System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009



Relevanta dokument
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Christl Kampa-Ohlsson

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

något för framtidens lantbrukare?

Värderingar om den hållbara maten

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Svenska Äggs certifiering

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Sveriges miljömål.

Utvärdering av hållbarhetsstandarder för sojaproduktion

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Mat, miljö och myterna

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht Namn: Klass:

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (5) A. OBLIGATORISKA KRAV PÅ LEVERANTÖREN

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Miljööverenskommelse

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS )

Temagruppernas ansvarsområde

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Välj godare råvaror till ditt kök

Trollhättan & miljön

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

A. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Hälsa && hållbarhet. Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Globescan Konsumentundersökning 2011

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Ekokvitto för Destination Sigtuna

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Växtskyddsrådet. Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Uppföljning och revidering av

bruka utan att förbruka

Klimatpåverkan av livsmedel

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Boliden. Hållbar utveckling

Fortum Värmes hållbarhetspolicy

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

Frågor för framtiden och samverkan

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

Svenska Äggs certifiering

Framtidens nötkött. ett projekt för gott, näringsrikt och hållbart nötkött

Utbildningspaket Konsumtion

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

CSR. Utbildningens innehåll: - Vad är CSR? - Kan man öka sin lönsamhet med CSR?

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck

Bilaga: Hållbarhetsrelaterade Indikatorer 2009

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Transkript:

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden People Ekonomi Profit

Värderingsgrunder för miljöintresse 1960- talet Egocentrisk Altruistisk Biocentrisk 1980-talet 1990- talet Egen tolkning efter artikeln The Value Basis of Environmental Concern. Stern P & Dietz T. 1994. Jour. of Social Issues 50 (3): 65-84

Naturmiljön Varför värna om miljön? Mänsklig hälsa/välfärd Miljömål Biologisk mångfald Life support systems Naturresurser Giftfri miljö Miljömål Ett rikt odlingslandskap Miljömål Begränsad klimatpåverkan Ändliga, förnyelsebara, manmade Miljömål Hav i balans

Definitioner och tolkningar av begreppet hållbar produktion innehåller värderingar Miljö Planet Sociala förhållanden People Ekonomi Profit

Faktorer som drivit fram kvalitetssäkring av hållbar matproduktion Livsmedelskriser BSE * Antibiotika * Salmonella * Djuretik Transporter * Utrymme * Naturliga beteenden Miljö GMO * Resthalter bekämpn.medel * Klimatfrågan

Kvalitetssäkring av livsmedel i Europa Miljöskyddande åtgärder att enligt god jordbrukarsed motverka negativ påverkan på miljön. Etik att främja hälsa, säkerhet och socialt ansvarstagande för djur och människor. Livsmedelssäkerhet att förebygga hälsofara genom att identifiera och reducera potentiella risker i produktionen. Spårbarhet genom omfattande dokumentation.

Vanliga produktionssystem i Sverige med 3:e parts certifiering EG-förordn. Ekologiskt lantbruks-& trädgårdsprodukter KRAV lantbruks-& trädgårdsprodukter IP SIGILL lantbruksprodukter IP inkl. EurepGAP trädgårdsprodukter

Miljöorganisationer tar fram kunskap och skapar opinion

Konceptet uthållig sojaodling Basel Criteria for Responsible Soy Production Utarbetade av WWF/CH och Coop/CH Ett arbetsdokument Miljömässig Social Ekonomiskt ansvarig odling Göra det möjligt för handeln att saluföra sojaprodukter för foder-och livsmedelsändamål från gårdar som odlar och hanterar sojan på ett uthåligt och ansvarsfullt sätt Genom t ex Round-Table diskussioner fåden globala handeln att verka för uthållig sojaproduktion

Exempel IMCOPA säljer ImcoSoy som är certifierat genom: CertID ProTerra standard Exkluderar sojaodlare som tagit mark i bruk för sojaodling efter 1994 Följer Baselkriterierna samt Universal Declaration on the Rights of the Child International Labor Organization Convention and Recommendations UN norms regarding Human Right EureGAP Standard

Hållbara odlingssystem vad bör följas Kemikalier upp? Ändliga resurser hushållning/effektivisering Växtnäring Klimat Sociala förhållande människor, djur Ekonomi

Risker med bekämpningsmedel Rester i maten Effekter (delvis okända) på ekosystem Lantbrukare/ lantarbetare skadas Vindavdrift/ läckage till ytvatten Läckage till grundvatten

Ändlig resurser i matproduktion växtnäring och energi > 80 % av all fosfor som bryts används som gödselmedel Naturgas energikälla i kvävegödselproduktione n Drivmedel i traktorer; idag helt beroende av diesel

Dagens användning av växtnäring medför alltför stora läckage till luft och vatten Kväveläckage från åker: ca 45 % av tot belastning i haven, ca 60 000 ton N år 2003 N-nedfall ungefär till lika delar av NOx och NH 3 /NH 4 +

Varför klimatmärka av livsmedel? Tillhandahålla konsumenterna information om utsläpp av växthusgaser såatt de kan göra medvetna val Ta fram ett verktyg som uppmuntrar och understödjer företag att reducera utsläpp av växthusgaser i sina egna verksamheter och hos sina leverantörer

Klimatmärkning av livsmedel två metoder 1. Kvantitativ Fullständig beräkning av utsläpp i hela livscykeln inkl användarfas. British Standard (BSI) har tagit fram en ny standard för beräkning av växthusgaser (PAS 2050) i samarbete med Carbon Trust och Defra. 2. Kvalitativ (processbaserad) I ett regelsystem anges åtgärder/metoder som skall vara uppfyllda för att erhålla en klimatmärkning (ex som tillägg utöver KRAV och Svenskt Sigill).

Kemikalier Hållbara odlingssystem vad bör följas upp Ändliga resurser hushållning/effektivisering Förluster av växtnäring Klimat Sociala jmfr utvecklingsländer (Sv fokus mera djurvälfärd?) Ekonomi jmfr utvecklingsländer

Avslutande kommentarer Begreppet hållbar produktion innehåller de tre P:na - People, Planet och Profit Tänk påatt beskrivning och tolkning av dessa innebär någon form av värdering Svenska kvalitetssäkringssystem av hållbar matproduktion har fokus påmiljö(planet) och djurvälfärd ( People ) I utvecklingsländer betonas mera arbetsförhållande, ev barnarbete, småbönders möjlighet till försörjning god ekonomi