Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 3 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 4 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 5 Koppling till forskning... 5 Barnens utveckling... 5 Dokumentation... 6 Information till vårdnadshavare... 6 Utvärdering... 6 Pedagogernas insatser... 6 Barnens upplevelser... 6 Barnens utveckling... 6 Koppling till forskning... 7 Analys av utvärderingen... 7 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 7 2
Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består av 23 barn. Sex 6-åringar, tre 5-åringar, fem 4-åringar och sju 3-åringar, en 2-åring och en 1-åring. Vår personalgrupp består av tre förskollärare. Varav två på 100 % och en på 80 %. En resurs på 80 %. Båda 80 % tjänsterna fylls ut till 100 % av en vikarie. Vi har också en barnskötare på 50 %. Vår förskola ligger tillsammans med skolan och består av två avdelningar. Lokalerna är nybyggda och anpassade till förskoleverksamhet. Vår utemiljö består till stor del av en skolgård, med tillhörande fotbollsplan. Vi har också en mindre inhägnad gård med gungor, sandlåda, klätterställning och gräs. Det är en väldigt vacker gård med sjöutsikt, men är inte så utmanande för barnen. Kartläggning av barnens intressen Genom observationer och iakttagelser har vi märkt att barnen har en tuff attityd mot varandra. Det är lätt att säga nej till sina kompisar och att ibland vara fysiska mot varandra. Barnen måste lära sig tolka de andras intentioner och respektera varandras åsikter. Mål Eget formulerat mål Barnen ska få ett bra fungerande socialt samspel. Med det menar vi att barnen ska fungera bra tillsammans i gruppen och att veta hur man är en bra kompis. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Barnens utveckling Barnen har en bra uppfattning om varför man är glad, ledsen och arg. Likaså hur man ser ut när man är i dessa sinnesstämningar. Det som är svårt för barnen är att se sin egen del i en situation. De har också svårt för konfliktlösningar, vilket i sin tur leder till att konflikterna ökar i barngruppen. 3
Insatser åtgärder för att nå målet Vi har delat in barngruppen i tre olika grupper: Anette ansvarar för 6-åringarna Eva ansvarar för 4,5-åringarna Veronica ansvarar för 1,2,3-åringarna Flera stunder under veckan blandas åldersgrupperna. Då ansvarar alla pedagogerna för innehållet som vi gemensamt kommit fram till. Vi kommer att synliggöra de olika känslorna genom: Samtal och diskussioner. Drama och forumspel. Måla och rita, klippa och klistra. Läsa böcker. Reflektera och analysera bilder. Jobba med materialet Start och Stegvis. Lekar i grupp Koppling till forskning Sociala kognitioner handlar om att uppfatta och förstå sociala relationer, egna som andras tankar, känslor, motiv och avsikter. Enligt Evenshaug och Hallen (2001) utgår små barn i första hand från vad de ser och hör, äldre barnen tillför sedan hur andra tänker och handlar i deras uppfattningar om andra. Sociala kognitiva färdigheter är något som barnen måste tillägna sig och det sker i samvaron med andra. Att läsa och tolka information, signaler som andra ger, både tankar och känslor är viktiga för att förstå vilka förväntningar som finns på hur vi människor beter och uppför oss i olika sammanhang. Evenshaug och Hallen tar upp att även Hartup (1983) anser att en åldersblandade kontakter har en stor betydelse för den sociala och personliga utvecklingen för barnet. Äldre barn får möjlighet i samspelet utveckla prosociala egenskaper, sympati, medkänsla, omsorg och ledarskap. Yngre barn får i kontakten med de äldre möjlighet till att tillägna sig ett socialt beteende mönster. Dom yngre barnen imiterar, observerar vad de äldre gör i gruppen och hur man är mot varandra socialt. Barn är modeller för varandra. Dokumentation Vi synliggör temaarbetet genom att: sätta upp arbetet på våra väggar sätt in i barnens portfolio 4
fortlöpande dokumenterar vi i vår kalender som hänger i hallen Information till vårdnadshavare Vi har gått ut med informationsbrev till föräldrarna om vårt temaarbete. Föräldrarna har getts möjlighet till att följa vårt temaarbete via vår kalender och dokumentationer i hallen. Uppföljning Vi började med känslorna glad och lessen. Vi började med två bilder ur START, glad och lessen som vi visade för barnen under en samling. Vi pratade och tolkade det vi såg genom bilden. Barnen fick och också möjligheter till att berätta för varandra om deras egna erfarenheter av känslorna glad och lessen. Hur man ser ut och hur det känns. Vi gick sedan vidare med att tolka och analyser vad vi själva såg i dagstidningar. Barnen klippte ut bilder på glada personer och lessna. De mindre barnen gick vidare med att dom fick klistra glad och lessen mun. Under hela temaarbetet har vi pratat, diskuterat, reflekterat och känt efter hur känslorna upplevs. Barnen har fotograferats och fotograferat sig själva och genom sitt egna kroppsspråk visat känslorna, glad och lessen. De har även getts möjligheter till att spela forumspel, där en situation med känslorna glad och lessen spelats upp. Här har barnen fått möjligheter till att gå in och ändra på och lösa problemet i spelet. Vi har även gått vidare med känslan arg. Barnen halkade själva in på känslan arg eftersom de har kopplat den med känslan lessen. De yngre barnen har fått lära sig lekar som man kan leka många tillsammans. Vi har bland annat lekt Pomperipossa. Pedagogernas insatser Vi har genomfört det vi har planerat. Vi har haft många samtal tillsammans med barnen där barnen har fått berätta för varandra. Pedagogerna har ställt produktiva frågor där barnen har fått utveckla sina tankar. Vi pedagoger har känt oss delaktiga och engagerade i barnens tankar, funderingar, frågor och berättelser om deras inre känsloliv. Koppling till forskning Vi tycker att forskningen som vi lyft fram stämmer. Det vi har sett är att de yngre barnen tar efter de äldre både på ett positivt och negativt sätt. Barnens utveckling Nästan alla barn har blivit bättre på att utrycka sina känslor i ord. 5
Barnen har tillsammans med sina föräldrar betraktat och diskuterat sina egna verk på väggarna som förmedlar de olika känslorna. Barnen har varit engagerade och deltagit aktivt i temaarbetet. Nästan alla barn kan beskriva känslorna glad och lessen och har många kunskaper om känslorna. I praktiken har barnen lite svårare med att läsa varandra i olika känslotillstånd. Dokumentation Vi har dokumenterat som vi hade planerat. Information till vårdnadshavare Föräldrarna har fortlöpande fått information genom vår dokumentation i hallen av tema arbetet. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi har gjort en övergripande planering om temat på vår avdelning varje måndag under planeringstiden. Där vi alltid har strävat mot samma mål. Vi har sedan självständigt planerat och lagt upp temat för varje grupp. Vi har även gjort en snabb utvärdering av arbetet varje måndag med frågan hur går vi vidare. Barnens upplevelser Vi har observerat barnen i gruppen under tema arbetet och sett att de har kunnat sysselsätta sig under långa stunder med arbetet. Vilket vi tolkar att de har haft roligt. Barnens utveckling Nästan alla barn har rika kunskaper om känslorna, glad, lessen och arg. Barnen har istället lite svårare att koppla det till sig själva i en verklig situation i nuet. Speciellt i konflikt situationer i barngruppen. Det här är något som vi behöver fortsätta att jobba med, även under hösten. 6
Koppling till forskning Vi har fått en större medvetenhet omkring barn som modeller för varandra och observerat att det stämmer i barngruppen. Analys av utvärderingen Vi har reflekterat över att barnen har haft svårt att omsätta sina tillägnade kunskaper i praktiken. Det tror vi beror på att barnen har skapat ett eget socialt beteende mönster till varandra, hur man beter sig i gruppen. Det här är något som vi måste fortsätta att jobba med för att bryta. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Det är viktigt att vi bryter, stoppar den negativa utvecklingen direkt vid start i augusti. När hösten kommer får vi en ny sammansättning av barngruppen då är det viktigt att bryta och starta positivt. Referenser Evenshaug, Oddbjörn & Dag, Hallen, 2001, Barn- och ungdomspsykologi 7