Disposition av och riktlinjer för uppsats litteraturstudie

Bilaga 1 Disposition av och riktlinjer för uppsats litteraturstudie Försättsblad Titeln utgår från syftet och innehållet i arbetet. Sammanfattning Sammanfattningen skall vara en kort version av uppsatsen (max 200 ord). Den skall innehålla följande delar: introduktion (1 2 meningar), syfte, metod, inkl granskning av artiklar, antal artiklar som resultatet baseras på och databearbetning, samt det huvudsakliga resultatet. Tre till fem svenska nyckelord vilka karaktäriserar uppsatsen anges. Trots att sammanfattningen är det sista som görs i uppsatsen placeras den först (direkt efter försättsbladet och på en egen sida) i uppsatsen. Innehållsförteckning Denna placeras efter sammanfattningen. Introduktion Detta avsnitt skall innehålla en introduktion till ämnesområdet, med korrekta källhänvisningar. I texten klargörs och beskrivs de begrepp som belyses i uppsatsen utifrån vetenskapliga artiklar och förekommande facklitteratur som bygger på aktuell vetenskaplig kunskap. Vetenskapliga artiklar som används i uppsatsens resultat kan också ingå i introduktionen, såsom metod och diskussion, dock inte innehåll från artiklarnas resultatavsnitt. Introduktionsavsnittet ska logiskt leda fram till en problemavgränsning som tydligt motiverar behovet av studien. Problemavgränsning efterföljs av ett syfte. Eventuellt preciseras syftet genom att frågeställningar formuleras. Metod En litteraturstudie skall bygga på vetenskapliga artiklar (ej reviewartiklar). Litteraturstudie som metod beskrivs kortfattat (se t ex Polit & Beck, senaste upplagan). Innehållet i metodavsnittet presenteras under lämpliga rubriker t ex litteratursökning, urval, databearbetning och etik. Litteratursökning och val av artiklar diskuteras alltid med handledarna. Litteratursökningen omfattar hur artiklar valts ut, vilka sökord och databaser som använts och utifrån vilka inklusions/exklusionskriterier urvalet har gjorts. Principen är att beskrivningen görs så tydlig att det är möjligt för läsaren att replikera studien. Nödvändiga uppgifter i metodbeskrivningen är: sökord (enskilda och i kombination), i vilka databaser sökningen gjorts (CINAHL, Medline etc.) och vilka sökträffar sökningen gav (antal referenser). Redogör för antal abstract som primärgranskats och för antal artiklar som valts utifrån denna granskning (urval 1). Därefter läses och kontrolleras de valda artiklarna för att säkerställa att de svarar på uppsatsens syfte (urval 2). Dessa sekundärgranskas enl. protokoll för granskning

av kvalitativa (Bilaga 3) och kvantitativa (Bilaga 4) artiklar. Redovisa antal artiklar (10 till 15 stycken [7 till 10 stycken för student som genomför uppsatsarbetet själv]) som ingår i resultatet (urval 3). Redogör för orsaker till att referenser exkluderats till urval 1 och 2. Gör en kortfattad beskrivning av motiv för att exkludera artiklar till urval 3. De artiklar som ska ingå i resultatet bearbetas därefter vidare. Databearbetningen innebär att artiklarnas resultat struktureras och organiseras under olika rubriker eller sammanställs i form av kategorier eller teman. Databearbetningen kan också innebära att jämförelser av olika studiers metod och resultat görs. Databearbetningen kan utgå från en teoretisk ram, t ex en omvårdnadsteori. Hur databearbetningen genomförts ska beskrivas under en egen rubrik. Vid uppsatsarbeten är det viktigt att riktlinjer för etik vid omvårdnadsforskning följs (se t ex Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden). En redovisning görs för hur litteraturen bearbetats på ett etiskt försvarbart sätt. Resultat Resultatet börjar med en kort inledande text om resultatets innehåll och hur resultatet redovisas. De artiklar som ingår i resultatet redovisas i en matris som bilaga med följande rubriker: författare, årtal, syfte, metod (typ av kvalitativ resp. kvantitativ metod, urval, bortfall, metod för datainsamling) och huvudresultat. Vidare redovisas resultatet av databearbetningen av artiklarna. Endast det som är relevant i förhållande till syfte och eventuella frågeställningar ska redovisas. Det är också viktigt att det är en fördelning av användandet av artiklarna, t ex ska inte den övervägande delen av resultatet härröras från ett fåtal av de använda artiklarna. I resultatet får inte egna värderingar förekomma. Rubriker och underrubriker i resultatredovisningen bör vara beskrivande och ska sammanfatta innehållet av analysen. De kan t ex utgöras av nyckelbegrepp, teman eller kategorier som karaktäriserar den text som följer i avsnittet. Figurer och tabeller som förekommer i den granskade litteraturen och som är viktiga för förståelsen kan i undantagsfall återges direkt i uppsatsen. Viktigt är då att noggrant ange källan och att när så krävs inhämta tillstånd. Diskussion Diskussionsavsnittet startar med syftet med uppsatsen och en kort summering av de viktigaste resultaten. Därefter diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning, teorier och annan relevant litteratur, t ex lagar och författningar. En metoddiskussion ska finnas med, t ex om val av sökord, artiklarnas relevans och bearbetning av artiklarna. Diskussionen skall också innehålla vilken betydelse resultatet har för omvårdnad och förslag om tänkbara fortsatta studier. Diskussionen avslutas med en slutsats.

Referenser I referenslistan skrivs lagar från Svensk författningssamling på följande sätt (elektronisk referens se nedan): SFS 1985:562. Patientjournallagen. Stockholm: Socialdepartementet. Föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen skrivs på följande sätt (elektronisk referens se nedan): SOSFS 2008:14. Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling. Stockholm: Socialdepartementet. Exempel elektronisk referens bok: Socialstyrelsen (2008). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Beslutsstöd för prioriteringar. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/c30205dc-1b0c-4222-82bc- 8470EDDD6D43/10029/20081028.pdf [2009-08-24]. Referens till Avdelningens granskningsmallar: Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III examensarbete, 15 hp (kurskod: OMGC21, rev 2011-08-18). Karlstad: Karlstads universitet. För övrigt används referensteknik enligt Harvard-systemet, både i löpande text och i referenslistan, som det är beskrivet enligt Kau. Litteratur Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Polit, D. F., & Beck, C. T. (senaste upplagan). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott.

Bilaga 2 Avdelningen för omvårdnad Protokoll för granskning av vetenskapliga kvalitativa artiklar Artikelns titel: Tidskrift: Finns det något teoretiskt perspektiv beskrivet som utgångspunkt för den kvalitativa studien? Vilket/vilka? Vad var studiens syfte? Vilken kvalitativ metod har använts (t.ex. fenomenologi, grounded theory)? Undersökningsgrupp Var och när genomfördes studien (t.ex. kirurgisk vårdavdelning på sjukhus i London under februari och mars 2004)? Protokoll för granskning av vetenskapliga kvalitativa artiklar 2004-12-06

Finns urvalskriterier beskrivna för undersökningsgruppen? Finns det beskrivet var, när och hur informanterna kontaktades? Vilken urvalsmetod användes (t.ex. strategiskt urval)? Hur många informanter ingick i studien? Är informanterna beskrivna med avseende på demografisk bakgrund? Om ja, hur? Metod för datainsamling Ange datainsamlingsmetod (t.ex. halvstrukturerad intervju, deltagande/icke deltagande observation). Är datainsamlingsmetod tydligt beskriven (t.ex. typ av frågor som använts). Beskriv hur datainsamlingsproceduren genomfördes (var, av vem och i vilket sammanhang datainsamling skedde). Protokoll för granskning av vetenskapliga kvalitativa artiklar 2004-12-06

Dataanalys Beskriv kortfattat hur t.ex. begrepp, kategorier och/eller teman är utvecklade. Etik Finns forskningsetiskt ställningstagande beskrivet? Resultat Beskriv kortfattat studiens huvudfynd (t.ex. kategorier). Finns citat av originaldata och/eller summering av data beskrivet i resultatet? Diskussion Är analys och eventuell tolkning av resultat diskuterade? Är resultatens trovärdighet och rimlighet diskuterade? Diskuteras studiens fördelar och brister? Protokoll för granskning av vetenskapliga kvalitativa artiklar 2004-12-06

Diskuteras resultatens kliniska betydelse? Övrigt Överensstämmer resultatet med syftet med studien? Var lämpliga metoder använda för studiens syfte (t.ex. fenomenologi, undersökningsgrupp, datainsamling)? Om nej, vilken/vilka metod(er) kunde varit mer lämplig(a)? Vilken/vilka slutsats(er) drar författaren? Skall artikeln inkluderas i litteraturstudien? Motivering: Modifierad efter: Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Protokoll för granskning av vetenskapliga kvalitativa artiklar 2004-12-06

Bilaga 3 Avdelningen för omvårdnad Protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa artiklar Artikelns titel: Tidskrift: Finns det något teoretiskt perspektiv beskrivet som utgångspunkt för den kvantitativa studien? Vilket/vilka? Vad var studiens syfte? Vilken typ av studie är det (typ av icke-experimentell, kvasi-experimentell eller experimentell)? Urval Var och när genomfördes studien (t.ex. kirurgisk vårdavdelning på sjukhus i London under februari och mars 2004)? Protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa artiklar 2004-12-06

Finns urvalskriterier för undersöknings- eller experimentgruppen? Vilken urvalsmetod är använd (t.ex. typ av slumpmässigt urval)? Hur många inkluderades i undersöknings- eller experimentgrupp efter ev. bortfall? Hur stort var ev. bortfall? Analyserades bortfallet? Beskrivs urvalsgruppen avseende på demografisk bakgrund? Om ja, beskriv. Har kontrollgrupp använts? Om ja, hur många inkluderades i kontrollgruppen? Om kontrollgrupp, är denna och undersöknings- eller experimentgrupp jämförbara avseende bakgrundsfaktorer? Om nej, vad skiljer dem åt? Beskriv kortfattat ev. intervention. Protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa artiklar 2004-12-06

Metod för datainsamling Ange mätmetod(er) (t.ex. strukturerat frågeformulär som mäter livskvalitet; Sickness Impact Profile [SIP]). Är mätmetodernas reliabilitet beskriven? Är mätmetodernas validitet beskriven? Beskriv hur datainsamlingsproceduren genomfördes (var, av vem och i vilket sammanhang datainsamling skedde). Dataanalys Beskriv vilka statistiska metoder som har använts (beskrivande och analytisk statistik, t.ex. Students t-test). Etik Finns forskningsetiskt ställningstagande beskrivet? Resultat Beskriv kortfattat studiens huvudfynd. Protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa artiklar 2004-12-06

Erhölls statistiskt signifikanta skillnader? Diskussion Är resultatens generaliserbarhet diskuterad? Diskuteras mätmetodernas reliabilitet och validitet? Diskuteras studiens fördelar och brister? Diskuteras resultatens kliniska betydelse? Övrigt Överensstämmer resultatet med syftet med studien? Var metoderna lämpliga att använda för studiens syfte (t.ex. kvasi-experimentell, undersökningsgrupp, datainsamling)? Om nej, vilken/vilka metod(er) kunde varit mer lämplig(a)? Protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa artiklar 2004-12-06

Vilken/vilka slutsats(er) drar författaren? Skall artikeln inkluderas i litteraturstudien? Motivering: Modifierad efter: Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa artiklar 2004-12-06

Opposition och respondentskap Bilaga 4 Opponenterna är kritiker vars uppgift är att påtala förtjänster och brister i uppsatsen genom att granska de olika delarna. Oppositionen innebär en värdering och koncentreras till såväl allmänt innehåll som disposition, väsentligheter och principfrågor. Lämplig arbetsordning under seminariet Examinerande lärare är ordförande under seminariet. 1. Respondenterna får ordet för att korrigera eventuella tryckfel och dylikt. Rättelserna skall vara av sådan art att de i princip är nödvändiga för läsarens förståelse. 2. Opponenterna får ordet för att först göra en sammanfattning av innehållet i arbetet (ca 10 minuter). Denna skall innehålla de olika stegen i forskningsprocessen och presenteras på ett enkelt och beskrivande sätt. Pedagogiska hjälpmedel (t ex overhead) kan användas för att underlätta presentationen. Sammanfattningen avslutas med att opponenterna frågar författarna om arbetet uppfattats korrekt. 3. Respondenterna ges möjlighet att bekräfta om sammanfattningen varit korrekt eller komplettera om det finns felaktigheter/missuppfattningar. 4. Oppositionen (ca 30 minuter) inleds lämpligen med att framhålla arbetets förtjänster. Opponenterna framför därefter sin kritik som respondenterna bemöter. Svaren bör vara av karaktären försvar och inte förklaring (tidsbrist, praktiska problem etc.). Den därpå följande kritiken skall vara konstruktiv och om möjligt ge förslag till alternativ. 5. Övriga seminariedeltagare ges möjlighet att ställa frågor och diskutera (ca 15 min). 6. Seminariet avslutas med att examinerande lärare gör en bedömning av uppsatsarbete, respondentskap och opponentskap (ca 5 min). 7. Efter seminariet har respondent/er, opponent/er, handledare (deltar eventuellt i seminariet) och examinerande lärare samtal (5 minuter) därefter har examinerande lärare, ev handledare och respondenter ett avslutande samtal (ca 15 minuter). Diskussionen mellan opponenterna och respondenterna sker med utgångspunkt från de aspekter som återfinns i studiehandledningen och Backman (2008). Ovanstående arbetsordning motsvarar det traditionella förfaringssättet vid opposition och respondentskap av ett vetenskapligt arbete. I samband med seminariet lämnar opponenter skriftliga korrigeringar som inte tas upp vid seminariet och som innehåller mindre, formella brister i uppsatsen, t ex språkbehandling och stavfel, till respondenter.

Tidsplanering av uppsatsarbete i HK 09 Bilaga 5 Uppsatsarbetet pågår under ht 11 veckorna 40 48 samt uppsatsseminarier under vecka 03, 2012. Datum för uppsatsseminarier 1 2 3 v 03, 2012 17, 18, 19 jan med reservation för ev. ändring v 48 2/12 v 51 20/12 v 2 10/1 1 Uppsats lämnas av handledare till examinerande lärare, senast kl. 16.00 2 Examinerande lärare meddelar bedömning av uppsats till handledare, senast kl 09.00 3 Opponentskap meddelas via seminarieschema på Avdelningens anslagstavla, på kursens hemsida på kurstorget samt i It s learning på anslagstavlan.

Bilaga 6 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper (Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad) Författarens namn Författarnas namn Uppsatsens titel Eventuell undertitel Engelsk titel Engelsk undertitel Examensarbete 15 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Datum: Handledare: Examinator: Seminariedatum Namn Namnsson Namn Namnsson Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Bilaga 7 SAMMANFATTNING Titel: Avdelning: Kurs: Svensk titel Engelsk titel Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet Omvårdnadsforskningens teori och metod III - examensarbete, 15 hp, C-nivå Författare: Handledare: Sidor: Nyckelord: 3-5 svenska ord som speglar uppsatsens innehåll Godkänd Datum Examinerande lärare

Bilaga 8 Modell för Parhandledning i grupp Handledningstillfällen med reservation för individuella variationer Under PM PM utifrån examinerande lärares kommentarer Metod Analys I Analys II Diskussion Slutfinish - enskild handledning för varje par - tillsammans med båda handledarna. Diskussion med utgångs utgångspunkt i bedömningsmallen. Handledarna bedömer tillsammans, utifrån bedömningsmallen om examensarbetet får seminariebehandlas Examinerande lärare kan därefter avråda studenterna från att gå upp i seminarium. Eget arbete i nom gruppen /paren

Bilaga 9 Bedömningsmall litteraturstudie, grundnivå. Avsnitt i uppsats som behandlar I mkt hög grad I hög grad I rimlig grad I låg grad I mkt låg grad Inte alls Går ej att bedöma I. Introduktion/Bakgrund/Syfte 1. Finns det en teoretisk eller begreppsmässig koppling till omvårdnad? 2. Beskrivs relevant och aktuell forskning och eventuella teorier inom området? 3. Är centrala begrepp beskrivna och teoretiskt definierade? 4. Finns det en tydlig problemformulering? 5. Leder bakgrundsbeskrivningen logiskt fram till syftet? 6. Är syfte/frågeställningar tydligt beskrivna? II. Metod 1. Är vald metod för litteraturstudie tydligt beskriven? 1. Är urvalskriterier (inklusions- resp exklusionskriterier) relevanta och tydligt beskrivna? 2. Är databaser, sökord och sökordskombinationer relevanta och tydligt beskrivna? 3. Är exklusion av abstrakt/artiklar tydligt beskrivet i förhållande till urval 1 och 2? 4. Är exklusion av artiklar i förhållande till kvalitetsgranskning tydligt beskrivet och motiverat, urval 3? 5. Är databearbetning/analys relevant och klart beskriven? 6. Är forskningsetiska överväganden beaktade?

Avsnitt i uppsats som behandlar I mkt hög grad I hög grad I rimlig grad I låg grad I mkt låg grad Inte alls Går ej att bedöma III. Resultat 1. Innehåller artikelsammanställningen (artikelmatris) relevant information? 2. Stämmer resultatredovisningen överens med syfte/frågeställningar? 3. Är resultatredovisningen relevant i förhållande till analysmetod? 4. Är resultatet strukturerat och tydligt beskrivet i text, figurer, tabeller och/eller citat? 5. Är det en relevant fördelning i användandet av artiklarna? 6. Bygger resultatet på ett tillräckligt antal referenser? (ja-nej) (I rimlig grad Inte alls) 7. Framgår det av matrisen att artiklarna är relevanta? (ja-nej) (I rimlig grad Inte alls) IV. Diskussion 1. Är huvudfynden diskuterade och relaterade till tidigare forskning och ev. teorier? 2. Diskuteras metoden på ett relevant sätt? 3. Diskuteras resultatets kliniska tillämpbarhet? 4. Finns förslag till fortsatt forskning? 5. Finns det en rimlig slutsats? V. Titel, abstrakt, referenser, språk och formalia 1. Är titeln relevant för arbetet? 2. Ger abstrakt en relevant översikt av arbetets innehåll och följer forskningsprocessen? 3. Är referenshanteringen i text korrekt? 4. Är referenslistan korrekt? 5. Utgörs referenslitteraturen av primärkällor? 6. Är övriga formalia enligt studiehandledningen korrekt hanterade? 7. Är språkhanteringen i arbetet adekvat? Modifierad enl bedömningskriterier utarbetade av Pentaplus

Bilaga 10 Lärandemål: identifiera problemområden, forskningsfrågor och frågeställningar inom omvårdnad Betyg Betygskriterier Kommentarer Identifiera: innebär att urskilja och entydigt bestämma något. Underkänd Godkänd Väl godkänd Har inte urskilt och entydigt bestämt problemområde och forskningsfrågor rörande omvårdnad. Har urskilt och entydigt bestämt problemområde och forskningsfrågor rörande omvårdnad på ett ytligt sätt. Har urskilt och entydigt bestämt problemområde och forskningsfrågor rörande omvårdnad på ett grundligt och utförligt sätt. Området som identifierats är inte relevant för omvårdnad eller är otillräckligt beskrivet. Urskiljning och entydighet finns, men med en kortfattad och/eller ytlig beskrivning. Urskiljning och entydighet finns, och med en nyanserad och utförlig beskrivning.

Lärandemål: differentiera mellan olika sökstrategiers relevans i förhållande till vetenskapligt arbete Betyg Betygskriterier Kommentarer Differentiera: innebär att skapa variation, bestämma/diskutera skiljaktigheterna mellan olika enheter. Underkänd Godkänd Väl godkänd Har inte använt relevanta sökord, eller tydligt beskrivit sökstrategi/er eller diskuterat sökstrategi/er relevanta för arbetet. Har använt relevanta sökord. Har beskrivit sökstrategier och diskuterat sökstrategier relevanta för arbetet. Använt relevanta och stringenta sökord. Har tydligt beskrivit ett antal variationer och utförligt diskuterat kvaliteten mellan olika sökstrategier relevanta för arbetet. Sökorden inte relevanta för studiens syfte. Sökstrategi/er är beskrivna men otillräckligt. Inte diskuterat sökstrategi/er ur ett metodologiskt perspektiv (det innebär underkännande om en av delarna inte är uppfylld). Sökorden relevanta för studiens syfte. Sökstrategier är beskrivna och diskuterade ur ett metodologiskt perspektiv. Sökorden relevanta och stringenta för studiens syfte. Sökstrategier är varierade (fler än 2) och tydligt beskrivna samt kvaliteten av sökstrategier är utförligt diskuterade ur ett metodologiskt perspektiv.

Lärandemål: tillämpa forskningsetiska principer vid planering, genomförande och redovisning av vetenskapligt arbete Betyg Betygskriterier Kommentarer Tillämpa: innebär att använda, foga in eller använda någonting i nytt sammanhang både konkret och abstrakt. Underkänd Godkänd Väl godkänd Har på ett otillräckligt sätt använt forskningsetiska principer vid planering, genomförande och redovisning. Har på ett tillräckligt sätt använt forskningsetiska principer vid planering, genomförande och redovisning. Har på ett mycket bra sätt använt forskningsetiska principer vid planering, genomförande och redovisning. Har på ett otillräckligsätt använt forskningsetiska principer och inte tänkt igenom detta noggrant vid planering, genomförande och redovisning av sitt eget arbete. Har på ett tillräckligt sätt använt forskningsetiska principer och noggrant tänkt igenom vid planering, genomförande och redovisning av sitt eget arbete. Har begränsad (1-2) hänvisning till litteraturen. Har på ett mycket bra sätt använt forskningsetiska principer och mycket noggrant tänkt igenom vid planering, genomförande och redovisning av sitt eget arbete. Har hänvisningar (>3) till litteraturen.

Lärandemål: tillämpa ett kritiskt, analytiskt och systematiskt förhållningssätt i ett vetenskapligt arbete Betyg Betygskriterier Kommentarer Kritisk granska: noggrant undersöka och pröva grundsatser, källor, teorier med hänsyn till giltighet, pålitlighet, orsak och uppkomst. Analysera: djupgående och noggrann undersökning av förhållanden mellan olika delar av en företeelse. Systematisera: innebär metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Underkänd Godkänd 1 Visar ingen prövning/kritisk granskning. 2 Har redogjort för forskningsresultat i form av sammanställning, men utan att integrera/väga samman delarna i forsknings-resultat. 3 Har inte visat på ett metodiskt arbetssätt och inte heller visat på ett metodiskt inhämtande av kunskap inom forskningsområdet. 1 Har ensidigt och med begränsat perspektiv prövat relevant forskning. 2 Har redogjort för forskningsresultat, och till viss del integrerat/ vägt samman delarna i forskningsresultat. 3 Har på ett tillräckligt sätt visat på ett metodiskt arbetssätt och visat på ett metodiskt inhämtande av kunskap inom forskningsområdet. 1 Ingen prövning/granskning av metoder, resultat, slutsatser i relevant/aktuell forskning. 2 Avsaknad av att integrera/väga samman delarna i forskningsresultat. 3 Har inte visat, i det skriftliga arbetet, på ett metodiskt arbetssätt och metodiskt inhämtande av kunskap inom forskningsområdet. 1 Låg/moderat nyansering vad gäller perspektiv och metoder i relevant/aktuell forskning. Låg integrering av resultat och slutsatser av tidigare forskning. 2 Har till viss del integrerat/vägt samman delarna i forskningsresultat. 3 Har på ett tillräckligt sätt visat, i det skriftliga arbetet, på ett metodiskt arbetssätt (genomtänkt och konskevent) och metodiskt inhämtande av kunskap inom forskningsområdet.

Väl godkänd 1 Har visat på alternativa perspektiv, visar på motargument/motbevis och satt in forskningen i ett sammanhang. 2 Har redogjort för forskningsresultat, och mycket noggrant integrerat/vägt samman delarna och visat på likheter och skillnader. 3 Har på ett mycket bra sätt visat på ett metodiskt arbetssätt och visat på ett metodiskt inhämtande av kunskap inom forskningsområdet. 1 Hög nyansering vad gäller perspektiv och metoder i relevant/aktuell forskning. Hög integrering av resultat och slutsatser av tidigare forskning. 2 Har mycket noggrant integrerat/vägt samman delarna i forskningsresultaten, och har tydligt visat på likheter och skillnader. 3 Har på ett mycket bra sätt, visat i det skriftliga arbetet, på ett metodiskt arbetssätt (genomtänkt och konsekvent) och metodiskt inhämtande av kunskap inom forsknings-området.

Lärandemål: visa på evidensbaserade kunskaper i ett specifikt område inom omvårdnad och värdera vilken betydelse det egna vetenskapliga arbetets resultat har för omvårdnaden Betyg Betygskriterier Kommentarer Visa: innebär att uppvisa och ge prov på något. Värdera: omdöme som man kommit fram till genom slutledning. Underkänd Godkänd Väl godkänd 1 Har på ett otillräckligt sätt visat på evidensbaserad kunskap inom ett specifikt område. 2 Har inte avgett något omdöme/ värdering av betydelsen av det egna resultatet. 1 Har på ett tillräckligt sätt visat på evidensbaserad kunskap inom ett specifikt område. 2 Har avgett omdöme/värdering av betydelsen av det egna resultatet baserad på egna slutsatser och med ytlig hänvisning till litteratur. 1 Har på ett mycket bra sätt visat på evidensbasrad kunskap inom ett specifikt område. 2 Har avgett omdöme/värdering av betydelsen av det egna resultatet baserad på eget omdöme och med flera relevanta teoretiska perspektiv. 1 Har otillräckligt beskrivit/visat på evidensbaserad kunskap inom ett specifikt område. 2 Avsaknad av ett omdöme/värdering av betydelsen av det egna resultatet. 1 Har tillräckligt men ytligt beskrivit/visat på evidensbaserad kunskap inom ett specifikt område. 2 Har redovisat omdöme/värdering om forskning utifrån egna slutsatser och med ytlig hänvisning till litteratur. 1 Har på ett mycket bra sätt beskrivet/visat på bred och djup evidensbaserad kunskap inom ett specifikt område. 2 Har gett omdöme/värdering utifrån flera relevanta teoretiska perspektiv som kan omfattas av både teorier och forskning.

Lärandemål: visa ett kritiskt förhållningssätt vid försvar av eget vetenskapligt arbete Betyg Betygskriterier Kommentarer Kritiskt granska: noggrant undersöka och pröva grundsatser, källor, teorier med hänsyn till giltighet, pålitlighet, orsak och uppkomst. Underkänd Godkänd Väl godkänd Visar ingen prövning/försvar av sitt eget vetenskapliga arbete. Har ensidigt och med begränsat perspektiv prövat/försvarat sitt eget vetenskapliga arbete. Har tydligt visat på alternativa perspektiv, visar på motargument/ motbevis i prövning/försvar av sitt eget vetenskapliga arbete. Ingen prövning/försvar av metoder, resultat, slutsatser i det egna vetenskapliga arbetet. Svag prövning/försvar vad gäller perspektiv, metoder och integrationen av resultat och slutsatser i det egna vetenskapliga arbetet. Stark prövning/försvar vad gäller perspektiv, metoder och integrationen av resultat och slutsatser i det egna vetenskapliga arbetet och lägger fram motargument och motbevis med hänvisning till litteratur.

Lärandemål: visa ett kritiskt förhållningssätt vid granskning/opposition av andras vetenskapliga arbete. Betyg Betygskriterier Kommentarer Kritiskt granska: noggrant undersöka och pröva grundsatser, källor, teorier med hänsyn till giltighet, pålitlighet, orsak och uppkomst. Underkänd Godkänd Väl godkänd Visar ingen prövning/kritisk granskning av andras vetenskapliga arbete. Har ensidigt och med begränsat perspektiv prövat/granskat andras vetenskapliga arbete. Har tydligt visat på alternativa perspektiv, visar på motargument/ motbevis och satt in det vetenskapliga arbete i ett nytt sammanhang. Ingen prövning/granskning av metoder, resultat, slutsatser i vetenskapligt arbete. Svag prövning/granskning vad gäller perspektiv, metoder och integrationen av resultat och slutsatser i vetenskapligt arbete. Stark prövning/granskning vad gäller perspektiv, metoder och integrationen av resultat och slutsatser i vetenskapligt arbete och lägger fram argument och bevis med hänvisning till litteratur.

Studentens deltagande vid uppsatsseminarier Bilaga 11 Studentens namn Kurs 1. Uppsatsens arbetstitel Datum för uppsatsseminarium Examinerande lärare 2. Uppsatsens arbetstitel Datum för uppsatsseminarium Examinerande lärare 3. Uppsatsens arbetstitel Datum för uppsatsseminarium Examinerande lärare 4. Uppsatsens arbetstitel Datum för uppsatsseminarium Examinerande lärare 5. Egen uppsats arbetstitel Datum för respondentskap Examinerande lärare Datum för opponentskap Examinerande lärare