Förstudie Drivbänk Sammanfattning förstudie Drivbänk Då Samordningsförbundet Centrala Östergötlands (SCÖ) styrelse fann ansökan om Drivbänk intressant, men i behov av kompletteringar gav man idégivarna (Louise Ridderström och Christina Enudd Nordström) i uppdrag att under sommaren 2016 genomföra en förstudie. Målet med denna studie var att besvara frågor rörande projektägare, implementering, remittering och att ytterligare förtydliga en rad praktiska delar för utbildningen. Önskemål fanns också om att arbeta med förankring och omvärldsanalys för att därigenom kunna stärka plattformen inför en eventuell projektstart. De resultat som framkommit redovisas här kortfattat och kan sammanfattas i följande punkter: Utbildningsförvaltningen; avd. för Arbetsmarknad och integration, Linköpings kommun föreslås bli projektägare. Då marknaden för ett bemanningsföretag av den modell som projektet föreslår är god blir ett av målen för implementering att få till stånd ett sådant företag inom ramen för Drivbänk. Detta sker företrädesvis genom en ekonomisk förening. I uppbyggnadsfasen sker rekrytering av deltagare i första hand från AF och Jobb och kunskapstorget (JKT) och när sedan trädgården finns på plats kan ytterligare behovsgrupper tas emot. Liknande verksamheter som finns i landet visar på att målsättningen som beskrivs i ansökan om att miljön ska kunna användas till flera olika ändamål och behovsgrupper stämmer. Vid ett antal träffar med AF, FK, Team utreda och JKT har preliminära deltagare redan nu identifierats så underlaget för att kunna följa plan är god. Förstudien föreslår att man börjar med ett mindre antal deltagare för att sedan utöka under våren 2017 då själva odlingssäsongen tar fart. En rad kontakter med liknande projekt så som projektet Stadsbruk i Malmö, Göteborg, Krisitanstad och Växjö har gett goda råd om upplägg och innehåll. Både vad gäller trädgårdens planering, produktion och utbildningens olika delar. Genomförande av förstudie Projektgrupp I projektgruppen föreslås ingå Louise Ridderström (projektledare), Christina Enudd Nordström (handledare) och Camilla Oscarsson (handledare). Inför uppstart av projektarbetet återstod praktiska frågor angående övrig personal, arbetsbeskrivning till var och en samt teoretiska förberedelser i projektgruppen. Förstudien föreslår att projektet anlitar en trädgårdsmästare/pedagog en under vinterhalvåret för att komma igång med förberedelser och kursverksamhet. Till odlingssäsongen förstärks sedan med ytterligare en trädgårdsmästare på deltid. När det gäller planering av själva trädgården köps konsultativ hjälp in från trädgårdsarkitekt samt de systerprojekt som besökts ibland annat Malmö och Växjö. De kan med flera års erfarenhet av liknande produktion vägleda och därmed kan många uppstartsbekymmer undanröjas. 1
Projektgruppens kunskapsinhämtning I samråd med kommande remittenter valde projektgruppen att redan under förstudien fördjupa sig i metoden Supported employment (SE). Detta har påbörjats genom en utbildning via MISA-utbildning och kursledare Mimmi Darbo. Studiebesök har gjorts i både Växjö stadsodling och Malmö stadsbruk under augusti för att samla erfarenheter från verksamheter av liknande karaktär och som har flera års erfarenhet av stadsodling och gröna miljöer som arena för rehabilitering. I september genomförs en tvådagarsutbildning med Anders Bjurström från Swedish Empowerment Center vilket ger samma teoretiska grund som idag används av projekt En ingång och flera delar av Jobb och Kunskapstorget. Projektgruppen planerar även att delta på SCÖs SE- konferens 9 november. Projektgruppen har tagit del av: omvärldsanalys angående Stadsnära odling utförd av Göteborg stad projekt Stadsbruk Malmös guide för kommersiell odling omvärldsanalys som bygger på goda exempel för stadsbruksliknande initiativ runt om i Europa Hushållningssällskapets utbildningsmaterial för stadsbruksodlare Kristianstads utvärdering av en hälsoträdgård Livsmedelsakademin i Skånes närdistributionssystem för lokala råvaror Informationsutbyte sker med Arbetsförmedling och Försäkringskassan kontinuerligt för att hitta bra rekryteringsvägar och rätt matchning av deltagare. Som en följd av kunskapsinhämtningen ser vi vikten av kontinuerlig dokumentation av det i projektet som fungerar bra likväl som dåligt. Dokumentation är stommen för den arbetsmodell som därmed kan implementeras i länets övriga kommuner. Inspirationsseminarium 18 oktober 2016 För att förankra och intressera föreslås projektet genomföra ett Inspirationsseminarium under hösten 2016. Sysselsättning, integration, attraktiva bostadsområden, självförsörjning, värdefull fritid och ett ökat intresse för landsbygden är i fokus på seminariet likväl som metodens potential för grön rehabilitering. En bred målgrupp som bjuds in ska få information, inspiration och en tydlig bild av projektets potential. Utbildningens förutsättningar Enligt projektplanen ska Drivbänk kunna ta emot upp till 30 deltagare/utbildningsår. Vissa av dessa deltagare kommer att genomgå hela Drivbänks ettåriga utbildning, vissa deltagare kommer att tas emot under kortare perioder (några veckor eller ett par månader) i rehabiliteringssyfte baserat på individuella behov. Projektidén bygger på att kombinera utbildning, rehabilitering och näringslivsutveckling och medel har sökts från tre finansiärer (Linköpings kommun, Samordningsförbundet Centrala Östergötland och Region Östergötland). Då det är flera finansiärer med olika uppdrag som ska se sin målsättning uppfylld, har förberedelsefasen och förankringen av idén tagit något längre tid än planerat. Den planerade starten till 2016 års odlingssäsong är nu framskjuten och förslaget är att sätta projektstart till den 1 oktober 2016. Det första utbildningsåret kommer därför att se något annorlunda ut i väntan på växtsäsongen 2017. Det praktiska arbetet kommer under hösten att fokuseras på yrkesinriktad 2
praktik och studiebesök. På inrådan från den föreslagna ägaren av projektet och remittenter (Linköpings kommuns team utreda och AF)samt att visningsträdgården är fördröjd föreslås att verksamheten startas upp stegvis. Under första tiden tas en grupp om 10-15 deltagare in och det är önskvärt att dessa deltagare står något närmare arbetsmarknaden. Dels för att uppbyggnadsfasen ställer helt andra krav och dels för att det redan nu finns en efterfrågan på arbetskraft i fastighetsbolagens framtida stadsnära odlingar (En kompletterande verksamhet som kan komma att gynna Drivbänks framtida arbete och deltagares möjligheter att finna vägar vidare efter det att de fullföljt sin tid i Drivbänk). När visningsträdgården är anlagd kommer mer praktisk sysselsättning att finnas. Erfarenheter från Växjö stadsodling visar att en odling i full verksamhet sysselsätter fler individer jämfört med en odling under uppbyggnad. När det gäller deltagande under kortare perioder t.ex. arbetsträning en månad eller motiverande sysselsättning från exempelvis Socialförvaltningens Team utreda, räknar vi med att dessa individer i första hand kommer att delta i den praktiska odlingen, där deltagandet kan individanpassas, både vad gäller arbetsuppgifter och tidsomfång. Då det praktiska odlingsarbetet i visningsträdgården startar under våren 2017, betyder det att vi kan ta emot deltagare tidigast maj 2017 från dessa behovsgrupper. Både Växjö stadsodling, Växthuset Knutsgård i Växjö och Malmö Stadsbruk har erfarenhet av att ta emot individer i rehabiliteringssyfte. Deras gemensamma slutsats betonar vikten av att dessa individer måste få stöttning av personal med adekvat kompetens. Drivbänks projektgrupp består redan idag består av personer med blandad kompetens (Louise Ridderström har pedagogisk kompetens inom kost och hälsa samt process och projektledning, Camilla Oscarsson har pedagogisk kompetens inom svenska, svenska som andraspråk och textilt hantverk och Christina E Nordström har sjuksköterskeutbildning med specialinriktning omvårdnad samt projektledning och dokumentation) och ambitionen är klar att även de trädgårdsmästare som man planerar att anställa ska ha både intresse och kompetens för att vägleda och arbeta tillsammans med individer från de nämnda behovsgrupperna. Erfarenhet från Växjö är att trädgårdsmästaren och handledare behöver arbete sida vid sida för att på bästa sätt få verksamheten att fungera, både ur ett produktionsperspektiv och utbildning/rehabiliteringsperspektiv. Drivbänks idé har hela tiden varit att även handledare finns med i odlingen och under förstudien har det framkommit vid flera tillfällen hur viktigt det är att alla berörda lägger fokus på odlingens utbildningssyfte i högre grad än på kommersiell avkastning. I kombination med ett nära samarbete med de remitterande instansernas personal bedömer förstudien att projektet står rustat för att ta emot deltagare med varierande behov enligt ansökan, om än i en takt som är anpassad utifrån när de planerade miljöerna kommer på plats. Inom projektgruppen finns även kompetens för undervisning i SFI. På sikt betyder detta att deltagare i behov av SFI-studier skulle kunna bilda en undervisningsgrupp i anslutning till Vreta Kluster, under förutsättning att deltagarna befinner sig ungefär på samma nivå. På så sätt kan Drivbänk ta emot deltagare som av logistiska skäl inte kan genomgå både SFI-studier och Drivbänks utbildning parallellt. En särskild fråga som återkom vid presentation av ansökan både hos Samordningsförbundets beredningsgrupp och styrelse var det eventuella hindret med Vreta Klusters geografiska placering, samt avstånd till praktikplatser då flertalet deltagare troligen saknar körkort och bil. Förstudien har nu tittat närmare på frågan och hur detta hinder skulle kunna hanteras. Då Klustret är lokaliserat i direkt anslutning till Vretagymnasiet finns goda lokaltrafiksförbindelser. Dessutom finns planer på att bygga upp kapacitet för samåkning då detta kan komma att bli en naturlig del i den tidigare nämnda idén om bemanningsföretag. Då varje deltagare skall få sin medverkan behovsanpassad, kan även inslag som bussåkarkurs och motiverande aktiviteter för att träna i att komma i tid och att ta sig till en kommande arbetsgivare ingå vilket leder till slutsatsen att det logistiska hindret kan övervinnas. 3
Under förstudien har det också blivit klart att Vreta Gymnasiet kan hyra ut ett hemklassrum från utbildningsstart. Framtidsmöjligheter I Sverige finns stor efterfrågan på säsongsarbetare inom grön näring. I den takt ekologisk odling expanderar, ökar också denna efterfrågan vilket idag möts upp med framförallt polacker och balter som har anställning i olika typer av bemanningsföretag. Just formen bemanningsföretag har därför förstudien undersökt närmre. Här finns möjligheter till en framtida affärsidé. Styrkan i ett företagande av den tänkta modellen är att beställaren enbart betalar för den tid arbetet utförs. Gruppen som utför uppdragen kan komma att vara en kombination av deltagare som slutfört sina studier och fått anställning, deltagare som läser ett andra år med fördjupning och praktik samt individer som befinner sig inom verksamheten genom arbetsträning. Med sin bas i Drivbänkens egna miljöer kan sedan gruppen tillsammans med en handledare ta externa uppdrag. Då kan kvalitetssäkring och kommunikation skötas av den ansvariga handledare vilket ger trygghet både till beställaren och den enskilde. Här kombineras arbetsmarknadsåtgärder och kommersiellt tänk. Förstudien rekommenderar projektet att arbeta vidare med frågan om att bilda en ekonomisk förening för att kunna komma igång med denna typ av tjänster och därigenom stärka verksamhetens långsiktiga fortlevnad. Vilka som ska ingå i en sådan förening bör studeras ytterligare och utvecklas genom erfarenhet och kontaktnät som skapas under projekttiden. Det är viktigt att samarbeta med företag med gemensam värdegrund, då den ekonomiska föreningens syfte bör vara både socialt och kommersiellt. Stadsbruks omvärldsanalys, utgiven augusti 2016 med namnet Stadsbruksliknande initiativ i Europa, visar att klimatsmart produktion bygger på att odling och konsumtion ska ske geografiskt nära. Som exempel finns ett tyskt företag, Urban Farmers, som säljer en produktionsmodell för odling på butikstak. Även detta kan med fördel studeras ytterligare och möjligen finns här ännu en gren till framtida upplägg. Det råder inget tvivel om att ekologisk odling leder till många arbetstillfällen och att miljöerna med fördel kan användas i rehabiliteringssyfte, enligt exempelvis det som har kommit att kallas green care. Rekrytering av deltagare Efter att ha lyssnat till remittenterna, Linköpings kommun Team Utreda och JKT, AF och FK har projektgruppen tagit fram en presentation/kriterier att förmedla till handläggare, se bilaga 1. Att ha nära och tät kontakt med handläggarna ses som ytterst viktigt då de är första instansen för att nå deltagarna, och för deltagaren att få vetskap och intresse för utbildningen. Enligt plan kommer varje deltagare få en personlig mentor (någon av handledarna i projektet) under tiden hen är aktuell som deltagare i projektet och i samråd med remitterande handläggare läggs en plan om mål och syfte för den enskilde. Ett CV och presentationsmaterial tas fram gemensamt mellan mentor och deltagare för att kunna komma vidare till nästa steg. Exempel på övning kan vara att under handledning få uppleva en anställningsintervju. Projektgruppens kontakter i Växjö stadsodling poängterar vikten av att deltagaren har intresse av odling och att de vill delta i arbetet. Intresse för odling och en egen vilja att delta är något som Drivbänks projektgrupp därför ser som en nödvändighet vid rekrytering av deltagare. I enlighet med SE:s arbetsmodell för praktikplacering anser vi också att deltagare med skiftande behov ska kunna matchas med de många företag, se bilaga 2 för exempel, som finns inom projektgruppens kontaktnät. Bakgrund inom odling (utbildning eller arbetserfarenhet) är inget krav, men kan ses som 4
en fördel. För att hitta rätt deltagare genomförs intervjuer i form av trepartssamtal. Intervjufrågor har deltagaren fått i förväg, för att samtalet ska bli så givande som möjligt. Den första gruppens deltagare förväntas visa väg för kommande deltagare och vara en referens för projektets utveckling. Det innebär ett stort ansvar där relation mellan praktikplatser och studier ska bli så bra att efterfrågan på kommande uppdrag befästs och deltagarna blir efterfrågade på arbetsmarknaden och att utbildningen får ett gott rykte. Utbildning Utbildning Drivbänk ska enligt projektplanen bestå av både teoretiska och praktiska delar. Den praktiska delen kommer att bedrivas delvis i den egna visningsträdgården från och med våren 2017, där trädgårdsmästare står för undervisningen. Under hösten 2016, då visningsträdgården planeras kommer praktiska moment att genomföras i form av studiebesök på företag inom grön näring (bl.a. primärproduktion, livsmedelsförädling, djuruppfödning, handel och gårdsbutiker), samt i form av förkultivering i växthus/odlingstunnel under försäsongen 2017. Under förstudien har projektgruppen kommit i kontakt med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp som har utbildningsprogrammet Mentor till mentor (integrationsprogram för gröna näringar), som kommer att ligga till grund för den individanpassade utbildningen som Drivbänk skapar. Den teoretiska utbildningen inom Mentor till mentor innehåller bland annat entreprenörskap, odling, produktutveckling, ekonomi och marknad och riktar sig till individer som står långt från arbetsmarknaden, precis som tänkt med deltagare inom Drivbänk. I Mentor till mentor arbetar man även med språkstöd i svenska, med specialundervisning i trädgårdsbranschens facktermer, något som Drivbänk redan från början har planerat för, då ett flertal deltagare kan förväntas ha annat modersmål än svenska. Kompetens för undervisning i svenska som andraspråk finns i projektgruppen. Enligt plan kommer också företagare från branschen att anlitas som föreläsare för att förmedla näringslivsperspektiv. Den teoretiska delen kommer att förläggas till lokaler på Vretagymnasiet och stöd via modellen Supported Education (med riktade lärstilar och stöd) kommer att användas. Praktik baserad på arbetsmodell från Supported Employment (SE) Grundprincipen inom SE är att utgå från att alla kan utföra ett arbete med rätt stöd. Inför praktik gör därför utbildningsledarna en arbetsplatsanalys enligt SE. Deltagarna får samtidigt utvärdera sina erfarenheter från tidigare praktik- och arbetsplatser, vilket leder till en yrkesprofil. På så sätt ska vi kunna matcha deltagare och praktikplats optimalt. Under praktiken fungerar Drivbänks handledare som jobbcoacher vilka regelbundet besöker praktikplatsen för att förekomma och överbrygga svårigheter. Vid behov kommer handledarna att arbeta med visuella metoder (t.ex. bilder som visar olika arbetsuppgifter) för att stötta deltagaren. Vid samtal mellan handledare och deltagare ska det finnas tid för reflektion och öppna frågor, enligt SE:s arbetsmodell. Var och en i projektgruppen har lång erfarenhet som arbetsledare och handledare. Mikael Andersson är projektledare för Eko-odlarna i Södertälje, ett socialt företag med stöd från Samordningsförbundet i Södertälje och en föregångare till Drivbänk, och han trycker på hur viktigt det är att ett projekt av detta slag är väl förankrat i alla led, hos t.ex. grannar och praktikplatser. För Drivbänk gäller det bl.a. att förbereda praktikplatserna väl, så att också blivande arbetskamrater är väl införstådda med praktikantens roll. Även här har projektgruppen fått relevanta arbetsmodeller från SE, och kan nyttja omfattande kontaktnät med företag (genom bland annat Östgötamat) som kan erbjuda praktik och/eller lärlingsplatser. Introduktion till dessa företag bygger på tidigare etablerade relationer. 5
Gruppdynamik Drivbänks deltagare kommer att arbeta tillsammans under hela året. Den första tiden byggs vikänslan enligt arbetsmodeller från SE. Projektgruppen kommer att arbeta med teambildande övningar där utomhusmatlagning, HLR och första hjälpen är några inplanerade moment. Gemensam logotype och arbetskläder ska också stärka den gemensamma identiteten. I enlighet med SE ska deltagarna ingå överenskommelser med handledarna, bl.a. avseende deltagande i projektet och utbildningens värdegrund. Gruppregler ska arbetas fram gemensamt, enligt SE, och kan exempelvis innebära överenskommelser om att alla ska få komma till tals och att det ska vara tillåtet att göra misstag. Vid framtagandet av dessa dokument har projektgruppen fått goda råd av Mimmi Darbo, Misa Utbildning. Visningsträdgård Erfarenheter från Växjö stadsodling utgör grund för de önskemål som framförts angående visningsträdgårdens storlek. I Växjö odlas numera 1 ha, men när odlingarna startade bestod de av 2 000 kvm och innehöll bl.a. ett flertal abonnerade näringslivslotter. Trädgårdsmästare Åsa Nyhlén från Ekobacken i Växjö, anser att en lämplig yta för den första etappen av Drivbänks visningsträdgård är 2 000 kvm, med möjlighet att utökas till 1 ha efter hand. Den aktuella marken ägs idag av Vretaskolan, men Johan Kristiansson på Sankt Kors Fastighets AB förväntar sig att markförvärvet ska genomföras under årsskiftet 2016-2017. Dessa 2000 kvm kan upplåtas till projektet under 3-5 år "free of charge". Övriga kostnader såsom baracker, bevattning, prover, plöjning och harvning står projektet för. Sankt Kors kan vara behjälpliga med kontakter och information. Inför uppstart hösten 2016 ska marken karteras och beredas i samarbete med naturbruksgymnasiet. Eventuellt kan planering av visningsträdgården köpas av trädgårdsmästare Åsa Nyhlén i Växjö som har gedigen erfarenhet efter flera års stadsodling. När det gäller förkultivering av växter, kan det vara lämpligt att köpa ett tunnelväxthus. Projektgruppen söker efter prisvärda lösningar och nyttjar därför kunskap hos det befintliga kontaktnätet. Stadsodling/stadsjordbruk Projektgruppen har under förstudien tagit del av goda exempel på stadsodling som görs runtom i landet. Att ta del av andras erfarenheter och framgångsfaktorer ger ett bra underlag till starten av Drivbänk och säkerställer en långsiktighet. Projektgruppen får också bekräftelse på att den ursprungliga projektidén som nu förädlas, ligger rätt i tiden. Här följer en kort beskrivning av de verksamheter som studerats samt reflektioner kring vilka lärdomar som detta givit. Eko-odlarna i Telje - socialt företag Inom det ESF-stödda projektet K2, avslutat våren 2014, utbildades 20 personer i ekologisk grönsaksodling. Sju deltagare ville gå vidare och starta ett arbetsintegrerande socialt företag. De är nu på god väg att förverkliga detta, med stöd av Samordningsförbundet i Södertälje. Macken i Växjö Ekobacken är stommen för stadsodling i Växjö. Fokus ligger på odling och utförs av hängivna trädgårdsmästare. Odlingen har svårt att nå ut med marknadsföring direkt till kund och därmed försäljning. De i förväg sålda odlingslotterna möter dock stor efterfrågan och har fallit väl ut. Dessa erfarenheter kommer att ta i beaktande i utvecklingen av Drivbänk. Stadsbruk i Malmö Från början var Stadsbruk ett mindre Vinnovaprojekt som senare resulterat i en satsning, omfattande 6
närmare tjugo miljoner, av Malmö kommun. Stadsbruk är ett nytt sätt att aktivt jobba för hållbara städer, ekologiskt, ekonomiskt och inte minst socialt. Projektet syftar till att skapa jobb och tillväxt inom svensk trädgårdsnäring genom ekologisk odling och matproduktion i stadsnära miljöer och runt staden. Stadsbruk kopplar samman de goda sociala exemplen från stadsodling, med lönsamheten från lantbruket. Projektgruppens reflektion är att projektet i Malmö saknade företagskontakter för nyetablerade företag vilket gjorde att det var svårt att få lönsamhet i de nystartade företagen. Den reflektionen stärker vikten av Drivbänks omfattande företagsnätverk. Refarm 2030 Refarm 2030 vill öka livsmedelsproduktionen i våra tätorter och på landsbygden. Denna farmingreform vilar på vetenskaplig grund, med fokus på att skapa fler jobb och en ökad självförsörjningsgrad. För att åstadkomma detta krävs att man tar tillvara resurser både på landet och i tätorten. Mentor till mentor, SLU Avsikten med pilotprojektet Mentor till Mentor är att femton nyanlända från nordvästra Skåne deltar i projektet som startade i juni och som avslutas vid årsskiftet. Målet är att deltagarna hittar en anställning, startar eget företagande eller börjar studera. Deltagarna träffas i Alnarp fyra dagar i veckan och utbildas inom bland annat entreprenörskap, odling, produktutveckling, ekonomi och marknad. Det ingår även språkstöd i svenska, med specialundervisning i trädgårdsbranschens facktermer Ett viktigt inslag är kontakter med etablerade företagare i trädgårdsbranschen. Det skapar möjligheter för projektdeltagare och företagare att tillsammans utveckla nya produkter och tjänster. SSE-C SSE-C Swedish Surplus Energy Collaboration innebär arbete för hållbar biologisk produktion. Att visa på när värme, som leds bort från olika industriella processer, på ekonomiska och miljömässigt goda grunder, kan användas för: en hållbar inhemsk produktion av livsmedel, foder och bränsle att utveckla hälsosamma, hållbara och attraktiva städer att skapa nya stadsnära arbetstillfällen inom hållbar livsmedelsproduktion Projektgruppens reflektion är att det finns flera företag i Östergötland som är intresserade av att utveckla tekniken. I en framtid kan det bli en viktig del av Drivbänks produktion. Projektorganisation Projektägare förstudie Centrala Samordningsförbundet, Platensgatan 5A, Linköping Projekttid förstudie 2016-05-01 2016-09-30 Projektgrupp under förstudien Louise Ridderström, Christina Enudd Nordström och Camilla Oscarsson Målgrupp Samordningsförbundet Centrala Östergötland 7
Linköpings kommun, Arbetsmarknad och Integration Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Företag med möjliga praktikplatser Kommande referensgrupper 8