IGELKOTTENS Arbetsplan

Relevanta dokument
IGELKOTTENS Arbetsplan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Ekorrens arbetsplan läsåret Stenbitens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan för Ängen,

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan Violen Ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Mjölnargränds förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

2.1 Normer och värden

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. Killingens förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Senast ändrat

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Lokal arbetsplan 2010/2011

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Verksamhetsplan 2017

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Transkript:

STENBITENS FÖRSKOLA IGELKOTTENS Arbetsplan LÄSÅRET 2016-2017 Dessi Kerstin Irina Mattias

Arbetsplan för Igelkotten Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem (Lpfö 98) Vårt mål är att möta barn och föräldrar vid lämning och hämtning och att ha en gemensam dialog om barnet. Detta möjliggör för föräldrar att ge information samt för pedagogerna att ge en bild av barnets dag på förskolan. För att vi ska kunna möta föräldrar vid hämtning ber vi alla föräldrar att komma in på avdelningen, då vi inte vill avbryta pågående lek. Stenbitens förskola är en förskola där alla barn och pedagoger känner varandra. Föräldrar ska känna sig trygga att lämna sitt barn oavsett vilken pedagog som tar emot. Vi tar emot barnen ute på gården från klockan 7.30 måndag fredag. Lämning sker senast 9.20 så att barnen hinner säga Hej då innan samlingen som börjar 9.30. Om ni inte har möjlighet att lämna 9.20 ber vi er lämna vid 10 så att inte samlingen avbryts. Samling har vi ute eller inne beroende på väder. Där visas fotografi på alla barn och vuxna, även de som är frånvarande. Vi talar om dagens aktiviteter och sätter upp aktivitetskort, barnen får tillfälle att tala inför stor grupp, berätta om för dem aktuella händelser och lyssna på varandra. Vi sjunger, berättar sagor med och utan bilder samt gör finger- och rörelselekar. Under samlingens gång kommer matematik in på ett naturligt sätt genom att vi räknar alla barn och i sånger och ramsor där vi räknar t.ex. fåglar och indianer. Barn har olika funderingar om livet och deras vardag och vi pedagoger lyssnar aktivt och reflekterar inför barnens tankar samt uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och inte avbryta. Tillsammans med barnen arbetar vi med EQ (Emotionell Intelligens). Vi samtalar om olika känslor och vad som kan utlösa dessa känslor. Vi pratar också om förhållningssätt till varandra och förhållningssätt till känslor. Som vuxna strävar vi efter att vara positiva förebilder genom att vara trevliga och tydliga mot varandra och mot barnen. När konflikter uppstår uppmuntras barnen att lösa dem själva och vi finns som stöd.

Vi hjälps åt att vårda förskolans material. Efter förmåga får barnen ta hand om sina kläder och leksaker och lägga på sin plats och att efter avslutad lek eller aktivitet, hjälpas åt att plocka undan. I skogen och vår närmiljö vistas vi regelbundet, där lär vi oss att uppskatta och vara aktsamma om miljön. Utveckling och lärande Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98) Vi har olika aktiviteter som t.ex. rörelse, musik, sagostunder, skapande och samlingar i större och mindre grupper. Vi har även tvärgrupper mellan avdelningarna. Barnen får mycket tid till fri lek och fria aktiviteter. Vi avbryter helst inte en fungerande lek eller aktivitet. Barnen får också tid att närma sig material och aktiviteter när de är mogna för det. Vid situationer som t ex på- och avklädning får barnen den tid och uppmuntran de behöver för att klara sig själva. Att försöka är alltid bra. Rutinerna vi har är till för barnen så att de ska känna sig trygga och göra dem mer självständiga. Barnets tankesätt blir; jag vill, jag vågar, jag kan. Under vuxenledda aktiviteter som t.ex. lek, samling, skapande, utflykter och måltider samtalas det naturligt om antal, storlek, prepositioner, färg och form. Vi har utformat vår miljö efter barnens åldrar och behov. Materialet är synligt för barnen och för att stimulera och utveckla byter vi ut och plockar fram nytt material vid olika tillfällen. Barnen inspireras till ett lustfyllt skapande oberoende av resultat. Vi använder olika material och tekniker för att barnen ska bli intresserade av att arbeta vidare på egen hand. Barnen får tillfälle att skapa i små grupper för att de ska få lugn och ro och för att vi pedagoger ska kunna se och reflektera barnens skapande. Under dagen läser vi sagor med och utan bilder, sjunger samt leker finger- och rörelselekar. Detta ger tillfälle att samtala kring bild- och skriftspråket t ex det där är min bokstav - barnet ser sin initialbokstav. Genom att visa barnets namn samt lättare ord kan barnen lära sig känna igen och koppla dessa till sig själva, andra barn och saker. När vi pratar med barnen benämner vi saker med namn, färg och form t ex. Där ligger den gula bollen. Den är rund. På detta sätt vidareutvecklar barnen sin ordförståelse och sitt ordförråd. Vi pratar och praktiserar även om lika-olika, t.ex. samma färg, storlek och form. För att uppmärksamma andra kulturer läser vi sagor med olika ursprung och innehåll. Vi pratar även om barnens upplevelser på eventuella resor.

Som pedagoger lägger vi stor vikt vid att samtala med barnen, bekräfta vad barnen säger men också att kunna ta ett steg tillbaka och lyssna på barnen. Vid bl. a samling och måltider uppmuntrar vi alla barn att respektera varandra när någon berättar något samt att vi stöttar de barn som inte vågar eller kan så att alla får en chans att prata. Vi har tydliga regler om vad som är rätt och fel och tycker det är viktigt att vi som pedagoger kan motivera dessa regler, samt hjälper barnen att finna egna lösningar i olika situationer. Det är viktigt att barnen lär känna sin närmiljö och känner sig trygga i den. Vi gör bland annat utflykter till skogen, Abborrparken, stranden och biblioteket. Vi har en bokpåse som barnen får med sig hem och där i lägger ner sin favoritbok som de tar med sig till förskolan. Vi läser boken under en vecka och intervjuar barnet om boken efter barnets förmåga. Vid lunch har barnen sina bestämda platser medan vi pedagoger sitter en vecka vid varje bord. Barnen erbjuds en varierad kost och vi uppmuntrar alla barn att smaka. Vi tänker medvetet på att inte servera mat/mellanmål med för hög sockerhalt. Barnen hjälper efter sin förmåga till med att duka, duka av, bädda och bädda upp.

Genom att regelbundet vistas i skogen och i vår närmiljö uppmärksammar vi förändringarna i naturen, plockar och tar med material till förskolan för att undersöka och skapa med. Barnen utvecklar sin grovmotorik på våra utflykter till skogen, stranden, parken samt i olika lekar på gården och i vuxenledd rörelse med olika övningar. Finmotoriken utvecklar de under avklädning, genom att trä pärlor, klippa, skära mat, plocka med små saker och göra finger och hand lekar/ramsor. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att det allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Det behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger utryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98 sid 10) Genom att erbjuda en innehållsrik miljö uppmuntrar vi barnen att ta eget initiativ till lek och aktiviteter och därigenom ta eget ansvar för miljön, sina egna samt förskolans saker. På samlingen får barnen tillfälle att berätta något de upplevt, välja sånger och utflyktsmål. För att tillgodose barnens olika behov har vi ibland samling i små grupper. Vi lyssnar aktivt på barnen och reflekterar över deras tankar och önskemål. Både vuxna och barn ska respektera och lära av varandra. Vår miljö och våra aktiviteter är anpassade så att flickor och pojkar har samma möjlighet att utveckla sina förmågor. Vi uppmuntrar barnen att välja lek utifrån intresse och inte utifrån kön. Utifrån varje barns individuella förutsättningar och behov delar vi in barnen i olika grupper utifrån ålder, kön och intresse men även åldersblandade för att yngre lär av äldre och äldre lär sig ta hänsyn till yngre.

Förskola och hem Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och uppväxt. Därför har alla föräldrar rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet och skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas. Vi vill att mötet mellan förskolan och föräldrarna ska vara en dialog som präglas av ömsesidig öppenhet och respekt. På våra föräldramöten berättar vi om vår verksamhet och där finns utrymme för diskussioner och frågor som ni föräldrar har. Information om veckans aktiviteter finns på veckoplaneringen i hallen. Varje vecka skickar vi ett veckobrev med glimtar ur veckan samt viktig information för kommande vecka. I slutet av varje veckobrev finns också en terminsöversikt. Det är viktigt att förskolan informeras senast kl. 8.30 om barnet är sjukt, ledigt eller kommer senare för att kunna planera mat och aktiviteter m.m. Behöver man någon gång ändra sin avtalstid, t.ex. vid tillfällig utökad tid, görs detta i samråd med pedagogerna. För att inte överskrida avtalstiderna måste det justeras någon annan dag samma vecka. Ni föräldrar är välkomna in på avdelningen och ta del av den dokumentation som finns. På vårterminen bjuds föräldrar in på vernissage där barnen får gå runt och visa dokumentation från terminens arbete. Utvecklingsarbete och kvalitetssäkring Pedagogerna har reflektionstid varje vecka då vi utvecklar, utvärderar och planerar vår verksamhet. Vi utvärderar kontinuerligt vår verksamhet under terminen och gör en sammanställning av det på våra utvecklingsdagar. På utvecklingsdagarna planerar vi även nästkommande termin utifrån vår arbetsplan och den aktuella barngruppen. Tillsammans med pedagoger i Lidingö Stad arbetar vi med olika utvecklingsområden som språkutveckling, barnkultur, skapande, likabehandling och Reggio Emiliainspiration.

Veckoschema MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG U T E L E K P Å G Å R D E N V I D L Ä M N I N G Lämning senast 9.20 S A M L I N G 9.30 Utelek Utelek Utflykt 12 Grupp Utflykt Utelek/Styrd aktivitet Utelek/Styrd aktivitet 12 Grupp LUNCH SOVVILA/SAGOVILA 12 Grupp Fria aktiviteter Fria aktiviteter Fria aktiviteter Fria aktiviteter Fria aktiviteter MELLANMÅL LEK INNE/UTE Under läsåret kommer vi att arbeta med Grundfärgerna, skapande med olika material. Närmiljön; skogen, Abborrparken, stranden, Abborrdungen Biblioteket, läsa böcker, titta på bilder Projekt Kultur- dans, rörelse, böcker, drama, musik, sång, rim och ramsor Vatten; lek och utforskning EQ Grov- och finmotorik Språk; talspråk, skriftspråk Matematik Naturkunskap Rörelse

Traditioner Vi uppmärksammar barnen vid födelsedagar genom att sätta upp flaggan, sjunga för dem och så får de välja sång vid samlingen. Gårdspicknick Stenbitsloppet Nallekalas på Nallens dag Lucia Vårfest