 (59) Den strategiska inriktningen bryts ner i årsplaner och verksamhetsplaner för respektive nämnd och bolag, som visar vilka prioriteringar och åtaganden som görs respektive år för att nå de strategiska målen för mandatperioden och utfallet av åtaganden. Årsplanerna och verksamhetsplanerna följs upp löpande under året i två delårsrapporter och slutligen i verksamhetsberättelser för nämnder och bolag samt i kommunkoncernens årsredovisning, där det sker en bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen. Delårsrapport 2 avser perioden januari-augusti. Färg- och teckenförklaring Definitioner Indikatorer: Ska hjälpa till att bedöma om det strategiska målet är nått eller på väg att nås. Nyckeltal: Visar utvecklingen av den löpande verksamheten under året. Processmål: De fyraåriga resultat som ska uppnås i våra verksamhetsprocesser för invånare/brukare/kund. Processmål som har ett nummer som inledning är organisationsindikatorer från den strategiska inriktningen. Styrtal: Är en nivåsättning av indikatorn eller nyckeltalet som hjälper oss att bedöma den nivå vi vill uppnå (börläge). Trend: Trendvärde används bland nyckeltal, till exempel sjukfrånvaro. Det är ett rullande tolvmånaders medeltal av utfallsvärdena. Åtagande: Åtaganden anger vad nämnden/bolagsstyrelsen i sin verksamhetsplan åtar sig att uppnå eller genomföra för att bidra till att kommunen uppnår strategiska mål och processmål. Åtagande som inleds med KF{nr} är åtaganden som är beslutade av fullmäktige för att stödja den strategiska inriktningen.

5 (59) Sammanfattning Torshälla stad fortsätter att växa och öka sin attraktionskraft som ort. Antalet invånare ökar stadigt, vid årsskiftet hade Torshälla ca 9400 invånare. De positiva trenderna bidrar till att behovet av service och tjänster ökar. Var fjärde invånare (25,3 %) i Torshälla är över 65 år. Vilket ställer krav på fler och olika typer av boenden för äldre samt hemtjänst. Den positiva trenden av att fler vill bo i Torshälla leder till att vi ser ett tydligt behov av förstärkning inom vissa verksamheter för att kunna ge fortsatt kvalitativ service. Ett resultat av utökning av service och tjänster är att ledningsorganisationen för Torshälla stads förvaltning kommer att utvecklas/förändras. Beslut om inriktning och genomförande fattas av Kommunfullmäktige den 15 december 2016. Värna demokrati Resultat av SCB s mätningar kommer först senare i höst, och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Det pågår arbete i alla nämndens verksamheter för ett ökat brukarinflytande. Ortutvecklingsarbetet och förberedelserna för Torshälla 700 år 2017 har genomförts med en bred förankring och delaktighet bland såväl boende, näringsidkare som föreningsliv. Utbildning Förskolan Barnantalet i Torshällas förskolor beräknas vara 464 barn i september 2016. Detta är 14 barn fler än motsvarande månad 2015. Antalet förskoleavdelningar har ökat från 26,5 i september 2015 till 29 förskoleavdelningar september 2016. Detta innebär att det nu finns överkapacitet och arbetet pågår intensivt med att se över och dimensionera verksamheten efter behov. Samtliga förskolor har fortsatt arbeta med att synliggöra och utmana barnens lärprocesser. Läroplanens strävansmål har kopplats tydligare till den pedagogiska dokumentationen. Antalet nyanlända barn ökar i förskolan och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland barnen och deras vårdnadshavare. Grundskolan Elevantalet i Torshällas skolor har ökat de senaste åren och uppgår nu till 1153 elever. Ökningen beräknas fortsätta och olika lösningar för utökning av lokaler är under framtagning. Betygsresultaten är något sämre än föregående år men processen bedöms ändå utvecklas positivt. Skolorna har tagit emot ett stort antal nyanlända elever i alla årkurser och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna och ge dem goda förutsättningar i sin andraspråksutveckling. Skolorna har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten och elevhälsoarbetet har utvecklats. Båda dessa faktorer bedöms ha bidragit till den positiva utveckling som skett, där elever och deras familjer får stöd tidigare. Även utveckling av fritidshemmens uppdrag i förhållande till de nya allmänna råden är positiv. Vård och sociala tjänster Barn och unga Resultatet är förbättrat i processen i jämförelse med delår 1. Inflödet på ärenden är fortsatt högt men rekryteringen har varit framgångsrik och vakanserna är tillsatta. Utredningstiderna har kortats ner och barnsamtal för risk- och skyddsbedömningar är genomförda. Det goda samarbetet mellan socialtjänsten, förskolan och skolan innebär att fler familjer kan få hjälp och stöd till självhjälp mycket tidigare i processen.

6 (59) Vuxna Andelen vuxna som beretts vård på institution har fortsatt minska under 1:a halvåret 2016. Antalet vårddygn både på institution och i familjehem är lägre jämfört med föregående år. Kostnaderna per vårddygn är inte orimliga utan håller sig inom målet. Under perioden har uppsökande och motiverande arbete i nära samarbete mellan boendestöd/uppsökare, biståndshandläggare och försörjningsstöd bidragit till att tillgodose behov på frivillig väg och på hemmaplan vilket bidragit till att minska antalet vårddygn. Hemmaplansvården används maximalt, men behovet av missbruksvård på grund av sammansatta och komplexa vårdbehov gör att vård på institution krävs när alternativ och likvärdig vård inte kan ges på hemmaplan. Äldre Resultat av Socialstyrelsens enkäter kommer först senare i höst, och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Samtliga enheter har arbetat intensivt för att bibehålla och stärka den nöjdhet som 2015 års enkätresultat visade. Utvecklingen av korttidsboende har genomförts och kommer att fortsätta i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen. Inom hemtjänsten har mindre team bildats i syfte att minska antalet medarbetare som besöker en och samma vårdtagare. Kultur och berikande fritid Resultat av SCB s mätningar kommer först senare i höst, och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Kultur och fritidsverksamheterna har genomfört flertalet insatser i syfte att öka tillgängligheten och attraktiviteten. Antalet besökare inom nämndens ungdomsverksamhet har ökat med 120% på en 3-års period. Även övriga kulturverksamheter; Ebelingmuseet, biblioteket och sommartorget har haft en ökande besöksfrekvens. Det ökande deltagandet och besöksantalet i verksamheterna kan antas bero på en upplevelse av nöjdhet och god upplevd kvalitet. Miljö- och samhällsbyggnad Förberedelser och planering för nytt vård- och omsorgsboende samt lokaler för skolan, pågår med full kraft. Ett arbete för en utvecklingsplan för Torshälla har påbörjats tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen, och beräknas vara klar till årsskiftet. Arbetet inom ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla har fortsatt, och fått en extra skjuts av Torshällas 700 års jubileum som planeras till 2017. Arbetet omfattar bland annat att skapa attraktiva stadsmiljöer, bättre trafiksäkerhet samt tillgänglighetsanpassningar. Arbetet med Storgatans nya utformning fortgår enligt plan. Samhällsskydd och beredskap Resultat av SCB s mätningar kommer först senare i höst, och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Näringsliv och arbete Arbetet med att göra en fördjupad handelsanalys har inletts och förväntas leda fram till en handelsutvecklingsstrategi för Torshälla. Redan idag pågår ett intensivt arbete tillsammans med näringslivet inom ramen för ortsutvecklingen och Torshälla 700 år. Ställplatser för husbilar har byggts vid gästhamnen som ett led att utveckla besöksnäringen. Antalet hushåll med försörjningsstöd är lägre än för motsvarande period förra året, och minskningen har främst skett inom målgruppen 18-24 år. Dock är kostnaden något högre i jämförelse med samma period förra året. Processkvalitet En utredning om Torshällas samverkan/-organisering med övriga fackförvaltningar har genomförts och fyra olika förslag har tagits fram. Förslagen är på remiss till nämnder och bolag under perioden september-oktober 2016.

Matsvinnet har minskat drastiskt inom förskola och skola. Arbetet med ökad jämställdhet har fortsatt och gett en ökad medvetenhet om betydelsen av perspektivet, som i sin tur påverkar bemötande och leverans av service. 7 (59) Medarbetare Arbete har inletts för att skapa attraktivitet för olika bristyrken. Även arbetet för att behålla medarbetare i organisationen har stärkts genom att utveckla metoder för kompetensförsörjning och attraktiva karriärvägar, har inletts. Sjukfrånvaron är fortsatt hög. Ekonomi Torshälla stads nämnd gör ett minusresultat för perioden på -8,7 mkr. Beräknad prognos på helår är 6,9 mkr.

Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. 8 (59) Att värna demokrati Nämndens åtagande Utifrån den internationella utvecklingen ska kommunkoncernen, utifrån sina respektive uppdrag, identifiera hur man kan förebygga och stödja inom integrationsområdet. (KS, alla nämnder och bolag) Syftet är att nyanlända ska få en snabbare integration och möjlighet att kunna skapa sig en livsplattform. Alla i kommunkoncernen behöver bidra med allt från boende, bra skolstart, möten med flyktingguider/språkvänner, kunskap i det svenska språket, validering av utbildning och stimulanser, till deltagande i förenings- och organisationsliv och arbete samt egen försörjning. Pågår enligt plan Resultat: Arbetet pågår på skolor och förskolor, se uppföljning inom området nyanländas lärande. Inom Ung fritid pågår arbetet i samverkan med Ung fritid i Eskilstuna för att öka kvaliteten på mottagandet av nyanlända i verksamheten. Ung fritid har etablerat kontakt med HVB-hem i kommunen för att informera om utbudet och i dialog ta reda på vilka behov som finns. Ebelingmuseet har påbörjat ett samarbete kring artikel 31 i Barnkonventionen genom ett projekt finansierat av arvsfonden, "Berättelser i en väska" där ungdomar från HVB-hemmen deltar. Ungdomarna arbetar tillsammans med muséets pedagog samt två konstnärer i konstverkstaden med sina berättelser som gestaltas i form av ett innehåll i en väska. Väskorna kommer sedan att visas upp i en utställning. Analys: Projektet pågår utifrån framtagen plan och är mycket uppskattat av deltagarna. Slutsats: Fullständig analys och slutsats kommer att ske när projektet genomförts i sin helhet. Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande Stor kraft läggs på det goda mötet för att ge invånarna möjlighet till insyn, inflytande och dialog i Torshälla. Arbetet med kontinuerligt utveckla medborgardialoger fortsätter samt att "öppna forum" inom olika områden genomförs. Systematiskt arbete med brukarinflytande pågår på alla enheter. Orts- och stadsutvecklingsarbetet lägger fortsatt stort fokus på att möjliggöra insyn, dialog och medskapande i Torshällas utveckling. Processmål Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för målet ska öka till 45 procent för både kvinnor och män till år 2019, att jämföras med 37 procent 2015. Uppgifterna hämtas från rapporten "Medborgarundersökning" som framställs av SCB. Redovisning i februari året efter. Frågeavsnitt C. Om invånarnas inflytande i kommunen. (Frågeområden: Tillgänglighet, Information, öppenhet, Påverkan, Förtroende) Ännu inget resultat Utfall: Inga nya resultat finns att redovisa. SCB:s medborgarundersökning 2016 kommer att redovisa Torshällas resultat utbrutet. Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för målet ska öka till 45 procent för både kvinnor och män till år 2019, att jämföras med

Processmål 37 2015. 9 (59) Medborgarnas syn på sin möjlighet till inflytande följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. 2016: 39 2017: 41 2018: 43 2019: 45 Utgångsvärde 2014: Torshälla 38 Eskilstuna 37 Ännu inget resultat Utfall: Inga nya resultat finns att redovisa. SCB:s medborgarundersökning 2016 kommer att redovisa Torshällas resultat utbrutet. 2019 ska medborgarindex vara 75 på hur kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Detta visar en samlad bild av kommunens satsningar på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. 2016: 60 2017: 65 2018: 70 2019: 75 Utgångsvärde 2015: 63 Ännu inget resultat Utfall: Inget nytt resultat finns att redovisa. Ny mätning av medborgarindex med Torshällas resultat utbrutet sker under hösten 2016. Det sammanfattande betygsindexet nöjd-medborgar-index (NMI) 2015, blev 53 för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i hela Eskilstuna kommun. Nämndens åtagande Alla invånares upplevelse av insyn, dialog och inflytande ska förbättras och fördjupas. Målet är uppnått när nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning uppgår till minst index 45 (2016). Arbetssätt för att bättre involvera barn och ungdomars synpunkter i den kommunala organisationen ska fortsätta att utvecklas. (KS samtliga bolag, nämnder) Syftet är att skapa förutsättningar för invånare i Eskilstuna kommun att kunna vara delaktiga och uppleva förtroende för den kommunala servicen. Kommunen kan skapa förutsättningar för invånarna att vara delaktiga och påverka i den kommunala politiska processen och i kommunala verksamheter, och därmed bidra till ökad nöjdhet. Det är viktigt att påpeka att det finns andra faktorer som påverkar känslan av delaktighet och inflytande samt att det varierar mycket i olika grupper i samhället (utifrån till exempel kön, ålder, utbildning och socioekonomiska faktorer). En utgångspunkt är att det behövs ett stabilt utvecklingsarbete över tid, där såväl de politiska organen som verksamheterna är berörda och arbetar med frågan. Det finns många olika metoder när det gäller att skapa inflytande och delaktighet och det bör anpassas utifrån ansvarsområde och situation vilken metod som bör användas. Utifrån åtagandet kommer en strategi arbetas fram i processteamet för insyn, dialog och inflytande. Pågår enligt plan Resultat: Inga nya resultat finns att redovisa. SCB:s medborgarundersökning 2016 kommer att redovisa Torshällas resultat utbrutet. Många aktiviteter pågår för att skapa möjlighet till insyn och inflytande, till exempel: I förskolan genomförs föräldramöten både i drop-in-form och workshop-form. Barnen har fått

Nämndens åtagande vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av utvecklingssamtal. Inom kostverksamheten pågår löpande klassbesök i grundskolan för att skapa dialog om maten och måltiden. I grundskolan är eleverna delaktiga till att utforma sina studier genom elevens val, där eleven kan välja en fördjupning i ett ämne efter intresse. I dessa forum har det skapats möjligheter för barn och unga att framföra sina synpunkter och ha reellt inflytande. Politiker finns regelbundet på Torshälla direkt för dialog med invånare och besökare. Analys: Nöjd inflytande- index (NII) för hela Eskilstuna kommun blev 38, år 2015. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med hösten 2014 då NII var 37. Mätningen 2016 kommer att visa Torshälla stad utbrutet. Forum och former för barns och ungas delaktighet finns i de flesta verksamheter. Däremot är det oklart hur deras synpunkter tas tillvara för fortsatt utveckling. Slutsats: Många av de aktiviteter som pågår riktar in sig mot det goda mötet, för att skapa dialog och bygga relationer. Systematiken kring insamladet av framförallt barns och ungas synpunkter behöver utvecklas. 10 (59) Alla invånares, upplevelse av insyn, dialog och inflytande ska förbättras och fördjupas. Målet är uppnått när nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning uppgår till minst index 45 (2016). Arbetssätt för att bättre involvera barn och ungdomars synpunkter i den kommunala organisationen ska fortsätta att utvecklas. (KS samtliga bolag, nämnder) Syftet är att skapa förutsättningar för invånare i Eskilstuna kommun att kunna vara delaktiga och uppleva förtroende för den kommunala servicen. Kommunen kan skapa förutsättningar för invånarna att vara delaktiga och påverka i den kommunala politiska processen och i kommunala verksamheter, och därmed bidra till ökad nöjdhet. Det är viktigt att påpeka att det finns andra faktorer som påverkar känslan av delaktighet och inflytande samt att det varierar mycket i olika grupper i samhället (utifrån till exempel kön, ålder, utbildning och socioekonomiska faktorer). En utgångspunkt är att det behövs ett stabilt utvecklingsarbete över tid, där såväl de politiska organen som verksamheterna är berörda och arbetar med frågan. Det finns många olika metoder när det gäller att skapa inflytande och delaktighet och det bör anpassas utifrån ansvarsområde och situation vilken metod som bör användas. Utifrån åtagandet kommer en strategi arbetas fram i processteamet för insyn, dialog och inflytande. Pågår enligt plan Resultat: Se ovan Informera om nämndens samtliga anläggningsinvesteringar på eskilstuna.se. (SBN, KFN, VON, BUN, TSN) Attraktiv stad och landsbygd Pågår enligt plan Resultat: De som bor och verkar i Torshälla ges möjlighet till insyn i vilka utvecklingsprojekt som sker i stadmiljön genom månatliga medborgardialoger, magasinet Torshälla runt, skyltning, öppna forum samt eskilstuna.se Analys: Arbetet behöver kanaliseras och koordineras för att skapa enhetlig information i de kanaler som är lämpliga. Slutsats: Upplevelse av stadsmiljön berör många varje dag. Att känna till och veta hur man kan påverka utformningen av stadsmiljön där man bor/verkar bidrar starkt till delaktighet. Arbetet behöver fortsätta. Införa Eskilstuna direkt och stärka e-tjänster och eskilstuna.se för att förbättra tillgängligheten för invånare, brukare och kunder. (KS, alla nämnder) Syftet är att öka tillgängligheten och servicen, förbättra vårt bemötande samt effektivisera organisationen. Invånare, kunder och brukare ska kunna få svar på frågor och uträtta enklare ärenden hos kommunen i ett samlat kontaktcenter, Eskilstuna direkt. Förutom att arbetet samordnas genom Eskilstuna direkt krävs utvecklingen av en mer tjänstebaserad webbplats och e-tjänster dygnet runt. Pågår enligt plan Resultat: Eskilstuna direkt är infört i april 2016. "Medborgarkontoret" har övergått till Eskilstuna direkt-organisationen och heter numera Torshälla direkt. Analys: Eskilstuna direkt förbättrar tillgängligheten till service och information för invånarna genom ökade öppettider samt fler sätt att komma i kontakt med kommunen. Slutsats: Fortsatt utbyggnad av Eskilstuna direkt med bland annat fler e-tjänster kommer att öka tillgänglighet och servicegrad ännu mer.

11 (59) Tillhandahålla stöd till förtroendevalda Nämndens resultat från enkäten 2013 där förtroendevalda tillfrågats kring stöd för det politiska arbetet från förvaltningen låg något högre än hela kommunens snitt. Nämnden har genomfört en ny genomgång av ärendehanteringsprocessen och den samverkansöverenskommelse som gjordes mellan TSN och TSF i början på 2015. Inget nytt resultat finns att redovisa. Processmål 2019 ska nöjd- politiker-index förbättras till 72 Nöjd-politiker-index avser mäta hur nöjda förtroendevalda är med det stöd som tillhandahålls av tjänstemännen. Enkätens frågor rör bland annat områden nämndens handlingar, tjänstemännens tillgänglighet, om man har tillräcklig kunskap för att kunna fatta beslut, om återkoppling av fattade beslut och förtroende för förvaltningens arbete. NPI-frågorna som ställs och som sammanställs till ett index är följande: 1. Om du tänker på Torshälla stads nämnd i sin helhet, hur nöjd är du med nämndens möjlighet att styra verksamheten? 2. Hur väl uppfyller Torshälla stads nämnds arbete de förväntningar du haft? 3. Tänk dig en perfekt nämnd. Hur nära ett sådant ideal tycker du att Torshälla stads nämnd kommer? 2016: 69 2017: 70 2018: 71 2019: 72 Utgångsvärde 2013 Torshälla 69,25 Eskilstuna 68,07 Ännu inget resultat Utfall: Inget nytt resultat för 2016 finns att redovisa. Genomföra granskning och tillsyn av verksamhet Nämndens internkontrollarbete genomförs enligt plan 2016. Processmål Flera av invånarna ska vara nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter. Medborgarnas syn på de kommunala verksamheterna följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. 2016: 53 2017: 55 2018: 57 2019: 58 Utgångsvärde 2014 Torshälla 52 Eskilstuna 52 Ännu inget resultat Utfall: Helhetsresultat för medborgarnas syn på de kommunala verksamheterna låg på index 53 för Eskilstuna kommun som helhet 2015. Faktorer som prioriteras och som påverkar helhetsbetyget för nöjd-medborgarskap-index är gator/vägar, grundskola, stöd för utsatta personer och äldreomsorg.

12 (59) Skapa förutsättningar för att invånarna ska uppleva ökad trygghet Processmål 2019 ska index för trygghet vara 45 för att invånarna känner att kommunen är en trygg och säker plats att leva i. Medborgarnas syn på trygghet följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. 2016: 40 2017: 42 2018: 43 2019: 45 Utgångsvärde 2014 Torshälla 39 Eskilstuna 41 Ännu inget resultat Utfall: Inget nytt resultat att rapportera. I SCB:s undersökning 2015 för Eskilstuna kommun är indexbetydget 42. Mätningen under 2016 levererar utbrutna siffror för Torshälla. Att tillgodose behovet av utbildning Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola Nära målet Förskolan är den första skolform som barn och vårdnadshavare möter, och den erbjuder barn en bra start för deras livslånga lärande. Förskolans uppdrag är att erbjuda alla barn en positiv och lärande miljö med möjligheter till att utmana och utforska sitt eget lärande. Förskolans pedagoger är medforskare och utmanar barnen till att prova och utforska för nya tankar och idéer. Föräldrar upplever i hög grad att barnen är trygga i förskolan och att de blir bemötta med respekt. Torshälla förskolor omfattar sju enheter och har 464 barn i september 2016. Antalet barn i förskolan är färre än planerat och ett arbete är inlett för att se över hur lokaler och personal bättre kan anpassas till barnantalet. En ny organisation av förskolan kommer att beslutas under hösten. Flera enheter inom förskolan har under första kvartalet haft hög sjukfrånvaro bland personalen. Under andra kvartalet har sjukfrånvaron dock sjunkit. Ett systematiskt arbete för att stimulera, utmana och synliggöra flickor och pojkars lärprocesser i förskolan pågår. Detta tillsammans med arbetet att säkerställa den pedagogiska dokumentationen är ett arbete som pågår. Barnen görs i hög grad delaktiga i arbetet. Förskolan har en utmaning i att på bästa sätt skapa goda förutsättningar för nyanlända barns lärande i förskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet är en viktig grund för att planera, genomföra och förbättra arbetet i förskolan utifrån läroplanens krav på skolformen. Arbetet med att genom enheternas systematiska kvalitetsarbete synliggöra olika områden med behov av utveckling inleddes 2015 och fortsätter 2016. Det systematiska arbetet med likabehandling inom förskolan behöver utvecklas. Processen kring likabehandlingsplaner och årliga planer på förskolorna skiljer sig åt och ett utvecklingsarbete för att kvalitetssäkra arbetet kommer att inledas.

13 (59) Processmål Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan. Barnens upplevelse av lustfyllt lärande i förskolan följs upp i årliga enkäter. Värdet anges på en tregradig skala där 3 är bäst och 1 är sämst. 2016: 2,73 2017: 2,75 2018: 2,77 2019: 2,8 Utgångsvärde: 2,72 Inget resultat Utfall: Det finns inget resultat att redovisa på processmålet då antalet barn som svarat på enkäten är för få. På föräldraenkäten, som tyvärr har mycket låg svarsfrekvens (totalt 60 vårdnadshavare i Torshälla), är värdet 3,84 på en fyrgradig skala gällande frågan: Jag upplever att mitt barn tycker det är roligt att lära sig nya saker (en försämring från 2015 då värdet var 3,88). Föräldrarna ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan. (BUN) Föräldrarnas upplevelse av att barnet är tryggt i förskolan mäts i årligen återkommande enkäter. Svaren sker på en fyrgradig skala där 4 är bäst och 1 är sämst. 2016: 3,73 2017: 3,75 2018: 3,77 2019: 3,8 Utgångsvärde: 3,73 Bättre än målet Utfall: Förskolan arbetar aktivt med barnens trygghet på förskolan. Resultatet från förskoleenkäten visar att föräldrarna känner sig trygga när barnet är på förskolan (3.84 på en fyragradig skala). Enkäten har dock låg svarsfrekvens varför resultatet inte kan ses som statistiskt säkerställt. Den ger oss dock en fingervisning om hur föräldrar upplever verksamheten i förskolan. Plats ska erbjudas till förskolan inom fyra månader 2016: 100 % 2017: 100 % 2018: 100 % 2019: 100 % Utgångsvärde: 100 % Bättre än målet Utfall: Samtliga föräldrar med behov av förskola har erbjudits plats inom fyra månader. Antal barn per personal i förskolan ska vara färre än i jämförbara kommuner 2016: 5,44 2017: 5,44 2018: 5,44 2019: 5,44 Utgångsvärde: 5,44 Sämre än målet Utfall: Antalet barn per pedagog kommer i september, då samtliga barn är inskolade i verksamheten inför hösten, att vara 5,48. Se uppföljning på åtagande för vidare analys.

Processmål 14 (59) Alla barn ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna Barnens upplevelse av inflytande i verksamheten mäts i en årligen återkommande enkät på en tregradig skala där tre är bäst och ett är sämst. 2016: 2,53 2017: 2,65 2018: 2,77 2019: 2,8 Utgångsvärde: 2,43 Inget resultat Utfall: Det finns inget resultat att redovisa på processmålet då antalet barn som svarat på enkäten är för få. På föräldraenkäten, som tyvärr har mycket låg svarsfrekvens (totalt 60 vårdnadshavare i Torshälla), är värdet 3,31 på en fyrgradig skala inom frågeområdet samarbete förskola och hem (ansvar och inflytande) vilket är en försämring från 2015 då värdet var 3,33. Alla barn ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnande på Barnens upplevelse av att de blir bemötta med respekt och lyssnade på mäts årligen i en enkät på en tregradig skala där tre är bäst och ett är sämst. 2016: 2,73 2017: 2,75 2018: 2,77 2019: 2,8 Utgångsvärde: 2,72 Inget resultat Utfall: Det finns inget resultat att redovisa på processmålet då antalet barn som svarat på enkäten är för få. På föräldraenkäten, som tyvärr har mycket låg svarsfrekvens (totalt 60 vårdnadshavare i Torshälla), är värdet 3,68 på en fyrgradig skala på frågan Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att alla barn ska behandlas respektfullt vilket är en försämring från 2015 då värdet var 3,72. Nämndens åtagande Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Satsningen på läsfrämjande åtgärder för att stimulera flickor och pojkar, från förskolan till årskurs tre, till läsning startar höstterminen 2014. Ett stort utvecklingsarbete sker i samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden, Torshälla stads nämnd och kultur- och fritidsnämnden för att genomföra arbetet med att öka läslusten för alla flickor och pojkar i Eskilstuna. Lässatsningens effekter på antalet elever som når kunskapsmålen i grundskolan kommer inte kunna utläsas under de första åren, utan när de första eleverna som ingått i satsningen får omdömen och betyg. Genom lässatsningen skapar lärare och annan pedagogisk personal, bibliotekarier samt lästeam inom barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, möjligheter för alla flickor och pojkar/elever att - Gå in och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skrivna texten inte dominerar - Gå in i och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skriva texten dominerar - Delta inom ramen för olika medier - Hantera och använda sig av visuella symboler - Kunna tala om sin egen utveckling.

Nämndens åtagande 15 (59) Pågår enligt plan Resultat: Arbetet med lässatsningen fortgår. Arbetets olika delar innebär att barns läslust stimuleras och att barnens språkutveckling kan utvecklas på ett positivt sätt. Detta märks bland annat genom barnen genom sagor får fler möjligheter att uttrycka sig och kommunicera ett budskap till andra. Arbetet med litteratur i förskolan har även gett resultatet att barnen är mer intresserade av att titta/läsa i böcker själva och att själva skriva egna böcker. Förskolans pedagoger bedömer att barnens språk utvecklas. Analys: Genom att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt till barns språkutveckling skapas bättre förutsättningar för att fortsätta stimulera språkutveckling. Genom lässatsningen får förskolan fler verktyg som bidrar till måluppfyllelsen. Slutsats: Både projektet och programverksamheten har slagit väl ut, flera barn har involverats vid flera tillfällen. Att medvetet planera programverksamheten med läsfrämjande innehåll antas vara en framgångsfaktor för att stimulera elevers läslust. Arbetet i läslyftet förväntas även fortsättningsvis ge ytterligare verktyg och strategier för att öka måluppfyllelsen. Genomföra översyn och långsiktig planering för utveckling av de pedagogiska utomhusmiljöerna. Omsorg, lek och lärande ska bilda en helhet för det lilla barnet, och verksamheten och barnens förutsättningar för lärande ska ständigt vara i fokus. Läroplanen beskriver barnens rätt till gemenskap och lärande med andra barn i grupp. Läroplanen beskriver att alla barn även har rätt till meningsfulla aktiviteter, utveckling och lärande. Förskolan som komplement och inte bara kompensation förtydligades i och med den reviderade läroplanen. En konsekvens av detta är att det krävs en ökad medvetenhet om hur de fysiska miljöerna i förskolan ska organiseras och utformas för att förskolan ska kunna bli ett komplement till hemmet. Torshälla förskolor har växt fram och utökats successivt genom åren. Olika behov och förutsättningar vid etableringen har gett förskolorna varierande utformning på de fysiska utomhusmiljöerna. En gemensam kartläggning behöver göras med utgångpunkt från läroplanen för att ge svar på vilka behov hos barnen som den fysiska utomhusmiljön ska kunna tillgodose, hur utomhusmiljöerna ska användas för att barnen ska ges förutsättningar att utvecklas maximalt och vilka fysiska utomhusmiljöer barnen då behöver få tillgång till. Kartläggningen bör även omfatta en nulägesbeskrivning som omfattar såväl förskolegårdarna som de kringliggande närmiljöerna. Målet är nått när det finns ett pedagogiskt program som beskriver de pedagogiska utomhusmiljöer som barn i förskolan har tillgång till idag, vilka utomhusmiljöer som barnen bör få tillgång till, hur dessa miljöer ska användas samt en planering av vad som krävs för att alla barn ska få tillgång till likvärdiga pedagogiska utomhusmiljöer. Kartläggning och planering ska vara klar under 2016 och ligga till grund för behov och prioriteringar 2018. Pågår enligt plan Resultat: En utemiljögrupp har bildats under våren. Gruppens arbete har startats och kommer att fortsätta under hösten. Ett område har även involverat föräldrarna i arbetet med att utveckla utomhusmiljön på förskolorna. Föräldraenkätens resultat gällande huruvida utomhusmiljön stimulerar lek och aktivitet visar att föräldrarna är relativt nöjda med förskolans utomhusmiljö (3,63 på en fyrgradig skala). Låg svarsfrekvens på enkäten gör att det tyvärr inte statistiskt går att säkerställda värdena. Analys: Gruppen har hittat bra arbetsformer som kan bidra till utvecklingen av förskolegårdarna i Torshälla. En gemensam översyn av förskolegårdarna bidrar till ett lärande som bygger på att utmanas och utveckla tillsammans både på kort och på lång sikt. Slutsats: Att träffas tillsammans på respektive förskolegård och lära av varandra är förmodligen en framgångsfaktor. Genom att skapa goda möten mellan föräldrar, pedagoger och barnen m.fl. när de har arbetat med att utveckla den pedagogiska utomhusmiljön bidrar till att öka föräldrarnas insikt i miljöns betydelse för barnens lärande. Samtliga barn i förskolan och skolan ska stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syftet med åtagandet är att skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund.

Nämndens åtagande En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela förskolan och skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla förskollärare och lärare måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för barnen/ eleverna att utveckla språket maximalt. I läroplaner för förskola och grundskola poängteras språkets betydelse. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Nuläge: Flera förskolor observerar systematiskt barnens kommunikation vid samlingar och måltider, för att kunna fånga och stötta barnens språkutveckling. Pedagogerna tar tillvara på alla naturliga tillfällen till samtal och fyller vardagen med lustfyllda språklekar genom sång, ramsor, sagor och ordlek. Genom temaarbeten upprepas begrepp inom alla olika områden över tid vilket ger barnen möjlighet att förstå begreppen och även utveckla en fördjupad förståelse av innebörden. I takt med att antalet nyanlända barn ökar har det blivit allt mer synligt att behovet av att utveckla modersmålsstödet i förskolan har ökat. I enheternas lokala åtagande ska ett nuläge beskrivas utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete, och ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta kriterierna nedan. Målet är nått när alla förskollärare och övrig personal har ett språkutvecklande arbetssätt. Måluppfyllelsen bedöms utifrån följande faktorer och en gemensam bedömningsmatris behöver tas fram för att synliggöra: - All personal bekräftar och förstärker barnens (flerspråkiga) identitet. - All personal tillvaratar och aktiverar barnens förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus. - All personal vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår barnen samt låter dem hjälpa varandra genom att först göra tillsammans det som de sedan måste kunna själva. - All personal interagerar mycket med barnen för att kunna utmana dem och undervisa dem på högsta möjliga nivå. Åtagande följs upp i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse 2016. 16 (59) Pågår enligt plan Resultat: Förskolorna arbetar med språkstimulerande aktiviteter dagligen, förskolans vardag genomsyras av språkstimulerande aktiviteter, men i olika former. Arbete med att utveckla språket genomsyrar medvetet många av förskolans aktiviteter. Genom dialog med barnen om deras upplevelser, tankar och känslor uppmuntras barnen att både uttrycka sig själva men även att lyssna på varandra. Barnen uppmuntras att sätta ord på det de vill uttrycka. På föräldraenkäten, som tyvärr har mycket låg svarsfrekvens (totalt 60 vårdnadshavare i Torshälla), visar resultatet att föräldrarna är relativt nöjda när det gäller att deras barn får stöd av personalen för att utveckla sitt språk (3.49 på en fyrgradig skala). Vilket är en försämring jämfört med 2015 då värdet var 3,55. Analys: Det framgår att förskolorna använder olika metoder/verktyg för att arbeta med språkoch kommunikationsverktyg. Genom strukturerat och medvetet arbete med språkutveckling skapas goda förutsättningar för barnens språkutveckling i förskolan. Slutsats: Språket genomsyrar många av förskolans aktiviteter. Ett steg för att utveckla arbetet vidare kunde vara att ta tillvara på respektive förskolas goda exempel. Detta för att skapa ett lärande och utveckla arbetet kring barns språk- och kommunikationsutveckling vidare. Det är viktigt att säkerställa att förskolorna stimulerar både de svenska barnen och de barn med annat hemspråk än svenska i deras språk- och kommunikationsutveckling. Samtliga flickors och pojkars lärprocesser stimuleras och utmanas och är synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande, och även en framgångsfaktor för barnets fortsatta utveckling och lärande. Nuläge: Nämndens uppföljning i delår 2 2015 visar på följande nuläge: Enheternas systematiska kvalitetsarbete synliggör olika områden med behov av utveckling. Utvecklingsbehov inom områden som språk, matematik, teknik, värdegrund, miljö och vårdnadshavares delaktighet beskrivs. De flesta förskolenheter dokumenterar, inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete, resultat, analys och slutsatser som visar på ett förändrat kunnande hos barnen. Flera förskolor har systematiskt observerat barnens kommunikation vid samlingar och måltider.

Nämndens åtagande Någon förskola använder lärplatta som dokumentationsverktyg, och dokumentationen används vid utvecklingssamtalen. Pedagogisk dokumentation av verksamheten görs även tillgänglig på whiteboards, digitala fotoramar etc. På enhetsnivå ska nuläget inför 2016 beskrivas utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete 2014 och 2015. I beskrivningarna ska det tydligt framgå vad åtagandena/målen som prioriteras innebär i planeringen av aktiviteter, lärmiljöerna och förhållningssätt. Detta för att utveckla och utmana lärandet för de olika åldrarna på förskolan. Följande faktorer bör bedömas och beskrivas i nulägesbeskrivningen och ligga till grund för enhetens prioriteringar och inriktning på arbete: 1. Hur lärprocesserna ska tydliggöras för vårdnadshavare. 2. Hur barnens delaktighet i den egna lärprocessen ska säkras och synliggöras. 3. Hur beskrivningarna av lärprocesserna ska vara ett tydligt underlag för pedagogernas egen planering. 4. Hur planeringen utgår från mål i Lpfö98/10. Målet är uppnått när samtliga enheter inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete beskriver en progression utifrån de fyra faktorerna ovan. Pågår enligt plan 17 (59) Resultat: Barnens lärprocesser stimuleras, utmanas och synliggörs på förskolan i varierande grad samt med olika dokumentations- och kommunikationsverktyg. En del förskolor låter dokumentationen sitta uppe på avdelningen. Någon förskola har skapat en språk- och matematiklåda med instruktioner som föräldrarna kan låna hem, en annan förskola arbetar med vernissage. Flertalet förskolor har pärmar som barnen får använda för att beskriva sitt lärande. Flera förskolor påpekar att de regelbundet kommunicerar om barnets lärande, både med barnet självt och med föräldrarna. Flera förskolor använder föräldramöten för att synliggöra och kommunicera kring barnens lärande. Flera förskolor använder foto och film som dokumentations- och kommunikationsverktyg. När det gäller hur föräldrarna tagit del av hur deras barn har det i förskolan, visar resultatet från föräldraenkäten att föräldrarna i hög omfattning får till sig informationen genom det dagliga mötet med personalen. Andra vanliga sätt är via utvecklingssamtalet, föräldramöte samt bild och text. Föräldrarna upplever att deras barn får stöd av personalen för att se sitt eget lärande (3,73 på en fyrgradig skala). Föräldrarna upplever även att de får veta hur deras barn utvecklas i verksamheten (3,60 på en fyrgradig skala). Resultatet visar att föräldrarna är nöjda med hur utvecklingssamtalet genomförts (3,65 på en fyrgradig skala). Föräldrarna upplever att deras barn kan få bättre inflytande över utvecklingssamtalet (2,90 på en fyrgradig skala). OBS! På grund av en allt för låg svarsfrekvens som inte gett statistiskt säkerställda värden kan förskolorna inte presentera något resultat för 2016 års enkäter för förskolan. De svar kommunen fått in är för få för att kunna redovisa en rättvis bild av verksamheterna. I Torshälla svarade 60 föräldrar på enkäten. Analys: Förskolorna har inga gemensamma rutiner för hur de ska arbeta för att stimulera, utmana och synliggöra barnens lärprocesser. Utifrån resultatet ligger fokus på att synliggöra lärandet. Det framgår sällan hur de arbetar för att stimulera och utmana barnens lärprocess. Slutsats: Förskolorna behöver säkerställa att de arbetar med pedagogisk dokumentation, förskolorna har tankar på hur dokumentationen kan utvecklas. Det är viktigt att få en helhetsbild över hur det ser ut i dag för att sedan titta på hur förskolan borde arbeta med barns lärande. Förskolorna behöver fortsätta att synliggöra lärandet på olika sätt då de upptäcker att föräldrarna har olika behov. Flera av förskolorna har tagit upp att det är svårt att få tiden att räcka till, en förskola önskar få stöd av digitala hjälpmedel. Det är viktigt att hitta former för att få barnen mer delaktiga under utvecklingssamtalet där lärandet mot målen blir tydliga utifrån de aktiviteter som finns på förskolan. Ska dessa former vara gemensamma för samtliga förskolor eller unika för varje förskola? Hur arbetar jämförelsekommunerna med dessa frågor? Förskolorna behöver bli bättre på att följa upp och analysera enkätresultaten. Endast en förskola har analyserat utifrån enkätresultatet. Förskolor i Torshälla ska utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning. Minst en insats/åldersgrupp i förskolan och grundskolan ska genomföras. Arbetet ska ske utifrån genusperspektiv. Barn behöver tidigt få möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter för att hantera valsituationer. Det är därför viktigt att studie- och yrkesvägledningen påbörjas tidigt och sker kontinuerlig under hela utbildningstiden. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur dennes framtid kommer att utvecklas. För att barn och elever ska kunna hantera valsituationer och göra väl underbyggda val har studie- och yrkesvägledningen en viktig roll. Förskolans uppdrag är att skapa förutsättningar för individen att göra hållbara val. I förskolan

Nämndens åtagande kan det handla om att möta barnens tankar och funderingar om framtiden, väcka intresse för och ge barnen kunskap om vilka olika yrken som finns i närmiljön och vad de olika yrkeskategorierna arbetar med. Nuläge: Under 2015 har samtliga förskolors systematiska kvalitetsarbete visat att de har kommit igång med att prata med barnen om olika yrken, och de flesta har även genomfört olika aktiviteter på förskolan och utanför runt om i samhället. Ofta är det föräldrars yrken och andra yrken i barnens närhet som varit utgångspunkten. Flera förskolor har börjat arbetet genom att kartlägga vad barnen redan vet om ett antal yrken, för att kunna planera hur de går vidare med en mer fördjupat lärande. Någon förskola har även vävt in genuspedagogik och arbetar med att utmana de traditionella kvinnliga och manliga könsrollerna, för att medvetandegöra barnen om att de kan skapa sina egna drömmar och tankar om sitt eget framtida yrkesliv, oberoende av kön. Någon förskola tillhandahåller utklädningskläder som ger barnen möjlighet att gestalta och leva sig in i vissa yrken. Vid olika utflykter utanför förskolan stöttar pedagogerna barnen i att få syn på olika yrkeskategorier som de möter. Flera förskolor har även haft besökt av personer med olika yrken och barnen har fått intervjua olika yrkeskategorier. Barnen möter yrken i många olika sammanhang. Möjlighet att få kunskap om dessa kan tas tillvara genom pedagogernas lyhördhet och förmåga att fånga upp tillfället när det dyker upp. Olika lärmiljöer erbjuder olika möjligheter till lärande. Det fortsatta arbetet bör ske såväl på förskolan som i det kringliggande samhället. Nuläget/utgångsvärdet beskrivs utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete 2015. Målet är uppnått när samtliga enheter i sitt systematiska kvalitetsarbete uppvisar insatser, resultat, analys och slutsatser för samtliga åldergrupper. 18 (59) Pågår enligt plan Resultat: Barnens medvetenhet om olika yrken har ökat och samtal om yrken är en del av vardagen. Ofta är det föräldrars yrken och andra yrken i barnens närhet som varit utgångspunkten. Flera förskolor har börjat arbetet genom att kartlägga vad barnen redan vet om ett antal yrken, för att kunna planera hur de går vidare med en mer fördjupat lärande. Någon förskola har även vävt in genuspedagogik och arbetar med att utmana de traditionella kvinnliga och manliga könsrollerna, för att medvetandegöra barnen om att de kan skapa sina egna drömmar och tankar om sitt eget framtida yrkesliv, oberoende kön. När pedagogerna systematiskt arbetar med barnens syn på olika yrken och vad man kan arbeta med som vuxen växer förståelsen för olika yrkens bidrag till hur samhället fungerar. Analys: Det finns goda exempel på hur förskolorna kan få in naturliga möten med olika yrkesgrupper. Genom att utgå från barnens förförståelse för olika yrken och samhällsfunktioner har pedagogerna kunnat utmana barnens tänkande i dialogen. När vuxna är lyhörda för barnens intresse och undviker värderingar kring olika yrken kan barnen få drömma och fantisera fritt om sin framtid. Genom att visa på mångfald av möjliga yrken vidgas barnens föreställningar om sina egna möjligheter i framtiden. Slutsats: Samtliga förskolor behöver säkerställa att arbetet sker utifrån ett genusperspektiv samt göra det medvetet, detta för att främja barns drömmar om framtida yrkesval oavsett kön. Det är viktigt att pedagogerna arbetar medvetet med sitt eget förhållningssätt för att öppna upp för normkritiska aktiviteter på förskolan. Goda förutsättningar för nyanlända barns lärande i linje med förändringar i skollagen ska skapas. Den 1 januari 2016 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas. Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. Barn som anländer till Sverige i förskoleåldern, har goda förutsättningar att lära sig svenska språket och nå målen i skolan framåt. För att skapa goda förutsättningar för deras språk- och kunskapsutveckling behöver barnen möta ett medvetet och systematiskt arbete kring deras språk- och kunskapsutveckling redan i förskolan. Framgångsfaktorer enligt forskningen: - ett tillåtande arbetsklimat, - kollegialt lärande, - formativ bedömning, - pedagogiskt ledarskap, - inkludering,

Nämndens åtagande - specialistkompentens i hur andraspråksinlärning går till, - all personal har ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. 19 (59) Nuläge: Antalet nyanlända barn har ökat det senaste året och är samtidigt en relativt ny företeelse i Torshällas förskolor. Flera förskolor observerar systematiskt barnens kommunikation vid samlingar och måltider, för att kunna fånga och stötta barnens språkutveckling. Pedagogerna tar tillvara på alla naturliga tillfällen till samtal och fyller vardagen med lustfyllda språklekar genom sång, ramsor, sagor och ordlek. Genom temaarbeten upprepas begrepp inom alla olika områden och över tid ges barnen möjlighet att förstå begreppen och även utveckla en fördjupad förståelse av innebörden. Arbetet framåt behöver fokusera på att utvecklas stödet för att barnen ska få en god andraspråksinlärning. Insatserna ska ha ett främjande perspektiv och bygga på varje barns styrkor, förmågor och kunskaper. Modersmålet är en viktig utgångspunkt för barnens fortsatta lärande och utveckling. Målet är nått när det i enheternas systematiska kvalitetsarbete beskrivs insatser, resultat, analys och slutsatser som leder till en progression i nyanlända barns språk- och kunskapsutveckling. Pågår enligt plan Resultat: Förskolorna har samtal kring inskolningsstöd och diskuterar vilken typ av kunskap som behövs för att möta nyanlända barn. Några förskolor har inga nyanlända barn i dagsläget, medan andra har flera. Det innebär att det för förskolans del fortfarande finns mycket att lära för att på bästa sätt möta nyanlända barn och stimulera dem i deras lärande. Förskolorna som har nyanlända barn har använt olika lösningar. Medvetet arbete språkstimulerande aktiviteter i vardagen ger resultat men fortfarande behövs mer kunskap om nyanländas lärande för att skapa så goda förutsättningar som möjligt. Analys: Pedagogerna behöver känna sig trygga och vet hur de ska hantera uppdraget kring nyanländas lärande, det behövs kontinuerliga samtal. Förskolorna har olika uppfattningar om vad som är goda förutsättningar till exempel trygghetsskapande arbete, att stimulera språket genom olika uttrycksformer (musik, sång, rörelse etc.) samt genom aktiviteter som sprider glädje. Samverkan med föräldrar beskrivs också som en framgångsfaktor samt att väcka barnets intresse. Slutsats: Antalet nyanlända barn i verksamheten ökar. Det är en utmaning för förskolorna i Torshälla. Det är viktigt att fortsätta ha diskussioner kring hur förskolan arbeta för att ge nyanlända goda förutsättningar utifrån skollagen. Det är viktigt att lyfta de goda exemplen och ta tillvara på varandras lärdomar. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar utifrån behovet. Det är även viktigt att reflektera över vilket stöd som behövs/krävs. Personalen behöver stärkas på bästa vis, så att de är förberedda när nyanlända barn kommer till förskolan framöver. Utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn och unga, samt deras familjer, ska få stöd tidigare. Med fokus på barn 0-13 år. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan, socialtjänsten och Ung fritid tillsammans med andra aktörer som möter barn och unga, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckla befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer, och även stärka individens egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själv och sin familj. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn- och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP samordnad individuell plan. SIP: en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna

Nämndens åtagande sammantaget ger ett effektivare stöd. 20 (59) Under åren kommer utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga att följas upp och analyseras. Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Klart Resultat: Barnhälsoteamen i förskolan, med representanter från förskola och socialtjänst träffas regelbundet. I forumet diskuteras olika frågor kring hur olika parter ska agera när oro för barn och familjer uppstår. I forumet är även ett kollegialt mellan verksamhetsområdena. Under projektet har även skolpsykologen involverats, då förskolan tidigare inte utnyttjat denna resurs. Även arbetet inom elevhälsoteamen har utvecklats under projektets gång. Elevhälsoteamen träffas varje vecka och minst 1 gång/månad deltar socialsekreterare från mottagningsenheten. Även förvaltningens familjevägledare har en aktiv roll i elevhälsoteamen. Det finns idag ett väl fungerande samarbete mellan förskola/skola och socialtjänst, där man agerar tidigare och har en dialog på ett tidigt stadium vid oro kring ett barn/ungdom. En grupp föräldrautbildning har genomförts för föräldrar med barn 0-6 år. Det generella stödet till föräldrar med barn 0-6 år har kompletterats med en högre kvalitet på verksamheten på familjecentralen och en ökad tillgång till stödsamtal för föräldrar i par eller enskilt, som stöd för sin föräldraroll. Analys: Till följd av personalomsättning i projektet har arbetet tappat fart och barn/unga har inte alltid kunnat få stöd vid första tecknen till oro. Trots detta ha ändå samarbetet mellan förskola, skola och socialtjänst stärkts under processens gång. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att barnen i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. Slutsatser: Målet för projektet är till största delen redan uppnådda, och kan med fördel redan nu föras över till ordinarie verksamhet. Lärdomar som gjorts är: Att det behöver bli tydligt hur elevhälsokedjan ska se ut, var den svaga länken är och vad som behövs, för att tidiga insatser ska komma till. Att det är viktigt att specialpedagoger på socialtjänsten och förskola/skola tillsammans med och samordnaren/familjevägledare bildar ett reellt team som har en gemensam och tydlig ingång i sina uppdrag. Att det behöver bli mer känt av alla berörda vad en social investering är och att det är tydligt vad syftet är, hur arbetet ska bedrivas samt hur personal inom olika verksamheter förväntas bidra till måluppfyllelse. Antalet barn per personal i förskolan ska närma sig snittet för jämförbara kommuner och ha högst värdet 5,4 våren 2017 (BUN, TSN). Sämre värde Resultat: Antalet barn per pedagog kommer i september, då samtliga barn är inskolade i verksamheten inför hösten, att vara 5,48. Utfallet per delår 1 var 4,91 barn/pedagog. Jämförbara kommuner hade under 2015 värdet 5,4. Nivån för Torshällas förskolor har ökat och är nu marginellt högre än snittet för jämförbara kommuner. Analys: Efter sommaren skrivs barn in successivt i förskolan för att fylla de platser som finns efter det att 6-åringar lämnat förskolan för förskoleklass. I september brukar största antalet platser vara återfyllda. Flertalet platser är inte återbesatta efter sommaren och förskolan beräknas i september ha 48 färre barn än i maj månad, men 14 fler barn än i september 2015. 107 barn började i förskoleklass augusti 2016. Slutsats: Ur ett ekonomiskt perspektiv är antalet barn som är inskrivna i förskolan för lågt i förhållande till antalet avdelningar och pedagoger. Ett arbete har inletts för att problematisera hur arbetet i förskolan ska organiseras då barnantalet varierar både över årets månader men även under dagen och veckan. Förskoleknappen kommer att vara ett viktigt verktyg för att följa upp hur stora barngrupperna faktiskt är under dagen då barnens närvaro kan följas dagligen och inte bara vid speciella mätpunkter som tidigare. Förskoleknappen har börjat användas efter sommaren och det är ännu för tidigt för att dra några slutsatser.

Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola 21 (59) Sämre än målet Torshällas grundskolor omfattar tre enheter med 1153 elever. Elevantalet totalt har ökat de senaste åren och prognosen visar på en fortsatt ökning. Det innebär att grundskolan behöver fler lokaler. En utbyggnad planeras på Gökstensskolan och på Edvardslundsskolan har förskolan lämnat lokaler till skolan. Utvecklingen inom verksamhetsprocessen är positiv. Bedömningen är att det, trots att skolorna visar ett lägre betygsresultat i jämförelse med föregående år, har skett en positiv utveckling. Skolorna har tagit emot många nyanlända elever som under sin korta tid i Sverige inte ännu lyckats nå kunskapsmålen i samtliga ämnen. Skolorna arbetar systematiskt och målmedvetet med att försöka få fler av dessa elever att få betyg i de ämnen där de tidigare haft undervisning i sitt hemland, men att efter så kort tid som man varit i Sverige få betyg i till exempel Svenska som andraspråk är inte möjligt. Antalet nyanlända elever i Torshällas grundskolor ökar och behov finns av ökad kompetens hos skolans medarbetare för att bättre kunna tillgodose deras behov. De lärare som ska ansvara för att eleverna lär sig svenska måste ha specialistkompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk. De måste ha särskild kunskap om hur andraspråksinlärning går till och veta vilka förutsättningar som är nödvändiga för en gynnsam språk- och kunskapsutveckling. Härutöver krävs att även övriga lärare har grundläggande kunskaper när det gäller språk-och kunskapsutvecklande arbetsätt. Alla som undervisar nyanlända elever måste ha kännedom om hur undervisningen kan bedrivas för dem som inte har svenska som modersmål. Redan idag finns svårigheter vid rekrytering av lärare med behörighet och kompetens för undervisning av elever i svenska som andraspråk. Gökstensskolan visar enligt Skolverkets SALSA-värden (där bakgrundsvariabler såsom föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund har tagits hänsyn till) att skolan har mycket goda resultat och kompenserar för elever med sämre förutsättningar för resultat i skolan. Skolornas mycket väl fungerande samarbete med socialtjänsten och det utvecklade elevhälsoarbetet bidrar till resultatet. Utveckling av det entreprenöriella lärandet bidrar till ökad måluppfyllelse. Skolornas utvecklade samverkan med det omgivande samhället bidrar till bättre resultat. Processmål 2019 ska 81 % av alla elever i årskurs 9 ha godkänt betyg i alla ämnen 2016 når alla mål åk 6: 100 % 2016 når alla mål åk 9: 100 % 2017 åk når alla mål 6: 100 % 2017 når alla mål åk 9: 100 % 2018 åk når alla mål 6: 100 % 2018 når alla mål åk 9: 100 % 2019 når alla mål åk 6: 100 % 2019 når alla mål åk 9: 100 % Utgångsvärde 2015 når alla mål åk 6: 86,9 % Utgångsvärde 2015 når alla mål åk 9: 87 % Sämre än målet Utfall: Andelen elever i årskurs 9 på Gökstensskolan som under vårterminen 2016 har fått lägst betyget E i de ämnen de fått undervisning i (inkl. nyanlända) är 79,6 % (snittet för Eskilstunas kommunala skolor ligger på 64,4%). Vårterminen 2015 låg snittet på 87,1%.

Processmål 22 (59) Alla elever ska nå målen med skolans arbete och så många som möjligt ska nå de högre betygen (A och/eller B) i årskurs 6 och 9 2016 når A och/eller B åk 6: 72 % 2016 når A och/eller B åk 9: 75 % 2017 når A och/eller B åk 6: 76 % 2017 når A och/eller B åk 9: 77 % 2018 når A och/eller B åk 6: 78 % 2018 når A och/eller B åk 9: 78 % 2019 når A och/eller B åk 6: 80 % 2019 når A och/eller B åk 9: 80 % Utgångsvärde når A och/eller B åk 6: 68,8 % Utgångsvärde når A och/eller B åk 9: 69,8 % Nära målet Utfall: Andelen elever i årskurs 6 som under vårterminen 2016 har uppnått/klarat av att få lägst betyget E i de ämnen de fått undervisning i (inklusive nyanlända) är 73,3 % på Gökstensskolan och 77,8 % på Edvardslundsskolan (snittet för Eskilstunas kommunala skolor ligger på 70, 5%). Det är en försämring från 2015 på Edvardslundsskolan (78,7 %) och Gökstensskolan (95,1 %). Resultatet exklusive nyanlända elever för årskurs 6 är 76,58 % vilket är en försämring från föregående år då 88,65 % nådde godkänt betyg i 16 ämnen. Andelen elever med betyget A och/eller B i årskurs 6 under vårterminen 2016 (inklusive nyanlända) är 60,0 % på Gökstensskolan och 77,8 % på Edvardslundsskolan (snittet för Eskilstunas kommunala skolor ligger på 65,8 %). Det är en förbättring från 2015 för Edvardslundsskolan (63,8 %) och försämring för Gökstensskolan (73,8 %) Exklusive nyanlända är andelen 70,65 % som når betygen A och B vilket är en förbättring jämfört med 2015. (69,1 %) Andelen elever i årskurs 9 på Gökstensskolan som har uppnått/klarat av att få lägst betyget E i de ämnen de fått undervisning i (inklusive nyanlända) är 79,6 % (snittet för Eskilstunas kommunala skolor ligger på 64,4 %). Det är en försämring jämfört med 2015 då 87,1 % nådde lägst betyg E i 16 ämnen. Exklusive nyanlända så når 90 % lägst betyg i E i 16 ämnen (80 % för hela Eskilstuna). Det är en försämring jämfört med föregående år då 91,7 % nådde lägst betyg E i 16 ämnen (78,6 % för hela Eskilstuna). Andelen elever med betyget A och/eller B i årskurs 9 på Gökstensskolan (inklusive nyanlända) ligger på 83,2 % (snittet för Eskilstunas kommunala skolor ligger på 70,2 %). Det är en förbättring från 2015 då 69,8 % fick betygen A och/eller B. Exklusive nyanlända är andelen som fått betyget A och/eller B 86 % (75,3 % för hela Eskilstuna). Det är en förbättring jämfört med föregående år då 69,7 % fick betygen A och/eller B (68,5 % för hela Eskilstuna). Alla elever ska uppleva att de har delaktighet och inflytande i verksamheterna. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande mäts i årligen återkommande enkäter på en fyrgradig skala där 4 är bäst och 1 är sämst. 2016: 3,0 2017: 3,1 2018: 3,2 2019: 3,3 Utgångsvärde: 2,9 Nära målet Utfall: Resultatet från elevenkäten visar att eleverna på Edvardslundsskolan upplever att de har ansvar och inflytande till stor del, snittet ligger på 3,19 på en fyrgradig skala. På Gökstensskolan ligger snittet på 2,91. Alla elever ska uppleva att skolan är en trygg plats Elevernas upplevelse av trygghet mäts i årligen återkommande enkäter på en fyrgradig skala där 4 är bäst och 1 är sämst. 2016: 3,55 2017: 3,6 2018: 3,65 2019: 3,7

Processmål 23 (59) Utgångsvärde: 3,4 Nära målet Utfall: Resultatet från elevenkäten visar att eleverna på Edvardslundsskolan upplever att de trivs och är trygga till viss del, snittet ligger på 3,52 på en fyrgradig skala. På Gökstensskolan ligger snittet på 3,3. Nämndens åtagande Andelen elever som når godkänt betyg i alla ämnen ska öka med 3 %-enheter årligen fram till 2019. Värdet för våren 2017 ska vara minst 75 % (BUN, TSN). Se uppföljning på åtagande nedan. Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Satsningen på läsfrämjande åtgärder för att stimulera flickor och pojkar, från förskolan till årskurs tre till läsning, startar höstterminen 2014. Ett stort utvecklingsarbete sker i samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden, Torshälla stads nämnd och kultur- och fritidsnämnden för att genomföra arbetet med att öka läslusten för alla flickor och pojkar i Eskilstuna. Lässatsningens effekter på antalet elever som når kunskapsmålen i grundskolan kommer inte kunna utläsas under de första åren, utan när de första eleverna som ingått i satsningen får omdömen och betyg. Genom lässatsningen skapar lärare och annan pedagogisk personal, bibliotekarier samt lästeam inom barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, möjligheter för alla flickor och pojkar/elever att - Gå in och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skrivna texten inte dominerar - Gå in i och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skriva texten dominerar - Delta inom ramen för olika medier - Hantera och använda sig av visuella symboler - Kunna tala om sin egen utveckling Pågår enligt plan Resultat: Arbetet med läsningen fortgår. Både inom skolan och inom fritidshemmet innebär lässatsingen flera angreppssett på att skapa goda läsvanor hos eleverna i skolan. Vi märker att insatserna leder till att eleverna läser mer och att de får bättre kunskap om vilka böcker som passar både intresse och nivå. Läsningen finns på agendan dagligen i skolan och vi skolan märker att fler elever oftare väljer att läsa. Analys: Samtliga barn/elever som deltar i satsningarna involveras som ett led i att stimulera elevers språkutveckling på ett lustfyllt sätt. Genom denna satsning och andra satsningar på läsning läggs ett större fokus på läsning vilket leder till ett gott resultat. Slutsats: Både projektet och programverksamheten har slagit väl ut. Arbetet i läslyftet förväntas ge ytterligare verktyg och strategier för att öka måluppfyllelsen. För att få ett än bättre resultat behöver lässatsningen som projekt marknadsföra sina insatser ytterligare så att de kommer fler till del. Flickors och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen vårterminen 2017 (BUN, TSN). Pågår enligt plan Resultat: MELLANSTADIET - På Edvardslundsskolan har 75,9 % av eleverna i årskurs 6 uppnått lägst godkända betyg i 16 ämnen), vilket innebär att måluppfyllelsen ökat jämfört med vårterminen föregående år (78,7 %). Samtliga elever i årskurs 6 blev godkända i simning efter hårt arbete. Endast tre ämnen är inte "gröna" (lägre än 90 %) vårterminen 2016 jämfört med elva ämnen vårterminen 2015). Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön": Matematik (87,04 %), Svenska (90,38 %) och Engelska (90,74 %).

Nämndens åtagande 24 (59) MELLANSTADIET - Gökstensskolan F-6 har arbetat för att eleverna ska uppleva att målen är tydliga samt att de ska få återkoppling, lärarna har haft fokus på förmågor kopplat till bedömning. Fokus har även legat på att ha hög närvaro i skolan samt att få det entrepreprenöriella förhållningssättet att känneteckna arbetet. På Gökstenskolan har 73,3 % av eleverna i årskurs 6 uppnått lägst godkänt betyg i 16 ämnen), vilken innebär att måluppfyllelsen minskat i förhållande till vårterminen föregående år (95,1 %). Det är nio ämnen som inte är "gröna" vårterminen 2016 jämfört med ett ämne vårterminen 2015). Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön": Svenska A (25,00 %), Matematik (83,33 %), Idrott och hälsa (83,33), Geografi (89,66 %), Biologi (89,66 %), Fysik (89,66 %), Svenska (92,31 %), Historia (93,10 %) och Kemi (93,10 %). HÖGSTADIET - Gökstensskolan 7-9 har arbetat för att få det entrepreprenöriella förhållningssättet att kännetecknas i arbetet (exempelvis: projektet Trygga snygga som är en del av arbetet med Torshällas 700 års-jubileum). Fokus har även legat på att utveckla elevhälsans förebyggande och främjande arbete, det har bland annat genomförts trygghetsvandringar. På Gökstensskolan har 89,3 % av eleverna i årskurs 7 uppnått lägst godkänt betyg i 16 ämnen, vilken innebär att måluppfyllelsen ökat i förhållande till vårterminen föregående år (80,2 %). Det är åtta ämnen som inte är "gröna" vårterminen 2016 jämfört med tolv ämnen vårterminen 2015). Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön": Svenska A (36,36 %), Idrott och hälsa (88,59 %), Modersmål (90,91%), Matematik (92,62 %), Engelska (92,62 %), Geografi (93,79 %), Historia (93,79 %) och Biologi (94,52 %).

Nämndens åtagande 25 (59) HÖGSTADIET - På Gökstensskolan har 74,4 % av eleverna i årskurs 8 uppnått lägst godkänt betyg i 16 ämnen, vilken innebär att måluppfyllelsen minskat i förhållande till vårterminen föregående år (76,8 %). Måluppfyllelsen i årskurs 8 på Gökstensskolan vårterminen 2016 är likvärdig jämfört med vårterminen 2015. Det är femton ämnen som inte är "gröna" vårterminen 2016 jämfört med fjorton ämnen vårterminen 2015). Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön": Svenska A (43,75 %), Idrott och hälsa (82,91 %), Modersmål (83,33 %), Engelska (85,47 %), Biologi (87,61 %), Matematik (88,89 %), Fysik (89,29 %), Kemi (90,99 %), Teknik (91,59 %), Samhällskunskap (92,04 %), Historia (92,59%), Religion (92,86 %), Slöjd (92,86 %), Svenska (93,07 %) och Geografi 93,74%). HÖGSTADIET - På Gökstensskolan har 81,4 % av eleverna i årskurs 9 uppnått lägst godkända betyg i 16 ämnen, vilket innebär att måluppfyllelsen ligger på en lägre nivå än vårterminen föregående år (87,1 %). Skolan har under de senaste åren tagit emot en stor andel nyanlända elever. Det är svårt att hinna nå alla skolans kunskapsmål på kort tid när man kommer till ett nytt land. Om man exkluderar de elever som varit i Sverige kortare tid än fyra år visar måluppfyllelsen att 90 % av eleverna når målen i 16 ämnen (91,7 % 2015). En sammanställning av måluppfyllelse exklusive de elever som varit kortare tid i Sverige än fyra år visar att måluppfyllelsen i årskurs 9 på Gökstensskolan vårterminen 2016 ökat jämfört med vårterminen 2015 (det är nio ämnen som inte är "gröna" vårterminen 2016 jämfört med tretton ämnen vårterminen 2015). Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön" (för samtliga elever): Svenska A (47,37 %), Idrott och hälsa (88,29 %), Engelska (89,38 %), Matematik (89,38 %), Biologi (80,00 %), Geografi (93,27 %), Religion (92,08 %), Biologi (94,29 %) och Modersmål (90 %).

Nämndens åtagande Andelen behöriga elever till gymnasiet är 84,1% (inkl. nyanlända), i kommunen ligger snittet på 71,6 %. Det är en försämring från vårterminen 2015 då 90,5 % av samtliga elever var behöriga till gymnasiet (hela Eskilstuna 79,6 %). Andelen elever som var behöriga till gymnasiet exklusive elever som varit kortare tid än fyra år i Sverige var 93 % (hela Eskilstuna 85 %) vilket är en försämring jämfört med 2015 då 95,4 % var behöriga till gymnasiet (hela Eskilstuna 84,4 %). 26 (59) Analys: Både på mellanstadiet och på högstadiet genomförs aktiviteter/insatser för att försöka höja måluppfyllelsen. Vi bör ha i åtanke att det har kommit ett antal nyanlända elever till skolorna, vilket påverkar resultatet. MELLANSTADIET - Måluppfyllelsen vårterminen 2016 har minskat för Gökstensskolan i jämförelse med vårterminen 2015. Gökstenskolan kommer att fortsätta prioritera specialundervisningen under hösten. Statistiken vi har fått från barn- och utbildningsförvaltningen är svår att tyda/förstå när det gäller Edvardslundsskolan. Efter en fördjupad analys tillsammans med rektor tror vi att det beror på att det är olika barn som inte har godkänt i de olika ämnena samt att eleverna med anpassad studiegång finns med i den ena mätningen och inte den andra. Det finns ingen siffra på Svenska A för Edvardslundsskolan. HÖGSTADIET - Måluppfyllelsen vårterminen 2016 har ökat i årskurs 7 och årskurs 9 i förhållande till vårterminen 2015, men minskat i årskurs 8. Gökstensskolan 7-9 har kartlagt vad som fungerat bra/mindre bra och dokumenterat ett antal utvecklingsområden för respektive ämne. Gökstensskolan kommer fortsätta följa upp pojkars och flickors resultat samt arbeta med att tyda och analysera resultatet.

Nämndens åtagande 27 (59) Slutsats: I årskurs 7-9 följs måluppfyllelse upp ämnesvis i det systematiska kvalitetsarbetet och det som påverkar resultaten analyseras. Den uppföljningen sker inte på samma sätt inom åk 1-6 och behöver utvecklas. Skolorna behöver fortsätta med arbetet för att kunna vidta rätt åtgärder så att resultaten kan förbättras. Statistiken vi fått från barn- och utbildningsförvaltningen över måluppfyllelse motsvarar informationen vi behöver för att följa upp nämndens åtagande fullt ut. Statistiken är uppdelad i andelen elever som uppnår lägst betyget godkänt i 16 ämnen samt hur det ser ut på varje skola utifrån respektive ämne. För en del elever innebär 16 ämnen alla ämnen men de elever som har till exempel modersmålsundervisning har flera ämnen. Vi behöver reflektera över vad vi mäter, varför vi gör det och vad vi vill få ut att det vi mäter. Kunskapsresultat/omdömen för elever i åk F-5 har inte redovisats eftersom det inte går att få ut på något bra/enkelt sätt. Fritidshemmens/öppna fritidsverksamheternas uppdrag för att stödja eleverna lärande och utveckling ska synliggöras och förtydligas i enheternas lokala verksamhetsplaner. Fritidshemmen och de öppna fritidsverksamheterna ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Såväl fritidshemmen som de öppna fritidsverksamheterna ska genom utbildning/pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan. Det är fritidspedagogernas och övrig fritidshemspersonals ansvar, att med stöd av läroplanen och de allmänna råden, utforma en lämplig helhet för fritidshemmets uppdrag i samverkan med förskoleklass och skola. Verksamheterna ska synliggöras i de lokala verksamhetsplanerna och följas upp i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen. Nuläge: Resultaten från elevenkäterna visar 3,4 på en fyrgradigskala på frågeområdet utveckling och lärande, vilket är i något sämre än 2014 (3,49). Resultatet för föräldraenkäten visar 3,2 på en fyrgradigskala vilket är något högre än 2014 (3,07). Motsvarande värde gällande området trygghet och trivsel på fritidshemmen är 3,62 på en fyrgradigskala, vilket är något bättre än 2014 (3,51). Resultatet för föräldraenkäten visar 3,59 på en fyrgradigskala vilket är något högre än 2014 (3,4). Samtlig personal på fritidshemmen och i förskoleklass i Torshällas skolor påbörjade, hösten 2014, en utbildning kring fritidshemmens verksamheter och kvalitet. Utbildningen avslutades i maj, och en planerad fortsättning finns för 2016. Utbildningen har bland annat omfattat projektarbete för att utveckla verksamheten, med utgångspunkt från de nya allmänna råden. Målet är nått när det inom ramen för enheternas systematiska kvalitetsarbete definieras och synliggörs hur fritidshemmens verksamhet har utformats för att komplettera utbildningen i förskoleklass och grundskolan, samt hur verksamheten har utformats för att stimulera elevernas utveckling, lärande och skapat förutsättningar för berikande fritid, utifrån en helhetssyn på eleven. Pågår enligt plan Resultat: Arbete med att tydliggöra/medvetandegöra fritidshemmets roll och uppdrag på skolan och i arbetslage fortsätter under hösten. I samband med nya stadsbidrag till fritidshemmen, fritidshemssatsningen, där statliga medel ska leda till utökad bemanning på fritidshemmen, kommer arbetet ta ny fart och form på skolorna. Analys: Det är viktigt att organisation och utformning av arbetet i fritidshemmen fortsätter att utvecklas utifrån läroplanens mål och intensionerna i fritidshemssatsning för att det ska vara kontinuitet i utvecklingsarbetet. Det är viktigt att medarbetarna känner sig trygga i sin uppdrag på fritidshemmen. Slutsats: Skolorna behöver ha fortsatt fokus på läraruppdraget och ha återkommande diskussioner och uppföljning. Skolan behöver ha en gemensam syn. Samtliga barn/elev i förskolan och skolan ska stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syftet med åtagandet är att skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla lärare och övrig personal måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för eleverna att utveckla språket maximalt. I läroplanen för grundskola poängteras språkets betydelse. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Nämndens åtagande 28 (59) Nuläge: I förskoleklass "screenas" alla elevers språkliga medvetenhet en gång på hösten och en gång på våren. Resultatet ligger till grund för det språkutvecklande arbetet i förskoleklass. Barnens språkutveckling går som en röd tråd genom grundskolans alla årskurser, och arbetssätten varierar. I takt med att antalet nyanlända elever ökar har det blivit allt mer synligt att behovet av att utveckla modersmålsstödet i skolan har ökat. Även undervisningen av Svenska A behöver utvecklas och kompetensen förstärkas. I enheternas lokala åtagande ska ett nuläge beskrivas utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete, och ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta kriterierna nedan. Målet är nått när alla lärare har ett språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Måluppfyllelsen bedöms utifrån följande faktorer i undervisningen, och en gemensam bedömningsmatris behöver tas fram för att synliggöra: - Alla lärare bekräftar och förstärker elevens (flerspråkiga) identitet. - Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus. - Alla lärare vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår eleverna samt låter dem hjälpa varandra genom att först göra tillsammans det som de sedan måste kunna själva. - Alla lärare interagerar mycket med sina elever för att kunna utmana dem och undervisa dem på högsta möjliga nivå. - I grundskolan finns samarbete i lärarlaget där man målmedvetet arbetar med att bygga ut skolspråket. Detta syns i att språklärare och ämneslärare samarbetar för att ge eleverna riktad stöttning så att de inte snubblar på det skolrelaterade språket utan istället får hjälp att klara både ämnet och dess specifika terminologi. Pågår enligt plan Resultat: Inom grundskolan startar läslyftet till hösten. Skolorna beskriver att de i allt fler sammanhang diskuterar det språkutvecklande arbetssättet och att det är nödvändigt i arbetet med de nyanlända. Analys: Skolorna arbetar med språkstimulerande aktiviteter, men i olika omfattning. Det är viktigt att få goda organisatoriska förutsättningar för att den gemensamma pedagogiska fortbildningen ska fungera väl. Slutsats: Arbetet har startats men det är en bit kvar till åttagandet är uppnått. Vad ska göras för att nå målet? Hur säkerställer vi att det är uppnått? Det finns inte i vare sig elevenkäten eller föräldraenkäten svar på huruvida barnen får stöd av personalen för att utveckla sitt språk. Goda förutsättningar för nyanlända elevers lärande i linje med förändringar i skollagen ska skapas. Den 1 januari 2016 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas. Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. Det är skolans ansvar att kartlägga elevers förmågor och kunskaper i förhållande till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skolan ska kartlägga elevers kunskaper i olika ämnen och följa upp kunskapsutvecklingen. Bestämmelserna om rätt till extra anpassningar och särskilt stöd gäller på samma sätt som för andra elever. Framgångsfaktorer enligt forskningen: - ett tillåtande arbetsklimat, - kollegialt lärande, - formativ bedömning, - pedagogiskt ledarskap, - inkludering, - specialistkompentens i hur andraspråksinlärning går till, - alla lärare har ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Antalet nyanlända elever har ökat det senaste året och är samtidigt en relativt ny företeelse i Torshällas skolor. På Gökstensskolan finns en förberedelseklass för årskurs 7-9 medan elever i årskurs F-6 kommer direkt ut i ordinarie klasser både på Edvardslundsskolan och Gökstensskolan, med varierat stöd och studiehandledning på modersmålet. Betygsresultaten visar en bristande måluppfyllelse i Svenska A men också att flera elever efter relativt kort tid klarar av att delta i ordinarie undervisning i varierad omfattning.

Nämndens åtagande Fokus under 2016 bör vara att arbeta fram en fungerande process kring mottagande, kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i samtliga ämnen samt bedömning för placering i adekvat årskurs och klass. Processen bör beskrivas och dokumenteras. Även insatser för extra anpassningar och särskilt stöd behöver utvecklas för att möta de behov som eleverna har till följd av bristande kunskaper i svenska. Insatserna ska ha ett främjande perspektiv och bygga på varje elevs styrkor, förmågor och kunskaper. Detta utvecklingsarbete bör resultera i en verktygslåda med en variation på insatser som kan möta de olika behov som eleverna har. Målet är nått när det finns en dokumenterad process för mottagandet av nyanlända elever som motsvarar de lagkrav som ställs från och med 1 januari 2016, samt att det i enheternas systematiska kvalitetsarbete beskrivs insatser, resultat, analys och slutsatser som leder till en progression i nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Pågår enligt plan Resultat: Arbetet pågår på skolorna, i olika omfattning. En viktig del för att skapa goda förutsättningar för måluppfyllelse är att ta till sig ny kunskap inom området. Flera lärare och rektor deltagit i en utbildning som Mälardalens högskola hållit i. Gökstensskolan 7-9 har påbörjat arbetet med att utveckla metoder för att andelen elever som når betyg i svenska som andraspråk skall öka och utökning av undervisningstiden för nyanlända elever har startat. I årskurs 6 finns för få elever för att redovisa måluppfyllse för nyanlända elever. I åk 9 finns det 13 stycken nyanlända, 15,4 % av dessa har uppnått lägst godkänt betyg i minst 16 ämnen. Analys:Vi behöver inleda arbetet med att skolorna har en enhetlig plan för hur arbete med nyanlända ska se ut. Att ta del av forsking inom området för att det fortsatta arbetet är viktigt. Slutsats: Skolorna behöver arbeta vidare med åtagandet. Det vore önskvärt att skolorna drar lärdom av varandra. Processen gällande nyanlända till skolan behöver dokumenteras och säkras så att den ligger i linje med förändringarna i skollagen. Sammanställning/statistiken behöver förtydligas. Vad säger resultatet? Mäter vi rätt saker? Utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn och unga, samt deras familjer, ska få stöd tidigare. Med fokus på barn 0-13 år. 29 (59) Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning; detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan, socialtjänsten och Ung fritid tillsammans med andra aktörer som möter barn och unga, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckla befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer, men även att stärka individernas egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själva och sina familjer. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn- och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP samordnad individuell plan. SIP: en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna sammantaget ger ett effektivare stöd. Under åren kommer utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga att följas upp och analyseras. Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Klart Resultat: Se ovan

30 (59) Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Nämndens åtagande Kommunen kraftsamlar gemensamt för bättre stöd till barn, ungdomar och vuxna med komplexa behov (KS, BUN, SN, TSN, VON) Målet är att genom gemensamma vårdplaneringar för att förenkla för de som har komplexa vårdbehov, men också skapa effektivitet och bättre hållbara lösningar. Fler är i behov av intensiva insatser. Detta påverkar myndighetens utrednings- och uppföljningstider, ökar köerna till boenden och kostnaderna. Arbetssätt och metoder behöver utvecklas. För att erbjuda god och effektiv vård på hemmaplan för personer med komplexa behov är det nödvändigt med tät samverkan med myndigheter, landstinget, organisationer och föreningar. Pågår enligt plan Resultat: Representanter från Socialtjänsten i Torshälla deltar i arbetet för att kraftsamla kring denna målgrupp på olika nivåer inom Eskilstuna kommun och i samverkan med landstinget. En samlad mottagningsfunktion har skapats i Eskilstuna för att på ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt möta upp brukare i behov av stöd från flera förvaltningar. I Torshälla finns sedan tidigare en fungerande mottagningsfunktion inom hela socialtjänstområdet (förutom LSS) Analys: Arbetet pågår övergripande och former har utvecklats. Slutsats: Det är förtidigt att se några effekter av arbetet. Det påbörjade arbetet behöver fortsätta. Samtliga nämnder och bolag deltar i det koncerngemensamma arbetet med verkställandet av den nya strategin för en god och jämlik folkhälsa. (KS, alla nämnder och bolag) Målet är att minska skillnaderna i hälsa och samtidigt öka trygghet, delaktighet och demokrati genom att verkställa den nya strategin för god och jämlik hälsa. Det innebär bland annat arbete i form av socioekonomiska beräkningar, stadsdelsutvecklingen, ANDT- (alkohol, narkotika, dopning, tobak) och fortsatt arbete med mötesplatser i stadsdelar, kompensatoriskt genom aktiv kultur- och fritidsverksamhet och bostadssociala åtgärder. Pågår enligt plan Resultat: Remissarbetet med Eskilstuna kommuns plan för folkhälsa och social uthållighet 2017-2021 pågår som bäst. Torshälla stads nämnd har antagit folkhälsomål tidigare och arbetet i förvaltningen har pågått och pågår utifrån dessa.

31 (59) Ge stöd och vård till barn och unga Förbättrat resultat Andel barn och unga i behov av socialtjänstens stöd är fortsatt högt och i samma nivå som 2015. Utredningstiderna har minskat. Rekryteringen och introduktionen av nya medarbetare har fungerat bra så enheten har full bemanning inför hösten. Bedömningen är att utredningar kommer att vara genomförda inom tidsramen resten av året. Uppföljningar av insatser i familjehem och på institution för barn/unga har genomförts och dokumenterats. Barnsamtal samt risk- och skyddsbedömningar är genomförda. Utvecklingen av socialtjänstens samarbete med skola, förskola och familjecentral visar på större möjligheter till tidigt stöd och hjälp till självhjälp för föräldrar och barn. Fortfarande kan konstateras ett stort behov av vård i familjehem och på institution. Resultatet är en förbättring i jämförelse med delår 1, 2016 och delår 2, 2015. Processmål 2019 ska 80 procent av barn, unga och föräldrar vara nöjda med pågående och genomförda insatser avseende stöd och vård till barn och unga. 2016: 68 procent 2017: 72 procent 2018: 76 procent 2019: 80 procent Utgångsvärde: - Utfall: NKI-mätning genomförs hösten 2016. 2019 är 70 procent av alla barn, unga och föräldrar som har kontakt med myndighetsutövning nöjda. 2016: 56 procent 2017: 60 procent 2018:64 procent 2019: 70 procent Utgångsvärde: - Utfall: NKI-mätning genomförs hösten 2016. Öka andelen familjehemsplacerade barn och unga med en fungerande skolgång. 2016: 85 procent 2017: 90 procent 2018: 95 procent 2019: 100 procent Utgångsvärde: - Bättre än målet Utfall: Stickprov genomförda och samtliga placerade barn/unga hade en fungerande skolgång.

Självständigheten ska öka och vårdbehovet minska i form av vårddygn på institution, exklusive ensamkommande flyktingbarn på Eskilstunas HVB-hem. 2016: 100 2017: 95 2018: 90 2019: 85 Utgångsvärde:109 32 (59) Sämre än målet En ökning av antalet vårddygn/mån kan konstateras jämfört med 1:a halvåret 2015 en minskning jämfört med samma period 2014. Bedömningen är att målet med 100 vårddygn på institution 2016 inte kan uppnås. Totala antalet vårddygn för unga på institution 1:a halvåret Antal vårddygn per månad för barn och unga 1:a halvåret Jan - aug 2014 2015 2016 Vårddygn familjehem 496/mån 518/mån 663/mån Vårddygn institution 186/mån 112/mån 172/mån Nämndens åtagande Utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn och unga, samt deras familjer, ska få stöd tidigare. Med fokus på barn 0-13 år. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning; detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan, socialtjänsten och Ung fritid, tillsammans med andra aktörer som möter barn och unga, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckla befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer, men även att stärka individernas egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själva och sina familjer. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP samordnad individuell plan. SIP: en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna

Nämndens åtagande sammantaget ger ett effektivare stöd. 33 (59) Under åren kommer utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga att följas upp och analyseras. Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Klart Resultat: Se ovan Insatser för att minska återaktualisering av flickor och pojkar som genomgått vård ska genomföras. (SN, TSN) Målet är att minska antalet som återaktualiseras efter att de genomgått vård genom att erbjuda effektfull vård och vid behov eftervård. Återaktualiseringar följs systematiskt upp, utfallet värderas i förhållande till tidigare år och riket. Pågår enligt plan Resultat: Uppföljning enligt BBIC och säkerställande av en fungerande skolgång är viktiga instrument för att minska återaktualisering utifrån samma behov som tidigare. Året inleddes med en hög personalomsättning samtidigt med ett fortsatt stort inflöde av ärenden gällande barn och unga. Den lagstadgade utredningstiden på120 dagar kunde inte hållas, i februari överskreds utredningstiden i 14 utredningar gällande barn/unga. Den utredning som pågått längst hade varat i 228 dagar. Efter första halvåret kan konstateras en minskning av utredningstider. Rekryteringarna har varit framgångsrika och bemanningen är fulltalig inför hösten. Bedömning är att utredningstiderna kan hållas inom tidramen och en rättsäker handläggning uppnås under hösten när personalstyrkan nu är fulltalig. Internkontrollen visar att 100% av de familjehemsplacerade barnen har en fungerande skolgång. Samtliga socialsekreterare i Torshälla har genomgått den nya BBIC utbildningen. Enhetens kompetensutvecklingsplaner har reviderats och alla socialsekreterare har en individuell kompetensutvecklingsplan. Analys: För att minska återaktualisering av flickor och pojkar, som genomgått vård, krävs att utredningsarbetet är rättssäkert och håller god kvalitet. Framgångsfaktorerna har varit att behoven identifierats och matchats av insatser som följts upp och utvärderats. Teamledare har regelbundna ärendegenomgångar med alla socialsekreterare för att stötta i prioriteringar och följa upp rättsäkerheten i handläggningen, vilket bedöms ha varit ett gott stöd. Utvecklare/metodstödjaren som anställdes i mars med medel från kommunens "verktygslåda" har arbetat fram en introduktionsplan som tillämpats i introduktionen av nyanställda för enheten med gott resultat. Slutsats: Förbättring uppnåtts vad gäller utredningstider, rekrytering, introduktion och fortbildning i BBIC. Bedömning är att utredningstiderna kommer kunna hållas inom tidramen och att en rättsäker handläggning uppnås under hösten när personalstyrkan nu är fulltalig. Arbetet med metodutveckling inom enheten behöver dock fortsätta. Statistik för att visa antal återaktualiseringar behöver tas fram i samband med verksamhetsberättelsen. Ge stöd och vård till vuxna Nära målet Andelen vuxna som beretts vård på institution har fortsatt minska under 1:a halvåret 2016. Antalet vårddygn både på institution och i familjehem är lägre jämfört med föregående år. Kostnaderna per vårddygn är inte orimliga utan håller sig inom målet. Under perioden har uppsökande och motiverande arbete i nära samarbete mellan boendestöd/uppsökare, biståndshandläggare och försörjningsstöd bidragit till att tillgodose behov på frivillig väg och på hemmaplan vilket bidragit till att minska antalet vårddygn. Hemmaplansvården används maximalt, men behovet av missbruksvård på grund av sammansatta och komplexa vårdbehov gör att vård på institution krävs när alternativ och likvärdig vård inte kan ges på hemmaplan. Processmål

Processmål 34 (59) 2019 ska 80 procent av brukarna inom individ- och familjeomsorgen vara nöjda med pågående och genomförda insatser. 2016: 77 procent 2017: 78 procent 2018: 79 procent 2019: 80 procent Utgångsvärde: - Utfall: NKI-mätning genomförs hösten 2016. 2019 ska 85 procent av brukarna/kunderna vara nöjda med myndighetsutövningen (biståndshandläggningen). 2016: 70 procent 2017: 75 procent 2018: 80 procent 2019: 85 procent Utgångsvärde: - Utfall: NKI-mätning genomförs hösten 2016. 2019 ska 90 procent av brukarna inom individ- och familjeomsorgen vara nöjda med myndighetsutövningen. 2016: 60 2017:70 2018: 80 2019: 90 Utgångsvärde: - Utfall: NKI-mätning genomförs hösten 2016. Självständigheten ska öka och vårdbehovet minska i form av vårddygn på institution för vuxna. 2016: 4 500 2017: 4 360 2018: 4 150 2019: 4 000 Utgångsvärde: 4 852 Nära målet Vårddygn på institution för vuxna har minskat och är lägre för perioden än 2014 och 2015. Bedömningen är att antal vårddygn för vuxna på institution kommer att fortsätta på samma eller lägre nivå under 2016 Totala antalet vårddygn för vuxna på institution under 1:a halvåret