Nr 45 LRV-dömda i Örebro 2008 Sammanställning från inventering samt jämförelse med nationell statistik från Socialstyrelsen.

Nr 45 LRV-dömda i Örebro 2008 Sammanställning från inventering samt jämförelse med nationell statistik från Socialstyrelsen Tabita Björk 2009

ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas från Psykiatriskt forskningscentrum, Box 1613, 701 16 Örebro, telefon 019-602 58 90, e-post pfc@orebroll.se.

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund...5 Rättspsykiatriska kliniken i Örebro...6 Metod...6 Resultat...6 Demografiska variabler ålder, kön och födelseland...6 Vårdform och permissioner...7 Samordnad vårdplan...7 Diagnoser...8 Missbruk...9 Brottstyp...9 Vårdtid...10 Diskussion...12 Referenser...15 Bilaga 1...16 Tidigare utgivna rapporter i Mementumserien...19

Sammanfattning Patienterna vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro hade något högre medelålder än LRVdömda i landet. Majoriteten var födda i Norden, något som stämmer väl överrens med nationell statistik (77 % jfr 75 %). De allra flesta vårdades enligt LRV med särskild utskrivningsprövning, SUP (88 %), vilket är jämförbart med övriga landet (89 %). Totalt var 60,5 % av patienterna med SUP vid inventeringen på vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område eller hade dygnspermission. Motsvarande nationell statistik för patienter med SUP var 40 %. Av patienterna utan utskrivningsprövning var tre av fem på permission på inventeringsdagen. Patienterna med dygns-permission vistades vanligen i eget boende eller HVB-hem. En fjärdedel av patienterna som ingick i inventeringen övergick till ny vårdform inom 6 månader från lagändring. En stor andel av samtliga patienter hade en samordnad vårdplan (84 %), vilket är betydligt högre än i övriga landet (65 %). Vanligaste medaktören i vårdplanen var kommunen. De vanligaste huvuddiagnoserna vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro, liksom i övriga landet, var schizofreni följt av övriga psykossjukdomar. Däremot var det vanligare med ADHD och Asperger diagnoser i Örebro än i resten av landet. Andelen patienter med personlighetsstörning har stadigt minskat över åren, både lokalt och nationellt. Ingen av Örebro-patienterna hade missbruksdiagnos som huvuddiagnos, men hos ca en femtedel av patienterna fanns ändå ett känt missbruk. Över hälften av patienterna hade ett tidigare missbruk, vilket är fler än i den nationella statistiken. Samtliga patienter med missbruksproblematik får behandling för detta vid kliniken. Det vanligast förekommande brottet som föranledde vård enligt LRV var misshandel eller olaga hot för både kvinnor och män vid Örebro-kliniken. Nationellt sett stämmer detta överrens med brott bland män, medan LRV-dömda kvinnor i landet oftare är dömda för mordbrand. Andelen patienter vid Örebro-kliniken som dömts för mord, dråp eller vållande till annans död har ökat sedan den lokala inventeringen år 2000. Den genomsnittliga vårdtiden, inklusive tid under permission, var längre i Örebro än i övriga landet (8,1 år jfr 5,75 år) när det gäller män med SUP. Några få patienter drog dock upp genomsnittet. Kvinnorna med SUP hade uppnått en medianvårdtid på 6,4 år, vilket betyder att även dessa låg ca 2 år över genomsnittet för LRV-dömda kvinnor i landet. Patienter utan SUP var få (5 st.), två av dem hade längre vårdtider i Örebro än det nationella genomsnittet; 8 respektive 13 år, jämfört med 1,7 år för män och 4,2 år för kvinnor i resten av landet. Tidigare lokal inventering år 2000 visar att den genomsnittliga vårdtiden vid Örebro-kliniken ökat avsevärt de senaste åtta åren, särskilt för kvinnor. Längst genomsnittlig vårdtid bland män har de som dömts för mord, dråp eller vållande till annans död (16 år). Längst genomsnittlig vårdtid bland kvinnor hade de som dömts för mordbrand (3 år). Längst vårdtid på individnivå, drygt 38 år, hade en man med diagnosen schizofreni som dömts för skadegörelse. Nationell statistik redovisar inte vårdtid uppdelat på brott, men patienten med den längsta vårdtiden i den nationella redovisningen hade diagnosen paranoid schizofreni, dömd för försök till mord och en vårdtid som uppgick till drygt 47 år vid inventeringen. 4 Mementum

Bakgrund Den 1 september 2008 började en ny lagändring att gälla för lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128) och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129). Lagändringen handlar om en ny vårdform; öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Syftet med den nya vårdformen var att tillgodose vårdbehovet hos tvångsvårdade patienter som inte är i behov av slutenvård, men som ändå har ett psykiatriskt vårdbehov. Inför införandet av den nya vårdformen genomfördes en nationell inventering av alla som tvångsvårdades enligt LPT och LRV den 6 maj 2008. Syftet var att få underlag för uppföljning av den nya vårdformen. Dessa data har sedan sammanställts och publicerats (Socialstyrelsen, 2008; 2009). Sammanställningarna visar att ca hälften av alla tvångsvårdade i Sverige vårdas enligt LRV och att antalet personer dömda till vård enligt LRV per år ligger relativt konstant över längre tid. De vanligaste diagnoserna var schizofreni och övriga psykoser och de vanligaste brotten var misshandel och olaga hot. Den genomsnittliga vårdtiden för de LRV-vårdade uppgick till 5 år och 7 månader. Sammanställningen visar att utvecklingen har gått mot allt längre vårdtider inom rättspsykiatrin, vilket relateras till samhällsskyddet och rättsliga avvägningar om risk för återfall snarare än vårdbehovet. I den nyaste sammanställningen från Socialstyrelsen (2009) ifrågasättas därför om det är sjukvård dessa personer behöver som dömts till vård eller om det är andra mer långsiktiga boendelösningar som behövs. För att skapa boendelösningar krävs i regel ett samarbete med andra aktörer såsom socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, primärvård eller den psykiatriska öppenvården. I de fall en patient har behov av dessa insatser ska enligt 3 kap. 5 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:18) en samordnad vårdplan upprättas där de planerade insatserna och samverkansformerna beskrivs. Den nationella inventeringen visade att samordnad vårdplan fanns för 57 % av inneliggande LRV-patienter och 78 % av LRV-patienter med permission vid inventeringstillfället. All slutenvård har skyldigheter att lämna patientuppgifter till Socialstyrelsen (SOSFS 2002:1; SOSFS 2008:26). Skyldigheter finns också för den rättspsykiatriska vården, enligt 2 kap. 5 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:18), att även fortlöpande undersöka vårdens effekter på patienters benägenhet att återfalla i allvarlig brottslighet, i de fall de har dömts till vård med särskild utskrivningsprövning. Vid inventeringen framkom dock att många kliniker har ett bristande uppföljningssystem och svårighet att snabbt kunna ta fram uppgifter om antalet vårdade och vårdens omfattning. För att klargöra hur situationen ser ut vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro i relation till övriga landet, har en sammanställning genomförts på uppdrag och i samråd med psykiatrichef Birgitta Johansson samt Peter Lewin, t.f. verksamhetschef vid Rättspsykiatriska kliniken. I syfte att besvara frågeställningar om vilka patienter som vårdas inom Rättspsykiatrin i Örebro, deras ålder, vårdtid, diagnos samt vilka brott de begått som föranlett tvångsvården, fick Tabita Björk i uppdrag att sammanställa befintliga klinikdata. För att klargöra i vilken grad patienterna återfaller i brott efter avslutad vård, genomförs en forskningsstudie vid Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting, som följer upp samtliga LRV-vårdade patienter som skrivits ut de senaste 15 åren. Mementum 5

Rättspsykiatriska kliniken i Örebro På den rättspsykiatriska kliniken i Örebro finns 32 vårdplatser fördelade på fyra avdelningar. På dessa vårdas inte enbart de som döms till vård. Kliniken tar även emot särskilt vårdkrävande patienter från övriga delar av psykiatrin (5 st. under 2008), som är så vårdkrävande att behandling på annan nivå inte är möjlig eller lämplig på grund av patientens specifika behov. Kliniken är därför en resurs för hela psykiatrin i Örebro län. Kliniken har även ansvar att ta emot patienter som bedöms som allvarligt psykiskt störda inom häkte och kriminalvård. Det finns även ett mobilt team som arbetar med patienter som är placerade på andra kliniker i landet (ett 20-tal under 2008), genom regelbundna besök för uppföljning och vårdplanering. De allra flesta av dessa patienter vårdas enligt LRV. Det mobila teamet arbetar även med de patienter som vårdas i öppenvården, har permission eller vårdas i öppenvård på uppdrag av andra kliniker. Totalt är kliniken därmed engagerad i ca 70 patienter, de allra flesta vårdade enligt LRV. Det mobila teamet arbetar även med handledning av personal ute i länets kommunalpsykiatriska verksamheter. Uppgifter från Brottsförebyggande rådet (2008) för perioden 1999 t.o.m. 2004 visar att antalet LRV-dömda i genomsnitt legat på 378 personer per år. En viss minskning kan ses sedan 2005 på en nationell nivå till ett genomsnitt på 314 personer per år. Under samma period har antalet dömda enligt LRV i Örebro län varierat mellan 7 till 15 personer per år, med ett genomsnitt på 12 personer per år. Under 2008 dömdes 15 personer i Örebro län till vård enligt LRV. Fem av dessa patienter fick placering utanför länet. Under 2008 skrevs totalt fem patienter ut från LRV-vården i länet. Metod Utgångspunkten i föreliggande sammanställning är den inventering som genomfördes av Socialstyrelsen den 6 maj 2008, vilken gällde samtliga tvångsvårdade patienter i Sverige (Socialstyrelsens frågeställningar vid inventering, se bilaga 1). Uppgifter för patienter vårdade enligt LRV vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro har sammanställts och jämförts med den nationella statistiken för samma tidpunkt i de avseenden där den nationella statistiken medger jämförelser. Vid inventeringen den 6 maj fanns endast en patient som vårdades enligt LPT, vilken därför inte inkluderats i denna sammanställning. De lokala uppgifterna för maj 2008 jämförs även med två tidigare studier vid samma klinik; en gällande alla utskrivna under 1992-1999 (Björk, 2002), samt en tvärsnittsundersökning år 2000 (Björk, 2000) för att analysera förändringar över tid avseende diagnoser och vårdtid. Resultat Demografiska variabler ålder, kön och födelseland Vid den nationella inventeringen vårdades sammanlagt 43 patienter enligt LRV vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro; 35 män och 8 kvinnor. Genomsnittsåldern för samtliga patienter vid mättillfället var 42 år, den yngsta var 19 år och den äldsta var 60 år. Patienter med särskild utskrivningsprövning (SUP) hade samma genomsnittsålder (män: 42 år med åldersspridning 19-60 år, kvinnor: 42 år (median) med åldersspridning 34-54 år). Nationell statistik 6 Mementum

för patienter med särskild utskrivningsprövning visar något lägre medelålder för både män (m=39 år, spridning 16-76 år ) och kvinnor (m=37,5 år, spridning 18-68 år). Majoriteten av patienterna var födda i Norden (76,7 %). Resterande 23,3 % härstammade från övriga Europa (11,6 %), Afrika (4,7 %), Asien (4,7 %) och Sydamerika (2,3 %). Nationell statistik (Socialstyrelsen, 2009) uppvisar en ökning sedan 1995 av andelen LRV-vårdade patienter födda utanför Norden; från 14 % till 25 % år 2008. Vårdform och permissioner De flesta av patienterna (88,4 %) var dömda till vård med särskild utskrivningsprövning (fortsättningsvis förkortad SUP), vilket innebär att länsrätten beslutar om frigång, permission, överföring till öppen rättspsykiatrisk vård eller utskrivning. Den nationella statistiken visar att 89 % av de LRV-dömda har tillägget SUP. Tabell 1. Fördelningen mellan män och kvinnor avseende inskrivna, SUP och permission Inskrivna SUP Ej SUP Permission Vistelse utanför Dygnspermission enligt LRV vid inventering sjukvårdsinrättningens område Män 35 31 4 24 6 18 Kvinnor 8 7 1 7 2 5 Totalt 43 38 5 21 8 23 På inventeringsdagen hade 23 (53,5 %) av samtliga patienter dygnspermission och vistades då i eget boende (10 st.), på HVB-hem (7 st.), i kommunalt gruppboende/stödboende (3 st.), hos närstående (2 st.), samt på behandlingshem (1 st.). Åtta patienter (18,6 %) hade permission på timmar, dvs. rätt till vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område på egen hand eller tillsammans med stödperson. Femton av patienterna med dygnspermission och samtliga åtta patienter med permission på timmar vårdades enligt LRV med SUP, vilket ger att totalt 23 (60,5 %) av de 38 patienterna med SUP hade permission av något slag vid inventeringen. Nationell statistik för patienter med SUP visar att 40 % var på permission av något slag vid inventeringen (timmar eller dygn). Sex månader efter införandet av den nya vårdformen Öppen rättspsykiatrisk vård har totalt 11 patienter (25 %) med SUP övergått till nya vårdformen; 8 av de 18 män som var dygnspermitterade och 1 av de 6 männen som hade timpermission på inventeringsdagen övergick till den nya vårdformen. Bland kvinnorna övergick 2 av de 5 dygnspermitterade kvinnorna till nya vårdformen. Samordnad vårdplan Den nationella inventeringen visade att 65 % av samtliga LRV-dömda hade en samordnad vårdplan. På Rättspsykiatriska kliniken hade vid inventeringen totalt 36 patienter (83,7 %) en samordnad vårdplan i den meningen att andra aktörer, utöver personal, var delaktiga i vårdplanen. De allra flesta patienterna i Örebro hade flera medaktörer i den samordnade vårdplanen såsom kommun (32 st.), HVB-hem (5 st.), god man (5 st.), stödperson (2 st.) och när- Mementum 7

stående (6 st.). Vanligast som medaktörer i vårdplanen var kommunen; 32 av 36 patienter (89 %) med samordnad vårdplan hade kommunen som medaktör. I tre fall var enbart patienten medaktör. Fördelningen mellan inneliggande patienter och patienter på permission avseende förekomst av samordnad vårdplan illustreras i diagram 1. En betydligt högre andel av patienterna i Örebro, jämfört med andelen nationellt, har en samordnad vårdplan. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har inte samordnad vårdplan Har samordnad vårdplan LRV Inneliggande Nationellt LRV Inneliggande Örebro LRV Permitterade Nationellt LRV Permitterade Örebro Diagram 1. Andelen patienter med samordnad vårdplan uppdelat på inneliggande respektive permitterade patienter, nationellt och på lokal nivå Diagnoser Den vanligaste huvuddiagnosen för patienterna som vårdades i Örebro var schizofreni (35 %) följt av övrig psykossjukdom inklusive bipolär sjukdom (28 %), se tabell 2. Även nationell statistik visar att schizofreni är vanligast (39 %) följt av psykossjukdom inklusive bipolär sjukdom (26 %). En betydande andel av patienterna vid Örebro-kliniken har Aspergers syndrom (16 %) eller ADHD (7 %). Dessa samredovisas i tabell 2 under kategorin störningar i utvecklingen och ligger högre än nationell statistik (11 %). Vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro hade ingen av patienterna en missbruksdiagnos som huvuddiagnos. Patienter med nuvarande, tidigare eller ingen känd missbrukshistorik redovisas i tabell 3. För varje nationell mätning har Socialstyrelsen noterat att neuropsykiatriska diagnoser inom rättspsykiatrin generellt har ökat, medan personlighetsstörningsdiagnoserna minskat. Så är även fallet i de lokala sammanställningar som genomförts vid Rättspsykiatriska kliniken, vilka visade att andelen patienter med personlighetsstörning sjunkit under de senaste nio åren från 50 % av de patienter som skrevs ut under åren 1992-1999 (Björk, 2002), 19 % av de inneliggande år 2000 (Björk, 2000) till 5 % vid endagsinventeringen 2008. Andelen patienter med ADHD eller Aspergers syndrom som huvuddiagnos har däremot ökat från 0 % till 23 % under samma tidsperiod. 8 Mementum

Tabell 2. Fördelningen mellan män och kvinnor avseende huvuddiagnos Huvuddiagnos enligt ICD-10 Män Kvinnor Samtliga Nationell statistik Missbruk och drogrelaterade - - - 5 % Organisk psykos och demens - - - 3 % Schizofreni 12 (34 %) 3 (37,5 %) 35 % 39 % Övriga psykoser inklusive bipolär 9 (26 %) 3 (37,5 %) 28 % 26 % sjukdom Personlighetsstörningar 2 (6 %) - 5 % 12,5 % Utvecklingsstörning 3 (8,5 %) - 7 % 2 % Störning i utvecklingen, beteendestörning 8 (23 %) 2 (25 %) 23 % 11 % Övriga tillstånd 1 (3 %) - 2 % 1,5 % Oklart - - - 1 % Missbruk Den nationella statistiken har visst bortfall på frågor om missbruk och jämförelserna med lokal statistik kan därför bli något osäker. I gruppen med känt aktuellt missbruk fanns tre alkoholmissbruk, två narkotikamissbruk och tre blandmissbruk. Andelen patienter med känt missbruk liknar statistiken för övriga landet (18 % respektive 20 %), däremot är andelen med tidigare missbruk betydligt högre i Örebro (52 % respektive 40 %). I Socialstyrelsens rapport om innehållet i den rättspsykiatriska vården (2009) redovisas att andelen personer som får behandling för sitt missbruk inom den rättspsykiatriska vården i landet har minskat mellan åren 2005 och 2008; från 32 % till 22 %. I Örebro har samtliga patienter med aktuellt missbruk en pågående behandling för missbruket. Tabell 3. Missbruk bland LRV-dömda män och kvinnor i Örebro jämfört med nationell statistik Missbruk Män Kvinnor Samtliga LRV-dömda Nationell statistik LRV-dömda Örebro Inget känt missbruk 11 2 13 (30 %) 36 % Tidigare missbruk, ej aktuellt 17 6 23 (52 %) 40 % Aktuellt missbruk (alkohol, narkotika, blandmissbruk) 8 0 8 (18 %) 20 % Brottstyp Det vanligaste brottet för de LRV-dömda i Örebro är misshandel alternativt olaga hot, både för kvinnor och män. Det stämmer väl överrens med nationell statistik avseende männen, medan mordbrand är vanligaste brottet nationellt sett för kvinnor. Noteras bör att den nationella statistiken saknar uppgift om brott som föranlett LRV-domen för 17 % av patienterna, varför jämförelsen får ses som ungefärlig. För att öka jämförbarheten med publicerad nationell statistik kategoriseras sju av brotten i tabell 4 i brottskategorin Övrigt. I denna hade männen dömts för kvinnofrids-kränkning (1), skadegörelse (3), narkotikabrott (1) samt olaga frihetsberövande (1). Kvinnan i kategorin Övrigt hade dömts för stöld. Mementum 9

Tabell 4. Allvarligaste brottet som föranledde vård enligt LRV fördelat på kvinnor och män Brott Män Kvinnor Samtliga LRVdömda i Örebro Nationell statistik LRV-dömda Mord, mordförsök, dråp 5 2 16 % 17 % Våldtäkt 1 0 2 % 3 % Övriga sexualbrott 1 0 2 % 4 % Rån 2 0 2 % 3 % Grov misshandel 2 0 2 % 8 % Misshandel /Olaga hot/våld mot tjänsteman 15 3 42 % 31 % Mordbrand 3 2 12 % 9 % Övrigt 6 1 16 % 11,5 % För att undersöka förändring över tid jämfördes nuvarande brottsrubriceringar med tidigare tvärsnittsundersökning i Örebro år 2000. Denna jämförelse visade att andelen patienter dömda för mord/dråp eller vållande till annans död ökat från 5 % till 16 %, medan andelen patienter dömda för misshandel, brott mot frihet och frid samt allmänfarliga brott minskat (se tabell 5). Tabell 5. LRV-dömda patienter med allvarligaste brottet åren 2000 respektive 2008 Brott enligt lagrum LRV-dömda LRV-dömda 2000 2008 BrB kap 3 Brott mot liv och hälsa 1 (Mord, mordförsök, dråp) 1 (5 %) 7 (16 %) BrB kap 3 Brott mot liv och hälsa 5-6 (misshandel) 9 (42,5 %) 15 (35 %) BrB kap 4 Brott mot frihet och frid 5 (23,5 %) 7 (16 %) BrB kap 6 Sexualbrott 1 (5 %) 2 (5 %) BrB kap 8 Stöld, rån och andra tillgreppsbrott 0 2 (5 %) BrB kap 12 Skadegörelsebrott 1 (5 %) 3 (7 %) BrB kap 13 Allmänfarliga brott 4 (19 %) 5 (12 %) BrB kap 17 Brott mot allmän verksamhet 0 1 (2,5 %) Narkotikastrafflagen: Narkotikabrott 0 1 (2,5 %) Vårdtid Genomsnittlig vårdtid som redovisas för män med SUP i Örebro bör tolkas med försiktighet då vårdtiden har ojämn spridning med en medelvårdtid på 8,1 år och en medianvårdtid på 4,7 år (se spridning i diagram 2). När de tre männen med längst vårdtid (24,8, 31,8 respektive 38,3 år) exkluderas blir medelvårdtiden för män med SUP 5,6 år. Detta värde ligger nära den nationella statistiken, som visar att män med SUP har en medelvårdtid på 5,75 år. Kvinnor med SUP har en medelvårdtid i Örebro på 6,4 år (se spridning i diagram 3). En kvinna vårdades utan utskrivningsprövning och hade uppnått en vårdtid på 1,3 år. Socialstyrelsens inventering uppger en medelvårdtid för kvinnor med/utan SUP till 4,2 år. Jämförelse med tidigare lokala undersökning år 2000 visar att vårdtiden i Örebro har ökat, särskilt bland kvinnorna. Männen hade då en medelvårdtid på 4 år och kvinnorna en vårdtid på 1,4 år. 10 Mementum

Vårdtid i år 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Diagram 2. Pågående vårdtid för män med SUP redovisade i antal år (n=31) 12 10 Vårdtid i år 8 6 4 2 0 Diagram 3. Pågående vårdtid för kvinnor med SUP redovisade i antal år (n=7) Männen utan utskrivningsprövning (n=4) hade uppnått vårdtider på 1,5 år, 2,4 år, 8,5 år samt 12,9 år (jfr nationell statistik 1,7 år). Tre av de fyra männen hade permission vid inventeringstillfället. I den nationella inventeringen (2009) framkom att 16 % av samtliga LRV-dömda män och kvinnor hade uppnått en vårdtid på över 10 år vid inventeringen. Vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro hade 26 % av samtliga LRV-dömda uppnått en vårdtid som översteg 10 år. Vårdtid i relation till brottskategori och diagnosgrupp redovisas i tabell 6. Motsvarande nationella uppgifter har inte redovisats, förutom att man noterat en ökning av vårdtid för patienter med diagnosen personlighetsstörning som har begått mord, dråp, vållande till annans död, sexualbrott samt mordbrand. Längsta vårdtiderna i Örebro hade tre män med SUP. Längst vårdtid fram till inventering var 38,3 år för en 60-årig man med diagnosen schizofreni som dömts för skadegörelse. Näst längst vårdtid, 31,8 år, hade en 57-årig man med diagnosen schizofreni som dömts för mord. Tredje längsta vårdtiden 24,8 år, hade en 49-årig Mementum 11

man med utvecklingsstörning som dömts för dråpförsök. Genomsnittlig vårdtid i respektive brottskategori, se tabell 6. Vårdtid i relation till diagnosgrupp redovisas i tabell 7. Tabell 6. Genomsnittlig vårdtid uppdelat på kön i relation till allvarligaste brott Brott Vårdtid fram till inventering Mean Män Mean Kvinnor Spridning Mord, dråp, vållande, mordförsök, dråpförsök, n=7 16 år 4,3 år 2,8-31,8 år Våldtäkt, n=1 10,3 år - 10,3 år Övriga sexualbrott, n=1 2 mån - 2 mån Rån, n=1 1,4 år - 1,4 år Grov misshandel, n=2 10,2 år - 4,8-5,5 år Misshandel / Olaga hot/våld mot tjänsteman, n=19 4,2 år 5,8 år 1 mån-13,3 år Mordbrand, n=5 3 år 9,4 år 1,5-10,1 år Övrigt, n=7 12,3 år 1,3 år 1,3-38,3 år Tabell 7. Genomsnittlig vårdtid och spridning i respektive diagnosgrupp Diagnosgrupp Vårdtid fram till inventering Mean år Spridning Schizofreni 8,6 år 2,5 mån-38,3 år Övriga psykoser inklusive bipolär sjukdom 5,3 år 2 mån-13,4 år Personlighetsstörningar 1,9 år 11 mån-2,8 år Utvecklingsstörning 12,8 år 8,5 mån-24,8 år Störning i utvecklingen, beteendestörning 7,0 år 18 mån-15,5 år Diskussion Jämförelsen mellan data på lokal och nationell nivå visar att patientgruppen vid Rättspsykiatriska kliniken i Örebro i många avseenden liknar övriga landets patienter som vårdas under LRV, exempelvis när det gäller diagnosfördelning, andel med särskild utskrivningsprövning, vanligaste brott bland männen samt födelseland. På vissa områden finns det dock skillnader mellan nationell och lokal statistik där tänkbara orsaker till dessa skillnader är intressanta att diskutera. I vissa avseenden har frågeställningarna från Socialstyrelsen varit oklart definierade och kan därför ha tolkats och besvarats olika av de rättspsykiatriska klinikerna. Ett exempel på detta är vad som avses med samordnad vårdplan. Detta begrepp var inte etablerat när inventeringen genomfördes, utan skulle börja gälla i och med den nya lagen och kan därför ha tolkats på olika sätt. Ett annat exempel är vad som menas med permission. Vissa enheter kan ha redovisat enbart dygnspermission, medan andra även kan ha redovisat möjlighet till vistelse utanför sjukvårdsinrättning. Dessa oklarheter och risk för olikhet i rapportering bör tas med i beräkningen, när jämförelser med nationell statistik redovisas i rapporten. Det visade sig att en högre andel av patienterna i Örebro hade permission vid inventeringen än vad den nationella statistiken uppvisar. En förklaring till detta kan vara klinikens satsning på rehabiliteringsinriktad permission. Kliniken arbetar aktivt för att förbereda patienten för livet efter vårdtiden. Inga planlösa permissioner tillåts och det finns därför alltid ett syfte 12 Mementum

med permissionen och en inplanerad aktivitet t.ex. träning eller studier. Klinikens mobila team och även avdelningspersonal finns nära patienten under en permission. En styrka i detta arbete är att flera yrkesgrupper är involverade för att motivera och stödja patienten i rehabiliteringsprocessen. Permissionerna kan därför ses som en del av klinikens öppenvårdsverksamhet, även om patienten formellt sett har vårdats inom slutenvård. En annan skillnad var längre vårdtider och högre genomsnittsålder i Örebro jämfört med övriga landet. Här kan flera olika faktorer tänkas inverka. På kliniken inleds alltid vården med en grundlig utredning av patientens behov och förutsättningar, vilket inte alltid är brukligt. Denna fas tar tid, men är en förutsättning för att anpassa insatserna på bästa tänkbara sätt efter individen. Längre vårdtid är också naturligt relaterat till fler och längre permissionsperioder. Under den långa rehabiliteringsprocessen med permissioner sker vården fortfarande under LRV, vilket ger långa vårdtider i statistiken. Något som talar för detta är att de flesta patienterna med allra längst vårdtid var på permission vid inventeringen. Detta var fallet för patienter både med och utan SUP. Efter införandet av den nya vårdformen med öppen rättspsykiatrisk vård kommer antagligen vårdtiderna inom sluten rättspsykiatrisk vård att förkortas betydligt. En annan faktor som kan påverka de långa vårdtiderna i lokal statistik är att några patienter ursprungligen har vårdats på tidigare mentalsjukhus och har vid nedläggning sedan flyttats över till rättspsykiatrisk klinik. Dessa patienter höjer genomsnittet för både ålder och vårdtid. En av de tre männen med längst vårdtid i Örebro har överförts på 90-talet från tidigare vård inom omsorgen enligt Omsorgslagen till LRV med SUP. Denna man var permitterad till HVB-hem vid inventeringen, men har sedan blivit definitivt utskriven. Den andra patienten med lång vårdtid var permitterad till kommunalt stödboende vid inventering och övergick sedan till Öppen Rättspsykiatrisk vård vid införandet av nya vårdformen. Den tredje mannen med lång vårdtid hade permission på timmar under inventeringsdagen. Han har en mycket svår sjukdomsbild med schizofreni, utvecklingsstörning, komplicerad personlighetsstörning och tidigare missbruk, vilket förklarar att annan vårdform ännu inte varit aktuell. Av de fem patienterna utan utskrivningsprövning i Örebro, fyra män och en kvinna, uppvisade två män en avsevärt längre vårdtid än patienter utan utskrivningsprövning i övriga landet. I dessa två fall kan de långa vårdtiderna relateras till svår problematik i form av grav utvecklingsstörning samt komplicerad personlighetsstörning, vilket omöjliggjort definitiv utskrivning. Båda dessa män har nu tack vare den nya vårdformen fått ett mer anpassat boende inom öppenvården. Även om diagnosfördelningen såg relativt lika ut i Örebro som nationellt, bör det observeras att förekomst av patienter med utvecklingsstörning var högre i Örebro (7 %) än i övriga landet (2 %) vid inventeringen. Även under 2009 har en fortsatt ökning av patienter med utvecklingsstörning noterats på kliniken. Vad ökningen beror på går inte att avgöra utifrån tillgängliga data. Möjligen kan det bero på en ökad tendens att döma dessa personer till vård. Detta behöver följas över tid, eftersom fler patienter med utvecklingsstörning innebär att vården behöver ett annat fokus, med inriktning mot habiliteringsinsatser. Det innebär i sin tur att personal med annan kompetens behöver knytas till kliniken. I Örebro har allt fler patienter fått en neuropsykiatrisk diagnos en ökning som även skett nationellt sett inom rättspsykiatrin. Örebro ligger dock högre än övriga landet i detta avseende, vilket kan förklaras av att det finns kompetens på kliniken att ställa dessa diagnoser. En positiv reflektion vid jämförelse med den nationella statistiken är slutligen att trots att andelen patienter som får behandling för missbruk nationells sett har minskat till endast 22 Mementum 13

%, får samtliga patienter i Örebro med missbruksproblematik behandling för dessa problem. Missbruksbehandling i Örebro startade efter en lokal studie om återfall i brott, som i likhet med Socialstyrelsens utvärdering pekade på ökad återfallsrisk bland patienter med missbruk (Björk, 2002; Nilsson, 2002). Detta arbete är något som behöver utvecklas ytterligare och särskild kompetens, t.ex. en drogterapeut kan då behöva knytas till kliniken. Sammantaget har dessa jämförelser mellan nationell och lokal statistik kunnat genomföras, mycket tack vare väl inarbetade rutiner i att registrera och ta fram data. Kliniken hade exempelvis inga saknade data avseende diagnos, vårdtid, missbruk eller brott, vilket visade sig vara ett problem för andra rättspsykiatriska kliniker när nationell statistik skulle sammanställas. Kliniken utmärker sig även då det gäller hög andel patienter med vårdplaner i samverkan med andra aktörer. Detta har kunnat genomföras bl.a. tack vare en vilja hos kommunen att samarbeta och bistå med sina insatser för dessa patienter. Rehabiliteringen inom rättspsykiatrin är något som pågår under lång tid, men som är en viktig del av vårdprocessen i rättspsykiatrin. De rehabiliterande insatserna för patienterna är något som kommer att prioriteras och vidareutvecklas. Insatserna ska sedan utvärderas för att undersöka vad som ger en långsiktig framgång. En lyckad rehabilitering har en positiv effekt, inte bara för patienter utan även för anhöriga och för samhället i stort. 14 Mementum

Referenser Björk, T. (2000). En tvärsnittsstudie av patienter dömda till vård vid en Rättspsykiatrisk länsklinik. Örebro läns landsting. Björk, T. (2002). Uppföljning av psykiskt störda lagöverträdare Återfall i brott och mortalitet. Institutionen för samhällsvetenskap, Avdelningen för psykologi, Örebro Universitet. Brottsförebyggande rådet (2008). Kriminalstatistik 2007. Rapport, 2008:17. Stockholm: BRÅ. Nilsson, A. (2002). Rättspsykiatrisk vård: utvärdering omvärdering. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2008). Tvångsvården 2008. Sammanställning från inventeringen den 6 maj 2008. [Elektronisk resurs]. Publicerad www.socialstyrelsen.se, oktober 2008. Socialstyrelsen. (2009). Innehållet i den psykiatriska tvångsvården. [Elektronisk resurs]. Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009. SOSFS 2002:1. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret. SOSFS (2002:1). Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2008:26. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret. Stockholm: Socialstyrelsen. Mementum 15

Bilaga 1 Diarienummer 00-66233/2007 Inventering den 6 maj 2008 av patienter som vårdas enligt LRV eller LPT, oavsett ålder Inventeringen gäller samtliga patienter som vårdas enligt LRV eller enligt LPT den 6 maj 2008. Patienter på permission ska också ingå i inventeringen. Chefsöverläkaren ansvarar för att rapporteringen genomförs. En blankett ska fyllas i för varje patient och skickas in. De ifyllda blanketterna insänds senast den 27 maj 2008 till, Socialstyrelsen, NU!-projektet, Nina Frohm, 106 30 Stockholm. Frågor besvaras av: Nina.Frohm@socialstyrelsen.se eller telefon 08-247 33 58 UPPGIFTER OM VÅRDINRÄTTNINGEN 1. Sektorns/klinikens/vårdinrättningens namn: 2. Avdelningens namn, adress och telefonnummer: 3. Vilken säkerhetsklass har kliniken/avdelningen? Ett Två Tre Vet ej 4. Uppgiftslämnarens namn och e-postadress: UPPGIFTER OM PATIENTEN 5. Personnummer. Tio siffror, t.ex. 540712-1223 för 12 juli 1954. Om personnummer saknas ange födelseår. - 6. Kön Man Kvinna 7. Har patienten minderåriga barn som den har vårdnaden eller umgänge med? Ja Nej Vet inte 8. Hemorts län och kommun. Ange enligt bifogad förteckning över län och kommuner, t.ex. 0180 för Stockholm. 9. Patientens födelseland Född i Sverige Om patienten saknar hemkommun: Senaste hemkommun Född i annat nordiskt land Född i annat europeiskt land, ange vilket:.. Född i utomeuropeiskt land, ange vilket:. 10. Datum för påbörjad LRV eller LPT-vård (även om vårdtillfället innehåller moment av frivillig vård, tvångsvård som permission, eller om vården påbörjats på annan vårdinrättning.) Ange år, månad och dag, t.ex. 08-04-28. - - 11. Vårdform den 6 maj 2008. Ange ett alternativ Vård enligt LPT, intagen enligt 6 Vård enligt LPT, efter konvertering enligt 11 LPT Vård enligt LRV, överflyttad från kriminalvårdsanstalt Vård enligt LRV, häktad Vård enligt LRV, under pågående rättspsykiatrisk undersökning Vård enligt LRV med SUP Vård enligt LRV utan SUP 16 Mementum

12. Har patienten en samordnad vårdplan? Ja Nej Om Ja: Vilka aktörer som har deltagit i vårdplanen? Ange ett svar för samtliga alternativ. Kommun/kommundel (Socialtjänsten) Ja Nej Primärvård Ja Nej Försäkringskassa Ja Nej Arbetsförmedling Ja Nej Patienten Ja Nej Närstående/anhörig Ja Nej Annan Ja Nej Om Annan: Ange med vilken/vilka:..... 13. Har patienten permission den 6 maj 2008? Ja Nej Om Ja: Ange var permission är förlagd. Ange ett alternativ Eget boende Hos närstående Gruppboende eller annat kommunalt stödboende Hem för vård eller boende (HVB) Annat behandlingshem SIS institution Annat Om Annat: Ange med vilken/vilka:..... 14. Är patienten den 6 maj 2008 avviken från kliniken eller från permissionen? Ja Nej Om Ja: Beskriv kortfattat när och hur patienten avvek:............... 15. Har patienten missbruk? Inget känt missbruk Tidigare missbruk men ej aktuellt Aktuellt alkoholmissbruk Aktuellt narkotikamissbruk Aktuellt blandmissbruk Annat, ange vad:. Om patienten har ett pågående aktuellt missbruk: Får patienten behandling för missbruket? Ja Nej Vet ej Mementum 17

16. Vilken/vilka pågående behandlingsinsatser får patienten den 6 maj 2008? Markera med kryss aktuella behandlingar Läkemedelsbehandling Samtalsbehandling/ Pedagogisk metod Struktur för innehållet förutom direkta behandlingsinsatser Neuroleptika (inkl. Litium) Psykodynamisk inriktad terapi Arbetsterapi Depå Per os Kognitiv beteendeterapi Vardagsträning Ångestdämpande/lugnande Andra form av psykoterapi Fysiska aktiviteter Antidepressiva läkemedel SSRI preparat Annat Sömnmedel Narkotikaklassade Övriga sömnmedel Läkemedel vid missbruk Antabus Subutex/Metadon Suboxone Psykopedagogiska insatser Familjeintervention ESL Annat (ange nedan) Kulturella aktiviteter Rådgivning i sociala frågor (t.ex. betala räkningar) Annat (ange nedan) Psykostimulantia, medel vid ADHD 17. Huvudsaklig diagnos: Ange klassifikationsnummer (3 siffror) enligt Socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (ICD 10) och benämning: Diagnos 1 F Benämning. Diagnos 2 F Benämning 18. Patienten är överlämnad till rättspsykiatrisk vård på grund av det allvarligaste brottet?... 19. Patienten kan komma att bli föremål för överföring till den nya vårdformen tvång inom öppenvård som träder i kraft 1 september 2008? Ja Nej Vet inte 18 Mementum

Mementum är psykiatrins rapportserie sedan 1994. Under åren 1999 och 2000 var Mementum gemensam för FoU-verksamheten inom Psykiatri och habilitering, Örebro läns landsting. Från och med 2001 är Mementum åter endast en psykiatrisk rapportserie och utges av Psykiatriskt forskningscentrum. Tidigare utgivna rapporter i Mementumserien 1 (1-1994) Försäljning av psykofarmaka i Örebro län 1979-1992. Bogren, Lennart. 1994. 2 (1-1995) Behandling av anorexia nervosa - En jämförelse mellan två metoder 1983-1987. Holmgren, Siv. 1995. 3 (2-1995) Utvärdering av korttidspsykoterapier i psykiatrisk öppenvård. Rasmussen, Dag. 1995. 4 (3-1995) Vägen till skolan, Frejgårdsbarnens skolsituation. Larsson, Bo. 1995. 5 (4-1995) Psykiatrisk omvårdnad ur personal- och patientperspektiv - en jämförande studie. Palmblad, Bert; Sjöberg, Erik. 1995. 6 (1-1996) Anhörigstudie - Belastning på föräldrar till barn med schizofreni. Bogren, Lennart. 1996. 7 (1-1997) Ett mänskligt sammanhang. Miljöterapins framträdelseformer på Familjeenheten, BUP, Örebro 1996. Sundberg-Ljunggren, Barbro. 1997. 8 (1-1998) Patienternas syn på den psykiatriska öppenvården i Örebro Läns Landsting 1998. Blomqvist, Jan. 9 (2-1998) 5 års vårdutveckling sett ur ett patientperspektiv. Blomqvist, Jan. 1998. 10 (3-1998) Anhörigas uppfattningar om vårdkvalitet i den akutpsykiatriska vården. Schröder, Agneta. 1998. 11 (4-1998) Mobilt psykiatriskt team möjligheter och begränsningar. Engström, Ingemar. 1998. 12 (5-1998) Ringen. 1965-1994 En beskrivning av barnpsykiatrisk dagavdelning i Örebro. Sjölander, Annbritt; Peter Bjuhr. 1998. 13 Personlighetsbedömning med Object Relations Technique (ORT) inom psykosvård. Betydelse vid vårdplanering. Ekberg, Martin. 1999. 14 Från utredning till behandling? En deskriptiv studie av barnpsykiatrins insatser vid misstänkta sexuella övergrepp. Scherp, Lilian. 1999. 15 Det är inte fel på mig det är fel på världen! Vuxna med Asperger syndrom/högfungerande autism i Örebro län. Ekström, Leif; Emilsson, Barbro. 1999. 16 Ordination: Psykoterapi! Tankar om förändring i psykoterapi och psykiatri utifrån en patientintervju. Einar, Ulla-Britt. 1999. 17 Lära tillsammans ett rehabiliteringsprogram för personer med avancerad multipel skleros och deras personliga assistenter. Ahlström, Gerd (red.); Anshelm, Margareta; Ehrenbåge, Ylva; Holmström, Ulrika; Martinsson, Gunilla; Nilsagård, Ylva. 1999. 18 Anhöriga till psykiskt störda och deras uppfattningar om psykopedagogisk undervisning. Fridenberger, Ann-Charlotte; Johansson, Gun. 1999. 19 Tidsbegränsad gruppterapi vid bulimia nervosa. Alm, Elisabeth; Engström, Ingemar. 2000. 20 Den svåra balansgången personliga assistenters möjligheter att tillämpa de etiska värdegrunderna i LSS. Ahlström, Gerd; Klinkert, Pia. 2000. Mementum 19

21 Vara synlig men ändå osynlig personliga assistenters vardag. Ahlström, Gerd; Casco, Marie. 2000. 22 Göra det bästa av det sämsta rörelsehindrades syn på sin livssituation. Ahlström, Gerd; Anshelm, Margareta. 2000. 23 Psykoterapi inom psykiatrin kartläggning av en patientgrupp samt belysning av angelägenhets- och lämplighetskriterier. Freed-Klevmar, Kersti. 2000. 24 Tre kärnfulla berättelser Anhörigas uppfattningar om vad assistans innebär för den funktionshindrade och hur de etiska värdegrunderna i LSS tillämpas. Ahlström, Gerd; Davidsson, Solveig. 2000. 25 Utvärdering i teori och klinisk praktik utvärdering av ett psykiatriskt rehabiliteringsprojekt i Lindesberg. Sjöberg, Erik. 2000. 26 Bemötande av suicidproblematik inom akutpsykiatri och intensivvård en enkät- och journalstudie. Ericson, Karin; Falk, Christina. 2001. 27 Upplevelsen en möjlighet för personer med psykosproblematik. Andersson, Gunilla; Stigfur, Ann-Britt. 2001. 28 Tio röster om psykoterapi i psykiatrin. Einar, Ulla-Britt. 2001. 29 Svängdörrspatienter i psykiatrisk jourverksamhet en explorativ studie. Blomqvist, Suzanne. 2001. 30 Enkopresbehandling utveckling och utvärdering av Toalettskolan, ett behandlingsprogram vid Psykosomatikteamet i Örebro. Sjödin, Bibbi; Dahlman, Margareta. 2002. 31 Lyckade processer i svåra utredningsuppdrag, finns de? En uppföljningsstudie av utredningsärenden vid familjeenheten, BUP, Örebro. Berge, Stefan. 2002. 32 Attachmentmönster hos psykiatrins patienter samvariation mellan diagnos, symtom och grundaffekter i förhållande till attachmentmönster. Mårtensson, Anders. 2003. 33 Bättre upplevd hälsa men lika många otillfredsställda behov. En uppföljning av personer med långvariga psykiska funktionshinder i norra Örebro län efter sju år med psykiatrireformen. Kjellin, Lars; Karlsson, Ulla; Öhnader, Rolf. 2004. 34 Hur personer med svåra psykiska störningar upplever och förklarar förändringar i sitt psykiska tillstånd. Kazmierska, Maria. 2004. 35 Att få en neuropsykiatrisk diagnos som vuxen vad händer sen? En uppföljning av patienter utredda på Neuropsykiatriska enheten, Lindesberg. Nordlander, Monica; Spångberg, Gunilla. 2004. 36 Depression och ångest en kartläggning av behandlingsstrategier inom allmänmedicin och psykiatri i Örebro läns landsting. Jansson, Stefan; Schückher-Ugge, Fides. 2006. 37 Narkotikasituationen i Örebro kommun och Örebro län. Lindén-Boström, Margareta; Persson, Carina; Kjellin, Lars. 2006. 38 Rättfärdigande av tvång i barn- och ungdomspsykiatrin. En studie om personalens etiska reflektioner. Fredäng, Päivi. 2007. 39 Psykiatrisk jourverksamhet i Örebro län. Kjellin, Lars; Mårtensson, Anders. 2007. 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Björk, Tabita. 2008. 41 Patienter i psykiatrisk slutenvård i Örebro län resultat från Eunomiaprojektet. Wadefjord, Anna; Bäckström, Jan; Kjellin, Lars. 2008. 42 Kognitiv och beteendeinriktad terapi vid komplicerad sorg en litteraturstudie. Palmblad, Bert. 2009. 20 Mementum

43 Anhörigas delaktighet i psykiatrin resultat från EUNOMIA-projektet. Wadefjord, Anna; Gustavsson, Marita; Stenmarck, Mats; Kjellin, Lars. 2009. 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Kjellgren, Sara; Malmberg, Maria; Falk, Carina. 2009. Mementum 21

22 Mementum