Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17)

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens handling nr 19/2012 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN YTTRANDE 1 (5) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anita Johansson, vård- och omsorgsförvaltningen Annsofi Eriksson, socialförvaltningen Antaget av vård- och omsorgsnämnden , 107 Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden KS/2012:303 Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17) Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har givits möjlighet att yttra sig över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällskydd. Betänkandet har remitterats till vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden för yttrande till kommunstyrelsen. Yttrandet från vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden har samordnats i detta förslag. Inför yttrandet har Sveriges kommuner och landsting (SKL) anordnat en remisskonferens och yttrandet grundar sig i SKL:s tolkningar. Ärendet ska behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 24 oktober Kortfattad sammanställning av betänkandet Enligt regeringens beslut från 2008 har en översyn gjorts av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och ett förslag till ny lagstiftning lämnas i betänkandet. Översynen handlar om en omfattande reform med sammanlagt över hundra förslag på förändringar. Den nya lagen föreslås enligt utredningen att träda i kraft den 1 januari Grundläggande förändringar som föreslås är att LPT och LRV upphävs och samlas i en ny lag, att tidigare ingripanden möjliggörs, att omgivningsskyddet förstärks och att undantaget för personer med utvecklingsstörning tas bort vilket medför att personer med autismspektrumstörningar kan vårdas med hjälp av den nya tvångslagen. Varseltiden för kommunernas betalningsansvar för utskrivningsklara patienter minskas från trettio till femton vardagar. Tillräknelighetsbegrepp införs, rättspsykiatrisk vård som självständig påföljd tas bort. Normala påföljder som fängelse och skyddstillsyn ska gälla även för psykiskt störda lagöverträdare. Dock ska verkställigheten av fängelsestraff ske utanför kriminalvårdsanstalt genom sluten psykiatrisk tvångsvård så länge förutsättningar för detta finns. Det ska införas en ny form av verkställighet av fängelse, sluten stödenhet, för vissa lagöverträdare med funktionsnedsättning ex. personer med svår utvecklingsstörning, svår autismspektrumstörning eller en annan stor och varaktig VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer vard.omsorg@katrineholm.se Svar på motion jan-10

2 YTTRANDE 2 (5) psykisk funktionsnedsättning. Kriminalvården ansvarar för verkställigheten och kostnaderna. För att förhindra en gärningsman att begå en allvarlig våldsgärning på nytt ska särskilda skyddsåtgärder kunna vidtas enligt en särskild lag (tidigare rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning). Skyddsåtgärderna kan fås både i sluten och i öppen vård. I öppen vård kan skyddsåtgärderna förenas med särskilda villkor. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för systemet, genomförandet och kostnaderna. Konsekvenser för kommunerna Kommunernas ansvar kommer även fortsättningsvis att styras av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunernas ansvar kommer därmed inte att utökas, men däremot är det tänkbart att efterfrågan på särskilt boende kommer att öka. Ändrade intagningskriterier för psykiatrisk tvångsvård med sänkt tröskel och breddad målgrupp kan innebära förbättringar för de kommunala verksamheterna att få hjälp med inläggning av en svårt sjuk person tidigare. Nuvarande tidsfrist innan betalningsansvaret övergår från landsting till kommun beträffande en utskrivningsklar patient ska minskas från trettio till femton vardagar. Om förändringarna genomförs kommer fler psykiskt störda lagöverträdare att dömas till fängelse eller sluten ungdomsvård. Verkställigheten av ett fängelsestraff föreslås kunna ske i kombination med öppen psykiatrisk tvångsvård. För socialtjänsten innebär det att ett större antal intagna med psykisk störning inom kriminalvården kommer att ha stort behov av utslussningsåtgärder. Den som blir föremål för särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska få det stöd och den omvårdnad samt underkastas den kontroll som behövs för att syftet med åtgärderna ska kunna tillgodoses. Det handlar om ett mindre antal personer (uppskattningsvis färre än 100 personer) som således inte länge är föremål för psykiatrisk tvångsvård och som kommer att behöva stöd och hjälp för framtida tillvaro utanför rättspsykiatrin. I den mån personen har behov av exempelvis bostad eller uppehälle, är det i betänkandet otydligt om det är vistelse eller folkbokförings kommun som har ansvaret. Ytterligare en tröskeleffekt kan uppstå när en person inte längre bedöms uppfylla kriterierna för särskilda skyddsåtgärder i sluten form. Domstolen kan i sådana fall ställa vissa krav, exempelvis att personen ska ha en viss behandlingskontakt eller vistas på en särskild ort eller på ett behandlingshem. För att personen i sådana fall ska kunna lämna den särskilda skyddsenheten kan krävas att kommunen ställer upp med vissa insatser. För kommunerna beräknas en ökning av kostnader, tre kronor per invånare, vilket motsvarar en fördelningspott på ca kronor för Katrineholms kommun. Beräkningen bygger på att insatserna varar i endast ett år och försvinner sedan. Gällande barn och unga har kommunen i dag en skyldighet att samverka med andra huvudmän. Betänkandet förstärker inte denna skyldighet.

3 YTTRANDE 3 (5) Med jämställdhetsperspektivet beaktat har det varit svårt att utläsa hur betänkandet resonerar kring detta. Förvaltningarnas förslag till yttrande Det finns stora svårigheter att kunna uttala sig nämnvärt om en så omfattande reform och stort underlagsmaterial som betänkandet utgör då kommunerna inte har varit delaktiga tidigare. Kommunerna nämns knappfälligt i utredningen och vilka konsekvenser reformen får för kommunerna är bristfälligt beskrivet. Särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska kunna kombineras med öppen psykiatrisk tvångsvård. Detta ställer krav på bostad, sysselsättning och behandling. Då det gäller boende så är detta redan i dagsläget en praktisk svår fråga för kommunen. Kommunen upplever svårigheter att möta det ökade trycket som finns med ansökningar av sociala kontrakt. Detta skulle i så fall även behöva innefatta ökade möjligheter eller andra former att bevilja bostadskontrakt även för medborgare med exempelvis skulder eller utan fast inkomst. Det är i betänkandet otydligt vilken kommun som kommer att ha ansvaret vistelse- eller folkbokföringskommunen. Om begreppet vistelsekommun kommer att gälla innebär detta att ett antal personer från Karsuddens sjukhus kommer att bli kvar i Katrineholm och att det ankommer Katrineholms kommun att sörja för dessa personer. Vi vill uppmärksamma att det blir vissa kommuner, som exempelvis Katrineholms kommun, där det finns både rättspsykiatrisk institution och flera behandlingshem, som kommer att drabbas mer än andra kommuner av övervältningseffekten. Enligt förslaget kan domstolen ställa vissa krav på kommuner för att göra det möjligt för personer att lämna skyddsenheten. Villkoren kan handla om att personen ska exempelvis vistas på en särskild ort eller på ett behandlingshem. Det är svårt att utläsa om villkoren är tvingande bara för personen själv eller om villkoren även kan gälla för en viss kommun där domstolen bedömer att utslussningen skulle kunna bli gynnsam för personen. Det är angeläget att förtydliga båda ovanstående punkterna avseende vilket ansvar kommunen kommer att ha om lagförslaget antas samt vilken kommun det är som har ansvaret efter sluten enhet, vistelse- eller folkbokföringskommun. I betänkandet framkommer förslag om att behandlande läkare genom ett inskrivningsmeddelande ska underrätta kommunen om att en person som har skrivits in i den slutna psykiatriska vården kan komma att behöva insatser från socialtjänsten eller primärvården efter utskrivning. Endast när det framstår som uppenbart för behandlande läkare att patienten vid utskrivning inte är i behov av några insatser från socialtjänsten bör det vara möjligt att avstå från en sådan underrättelse. Förvaltningen finner att detta förslag har svårigheter vad gäller sekretess, integritet och praktisk tillämpning. Utan en tydlig ansökan från den enskilde så skulle ett sådant meddelande främst få till följd en ökad administration. Nämnden utreder ansökningar och anmälningar men skulle inte agera självständigt på ett meddelande av detta slag. Vore det istället fråga om ett tydligt önskemål från den enskilda så skulle detta föranleda en utredning från förvaltningens sida.

4 YTTRANDE 4 (5) Vi vill också uppmärksamma risken för att de särskilda utskrivningsvillkoren kan försätta kommunen i situationer där en kontroll av villkoren kan föreslås eller förväntas. Kommunens ansvar ska inte och kan inte omfatta kontroll av personer enligt rådande lagstiftning. Det framstår som viktigt att kommunen inte uppfattas som en förlängning av det ansvar som åvilar en annan myndighet. Ändrade intagningskriterier för psykiatrisk tvångsvård anses som positivt för personen själv, som kan komma under vård i ett tidigare skede, men välkomnas även av den kommunala verksamheten. Personalen kan i dag i väntan på LPT hamna i svåra, hotfulla och svårhanterliga situationer som de inte alltid klarar att hantera. Enligt utredningen antas efterfrågan på särskilt boende och kommunernas åtgärder vid utslussning från kriminalvårdsanstalt att öka. Enligt beräkningen antas kommunens kostnader för boendet att öka med tre kronor per invånare. Detta innebär en ökning med ca kronor av statliga bidrag för Katrineholms kommun. Insatserna beräknas vara enbart under ett år. Vi vill understryka att de ökade insatserna som krävs från socialtjänsten för målgruppen är mycket stöd- och resurskrävande och att beräkningen är en kraftig underskattning av kommunens kostnader. Kommunen förordar att detta utreds vidare och att de statliga bidragen bör fördelas till de kommuner som kommer att få ett större ekonomiskt ansvar. Förslaget att ändra tidsfristen i betalningsansvaret från 30 till 15 dagar kan orsaka problem vid utskrivning från den psykiatriska sluten vården. Det går inte att jämföra utskrivningar från psykiatrin med den somatiska vården. Den sammantagna problembilden vid utskrivning från slutenvårdspsykiatrin är oftast helt annan och kräver en individuell och samordnad vårdplanering för att hitta hållbara lösningar. Kommunen anser det positivt med den förstärkning av kravet att då det är möjligt att först pröva frivilliga insatser och att vårdplaner upprättas i samråd med patienten även då det gäller en minderårig. En av barnkonventionens grundprinciper är att barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Vad gäller frivillig vård så har lagändringen inneburit en större möjlighet att ge frivilliga insatser utifrån barnets bästa utan båda vårdnadshavarnas samtycke. Kommunen finner det även positivt att det i frihetsberövande av unga ställs krav på vård åtskild från vuxna. Detta ökar möjligheterna att anpassa miljön, informationen och behandlingen till de krav som ställs utifrån att vårda unga och att de då även finns möjligheter att beakta de svårigheter som det medför och de skador som kan uppkomma då barn separeras från sina vårdgivare. Kommunen är enig med betänkandet att det krävs en översyn av gränsdragningarna mellan LPT- och LVU lagstiftningen. Det är även angeläget att se över hur lagstiftningen kring LVM och LPT ska samordnas. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden antar vård- och omsorgsförvaltningens och socialförvaltningens förslag till yttrade som nämndens eget och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen.

5 YTTRANDE 5 (5) Per Enarsson Caroline Vadeby Anita Johansson Förvaltningschef Tf. handikappomsorgschef 1:e LSS-handl./chef HO mynd