Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Relevanta dokument
H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

R LÖSNINGG. Låt. (ekv1) av ordning. x),... satisfierar (ekv1) C2,..., Det kan. Ekvationen y (x) har vi. för C =4 I grafen. 3x.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

x 1 1/ maximum

vilket är intervallet (0, ).

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

AUTONOMA DIFFERENTIALEKVATIONER

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Linjära ekvationer med tillämpningar

Tentamen i Matematik 1 HF aug 2012 Tid: Lärare: Armin Halilovic

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

Block 1 - Mängder och tal

Block 1 - Mängder och tal

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic ============================================================

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

också en lösning: Alla lösningar, i detta fall, ges av

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

Ekvationer och olikheter

Kontrollskrivning 25 nov 2013

TENTAMEN 8 jan 2013 Tid: Kurs: Matematik 1 HF1901 (6H2901) 7.5p Lärare:Armin Halilovic

RIEMANNSUMMOR. Den bestämda integralen definieras med hjälp av Riemannsummor. Låt vara en begränsad funktion,, reella tal och. lim.

Matematik E (MA1205)

= 1 h) y 3 = 4(x 1) i) y = 17 j) x = 5. = 1 en ekvation för linjen genom a) (6, 0) och (0, 5) b) (9, 0) och (0, 5)

BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS 1 Jan Gustavsson

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

exakt en exponent x som satisfierar ekvationen. Den okända exponent x i ekvationen = kallas logaritm av b i basen a och betecknas x =log

Vektorn w definieras som. 3. Lös ekvationssystemet algebraiskt: (2p) 4. Förenkla uttrycket så långt det går. (2p)

Fixpunktsiteration. Kapitel Fixpunktsekvation. 1. f(x) = x = g(x).

b) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I Ö5.1b, Ö5.2b, Ö5.3b, Ö5.6, Ö5.7, Ö5.11a

Övningshäfte 2: Komplexa tal

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Funktioner: lösningar

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

TATM79: Föreläsning 6 Logaritmer och exponentialfunktioner

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.4

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)

STABILITET FÖR ICKE-LINJÄRA SYSTEM

När vi ritar grafen kan vi bestämma om funktionen har globalt maximum ( =största värde)

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

6. Samband mellan derivata och monotonitet

TATM79: Föreläsning 4 Funktioner

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVÄXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

TENTAMEN HF1006 och HF1008

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

5B1134 Matematik och modeller

1.2 Polynomfunktionens tecken s.16-29

Modul 1 Mål och Sammanfattning


Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

x = a är nödvändigt villkor för deriverbarhet i denna x = a } { f är högerkontinuerlig i punkten x = a } { f är vänsterkontinuerlig i punkten

TATM79: Föreläsning 8 Arcusfunktioner

= 0 vara en given ekvation där F ( x,

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

x 2 4 (4 x)(x + 4) 0 uppfylld?

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter.

Fall 1. En kurva definierad för positiva x roterar kring z-axeln.

Planering för kurs C i Matematik

TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal

Exempeltenta 3 Introduktionskurs i Matematik H1009 (1.5 hp) Datum: xxxxxx

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.2. Linjens ekvation kan vi skriva som. Varje icke-lodrät linje i planet kan skrivas i formen.

Talmängder. Målet med första föreläsningen:


Minstakvadratmetoden

8 Minsta kvadratmetoden

Bedömningsanvisningar

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2016 Skrivtid 9:00-13:00

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

Uppgift 1. a) Bestäm alla lösningar till ekvationen. b) Lös olikheten. Rita följande andragradskurvor:

Laboration i Maple, kurs HF1905, Matematisk analys Skolår: 2018/19. Laboration i Maple, Matematisk analys HF1905.

Förenklad förklaring i anslutning till kompedieavsnitten 6.3 och 6.4

Sidor i boken 8-9, 90-93

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

dx x2 y 2 x 2 y Q = 2 x 2 y dy, P dx + Qdy. Innan vi kan använda t.ex. Greens formel så måste vi beräkna de vanliga partiella derivatorna.

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

vilket är intervallet (0, ).

Transkript:

ABSOLUTBELOPP Några eempel som du har gjort i gymnasieskolan: a) b) c) 5 5 Alltså et av ett tal är lika med själva talet om talet är positivt eller lika med et av är lika med det motsatta talet om är negativt ( om själva är negativt då är ett positivt tal) T e 5 ( 5) 5 Detta anger vi i nedanstående definition: om Definition om < Geometrisk tolkning: i) På en reell tallinje är lika med avståndet mellan punkterna (som svarar mot) och ii) På en reell tallinje är y om y y ( y) y om < lika med avståndet mellan punkterna (som svarar mot) och y [oberoende av vilket av talen och y är störst] Eempelvis om 4 och y 6 har vi y avståndet mellan 4 och 6 Avståndet 4 6 4 6 Egenskaper: A A om och endast om A + y + y, y + y I A gäller likhetstecken om och endast om och y har samma tecken Eempelvis, om och y 5 då gäller + y 8 + y, medan för och y + 5 gäller + y < + y 8 Sida av 9

A4 A5 y y A6 + + + + n n (I A6 gäller likhetstecken om och endast om alla k har samma tecken) A7 y + y Vi kan skriva tillsammans A och A7 på följande sätt: A8 y + y + y Eempel ( a ) a ( a ) om ( a ) dvs om a om ( a ) < dvs om a < Eempel Uttrycket för alla ( eftersom ) T e för 5 blir (-5) 5 5 Alltså endast om medan om < Viktigt: I allmänt gäller om om < Eempel ( 4 4 ( om 4 om < 4 Grafen till funktionen om y eller y har vi nedan om < y - y ------------------------------------------------------------------------ f ( ) om f ( ) Eftersom f ( ) kan vi rita grafen till funktionen f ( ) om f ( ) < y f ( ) genom att först rita grafen till y f () och därefter spegla i aeln den delen av grafen som ligger under -aeln (här gäller f ( ) < ) Uppgift Rita grafen till följande funktioner a) y 4 b) y 4 c) y + 4 Svar: Sida av 9

a) b) c) EKVATIONER OCH OLIKHETER SOM INNEHÅLLER ABSOLUTBELOPP Några enkla ekvationer av följande typ: f ( ) a där a är en konstant kan vi lösa direkt (med hjälp av definitionen av absolutbeloppet) a) Ekvationen a där a > har lösningar ± a a) a) Ekvationen a där a < har ingen lösning a4) Ekvationen f ( ) a där konstanten a > ä är ekvivalent med två ekvationer f ( ) ± a a5) f ( ) f ( ) a6) Ekvationen f ( ) a där konstanten a < har ingen lösning Uppgift Lös följande ekvationer a) b) c) 5 d) e) 5 f) 8 g) + 8 Lösning: a) ± b) c) ingen lösning d) ± ±,två lösningar e) 5 5 ± 5 ± 5 Härav 5 4 5 Alltså, två lösningar 4 f) 8 8 4 g) ingen lösning Några enkla olikheter av följande typer: f ( ) a, där a är en konstant: f ( ) < a, f ( ) > a f ( ) a och Sida av 9

Först några olikheten om a > (vanligt fall): 4 b) Olikheten < a där a > har lösning a < < a < a a {På samma sätt har olikheten a a där a > lösning a a } b) Olikheten > a där a > satisfieras av alla som uppfyller < a eller > a > a < a > a a a -------------------------------------------------------------------- Några eempel med a < eller a : b) Olikheten < har ingen lösning ( eftersom ) b4) Olikheten satisfieras av alla reella b4) Olikheten har eakt en lösning -------------------------------------------------------------------- Uppgift Lös följande olikheter a) b) c) 5 < d) 5 e) + 9 Lösning: a) Svar: Alternativt skrivsätt: Intervall [-,] b) Svar: eller Alternativt skrivsätt: (, ] [, ) c) Lösning: 5 < 5 5 < < 5 Vi har faktiskt två enkla olikheter 5 < och < 5 som vi kan lösa separat och därefter bestämma gemensam lösning Men, den här gången, löser vi båda ekvationer samtidigt: 5 < < 5 ( addera ) < < 8 (dela med ) < < 4 Svar: < < 4 Alternativt skrivsätt: Intervall (, 4) d) Svar: eller 4 Alternativt skrivsätt: (, ] [4, ) e) Lösning: + 9 9 Ingen lösning eftersom för alla Svar: Ingen lösning ALLMÄNT FALL Mer komplicerade ekvationer och olikheter (t e av typen f ( ) g( ) eller f ( ) + g( ) < h( ) ) löser vi genom att först analysera varje absolutbelopp för sig Därefter betraktar vi alla fall som kan förekomma när varierar från till + Sida 4 av 9

5 Med samma metod kan vi rita grafer som innehåller absolutbelopp ( Anmärkning Denna metod kan användas på både enkla och svåra ekvationer) Uppgift 4 Lös följande ekvationer a) + 4 b) + + 8 Lösning: Lösning a) Vi har ( ) om < och + ( ) om Därför betraktar vi två fall Fall < och Fall Fall Om < blir ekvationen ( ) + 4 + + 4 (Vi måste kontrollera om uppfyller kravet A innan vi påstår att detta är en lösning) Eftersom satisfierar villkoret A, <, så har vi en lösning Fall För kan ekvationen skrivas ( ) + 4 6 ingen lösning i andra fallet Svar a) Svar b) 6, / Uppgift 5 a) Lös följande ekvation + 4 b) Rita grafen till funktionen f ( ) 4 Lösning a) Vi har ( ) om < och + ( ) om Därför betraktar vi två fall A) < och B) A) Om < blir ekvationen ( ) + 4 + + 4 Eftersom satisfierar villkoret A, <, så har vi en lösning b) För kan ekvationen skrivas + ( ) + 4 7 Detta är omöjligt för Alltså finns ingen lösning i fallet B och vi har således endast en lösning ( från fallet A) Sida 5 av 9

6 Svar a) Lösning b) Vi ska först styckviss definiera funktionen f ( ) 4 och därefter rita grafen i) För < har vi ( ) och därför f ( ) 4 ( ) 4 ii) För har vi + ( ) och därför f ( ) 4 + ( ) 4 7 Alltså f ( ) 7 för för < Grafen till f ( ) 4 : Uppgift 6 Lös följande ekvationer a) 5 b) + + Lösning a) Vi har två uttryck med absolutbelopp ) + ( ) om och ( ) om < ) 5 + ( 5) om 5 och 5 ( 5) om < 5 Alltså har vi 5 ( ) 5 ( 5) + ( ) 5 ( 5) + ( ) 5 + ( 5) Sida 6 av 9

Därför betraktar vi tre fall A) <, B) 5 och > 5 7 A) Om < då gäller ( ) och 5 ( 5) Ekvationen kan skrivas ( ) ( 5) 5 Ingen lösning för < B) Om 5 då gäller + ( ) och 5 ( 5) Ekvationen kan skrivas + ( ) ( 5) 4 Eftersom 4 ligger i intervallet 5 har vi en lösning, 4, för fallet B C) Om > 5 då gäller + ( ) och 5 + ( 5) Ekvationen blir ( ) ( 5) 5 Ingen lösning för > Svar a) En lösning, 4 Svar b) En lösning, Uppgift 7 Lös följande olikheter a) + > 4 b) 6 < + Lösning a) Vi har två uttryck med absolutbelopp ) + + ( + ) om och + ( + ) om < ) 4 + ( om och 4 ( om < Alltså har vi - + ( + ) 4 ( + + ( + ) 4 ( + + ( + ) 4 + ( Därför betraktar vi tre fall Sida 7 av 9

A) <, B) och > 8 A) Om < då gäller + ( + ) och 4 ( Olikheten kan skrivas ( + ) > ( > 6 Detta är inte möjligt om < Ingen lösning för < B) Om då gäller + + ( + ) och 4 ( Olikheten blir ( + ) > ( > > Eftersom får vi < för fallet B C) Om > då gäller + + ( + ) och 4 + ( Olikheten blir ( + ) > ( 6 > < 6 Eftersom > får vi < < 6 för fallet C B och C tillsammans ger < < 6 Svar a) < < 6 5 Svar b) < < 7 Uppgift 9 Rita grafen till funktionen f ( ) + Lösning Först i) + ( ) om ( ) dvs om eller ( Se grafen till y ) ii) ( ) om ( ) < dvs om < < Därmed blir Sida 8 av 9

9 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR < < + + om ) ( eller om ) ( ) ( f eller < < + om om ) ( f Grafen till f(): Sida 9 av 9