Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Transkript

1

2 YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket svåra att överblicka vad gäller bland annat innebörden av ändrade huvudmannaskap, till exempel organisationsförändringar, kompetenskrav på personal, krav på lokaler och byggnader samt ekonomiska effekter. Förslaget riskerar att innebära att väl fungerande rättspsykiatrisk verksamhet och omgivande processer kan komma att gå förlorade, till men för samhället i allmänhet och för psykiskt sjuka lagöverträdare i synnerhet. Kapitel 7: Översyn av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Kapitel 7.2: Grundläggande förutsättningar för tvångsvård Landstinget avstyrker förslagen, då möjligheterna att frihetsberöva en person på grund av psykisk sjukdom även fortsättningsvis bör vara förenade med en mycket hög grad av restriktivitet och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter. Kapitel 7.4 och 7.6: Intagningsförfarandet samt Tvångsåtgärder Landstinget tillstyrker utredningens förslag som innebär förtydliganden av lagstiftningen gällande förfarande vid intagning och tvångsåtgärder. Förslagen innebär en ökad rättssäkerhet och patientsäkerhet. Landstinget tillstyrker förslaget om möjliga tvångsåtgärder i öppen psykiatrisk tvångsvård, vilka öppnar möjligheter till ett tillvägagångssätt som är mindre integritetskränkande än alternativet att ta in patienten i slutenvård. Kapitel 7.7: Öppen psykiatrisk tvångsvård Kapitel : Landstinget tillstyrker förslaget att patienter ska kunna bli föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård utan att den har föregåtts av sluten psykiatrisk tvångsvård. Landstinget tillstyrker även förslagen om möjlighet till visst tvång i öppenvården, i form av läkemedelsbehandling och drogkontroll. Vårdformen ska bidra till så få inskränkningar som möjligt i den enskildes frihet samtidigt som hälso- och sjukvården får möjlighet att kontrollera vården utanför sjukvårdsinrättningen genom att villkor för vården föreskrivs.

3 YTTRANDE 2(4) Dagens öppna rättspsykiatriska vård är en vårdform som handhas av multiprofessionella specialistteam och har visat sig fungera väl. Patienter har genom denna förhållandevis nya lagstiftning snabbare kunnat återvända tillbaka ut i samhället, men under längre och striktare kontroll än tidigare. Det finns idag ett välfungerande och gott samarbete mellan rättspsykiatrin, primärvården, närsjukvårdspsykiatrin, kommunernas socialpsykiatri, kriminalvården samt privata vårdgivare. Historiskt sett har det varit mycket svårt att hitta aktörer som är villiga att vara ansvariga för den dagliga vården av (f d) psykiskt störda lagöverträdare. Landstinget saknar en djupare analys av detta i det föreliggande förslaget. Kapitel : Inskrivningsmeddelande Landstinget avstyrker förslaget om utökad informationsskyldighet till socialtjänsten. Av integritetsskäl ska information endast utbytas när det är nödvändigt ur patientens perspektiv. En bedömning ska göras i det enskilda fallet om socialtjänsten behöver informeras. Kapitel : Tidsfrist för övergång av betalningsansvaret för en utskrivningsklar patient. Landstinget tillstyrker förslaget som innebär att kommunen övertar betalningsansvaret för en färdigbehandlad patient efter 15 dagar istället för, som idag, 30 dagar. Den långa tidsfristen är inte längre motiverad, bland annat på grund av lagändringar samt statligt stöd till kommunerna. Den motsvarande tidsfristen för somatisk vård är 5 dagar, och landstinget anser att samma tidsfrist även bör gälla vid psykiatrisk vård, dels för att den längre tidsfristen inte längre är befogad, dels för att man bör normalisera reglerna för patienter inom den slutna psykiatriska vården så att de inte avviker från vad som gäller för annan vård mer än nödvändigt. Kapitel En rätt till utomhusvistelse Landstinget tillstyrker förslaget, om att ge patienterna rätt att vistas utomhus minst en timme varje dag, under förutsättning att finansieringsprincipen tillämpas fullt ut. Förslaget innebär det en omfattande ökning av kraven på byggnader, utomhusmiljö och bemanning i den psykiatriska vården. Kapitel 9: Psykiskt störda lagöverträdare Kapitel 9.5: Krav på tillräknelighet för straffrättsligt ansvar Landstinget avstyrker förslaget att tillräknelighet åter ska vara ett krav för att en gärning ska utgöra ett brott, vilket skulle innebära att en gärning inte ska utgöra brott om den begås av någon som till följd av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd saknade förmåga att förstå gärningens innebörd. Ett återinförande av ett tillräknelighetsbegrepp får sannolikt stora negativa konsekvenser i det praktiska vårdarbetet. Brottsbearbetning är en viktig del i den rättspsykiatriska vården och innebär att patienter som har begått

4 YTTRANDE 3(4) uppsåtliga brottsliga handlingar behöver ta ansvar för detta. Att kunna bedömas vara otillräknelig och därmed i teknisk mening oskyldig till brott innebär att någon brottsbearbetning inte kan vara aktuell, då något brott ju inte har begåtts. Detta inverkar troligen negativt på vårdens möjligheter till goda behandlingsresultat, och försämrar därmed såväl de individualpreventiva som allmänpreventiva effekterna av den psykiatriska vården. Ett ansvarstagande i rättslig mening innebär en chans för den dömde att bära sitt ansvar och sona sitt brott, liksom det kan finnas ett behov för en målsägande att utkräva ansvar. Att en handling inte bedöms vara ett brott utan endast en otillåten handling kan vara direkt kränkande ur ett brottsofferperspektiv. Kapitel : Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare samt Psykiatrisk vård Landstinget avstyrker förslagen. Kraven för att psykiatrisk tvångsvård ska kunna komma till stånd är mycket höga, d v s personen måste vara mycket allvarligt psykiskt sjuk. Då förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård inte längre föreligger ska den dömde fullfölja resten av sitt straff i fängelse. En stor andel intagna i kriminalvården kommer därmed att ha allvarlig psykiatrisk problematik. Detta innebär att mycket stora krav kommer att ställas på hälso- och sjukvårdskompetens i kriminalvården. Den vård som idag bedrivs vid rättspsykiatriska enheter kommer enligt förslaget bara att kunna erbjudas patienter som är mycket allvarligt psykiskt sjuka eller som har gjort sig skyldiga till mycket grova våldsbrott. Denna väl uppbyggda verksamhet kommer inte att komma övriga intagna med psykiatrisk problematik till del. Med förslaget försvinner i hög grad grundincitamentet för många patienter att delta i den psykiatriska vården. Dagens system med rättspsykiatrisk vård innebär att vägen tillbaka till frihet för en patient går genom ett aktivt deltagande i den rättspsykiatriska vården. Patienten kan välja att avstå att aktivt delta i någon form av behandling, utan repressalier, men får då räkna med att vara patient under en överskådlig tid kanske för resten av sitt liv eftersom en förvaltningsdomstol sannolikt inte skriver ut en patient som motsatt sig behandling efter ett grovt brott. Detta innebär i praktiken att de allra flesta rättspsykiatriska patienter idag, förr eller senare, deltar i någon form av behandling. Av utredningen framgår att det inom kriminalvården finns ett stort och ökande antal intagna som har psykiska problem och att kriminalvårdens möjligheter idag är begränsade att ge sådan vård. Landstingets uppfattning är att det idag finns ett väl fungerande system och samarbete där intagna i

5 YTTRANDE 4(4) kriminalvården kan överföras till rättspsykiatriska kliniker om det finns ett psykiatriskt vårdbehov. De praktiska problem som uppstår för att rättspsykiatrin och kriminalvården har olika lagar som reglerar tillgång till till exempel Internet och mobiltelefoni bör lösas genom revidering av de bestämmelser som reglerar just detta. Med fängelsestraffet redan på förhand fastställt blir behandlingen frivillig och ur många intagnas synvinkel onödig och överflödig. Det finns inte någon laglig grund för att ge psykiatrisk behandling i fängelse mot den enskildes vilja. De intagna kan välja att passivt invänta att den straffrättsliga påföljden skall upphöra. De flesta intagna kommer efter strafftiden att skrivas ut eftersom de inte uppfyller tvångsvårdskriterierna, men kan ändock ha en allvarlig psykisk störning. Den möjlighet som återstår för att kvarhålla en allvarligt psykiskt störd lagöverträdare är att den blir föremål för prövning om särskilda skyddsåtgärder, vilket bland annat förutsätter att den har begått ett allvarligt brott. Kapitel 9.8: Sluten stödenhet - ny form av verkställighet av fängelse för vissa lagöverträdare med funktionsnedsättning Landstinget anser att förslaget behöver klargöras vad gäller ansvar och praktiskt genomförande. Kapitel 10: Särskilda skyddsåtgärder Landstinget avstyrker utredningens förslag. Landstingets uppfattning är att om reformen genomförs så kommer det även vid särskilda skyddsåtgärder att behövas kvalificerad psykiatrisk vård. Den verksamhet som bedrivs vid landets rättspsykiatriska kliniker motsvarar det som beskrivs i utredningen, och vid ett eventuellt genomförande av reformen bör de värden som utgörs av infrastruktur, byggnader, personal, kompetens och övriga resurser särskilt tillvaratas, inte minst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kapitel 24: Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag Förslagets konsekvenser måste utredas vidare vad gäller framförallt huvudmannaskap, genomförande och ekonomi. Landstinget i Östergötland Marie Morell Ordförande Landstingsstyrelsen Barbro Naroskyin Landstingsdirektör