om träning KONDITION #SVDA14 Anders Södergård Ledarutbildare Konditionsnörd Läkare Kristofer Hedman Ledarutbildare Konditionsnörd Läkare

Relevanta dokument
Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Bästa konditionsträningen på 30 min

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Träningsfysiologi (Energiprocesser)

Konditionsträning & träningsplanering. Klassificering av idrotten- Boxning. Fystränare längdskidor, handboll, multisport, cykel

Träning av kondition och uthållighet: - Kort & hårt eller Långt & lätt?

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Vad begränsar människans fysiska arbetsförmåga

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Den nödvändiga distansträningen

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Metoder att träna kondition på!

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Vad innebär konditionsträning?

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Kompendium Styrka & Kondition

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Passbeskrivning. Jympa och annan gruppträning

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Intervallträningen som ger guld

Firstbeat Livsstilsanalys

Västerås skidklubb Karin Spets

Konditionsträning. Total löpsträcka med olika intensitet Skillnad mellan olika positioner och olika nivåer Repeated sprint ability

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Vad händer i kroppen när man tränar?

Agenda. Introduktion. Effekter av uthållighetsträning på maxstyrka, hypertrofi och explosivitet. Effekter av styrketräning på uthållighet

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Testad för. Dags att börja testa

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Fysiska grundegenskaper

Kondition uthållighet

Intervallträningen som ger guld

Genomförande i stort Tankar bakom upplägget Periodisering Träningsstyrning hur ska det kännas? Viktiga begrepp

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

Spin distans. Aktuellt. Träningsupplevelsen

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN

Bachelorgradsoppgave

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.

Åldersanpassad träning

Anatomi och Fysiologi

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

Kondition och uthållighet : för träning, tävling och hälsa. Click here if your download doesn"t start automatically

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Firstbeat Livsstilsanalys

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Varför skall vi träna/röra på oss?

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Allt arbete som sträcker sig över

Uthållighetsträning för barn och ungdom

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Oskars Svärds Vasaloppsguide

Kondition och uthållighet

Fysisk aktivitet begrepp och definitioner

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Indoor walking distans

Anders Szalkai. 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer. Format min träningsfilosofi

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Träning med pulsmätare

Tränar man på stressad tröskel (AT+) Borg ca 17, fixar man bara ungefär 20 min.

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach.

Fysisk aktivitet och påverkan på prestation på olika sätt genetiska förutsättningar och vad händer med hjärnan?

Fysisk träning som medicin

Överdriven oro för kombinationsträning

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Vad är träningsvärk?

Planera din konditionsträning

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet

Spin giro 4, säsong

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Fysisk aktivitet begrepp och definitioner

Pulsträning. av Håkan Larsson

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning

Transkript:

om träning KONDITION #SVDA14 Anders Södergård Ledarutbildare Konditionsnörd Läkare Kristofer Hedman Ledarutbildare Konditionsnörd Läkare

Vad behövs för rörelse? fett kolhydrater syre

Syrets väg genom kroppen men först, vart ska det? ATP

Träningseffekter i muskelcellen på lokal nivå Fler mitokondrier i muskelcellen Mer effektiva mitokondrier Mer blodkärl (kapillärer) i muskeln Muskelfibertyp (?) Typ I Typ II

Syrets väg genom kroppen hur kommer det till muskeln? Blodkärlen Röda blodkroppar Hemoglobin (Hb)

Träningseffekter i blodbanan det vi kallar mellannivå Mer blod ger fler röda blodkroppar som ger mer hemoglobin resulterar i större syretransporterande förmåga

Syrets väg genom kroppen den centrala nivån

Syrets väg genom kroppen den centrala nivån

Hjärtliga begrepp Hjärtminutvolym = slagvolym x hjärtfrekvens (puls) (liter per minut) (ml per slag) (slag per minut) Vila Maxarbete Otränad 5 liter = 70 ml x 71 slag/min Vältränad 5 liter = 100 ml x 50 slag/min Otränad 20 liter = 100 ml x 200 slag/min Vältränad 30 liter = 150 ml x 200 slag/min

Maxpulsen är genetiskt bestämd och grenspecifik 195 bpm 200 bpm 190 bpm 180 bpm

Vad påverkar vår uthållighet? Uthållighet Maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) Max slagvolym Maxpuls Nyttjandegrad (mjölksyratröskel) Mitokondrier Kapillärtäthet Arbetsekonomi Muskelfibertyp Blodmängd Mitokondrier Kapillärtäthet Träningsbart Delvis träningsbart Kroppsbyggnad Koordination Teknik

Grundläggande principer hur gör man? Fastställ din utgångspunkt (otränad medeltränad vältränad tävlingsidrottare) Fastställ dina mål och din motivation (leva och må bra orka utmaningar milen under 45 min Ironman - slå chefen på Vätternrundan testa egna gränser optimera tiden) Stora muskelgrupper som arbetar dynamiskt (jympa löpning spin promenader HIT - skidor) Tillräckligt ofta (minst 2-3 gånger per vecka, något som gör dig glad) Utmana kroppen: progression (Om du vill få bättre och bättre kondition)

Och så träningsläran Intensitet Duration Frekvens Hur hårt? Hur länge? Hur ofta? % av maxpuls Borgskalan Högintensivt 80-95% 16-19 Medelintensivt 70-85% 14-17 Lågintensivt 60-70% 11-13

Och så träningsläran Intensitet Duration Frekvens Hur hårt? Hur länge? Hur ofta? Låg-intensiv träning (60-70% av maxpuls, Borg 11-13) Minst 30 min till flera timmar Hög-intensiv träning (80-95% av maxpuls, Borg 16-19) Orkar bara kortare stunder, lösning: Intervaller Högre intensitet mer vila mellan intervallerna 80% maxpuls 25% vilotid (ex 8:2 min) 90-95% maxpuls 100% vilotid (ex 4:4 min) Arbetstid Vilotid Antal upprepningar Intensitet

Och så träningsläran Intensitet Duration Frekvens Hur hårt? Hur länge? Hur ofta? Ju högre intensitet desto längre återhämtning - för de flesta max 2-3 högintensiva pass / vecka - krävs mer för att bygga än att bibehålla kondition

Effekter av hög- & lågintensiv träning Hög-intensiv Maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) Nyttjandegrad (mjölksyratröskel) Låg-intensiv distans Arbetsekonomi (teknik) Max slagvolym Mitokondrier Kapillärtäthet Muskelfibertyp Blodmängd Mitokondrier Kapillärtäthet Koordination Teknik + hållfasthet, tålighet i vävnader

Vårt utbud på F&S Exempel på pass med distanskaraktär Running (distans) Stavgång Spin70 IndoorWalking70 Exempel på hög-intensiva pass med intervallkaraktär IntervallFlex SkivstångIntervall SpinIntervall IndoorWalkingIntervall men alla pass blir ju vad man gör det till!

Hög- kontra lågintensiv träning vad säger forskningen? Låta människor träna enligt olika metoder jämföra effekt Svårigheter: Otränade Medeltränade Vältränade Mycket vältränade Relativt små studier, olika resultat Svårigheter att få icke-elittränade att träna rätt Vad mäta? VO2max, nyttjandegrad, mitokondriefunktion, prestation? Sammanfattningsvis: För otränade spelar det ingen större roll allt ger effekt (Daussin m.fl. 2008) För medeltränade spelar det nog inte heller något stor roll, men ett inslag av hög-intensiva intervaller har god effekt på kort sikt (Helgerud m.fl. 2007) Ju mer vältränad, desto viktigare med inslag av hög-intensiv träning för att fortsätta utveckla konditionen (Seiler m.fl. 2009) För tävlingsidrottare tycks ett så kallat polariserat upplägg ge de bästa effekterna (Stöggl m.fl. 2014)

Hög- kontra lågintensiv träning vad säger forskningen? Hur tränar elitaktiva konditionsidrottare? (Seiler&Tönnessen 2009) Mycket! (10-30 timmar / vecka) Polariserat. (Låg- och högintensivt) Ett exempel (Seiler&Kjeland 2006) 12 norska juniorer, längdskidåkare 318 konditionspass totalt 75% lågintensivt (Zon 1) 17% högintensivt (Zon 3) 8 % medelintensivt (Zon 2) Bild från Seiler&Kjerland (2006)

Vilken konditionsträning är bäst? vem är det som frågar? Otränad (vill komma igång) Hyffsat tränad (vill få bättre kondis) Hyffsat tränad (lite tid, vill inte tappa flåset) Vältränad (vill slipa tiden på milen) Tävlingsidrottare Nästan all träning ger effekt, börja lugnt, se till att du har så roligt att du vill fortsätta Variera dig, våga träna högintensivt ibland Två högintensiva pass / vecka är tidseffektivt. Få med både hög- och lågintensivt, prova olika intervaller och glöm inte den lågintensiva distansen Fokus grenspecifik träning, planera smart, glöm inte återhämtningen/vilan

Genetiska förutsättningar The HERITAGE family study (>150 artiklar) 481 personer från 98 familjer med 2 föräldrar & >3 vuxna barn 30-50 min cykel, 3 ggr/vecka under 20 veckor, 65-85% av maxpuls + 10-20%VO 2max (vissa 0, vissa +50%) - Inget samband utgångsvärde - förbättring - Ärftlighet ~50% (dock partner liknande) Bild från Bouchard m.fl. (1999)

Genetiska förutsättningar Man har letat efter vilka gener och mutationer som förklarar skillnaden och har hittat en del intressant: Ingen enskild gen förklarar skillnad i VO2max efter träning. En kombination av 21 mutationer i flera gener har lyckats förutsäga träningssvar till viss del. Mycket återstår: Skillnad mellan låg- och högintensiv träning? Individuell skillnad med längre tids träning ( en hälsosam livsstil ) Andra faktorer än VO2max?

Avslutningsvis Träning är så mycket mer än fysiologi (psykologi, sociologi, terapi, eufori, geografi) Konditionsträning är för de allra flesta mycket enkelt (stora muskelgrupper som arbetar dynamiskt hyffsat regelbundet) Utmana dig själv och testa gränser! (vågar du träna riktigt lågintensivt? Vågar du Yoga?) Du och din kropp är unik och speciell! (så inget träningsmagasin kan säga hur du ska träna)

Vidare läsning / referenser Böcker Översiktsartiklar Kondition och uthållighet Larsen, Mattsson (2013) SISU Idrottsböcker. Textbook of Work Physiology Åstrand, Rodahl m.fl. (2003) Human Kinetics Bassett & Howley. Limiting factors for maximum oxygen uptake (Med Sci Sports Exerc, vol 32:1, 2000) Seiler & Tønnessen. Intervals, Thresholds and Long Slow Distance (Sportscience 13: 32-53, 2009) Joyner & Coyle. Endurance exercise performance (J Phys 586:1, 2008)

Vidare läsning / referenser Originalartiklar Bouchard m.fl. Familial aggregation of VO2max (J Appl Physiol, 87:3, 1999) Bouchard m.fl. Genomic predictors of the maximal (J Appl Physiol, vol 130, 2011) Daussin m.fl. Effect of interval versus continuous (Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol, 295, 2008) Seiler m.fl. Quantifying training intensity (Scand J Med Sci Sports, vol 69, 2006) Stöggl m.fl. Polarized training has greater impact (Frontiers in Physiol, vol 5:33, 2014) Timmons m.fl. Using molecular classification to predict (J Appl Physiol, vol 108, 2010) Helgerud m.fl. Aerobic High-Intensity Intervals (Med Sci Sports Exerc, vol 39:4, 2007)