Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sigtuna 2013-09-04 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket Planerna gäller för både grundskolan och gymnasiet och specifika mål finns angivna för de olika skolformerna. Giltig för läsåret 2013/2014

Sid 2 (22 ) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Skolans och personalens skyldigheter... 5 3. Rutiner mot diskriminering och kränkande behandling... 5 4. Arbetssätt och ansvarsfördelning... 7 Samtlig personal:... 7 Rektor ansvarar för att:... 7 Lärare/Mentorer ansvarar för att:... 8 Hemföräldrar och Internatchef:... 9 Skolsköterska och skolpsykolog:... 9 Trygghetsgruppen och Hjärter Ess:... 10 Elever ansvarar för att:... 10 5. Arbetssätt för revidering av likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling.... 11 6. Utvärdering av målen 2012/13... 12 Kön... 12 Kön, inom grundskolan... 12 Sexuell läggning... 12 Funktionshinder... 13 Sexuella trakasserier... 13 Annan kränkande behandling... 13 Annan kränkande behandling, på grundskolan... 13 7. Allmänna främjande mål och åtgärder.... 14 Kön... 14 Sexuell läggning... 14 Etnisk tillhörighet,... 15 Funktionshinder.... 15 8. Förebyggande mål och åtgärder 2013-2014... 16 Kön... 16 Sexuell läggning... 17

Sid 3 (22 ) Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning... 17 Funktionshinder... 18 Sexuella trakasserier... 18 Annan kränkande behandling... 19 Annan kränkande behandling, grundskolan... 21 9. Förankring av likabehandlingsplanen.... 21

Sid 4 (22 ) 1. Bakgrund SSHL:s policy är att alla elever ska känna sig trygga och bli värdigt bemötta. Miljön på SSHL ska präglas av värme, trygghet och respekt för den enskilde individen. Alla människors lika värde och bejakande av mångfald ska genomsyra hela verksamheten på SSHL. Alla former av sexuella trakasserier och trakasserier som har ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder ska motarbetas. Alla ska få vara den man är oavsett bakgrund eller läggning. Skolans demokratiska uppdrag är att främja elevernas lärande om demokrati och värdegrund för att utveckla goda samhällsmedborgare. En del i det här uppdraget är att motverka kränkande behandling. Enligt skollagen (6 kap) är kränkande behandling beteenden som kränker en annan människas värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan t.ex. handla om att retas för att någon är överviktig eller har fel hårfärg. Men det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den som utsätts, även knuffar och utfrysning är kränkande behandling. Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Ur SSHLs målbeskrivning 1983: Sigtuna skolstiftelse har till ändamål att driva riksinternatskola med den etiska grundsyn, som sedan grundandet utmärkt Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverket och Sigtunaskolan. Med den förankring i kristen humanism som kännetecknade grundarna Manfred Björkquist, Harry Cullberg och Arvid Bruno innebär denna grundsyn respekt för ideella, eviga värden och en medmänsklighet, som inrymmer ett erkännande av alla människors lika värde och därmed omsorg om de svaga, tolerans mot oliktänkande och kamp mot alla former av förtryck och diskriminering.

Sid 5 (22) Alla som arbetar och studerar på SSHL ska med all kraft och alltid motverka alla former av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. All personal skall omedelbart agera på ett kraftfullt sätt om det uppdagas att en elev blivit utsatt för någon form av kränkning. 2. Skolans och personalens skyldigheter Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling ska omständigheterna utredas och åtgärder genomföras för att förhindra en fortsättning av dessa; handlingsplikt inträder. Det är alltid eleven som avgör om den blivit utsatt för en kränkning och skolpersonal har ett särskilt ansvar att ta misstankar om eller tendenser till diskriminering och kränkande behandling på allvar. Vem eleven än kontaktar så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna vidta åtgärder måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. En viktig del av vårt förebyggande arbete är den kartläggning som genomförs varje år bl.a genom en trivselenkät både på skolan och på elevhemmen. Kartläggningen omfattar de olika diskrimineringsgrunderna såsom sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder ellersexuell läggning. Enkätresultaten följ upp utav att mentorer och hemföräldrar gör en ordentlig analys. Utifrån analysen formuleras konkreta mål och åtgärder som dels kan innefatta en omedelbar åtgärd såsom samtalsgrupper i klassen eller på elevhemmet och/eller bli ett prioriterat mål inför nästkommande läsår. All personal på skolan är medvetna om vikten av ett ständigt pågående trygghetsarbete speciellt med tanke på vår särart som internatskola. 3. Rutiner mot diskriminering och kränkande behandling Vad gör du om du är utsatt för någon form av kränkande behandling eller misstänker att någon annan är det? Vad gör du om du är utsatt för sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder? Tala med en vuxen, t ex din mentor, hemförälder, någon på elevhälsan, i skolledningen eller i Trygghetsgruppen. Du kan också vända dig till någon i Hjärter Ess.

Sid 6 (22 ) Om du ändå inte känner att du får tillräcklig hjälp, kan du skriva e-post till någon av ombudsmännen mot diskriminering, t ex till Diskrimineringsombudsmannen do@do.se Om du känner dig kränkt av någon i personalen, vänd dig alltid direkt till rektor. Vad är mobbning? Definition. En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för kränkande behandlingar- fysiska eller psykiska. Från en eller flera personer. Vad gör skolan vid kränkande behandling eller misstanke om kränkande behandling? Vad gör skolan vid sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder eller misstanke om desamma? Så snart en vuxen får vetskap om något som misstänks vara någon form av trakasserier eller kränkande behandling, anmäls det till rektor, som är ytterst ansvarig. Rektor är ansvarig för att informera huvudmannen. Så snart en personal får kännedom gör denne minnesanteckningar. Dessutom bokförs händelsen i ett avidentifierat register för att upptäcka mönster och ev. otrygga miljöer. Rektor sammankallar en grupp ur personalen som har kännedom om eleven eller eleverna det gäller. En noggrann utredning sätts direkt igång. Fakta samlas in och alla berörda elever ges möjlighet att yttra sig för att ge en sådan allsidig bild som möjligt till det som inträffat. Beslut fattas om åtgärder och föräldrar informeras. Exakt hur utredningen går till avgörs från fall till fall. Det ska tydligt framgå vem/vilka som ansvarar för uppföljningen av åtgärderna. Alla elevärenden tas upp på möten med skolans elevhälsoteam, EHT. Där görs en protokollsanteckning som omfattar beslut, åtgärder och ansvarig för uppföljning. Alla händelser dokumenteras i skolhälsans journalsystem. Vad gör skolan vid kränkande behandling eller misstanke om kränkande behandling mellan en anställd och en elev? I alla fall där en anställd är involverad leds utredingen utav rektor för att undvika en ev. lojalitetskonflikt kollegor emellan.

Sid 7 (22) 4. Arbetssätt och ansvarsfördelning Samtlig personal: Samtliga anställda vid SSHL skall omedelbart ingripa och agera vid kännedom om eller upptäckt av sexuella trakasserier och trakasserier som har ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder eller andra kränkande behandlingar. Vid aktiviteter som rör skolan skall alla medverka till att elever och vuxna uppträder värdigt och kamratligt mot varandra och den goda dialogen med elever enskilt eller i grupp måste alltid vara närvarande. Värdegrundsfrågorna uppmärksammas under medarbetarsamtal och all nyanställd personal informeras om skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Som anställd vid SSHL uppmanas man att ta del av hela dygnets verksamhet genom att besöka fritidens aktiviteter, äta middag på elevhemmen, delta vid läxis och delta i elevernas dagliga umgänge på elevhemmen, i matsalen osv. Rektor ansvarar för att: all personal, alla elever och alla vårdnadshavare känner till den aktuella planen om likabehandling och planen mot kränkande behandling och var man kan hitta den ett målinriktat arbete bedrivs bland elever och personal för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling följs upp varje år och utvärderas i samarbete med personal och elever. Därefter görs en ny likabehandlingsplan och en ny plan mot kränkande behandling för nästkommande år. åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer samt att rutin mot diskriminering och kränkande behandling följs. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling finns med i skolans informationsmaterial och läggs ut på skolans hemsida, på portalen, samt ska finnas

Sid 8 (22) i skolbiblioteket och personalrumet. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska skickas till styrelsen och föräldraföreningen. Måluppfyllelsen av aktiviteterna mäts under läsåret i enkäter till personalen, eleverna och vårdnadshavarna. Sker tillsammans med Trygghetsgruppen. Personalen får kontinuerlig fortbildning i frågor runt mobbning. Att tydliga rutiner och riktlinjer finns för dokumentation och uppföljning. Lärare/Mentorer ansvarar för att: på ett förebyggande sätt arbeta för en god kamratanda och särskilt uppmärksamma elever med svårigheter i kamratkontakterna ansvarar för att skapa en trygg miljö i klassrummet genom att tex uppmärksamma elever som sitter ensamma, göra placeringar, och alltid ansvara för gruppindelningar alla elever känner till och förstår och diskuterar innehållet i skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Görs i anslutning till skolstart med kontinuerlig uppföljning. se till att åtgärder vidtas om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks, upptäcks eller anmäls i enlighet med Rutin mot diskriminering och kränkande behandling. under vecka 47-48 genomförs läsårets trivselenkät. Denna genomförs på mentorstid under samma former som för ett skriftligt prov. Elevens anonymitet garanteras. Instruktioner för genomförande och uppföljning/agerande utifrån fakta som kommer fram i enkäten beskrivs årligen i PM från rektor inför enkätens genomförande. Efter sammanställning redovisas trivselenkäten för skolans elever, personal, föräldraföreningen och skolans styrelse. Mentor analyserar och sammanställer klassens svar. alla mentorer följer upp skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling med sina elever minst en gång per läsår. alla elever får utvecklingssamtal under året där trivsel och trygghet diskuteras.

Sid 9 (22 ) Hemföräldrar och Internatchef: alla nya elever får ett personligt samtal där trivsel, trygghet, ordningsregler och värdegrund gås igenom. Detta kallas för ett inpratsamtal. alla elever får ett utvecklingssamtal under året där trivsel och trygghet diskuteras. alla elever som skall sluta får ett samtal där man utvärderar tiden på elevhemmet och ber om tips för framtida arbetssätt. Detta samtal kallas utpratsamtal. under vecka 47-48 genomförs läsårets trivselenkät. Denna genomförs på elevhemmet under samma former som för ett skriftligt prov. Elevens anonymitet garanteras. Instruktioner för genomförande och uppföljning/agerande utifrån fakta som kommer fram i enkäten beskrivs årligen i PM från rektor inför enkätens genomförande. Efter sammanställning redovisas trivselenkäten för skolans elever, personal, föräldraföreningen och skolans styrelse. Hemförälder analyserar och sammanställer elevhemmets svar. Internatchefen gör en övergripande analys. Tillsammans med Trygghetsgruppen sätts nya mål. alla hemföräldrar följer upp skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling med sina elever minst en gång per läsår. Internatchefen har ett särskilt ansvar för uppföljning och kontinuitet på internatet. Skolsköterska och skolpsykolog: hälsosamtal genomförs i årskurs 8 och i årskurs 1. Trygghet och trivsel är en stående punkt vid dessa samtal. närvarar regelbundet vid middagar på elevhemmen för att lära känna elever och ge möjlighet för elever att knyta en kontakt med skolsköterska och skolpsykolog. fångar upp tendenser och trender som kan inverka negativt på våra elever. Ger generella återkopplingar om detta till skolledning. Skolpsykologen har återkommande handledning med olika personalgrupper.

Sid 10 (22) Trygghetsgruppen och Hjärter Ess: en Trygghetsgrupp utses årligen och består utav 2 lärare, 2 hemföräldrar, rektor, bitr. rektor, internatchef och skolpsykolog. Trygghetsgruppen leds av rektor. Trygghetsgruppens uppgift är att regelbundet medverka i det förebyggande arbetet och till vilken elever och personal kan vända sig i frågor om kränkande behandling. Två av Trygghetsgruppens representanter är vuxenansvariga för Hjärter Ess. en elevgrupp, Hjärter Ess, utses årligen. Uppgiften är att arbeta för trivsel och sammanhållning och mot alla former av kränkande behandling samt sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Hjärter Ess har, tillsammans med de vuxenansvariga, regelbundna möten där man går igenom elevsituationen i klasserna och på elevhemmen. En snabb återkoppling sker till mentorerna vid behov. Hjärter ess genomför en grundskolemiddag och en årskurs 1 middag för att öka sammanhållningen och trivseln mellan olika årskurser och klasser samt mellan dag- och internatelever. ordnar en teater som tar upp frågor runt kränkande behandling, normer, jämlikhet, etc. Hjärter Ess tillsammans med Trygghetsgruppen genomför minst en aktivitet per år om sammanhållning och trivsel, mot mobbning och annan kränkande behandling. Elever ansvarar för att: reagera på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att påtala allt sådant för skolpersonal eller vårdnadshavare, som för vidare detta till rektor så att åtgärder kan vidtas i enlighet med Rutin mot diskriminering och kränkande behandling, punkt 3. Personer som elever på skolan kan prata med gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är t.ex.: hemföräldrar mentorer Trygghetsgruppen

Sid 11 (22 ) Hjärter Ess kamrater lärare skolledning skolpsykolog skolsköterska 5. Arbetssätt för revidering av likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling. Skolan upprättar en ny likabehandlingsplan varje läsår utifrån de förslag till förbättringar som kommit fram i utvärderingen av likabehandlingsplanen i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Varje år genomförs en trivselankät både i skolan och på elevhemmen där frågor om trygghet, trivsel, kränkningar och diskriminering finns med. För att planerna ska vara ett levande dokument som garanterar trygghet och trivsel på skolan ska elever och personal bidra till innehållet. Planerna revideras i samråd med: Trygghetsgruppen Elevrådet, styrelse samt klassrepresentanter Hjärter ess Prefektkollegiet (2 elever/elevhem) Alla våra elevföreningars ordföranden (8 st) Skolan ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga skolans vision. Den nya likabehandlingsplanen ska vara klar till skolstarten i augusti.

Sid 12 (22 ) 6. Utvärdering av målen 2012/13 Följande mål togs fram för läsåret 2012/13: Kön Höja självkänslan. Vi ser i 2012 års trivselenkät att flickorna fortfarande ligger högre när det gäller hotfulla, kränkande SMS/MMS/Facebookinlägg. Totalt har flickorna 6 % jämfört med pojkarnas 2 %. På grundskolan är siffrorna 9 % för flickorna och 4 % för pojkarna. Efter samtal med elevhälsan visar det sig att många problem kvarstår kring ätstörningar, skärande och objektifiering bland flickorna. Vi anser att detta fortfarande är jätteviktiga frågor och kommer fortsätta med detta mål under läsåret 2013/14. Fokus skall vara att höja självkänslan bland tjejerna. Kön, inom grundskolan Flickor i grundskolan skall känna sig trygga och trivas i sin klass. Detta mål rörde främst årskurs 9 (läsåret 2012/13). Alla de åtgärder som sattes in hade inte den effekt som vi hade hoppats. Vi tror att detta beror på att några starka pojkar fick för stort negativt inflytande. Även i åk:8 (läsåret 2012/13) är trivseln lägre bland flickorna än bland pojkarna, men detta tror vi beror på orsaker som inte löses av insatser liknande de vi gjorde. Sexuell läggning Enligt trivselenkäten (svar på fråga 15) verkar vi inte ha problem med detta. Detta är dock förstås fortsatt viktigt så vi kommer fortsätta med besök från RFSL under läsåret 2013/14.

Sid 13 (22 ) Funktionshinder Vi har ett väl fungerande arbete i vårt elevhälsoteam som gör att ingen hindras att nå sin fulla potential. Självklart fortsätter vi vårt arbete under 2013/14. Sexuella trakasserier Vi ser att det sker kränkningar på nätet och en del av dessa verkar ha sexuella inslag. Vi har fortfarande problem med vissa av elevhemmens ceremonier/traditioner som har sexuella inslag. Fortsatt arbete under 2013/14. Annan kränkande behandling Eftersom det finns en risk för kamratuppfostran så har vi infört denna fråga i trivselenkäten 2012. 16 % av flickorna och 4 % av pojkarna svarade att det finns kamratuppfostran på deras hem. Detta kan betyda att flickorna ägnar sig mer åt kamratuppfostran, men det kan också betyda att pojkarna är mindre benägna att berätta om det. På grund av vår skolform är det viktigt att vi fortsätter med det här arbetet under 2013/14. Annan kränkande behandling, på grundskolan Fortsätta arbeta att öka tryggheten och trivseln i matsalen. Fortfarande är det så att ingen av grundskolans elever sätter sig i den del av matsalen som treorna anser tillhöra dem. Dock ser vi att flera treor har börjat sprida sig till andra delen. Det betyder att det finns dem som inte har något behov att hävda någon form av revir. Under året har fler och fler vuxna börjat äta i elevmatsalen. Eftersom vi däremot fortfarande inte har blivit av med revirtänkandet så fortsätter vi under 2013/14.

Sid 14 (22 ) 7. Allmänna främjande mål och åtgärder. Alla våra mål syftar naturligtvis till att skapa en trygg miljö på vår skola och alla diskrimineringsgrunderna uppmärksammas i vårt dagliga arbete. Mentorer och hemföräldrar arbetar kontinuerligt med värderingsfrågor, hur vi ska vara mot varandra, ömsesidig respekt och hur viktigt det är att lyssna på varandra. Alla främjande åtgärder nedan syftar till att eleverna får en tolerant syn på sig själva och sin omgivning samt att ge så bra förutsättningar som möjligt för likabehandling i verksamheten. Varje år genomförs en trygghetsenkät där det finns frågor om alla diskrimineringsgrunderna inklusive sexuella trakasserier. Svaren och analysen av den utgör tillsammans med andra signaler från elever och personal grunden för hur vi bör intensifiera vårt arbete och vilka mål vi ska prioritera inför nästkommande år. Kön Vid alla former av grupparbete förespråkar vi blandgrupper för att eleverna ska lära sig att arbeta tillsammans, lyssna på varandra och respektera varandra. Elevhälsan har i åk:8 och åk:2 hälsosamtal där man bl.a tar upp frågor som handlar om trygghet och självkänsla. Eleverna i åk:8 besöker varje år ungdomsmottagningen. Hjärter ess ordnar varje år en teater som tar upp frågor om kränkande behandling, normer, jämlikhet etc. Sexuell läggning I åk:8 och åk:1 (gymnasiet) ingår sex och samlevnad på olika sätt i undervisningen. Exempel: Föreläsningar och diskussioner om sex och kärlek, jämställdhet, könsroller och språkbruk. I samband med hur pojkar och flickor idag använder könsord såsom hora och bög tar vi upp vad som är sexuella trakasserier. Vi diskuterar hur media framställer pojkar och flickor och hur detta påverkar vår syn på kön och jämställdhet. Vi anser att kunskap behövs för att unga människor ska bli fria och säkra nog att hitta sin egen sexualitet och för att den sexuella praktiken ska bli trygg. Dessutom bidrar kunskapen till större tolerans gentemot andra. Vi har återkommande besök av RFSL i åk:1 med återföljande diskussioner. Förutom diskussioner om olika sexuella läggningar tar man upp vilka normer som är accepterade och inte accepterade i samhället och i olika kulturer.

Sid 15 (22) Eleverna i åk:8 besöker varje år ungdomsmottagningen. Hjärter ess ordnar varje år en teater som tar upp frågor om kränkande behandling, normer, jämlikhet etc. Etnisk tillhörighet, Ett återkommande inslag är en föreläsning av Tobias Rawet (överlevande från koncentrationsläger). Efterföreläsningen besöker Tobias varje klass för sig för att diskutera och svara på frågor med syfte att stärka elevernas förståelse för tolerans och demokrati samt att ge kunskap om förintelsen. Varje år genomförs en ledarskapskurs på SSHL för gymnasieungdomar från hela Sverige av Stiftelsen Raoul Wallenberg Academy for Young Leadars. Stiftelsens ändamål är att, med Raoul Wallenbergs person och gärning som förebild, ge ungdomar utbildning och möjlighet att utveckla det goda ledarskapet. Varje år har vi 2-3 elevrepresentanter med. Dessa elever är sedan ansvariga för att under en samling för hela skolan berätta om Raoul Wallenberg och vad kursen har givit dem som individer. Ett antal elever är varje år engagerade i olika projekt som syftar till att främja kunskapen om olika kulturer såsom Kenya och Laos projektet. Skolan är medlemmar i Life Link som är en världsomfattande organisation som arbetar med mångkulturella frågor. Religion och annan trosuppfattning Vid all matlagning tar vi alltid hänsyn till att vi har elever från olika kulturer och religioner som behöver specialkost. Elever som tillhör andra religioner får alltid ledigt vid högtider och andra speciella aktiviteter om så önskas. Funktionshinder. För elever med fysiska funktionshinder har vi bl.a. hiss i lektionsbyggnaderna och en rullstolsramp i aulan. För elever med dyslexi (eller andra läs-och skrivsvårigheter) har vi litteratur inläst på band. Dessutom får dessa elever all sin litteratur så att de kan göra anteckningar i böckerna. Våra specialpedagoger har varje år information till både lärare och

Sid 16 (22 ) hemföräldrar om vad dyslexi är, vilka pedagogiska hjälpmedel det finns, samt vad man kan göra som lärare för att stötta. Vår skolpsykolog har varje år information till både lärare och hemföräldrar om olika neuropsykiatriska diagnoser som ex ADHD och ADD. För att medvetandegöra hos personalen vad detta innebär. Vad innebär det att ha en sådan diagnos och vad kan vi göra som skola för att hjälpa och stötta eleven? 8. Förebyggande mål och åtgärder 2013-2014 Om inget annat nämns gäller målen både grundskolan och gymnasiet. Kön Risker Det finns en risk att elever med ätstörningar smittar varandra i en miljö där så många bor tillsammans. Övervägande flickor. Elever med problem som leder till att man skär sig kan i hög grad påverka andra elever som bor på samma elevhem. Det finns en risk att i miljöer där många elever bor tillsammans förstärks könsrollsbeteendet så att flickorna framställer sig själva som objekt. Pojkarna tar över i klassrummet, flickorna blir mindre hörda. Det finns fler flickor än pojkar (6 % jämfört med 2 %) som nämner att de utsatts för hotfulla/kränkande SMS/MMS, Facebook etc. På grundskolan är flickornas siffra 9 %. Mål Höja självkänslan, framför allt bland flickor.

Sid 17 (22) Förebyggande åtgärder Ung utan Pung (eller liknande teater) skall sättas upp för alla elever, samt mentorer och hemföräldrar. Dessa skall sedan följa upp teatern med diskussion. Återkommande arbete/diskussioner i alla mentorsgrupper och på elevhemmen. Detta sker kontinuerligt såväl som på förekommen anledning. Alla samtal ska alltid utgå från de olika diskrimineringsgrunderna. Sexuell läggning Risk Det finns risk för en icke tillåtande inställning bland eleverna Mål Alla ska respekteras oavsett sexuell läggning. Förebyggande åtgärd Återkommande besök av RFSL Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Efter analys av trivselenkät och samtal med elevföreningarna och elever har vi kommit fram till att vi har väldigt låg risk när det gäller dessa diskrimineringsgrunder. Vår skola har en mångkulturell miljö där det råder stor lyhördhet och förståelse för olika kulturer och olika religioner.

Sid 18 (22) Funktionshinder Risker Att eleven inte når sin fulla potential Att eleven inte kan delta i skolans alla aktiviteter Mål Ingen elev skall hindras att nå sin fulla potential på grund av funktionshinder. Förebyggande åtgärder Att se till att alla elever får det stöd som den behöver. Vi screenar alla elever när de börjar hos oss i svenska och matematik, analyserar och går ev. vidare med ytterligare tester. Vi har ett elevhälsoteam (EHT) som möts varje vecka med, skolpsykolog, skolsköterska, studievägledare, specialpedagoger, mentor, hemföräldrar och skolledning. Här diskuteras olika strategier för att hjälpa elever med olika problem. I augusti har vi en inplanerad föreläsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för all personal. Sexuella trakasserier Risker

Sid 19 (22 ) Det finns en risk att det skapas invigningsriter med sexuella inslag. Att vara ung idag innebär en risk att bli utsatt för trakasserier via nätet eller andra sociala medier, ofta med sexuella inslag. Mål Ingen ska utsättas för sexuella trakasserier. Förebyggande mål och åtgärder Stor vuxennärvaro i början på läsåret. Vi arbetar aktivt med ungdomarna - teambuilding. Diskussioner i mentorsgrupper och på elevhemmen. Ledarskapsutbildning för alla förtroendevalda elever där etiska frågor finns med på agendan. Annan kränkande behandling Risker Vår speciella skolform som internatskola utgör en ökad risk för kamratuppfostran där äldre elever kränker yngre eftersom eleverna lever tillsammans dygnet runt. Exempelvis skickar elever i årskurs 3 yngre elever att gå ärenden eller utföra tjänster. Det innebär också en ökad risk för att det skapas subkulturer där maktutövande blir en norm för att bli accepterad av gruppen. Vi ser i trivselenkäten att 10 % av pojkarna har utsatts för våld eller hot om våld. Detta gäller framför allt pojkar på gymnasiet och på grundskolan (14 %).

Sid 20 (22) Eftersom vi tar hand om våra ungdomar dygnet runt så är det extra viktigt att vi kan garantera en våldsfri miljö. Mål Alla elever ska känna sig trygga på sitt elevhem. Ingen skall bli utsatt för våld eller annan kränkning. Förebyggande åtgärder Ändra hemföräldrars rutiner (när de tar en kvällspromenad på området, när de gör besök på elevrum osv). Se över hur eleverna bor på hemmen. (hemma-utlandssvenskar) Återkommande diskussioner på elevhemmen när något hänt Skulle något liknande kunna ske på vårt hem? Internatelever och skolledning bör komma närmare varandra. Skolledningen kan t.ex. besöka hemmen då och då. Utveckla kick off helgen för internateleverna i syfte att äldre och yngre elever lär känna varandra bättre. Bl.a kommer forumteater att arbeta med kränkningar och känslan av att bli kränkt. Utveckla ledarskapsutbildningen för alla elevorganisationerna så att bl.a rätt personer hamnar på rätt post. Extra viktigt när det gäller prefektrollen. Kompetensutveckling för personal om maktlekar och grupptryck. Fortsätta arbetet med att öka integrationen mellan dag och internatelever genom att ordna en aktivitetsdag i början av terminen där man blandar åldrar, dag och internatelever och kön. Lärare/hemföräldrar blandar grupper så mycket som möjligt.

Sid 21 (22 ) Annan kränkande behandling, grundskolan Risk Eleverna i årskurs 3 anser sig äga en del av matsalen. Upplevs otryggt för elever i grundskolan. Mål Alla ska trivas och känna sig trygga i matsalen. Förebyggande mål Det behövs fler vuxna i matsalen och bland eleverna på rasterna. Utöka antalet tillfällen då vi äter klassvis i matsalen. 9. Förankring av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen fastställs på såväl svenska som engelska. En presentation med bilder tas fram för Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen presenteras för mentorer och hemföräldrar inför läsårsstarten. Delge föräldrarna likabehandlingsplanen och visa var den kan hittas. Starta terminen med en samling då vi utifrån en film om kränkande behandling följer upp med gruppdiskussioner om vår värdegrund och likabehandling.

Sid 22 (22) För höstterminen 2013 är inplanerat en hel dag med tema Trygghet och trivsel för hela skolan.