Social- och omsorgskontoret 2016-03-16 Beställaravdelningen Dnr SÄN/2016:84 Måltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning 1. Bakgrund I Upplands Väsby kommun har personer i ordinärt boende som behöver hjälp med måltider främst beviljats insatsen måltidslåda. De personer som behöver stöd för att äta beviljas även insatsen måltidsstöd vilket innebär att en personal från hemtjänsten är med och stöttar vid måltiden. Vid särskilda skäl kan enklare matlagning beviljas istället för måltidslåda. Särskilda skäl kan enligt kommunens riktlinjer exempelvis vara om den enskilde tidigare provat måltidslådor men inte ätit dem och därför riskerar dålig nutrition. Måltidslådan tillhandahålls idag av en centralt upphandlad leverantör. Leverantören måste uppfylla flera krav som kommunen ställt vad gäller exempelvis miljö, råvaror, tillagning, näringsberikning, specialkost, förpackning, leverans och förvaring. Den 31 januari 2017 upphör gällande avtal med leverantören för måltidslådan. Inför detta har social- och omsorgskontoret utrett vilka alternativ som är lämpliga för att tillgodose måltider i ordinärt boende för de som behöver hjälp med detta. 2. Aktuell situation 2.1 Om måltidslådan Måltidslådan kostar 57 kronor per låda år 2016 (självkostnadspris). Kunderna har möjlighet att välja mellan liten (-15 procent), normal eller större portion (+ 15 procent) till samma pris. Kunderna kan välja mellan sammanlagt 21 olika maträtter varje vecka och de har även möjlighet att själv välja tillbehör till alla rätter så som potatis, potatismos, pasta och ris. Leverantören kan tillgodose alla behov av specialkost och näringsberikar även maten. Kunderna har möjlighet att beställa dessert under helgdagar, vilket kostar 19 kronor per dessert (självkostnadspris). Under perioden november 2015-januari 2016 nyttjade i snitt 93 personer måltidslådan per månad. I snitt distribuerades drygt 2 100 måltidslådor per månad, vilket innebär ett medelvärde på 23 måltidslådor per person och månad (yttervärden var 1-62 måltidslådor per månad). Av de som nyttjade måltidslådan var 67 procent kvinnor och 33 procent män. De män som hade måltidslåda nyttjade insatsen i större utsträckning än kvinnorna. I snitt nyttjade kvinnorna 20
2 (6) lådor per månad medan männen nyttjade 29 lådor per månad. Sammanlagt 62 desserter beställdes under januarimånad, dessa beställdes främst av kvinnor. 2.2 Kundernas synpunkter på måltidslådan Under år 2015 har ett klagomål på måltidslådan inkommit till social- och omsorgskontoret. Det har under åren varit få inkomna klagomål och även låg andel svarande på de enkäter som leverantören skickat ut. För att få in fler synpunkter genomförde social- och omsorgskontoret under våren 2015 strukturerade telefonintervjuer med 20 procent (år 2015 var det 17 personer) av kunderna med måltidslåda. Intervjuerna visade i stort på ett bra resultat där en stor majoritet var nöjd med måltidslådan. De synpunkter som inkom handlade främst om att maten var dåligt kryddad eller att det var dålig variation på grönsakerna. I övrigt inkom enstaka synpunkter som exempelvis att måltidslådan var dyr eller att man hellre vill få hemlagad mat. 2.3 Provsmakning av måltidslådan I mars 2016 genomfördes en provsmakning av måltidslådorna. Vid provsmakningen bedömdes sju olika maträtter avseende utseende, lukt, smak, konsistens samt om maträtten upplevdes som vällagad. Bedömningen gjordes av tjänstemän vid kommunen samt representanter från intresseorganisationer och hemtjänstutförare. Det sammantagna resultatet visade att samtliga sju maträtter fick betyget bra eller mycket bra. Ingen maträtt fick betyget dåligt. 2.4 Synpunkter från intresseorganisationer, hemtjänstutförare, biståndshandläggare och Måltidsakademin Social- och omsorgskontoret har även inhämtat synpunkter från intresseorganisationerna PRO, finska PRO, SPF och HSO samt från hemtjänstutförare, biståndshandläggare och kommunens Måltidsakademin. Nedan redovisas sammanställningen av de inkomna synpunkterna Behov måltidslådan tillgodoser Näringsberikning, viktigt för de som inte orkar/har lust att äta Viktigt alternativ för de kunder som inte har kunskap om matlagning Specialkost Enkel logistik för hemtjänstutförarna. Med endast en leverantör är det lätt för hemtjänstutförare med många kunder att leverera måltidslådan Bra kravställan. Vid central upphandling kan krav ställas som exempelvis på tillagning, hantering, variation, förvaring och leverans av maten. Nöjdhet hos kund. En del kunder är mycket nöjda med måltidslådan Variation. Kunderna har en variation av maträtter och tillbehör att välja mellan Olika portionsstorlekar. Behov måltidslådan inte tillgodoser Om måltidslådan delas upp till två portioner av kunden får hen inte den näring som behövs. Måltidslådan är dyr jämfört med färdiga matlådor i butik. Social samvaro är viktig för matlust, tid för det saknas idag
3 (6) Matkvaliteten är inte bra. Dålig smak, torra eller överkokta grönsaker som gör att kunder hellre äter gröt. Vilket inte är bra ur näringssynpunkt (synpunkt inkommen från Måltidsakademin) Doften och synupplevelsen vid matlagning saknas Alla vill inte ha samma saker som tillbehör Risk för näringsbrist om maten värms upp fel Dåliga alternativ för gluten- och laktoskost erbjuds Nuvarande leverantör byter ofta maträtter utan att fråga kund Vegetariska maträtter har serverats med nötkött Etiketterna på måltidslådan är inte korrekta Alternativ till måltidslåda Tillaga maten i hemmet hos kund. Ger ökad delaktighet, lukt- och smakstimuli och matlust Få mat hemlevererad från en lokal restaurang eller privata företag Möjlighet att äta på äldreboende, skola eller förskola vissa dagar i veckan. 3. Omvärldsbevakning - Alternativ till måltidslåda 3.1 Sollentunamodellen - hemtjänstutförarna väljer själv leverantör av måltidslåda I Sollentuna kommun väljer respektive hemtjänstutförare själv vilken/vilka leverantör/er som ska leverera måltidslåda till deras kunder. Fram till 1 januari 2016 subventionerade kommunen måltidslådorna för kunderna men från årsskiftet betalar kunderna det faktiska priset vilket varierar mellan 35-80 kronor per matlåda. Vid kommunens uppföljning framkom att utförarna inte kunde uppfylla de skall -krav kommunen ställt. Utförarna kunde inte tillgodose specialkost, erbjuda näringsberikad kost, tillhandahålla måltidslådor med innehållsförteckning samt hade svårt att uppfylla hygienkraven. Detta resulterade i att kommunen sänkt sina skall - krav från 1 januari 2016. Uppföljningen visade även att utförarna, främst de mindre företagen, hade svårt att hitta lämpliga leverantörer att skriva avtal med. Utförarna ville ha mer stöd och hjälp från kommunen i detta. I uppföljningen framkom även att personer med behov av specialkost endast kan välja den kommunala utföraren, eftersom de ensam har avtal med en leverantör som kan tillgodose det. 3.2 Munkedalsmodellen maten tillagas hemma hos kund I Munkedals kommun har en fjärdedel av hemtjänsttagarna beviljats insatsen matlagning i hemmet istället för måltidslådor. Hemtjänstpersonalen har under en eftermiddag fått gå matlagningskurs och lärt sig smak- och näringsberika lättlagad mat. Enligt utvärdering som gjorts i kommunen framkommer att de positiva aspekterna är kundens valfrihet och delaktighet, kvalitet, måltidsupplevelse, social samvaro, kontroll och flexibilitet. De negativa aspekterna av Munkedalsmodellen är svårigheter med planering, att få det att gå ihop från planering till inköp till matlagning, personalens kompetens (särskilt under semestertiden med många vikarier), datummärkning av maten och organisera ansvaret för att gammal mat kastas. 1 1 Äldreomsorg- tidningen för kompetensutveckling 6/2015
4 (6) 4. Alternativ och analys Att kunna tillgodogöra sig näringsrik mat är en viktig del för välbefinnandet och hälsan. Det är de individuella behoven som styr vilket stöd en behöver för att få en bra måltidssituation. Detta behov ska fångas och beskrivas tillsammans med den enskilde i dennes genomförandeplan. Aptiten är hos en del kunder nedsatt beroende på sjukdom, mediciner eller ensamhet. Hemtjänstutförarna har en viktig uppgift i att uppmärksamma de kunder som äter dåligt och i samråd med hen hjälpa till med att hitta lösningar. Ibland kan personen behöva utökat stöd från hemtjänsten eller få kontakt med distriktssköterska, dietist eller annan profession. Ett förslag till alternativ är att personerna kunde få möjlighet att äta på äldreboende, skola eller förskola vissa dagar i veckan. Intresseorganisationerna har haft kontakt med skolor för frågan men det har hittills varit svårt för skolorna att ordna med större spontana besök eftersom skolköken i sådana fall behöver få möjlighet att förbereda sig. En annan svårighet har varit att ljudnivån kan vara hög i dessa lokaler. Ett annat förslag är att kunderna skulle kunna få mat från en lokal restaurang eller ett privat företag. Detta förslag beskrivs delvis under punkt 4.2. Denna möjlighet finns redan utan biståndsbedömning. Serviceutbudet inom restauranger och butiker har ökat och det finns idag flera olika alternativ för mat som inte är biståndsbedömt. Det finns idag exempelvis restauranger med hämtmat, restauranger med hemkörning, butiker med färdiglagad mat och butiker med hemkörning. I vissa fall kan maten vara dyrare än kommunens måltidslåda medan den i andra fall kan vara billigare. Dessa alternativ kan dock sällan tillgodose alla typer specialkost och saknar ofta näringsberikning. Social- och omsorgskontoret har tittat närmare på fyra olika alternativ till måltidslåda, vilket beskrivs nedan. 4.1 Alternativ 1 - Måltidslåda upphandlad av kommunen Detta alternativ innebär att nuvarande sätt att hantera måltider i ordinärt boende kvarstår. Kunderna har fortfarande möjlighet att få mat tillagad hemma hos sig enligt riktlinjerna, det vill säga vid särskilda skäl. För detta görs en individuell bedömning, det kan exempelvis vara om en person provat måltidslåda men inte äter den och därför riskerar dålig nutrition. Fördelarna med detta alternativ är att kommunen kan ställa höga krav på matens kvalitet gällande exempelvis tillagning, hantering, variation, näringsinnehåll, mängd ekologiska råvaror och andra miljökrav. En annan fördel är att alla behov av specialkost kan tillgodoses och ingen hemtjänstutförare får fördelar gentemot andra. Logistiskt är detta alternativ också hanterbart för hemtjänstutförarna, särskilt de med många kunder. Nackdelen med alternativet är att kunderna kan uppleva måltidslådan som enformig om kunden endast äter den alla dagar i veckan. Måltidslådan är också dyrare jämfört med hemlagad mat, vilket dock delvis kompenseras genom att kommunen höjer de enskildas förbehållsbelopp med 20 kronor per måltidslåda. Måltidslådan är även dyrare än färdiglagade matlådor i vissa butiker, det beror delvis på de höga krav kommunen har på måltidslådan. I flera fall är dock måltidslådan ett billigare alternativ, exempelvis jämfört med vissa färdigrätter i butik eller maträtt vid restaurang.
5 (6) Detta alternativ innebär ingen förändring i ekonomiskt utfall. Kunderna betalar självkostnadspris och hemtjänstutförarna får fortsättningsvis en överenskommen ersättning från kommunen för leveranserna. 4.2 Alternativ 2 - Hemtjänstutförarna väljer själv matleverantör Detta alternativ ger möjlighet till ökad valfrihet genom att hemtjänstutförarna själva väljer leverantör av maten och kunderna i sin tur väljer den hemtjänstutförare de vill ha. Nackdelen är att kraven på matens kvalitet samt hygienkrav mest troligt behöver sänkas. Det kan även innebära svårigheter med att tillgodose behov av specialkost samt att det kan bli dyrare för kunderna, beroende på vilken leverantör utföraren väljer. Detta alternativ innebär ingen förändring i ekonomiskt utfall. Kunderna betalar självkostnadspris. 4.3 Alternativ 3 - All mat tillagas i hemmet Detta alternativ ger fördelar som att kundernas delaktighet, valfrihet och luktstimuli skulle öka. Samt möjlighet till ökad social samvaro. Alternativet kan i och med dessa fördelar även ge ökad aptit hos de kunder som har nedsatt sådan. Nackdelen med alternativet kan vara svårigheter att hantera planeringen och svårigheter att möta upp behov av specialkost och näringsberikning. Resultatet om maten smakar bra och är vällagad är avhänget på hemtjänstpersonalens kompentens och kunskap, vilket kan variera och under semesterperioder vara nedsatt. Detta alternativ skulle uppskattningsvis innebära att hemtjänsttimmarna utökas med cirka 1 500 timmar per månad. Efter avdrag för nuvarande ersättning till hemtjänstutförarna för leverans av måltidslådorna skulle den ökade kostnaden för kommunen bli drygt 378 000 kronor per månad 2. I denna kostnad ingår dock inte den utökade hemtjänsttiden för inköp och planering eller beräkning av eventuellt ökade intäkter för hemtjänstavgift. 4.4 Alternativ 4 - Måltidslåda upphandlad av kommunen och utökad möjlighet för kunder att få enklare matlagning i hemmet Fördelen är att alla fördelar med måltidslådan kvarstår men det finns än mer utrymme för de enskilda att få maten tillagad hos sig. Alternativet skulle öka de enskildas valfrihet och delaktighet och även öka den sociala samvaron vilket kan bidra till ökad aptit hos kunderna. Detta alternativ skulle uppskattningsvis innebära att hemtjänsttimmarna utökas med cirka 750 timmar per månad (baserat på antagande om att 50 kunder med måltidslåda idag skulle välja detta alternativ). Efter avdrag för nuvarande ersättning till hemtjänstutförarna för leveranser skulle den ökade kostnaden för kommunen bli drygt 183 750 kronor per månad 3. I denna kostnad ingår dock inte den utökade hemtjänsttiden för inköp och planering eller beräkning av eventuellt ökade intäkter för hemtjänstavgift. 2 Den ekonomiska beräkningen utgår från antagandet utgår från att alla kunder idag med måltidslåda vill ha enklare matlagning 7 dagar i veckan med en genomsnittstid om 30 minuter per dag. 3 Den ekonomiska beräkningen utgår från antagandet utgår från att 50 procent av alla kunder idag med måltidslåda vill ha enklare matlagning 7 dagar i veckan med en genomsnittstid om 30 minuter per dag.
6 (6) 5. Social- och omsorgskontorets förslag och kommentarer Utifrån undersökningar, uppföljningar och provsmakningar framkommer att måltidslådan har bra kvalitet och smak samt uppfyller kommunens alla krav. I de inkomna synpunkterna framkommer att måltidslådan som upphandlas av kommunen uppfyller flera viktiga funktioner, exempelvis att tillgodose all specialkost samt näringsberikning av maten. Social- och omsorgskontoret rekommenderar därför att måltidslådan fortsätter ska finnas som alternativ och fortsatt vara upphandlad av kommunen (alternativ 1). Enklare matlagning ska fortsättningsvis beviljas till kunder vid särskilda skäl. Synpunkter har inkommit på att måltidslådan inte tillgodoser social samvaro och därmed finns risk för minskad matlust. För de personer som har liten aptit finns andra insatser som kan beviljas. Det kan exempelvis vara insatsen måltidsstöd eller insatsen enklare matlagning. För social samvaro kan även insatser om olika dagverksamheter beviljas och där lunchen intas tillsammans med andra. Det individuella behovet styr vilka insatser som ska ges samt hur de ska utformas. En annan synpunkt som inkommit är att det är enformigt med att alltid äta måltidslåda. Det finns redan idag flera olika alternativ för att få måltider i hemmet. Flera av dem kräver inget biståndsbeslut. Kunderna kan alltså själva välja att en dag äta färdiglagad snabbmat från en butik, en annan dag äta måltidslåda och en tredje dag få hemkörd mat. Kostnaderna varierar och vissa icke biståndsbedömda alternativ är billigare och andra dyrare än måltidslådan. Alla kunder är dock inte vana med dessa alternativ och behöver därför stöd för att få information och tillgång till dessa alternativ. I denna fråga arbetar social- och omsorgskontoret tillsammans med hemtjänstutförarna genom exempelvis att prova använda surfplattor hemma hos kunderna. Med stöd av hemtjänstpersonalen får kunderna då möjlighet att se olika butiker och restaurangers hemsidor med erbjudanden och alternativ till måltider. Synpunkter att kommunen i större utsträckning borde bevilja insatsen enklare matlagning har också inkommit (alternativ 4). Detta alternativ har många fördelar och social- och omsorgskontoret ser positivt på det. Enligt ekonomisk beräkning skulle alternativet innebära en ökning av kommunens kostnader med 184 000 kronor per månad. Beräkningen utgår från ett antal antaganden och ökningen skulle kunna bli än högre. Utifrån social- och äldrenämndens ringa möjligheter att göra extra ekonomiska satsningar så föreslås inte detta alternativ. Socialoch omsorgskontoret vill dock att alternativ 4 ska hållas aktuellt och återigen ses över när det inte längre råder sparbeting. Social- och omsorgskontoret avråder idag från alternativ 2 och 3 då kommunens krav på matens kvalitet inte säkert kan tillgodoses genom dessa. Social- och omsorgskontorets förslag till beslut Social- och omsorgskontoret föreslår social- och äldrenämnden att fortsätta tillhandahålla upphandlad måltidslåda för äldre och personer med funktionsnedsättning i ordinärt boende Vid beslut enligt förslag kommer social- och omsorgskontoret arbeta fram förfrågningsunderlag för upphandling. I arbetet kommer samverkan med måltidsakademin, intresseorganisationer samt profession i sakkunskap att ske.