Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Transkript

1 Datum Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen delar utredningens bedömning om behovet av reformering av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen och den straffrättsliga regleringen avseende psykiskt störda lagöverträdare. En reform utifrån utredningens förslag skulle innebära en klarare gränsdragning och ett klarare ansvar vad gäller vårdbehov, straffansvar och samhällsskydd. Styrelsen är positiv till utredningens förslag om en sammanhållen lagstiftning för den psykiatriska tvångsvården, men styrelsen ser också svårigheter med att fullt ut ta ställning till en del av förslagen eftersom utredningen är mycket omfattande och delvis svåröverskådlig. Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen Utredningen föreslår att tröskelnivån för intagning till psykiatrisk tvångsvård sänks. Styrelsen anser att det principiellt finns ett värde i att tvångsåtgärder kan tillgripas i ett tidigare skede i sjukdomsprocessen och därigenom spara mänskligt lidande och eventuellt även förkorta vårdtiden. Samtidigt är det dock etiskt känsligt och tveksamt om samhället ska kunna tillgripa tvång i ett tidigare skede och i större omfattning än vad som är möjligt i dag. Enligt förslaget ska patienten ha ett påtagligt behov av vård för intagning till psykiatrisk tvångsvård i stället för oundgängligt behov av vård. Enligt utredningen är skälet till ändringen att patientens tillstånd måste försämras mycket kraftigt innan tvångsvård kan bli aktuell i nuvarande lydelse. Detta kan resultera i att patientens sjukdom kan få en sådan negativ utveckling att tillståndet kan bli svårare att behandla. Enligt styrelsen kan förslaget dock leda till en ökad rättsosäkerhet genom att det kan finnas en risk för en felaktig och mer subjektiv bedömning av patientens psykiska tillstånd när denna bedömning görs i ett tidigare skede. Den föreslagna förändringen kan också innebära att patientens relation och tilltro till den psykiatriska vården försämras. Styrelsen ställer sig därför avvisande till förslaget. Enligt utredningen föreligger ett påtagligt behov av psykiatrisk vård om det är sannolikt att patienten kan få sin psykiska funktionsförmåga avsevärt förbättrad. Enligt styrelsen kan begreppet psykisk funktionsförmåga leda till ett allt- Region Halland Box Halmstad Besöksadress: Södra vägen 9 Tfn Fax region.halland@regionhalland.se Postgiro Org nr

2 för stort godtycke i bedömningen när tvångsvård kan tillgripas. Läkare med olika synsätt och värderingar på behandling kan komma att göra helt olika bedömningar. Styrelsen avvisar därför förslaget. Tidsfristen för när betalningsansvaret övergår från landsting till kommun beträffande utskrivningsklara patienter inom den slutna psykiatriska tvångsvården föreslås minska från trettio till femton vardagar. Enligt styrelsen finns det ett värde i att betalningsansvaret inom den psykiatriska vården inte avviker alltför mycket från vad som gäller inom den somatiska vården. Det hade dock varit av större värde om utredningen även hade föreslagit åtgärder som syftar till att komma till rätta med de brister som gäller följsamheten till de bestämmelser och föreskrifter som avser samverkan och informationsöverföring mellan huvudmännen vid in- och utskrivning från psykiatrisk slutenvård. I utredningen föreslås en rätt för patienten att få vistas utomhus minst en timme varje dag. Enligt styrelsen är det visserligen angeläget att tvångsvårdade ska få möjlighet att vistas utomhus, men styrelsen anser inte att det är nödvändigt att detta detaljregleras i lagtext. Kravet att den vård som hälsooch sjukvården erbjuder ska vara av god kvalitet finns redan reglerat i HSL, vilket borde vara tillräckligt. Utredningen föreslår, med utgångspunkt i Barnkonventionen, att vissa grundläggande principer för barnets rättigheter införs i lagstiftningen för den psykiatriska tvångsvården. Styrelsen anser att den föreslagna regleringen införs i HSL eftersom de grundläggande bestämmelserna som avser all hälso- och sjukvård finns i denna lag. Psykiatriskt störda lagöverträdare Det är positivt att den rättspsykiatriska vården tas bort som påföljd. Det föreslagna systemet där en straffrättslig påföljd, såsom fängelse, döms ut för alla brott, men att tid under psykiatrisk tvångsvård räknas av på strafftiden är mer transparent och lättbegripligt. Genom förslaget kan en psykiskt störd lagöverträdare återföras till fängelse efter den psykiatriska vårdtiden. I dag finns tydliga incitament att samarbeta i vården och rehabiliteringen, eftersom framgång i vården är avgörande för när frihetsberövandet kan hävas. Dessa incitament försvinner dock genom förslaget. Ett frågetecken i detta sammanhang är också hur sjukvårdshuvudmännen ska organisera vården av fängelsedömda. Utifrån utredningens förslag måste sjukvårdshuvudmännen kunna ge vård som säkerställer kriminalvårdens krav på säkerhet. Det blir också svårare att bedriva vård och rehabilitering då Kriminalvården ska besluta om permissioner mm. Utredningen föreslår att tillräknelighet ska vara ett krav för att en gärning ska utgöra ett brott. Styrelsen tillstyrker förslaget, men bedömer att det kan bli svårt för en domstol att utifrån det rättspsykiatriska utlåtandet göra en adekvat och rättssäker bedömning om tillräkneligheten. Analogt med ansvarsfrihet för 2

3 otillräkneliga lagöverträdare bör dessa också vara befriade från ansvar i skadeståndshänseende. Personer som inte uppfyller tillräknelighetskravet föreslås kunna placeras i särskilda skyddsenheter. Det är främst personer som i dag döms till rättspsykiatrisk vård som ska kunna bli föremål för särskilda skyddsåtgärder. Enligt styrelsen råder det redan i dag oklarheter i ansvarsfördelningen mellan huvudmännen när det gäller den aktuella målgruppen. Utredningens förslag om särskilda skyddsåtgärder riskerar att skapa nya oönskade oklarheter mellan staten, sjukvårdshuvudmännen och kommunerna. I utredningen finns inte heller konkret beskrivit hur systemet med särskilda skyddsenheter praktiskt ska genomföras. Enligt utredningen ska särskilda skyddsåtgärder under vissa förutsättningar också kunna vara aktuellt när personen ska friges efter avtjänat fängelsestraff och då det finns stor risk för återfall. Villkoret är dock att brottet ska ha begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd. Enligt styrelsen finns det andra riskfaktorer, som i motsats till psykisk störning, utmärker sig för återfall i brott, till exempel missbruk av alkohol och andra droger. Styrelsen anser att den av utredningen utpekade målgruppen felaktigt anges som de lagöverträdare som har störst återfallsrisk. Enligt förslaget ska skyddet för brottsoffren bli bättre genom att chefsöverläkaren ska ta hänsyn till dessa vid placering av en tvångsvårdad patient. Styrelsen anser att förslaget är bristfälligt utrett. Hur långt ska chefsöverläkarens ansvar och mandat sträcka sig? Vilken information ska chefsöverläkaren beakta vid en sådan bedömning och hur ska avvägningen ske mot andra intressen, till exempel patientens egna önskemål om närheten till sin familj? Ekonomiska konsekvenser Utredningen bedömer att inflödet av patienter till den psykiatriska tvångsvården kommer att vara samma som i dag. Sjukvårdshuvudmännens kostnader för reformen bedöms minska med 1,3 miljarder kronor. Även om utredningen anger att de beräknade kostnaderna för reformens genomförande endast är antaganden och bör betraktas som riktmärken bedömer styrelsen att utredningen har underskattat sjukvårdshuvudmännens kostnader för reformen. Förändrade intagningskriterier bör rimligen medföra att fler personer blir föremål för psykiatrisk tvångsvård liksom ett förväntat större inflöde av patienter från Kriminalvården. Dessutom kommer psykiatrisk tvångsvård för de som dömts till fängelse att ställa krav på ökad säkerhet. En förnyad och grundligare beräkning behöver göras. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Mats Eriksson Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Karin Möller Hälso- och sjukvårdsdirektör 3

4 4

5 5