Stadskontoret. Till Vård och omsorgsberedningen

Transkript

1 Stadskontoret Handläggare Ilona Holmgren Till Vård och omsorgsberedningen Tjänsteutlåtande Ärende: KS-VOO Mat i ordinärt boende inom äldreomsorgen Initierare: Stadskontoret 2007 infördes kost och nutritionsplanen i Malmö stad. I planen beskrevs hur kvaliteten kring mat och måltider skulle öka för de äldre. I juni 2008 utsåg vård och omsorgscheferna en arbetsgrupp med uppdrag att fördjupa sig i kvalitetsfrågor inom mat i ordinärt boende. Området mat för äldre ansågs angeläget att kvalitetsutveckla av flera skäl. Valfrihet och service kring äldres mat lyftes fram i olika sammanhang och stadsdelarna fick in få anbud vid upphandlingar. Samtidigt ökade utbudet av färdigrätter från butiker och restauranger på marknaden. En jämförelse mellan Sveriges kommuner rörande mat i ordinärt boende, NKI (nöjd kundindex) 2009, visade ett medelvärde i landet på 65. Med variation mellan 46 och 83 fick Malmö resultatet 60. Frågorna handlade om hur maten smakade, möjligheter att få den mat man vill ha, storleken på portionerna samt hjälpen vid måltiderna. Rapporten Mat i ordinärt boende (bifogas) och tjänsteärende med förslag har remitterats till samtliga stadsdelsnämnder, sociala resursnämnden, MAF (Malmö anhörigförening), pensionärsorganisationerna PRO (Pensionärernas riksorganisation), SPF (Sveriges Pensionärsförbund), SKPF (Svenska Kommunal Pensionärernas förbund) och SPRF (Sveriges Pensionärers Riksförbund). Samtliga stadsdelsnämnder, Sociala resursnämnden, MAF, SPF, SKPF och SPRF svarade. I Södra Innerstaden, Västra Innerstaden och på Sociala resursnämnden lämnades reservationer från Moderaterna och Folkpartiet. Remissinstansernas svar bifogas i bilaga och synpunkter till förslagen redovisas här i korthet. I ärendet används ordet äldre för dem som fått beviljad insats, oavsett ålder. Stadsdelsfullmäktige förkortas i ärendet med stadsdelens namn i kursiv stil. Förslagen i korthet Ta bort biståndsinsatsen matdistribution. Måltidsservice och/eller inköp ersätter servicen, utgår från individen och innefattar den service som matdistribution erbjuder. Omvårdnadsinsatser påverkas inte av förslaget. Stadsgemensam upphandling av kyld mat, översyn av riktlinjerna i kvalitetsplanen för kost och nutrition. Separera grund- och specialkost och öppna upp för olika leverantörer. Översyn av vilka kök inom Malmö stad som kan erbjuda specialkost/varm mat. Öka intresset för mat och måltidssituationer samt sprida goda exempel genom att instifta utmärkelse för personalen. Stadsdelarna kompletterar med ekonomiska konsekvenser av förslaget 1(6)

2 Matdistribution, bistånd och synsätt Remissinstanserna är positiva till att avskaffa biståndsformen matdistribution och menar att äldre genom att de istället beviljas måltidsservice/inköp får större möjlighet till individuella lösningar. Riktlinjerna för vad som omfattas av biståndet bör ses över för att äldre ska ha samma valmöjligheter oavsett var de bor. Rehabiliterande förhållningssätt och funktionsstödjande arbetssätt förordas för att öka äldres självständighet kring måltider med exempelvis hjälpmedel, brett utbud, matlagning efter förmåga, delaktighet och inflytande i planering av matinköp. Fosie menar att det är viktig med korta biståndsbeslut och noggranna uppföljningar. Husie anser att avskaffande av matdistribution kräver tydliga riktlinjer och kriterier för biståndsbedömning samt en samsyn inom myndighetsfunktionen i Malmö stad kring vad som omfattas av biståndet. Det måste vara tydligt för personal inom hemtjänsten vad som ska utföras. Om matdistribution tas bort bör den enskilde betala den faktiska kostnaden för maten. Kirseberg framhåller vikten av att biståndsbedömning framöver ska bygga på teamkompetens där flera yrkeskategorier gör samlad bedömning av äldres behov utifrån ett rehabiliterande synsätt i både beslut och uppföljning. Rosengård anser att vissa kommungemensamma riktlinjer bör tas fram för att säkerställa likställighet vid bedömning av behovet. Rosengård och Västra Innerstaden anser att debiteringen av den enskilde bör avskaffas så att den enskilde betalar direkt till respektive leverantör. Limhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden poängterar att förändringen måste genomföras med omsorg om de enskilda så att var och en får sin matsituation löst på tillfredställande vis. SPF menar att biståndsinsatser kring mat och måltider inte bör kunna tolkas på olika vis. Stadskontorets kommentar Tydliga riktlinjer avseende måltidsservice förväntas öka de äldres nöjdhet och deras möjligheter att påverka vad de vill äta. Kommunens resultat i genomförda brukarundersökningar (NKI) bör därmed påverkas i positiv riktning. Med större fokus på rehabiliterande synsätt och funktionsstödjande insatser kan socialtjänstlagens intentioner öka enl. lydelsen i kapitel 1 Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Biståndsformen matdistribution bör avslutas i samband med att nya riktlinjer införs för måltidsservice. Det krävs också en gemensam definition vad måltidsservice/inköp innebär i Malmö stad för att kunna erbjuda samma insatser oavsett var man bor. Måltidsservice/inköp ska kunna tolkas på samma sätt av biståndshandläggare, omvårdnadspersonal och äldre. Riktlinjerna bör tas fram efter dialog mellan myndighetsfunktionerna och utförarrepresentanter. Nya äldre med behov av service kring mat erbjuds måltidsservice/inköp från och med den 31 januari Beslut rörande matdistribution avslutas i samband med uppföljning dock senast den 30 september Alla beslut tas med omsorg om den enskildes behov. Utgångspunkten i biståndsbeslut och insatser bör ha inriktningen rehabiliterande synsätt med mål att stödja äldre i deras självständighet, så långt det är möjligt. Riktlinjerna i kvalitetsplanen för kost och nutrition. Gemensam upphandling Remissinstanserna är positiva till en översyn av riktlinjerna som de menar öppnar upp för fler alternativ, möjligheter med bredare anbudsförfarande, kosttyper från olika kök och bättre avtal. Vidare menar de att ifall upphandlingar ska göras bör de göras gemensamt då det kan och bör leda till fler leverantörer, fler alternativ samt bättre likställighet i pris och kvalitet. Fosie gör bedömningen att gemensam upphandling inte är aktuell och menar att erfarenheterna med andra insatser kring mat i stadsdelen de senaste månadernas har fallit väl ut. Husie förväntar sig ökad kostnadseffektivitet med gemensam upphandling, bättre styrmöjligheter mot leve- 2(6)

3 rantör samt en minimering av riskerna att stå utan anbud. Kirseberg anser att det är viktigt att beakta att transport och leverans ingår i kommande upphandlingar för att frigöra tid för vårdpersonalen. Tiden kan då användas för kvalitetsarbete med måltidssituationen. MAF hänvisar till den plan som finns för policy för hållbar utveckling och mat. Oxie menar att en uppdelning av kvalitetsplanen troligen har mindre betydelse och anser att tydligt förfrågningsunderlag och entreprenörers intresse/möjligheter att kunna erbjuda specialkost till konkurrenskraftiga priser är viktigast. Stadskontorets kommentar Riktlinjerna för kost och nutrition ligger till grund vid upphandling av matlådor i stadsdelarna. I dagsläget bygger de på en helhetslösning med en leverantör som erbjuder alla kostformer enligt kvalitetsplanen. Vid ny gemensam upphandling bör upphandlingsunderlaget göra det möjligt att lägga anbud på hela eller delar av det efterfrågade sortimentet. På så sätt ökar möjligheterna till variation och anpassning av maten. Samtidigt kan det möjliggöra för mindre och lokala leverantörer att erbjuda sina tjänster. De kosttyper som inte finns lätt tillgängliga på marknaden bör upphandlas och det bör även finnas möjlighet att göra avrop från avtal för geografiska områden som saknar möjligheter att tillgodose äldre med mat från närområdet. Med gemensam upphandling ökar likställigheten. I en gemensam upphandling bör riktlinjer och transporter beaktas liksom nya faktorer, som miljöförvaltningens policy kring klimatsmart mat. Tillagningskök för specialkost och varm mat Remissinstanserna menar att specialkost bör säkras upp genom att finnas tillgängligt inom något eller några av kommunens kök. Fosie uttrycker att det är värdefullt att kompetensen kring specialkost finns nära för att möta äldres behov. Att utreda huruvida Malmö skolrestauranger skulle kunna erbjuda kunskap och tillagning av specialkost uppfattas som positivt. Kirseberg som nu tillhandahåller varm mat menar att ifall det finns andra alternativ än varm mat framöver kan det frigöra tid för personalen som kan användas för att skapa en trivsammare miljö kring matsituationen hemma hos äldre. Limhamn-Bunkeflo tillhandahåller varm mat och skriver att de äldre är mycket nöjda. De ser både för och nackdelar med särskilda tillagningskök och menar att det är rationellt men främjar inte valfrihet och kräver omfattande personella resurser under begränsad tid för att distribuera mat medan den är varm. Västra Innerstaden anser att det skulle vara ett tillvaratagande av resurser att göra en översyn av befintliga kök inom Malmö stad för att ta reda på vilka kök som skulle kunna tillaga mat till äldre inom ordinärt boende. Oxie påtalar att tillgången på restauranger och deras utbud varierar och anser att dessa portioner borde kunna produceras inom stadsdelen ifall det finns fungerande kök och ser som den enda hållbara lösning att tillaga mat för distribution från eget kök. Stadskontorets kommentarer Våren 2009 fick 66 personer specialkost. En ny inventering pågår. Det förefaller som att tendensen på särskilda boenden är att laga mat på plats i takt med att miljöförvaltningen godkänner köken. En inventering av förutsättningarna på särskilda boenden pågår och beräknas vara klar under hösten Inventeringen kommer att visa om specialkost och konsistensanpassad kost kan tillagas på de särskilda boendena och ifall det även där finns möjligheter att tillaga sådan kost till äldre i ordinärt boende. Malmö skolrestauranger har både erfarenheter av mat inom vård och omsorg och kökspersonal med erfarenhet och kompetens kring behov av olika kosttyper inom skolan. Dialog mellan vård och omsorg och skolrestauranger bör påbörjas för att utreda vilka möjligheter skolrestauranger har att erbjuda specialkost. 3(6)

4 Utmärkelse för personal Remissinstanserna menar att det är viktigt att lyfta fram och sprida goda exempel från verksamheterna för att stimulera intresset för kost- och måltidsglädje. Centrum anser att i ett inledningsskede skulle en utmärkelse till personalen kunna förändra kosten för brukarna. Oxie menar att det kan vara trevligt under begränsade perioder men antar att öppet klimat i arbetsgrupperna tillämpas och att det underlättar spridning av idéer. Västra Innerstaden föreslår att idéer bör samlas i en idébank varifrån personal kan hämta idéer inom kostområdet. Stadskontorets kommentarer En arbetsgrupp av kostkunniga utsedd av vård och omsorgscheferna bör få i uppdrag att ta fram kriterier för ett årligt inspirationspris att utlysas under år 2011, 2012 och Det årliga inspirationspriset bör verka för utveckling av mat och måltidsglädje i ordinärt boende. Efter tredje året bör utvärdering göras om det haft positiv effekt och ifall fortsatt utdelning ska ske. Kommunstyrelsen föreslås avsätta lämpligt pris. Ekonomiska konsekvenser Remissinstansernas bedömningar kring de ekonomiska effekterna summeras nedan. Några stadsdelar förmodar att fler inköp kommer att behövas ifall matdistribution tas bort. Flera stadsdelar subventionerar mellanskillnaden vid matdistribution i de fall upphandlad matlåda är dyrare än 43 kronor. De uttrycker att det är svårt att överblicka ekonomiska konsekvenser då de beror på vilka val äldre gör. Centrum erbjuder kyld mat och uppskattar att om äldre istället väljer leverans av varm mat, ledsagning till restaurang eller enklare matlagning i hemmet kan personalkostnaderna öka med 1-3 miljoner kronor/år beroende på vilken hjälp som föredras. Fosie har det senaste halvåret inte haft någon matdistribution efter att leverantören kom på obestånd. De menar att förändringen lett till minskade kostnader eftersom stadsdelen inte behöver köpa in portioner som subventioneras av stadsdelen. Samtidigt har valfriheten för den enskilde ökat. Stora personalinsatser under lunchtid har genom inköp och/eller måltidsservice kunnat spridas ut tidsmässigt. Husie menar att bredare utbud, med fler som väljer enklare matlagning i hemmet kan öka administration för personalen och ge kostnadshöjningar. Men med fokus i arbetssätt mot ökad självständighet för äldre kommer kostnaderna att minska. Kirseberg erbjuder varm mat idag och anser inte att det finns ekonomisk besparing i samband med att matdistribution ersätts med inköp/ måltidsservice. Ur arbetsmiljösynpunkt upplevs matleveranser tunga och som ett stressmoment. Att överblicka den tidsinsats som behövs för att hämta mat på restaurang, i butik eller att göra lättare matlagning i hemmet anses svårt. De förmodar att andra alternativ till varm mat kan frigöra tid för personalen som kan användas till att skapa trivsammare miljö kring matsituationen. Kvaliteten kan höjas för äldre vilket kan förbättra NKI i framtida undersökningar. Limhamn-Bunkeflo menar att den tid hemtjänsten idag använder till att distribuera varm mat kommer att behöva användas till att hämta mat från restauratör, planera och göra inköp. De är osäkra om nuvarande tid är tillräcklig. Oxie menar att de föreslagna ändringarna är svåra att definiera. De hänvisar till den planerade ombyggnaden av Blomstergården som kan tillgodose äldre i både ordinärt och särskilt boende. Bortsett ombyggnaden, kommer de inte att öka driftskostnaden i förhållande till matdistribution. Att kunna erbjuda måltider i gemenskap är en önskad åtgärd men sådan verksamhet har inte kunnat kostnadsberäknas. Rosengård svarar att den ekonomiska aspekten inte bör vara hinder för den kvalitetshöjning och valfrihet som förslaget innebär. De förmodar att om alla väljer enklare matlagning skulle det öka kostnaderna men ifall alla väljer inköp av frysta maträtter från butik skulle både den enskildes och stadsdelens kostnader minska. Västra Innerstaden förmodar att förslagen inte medför ökade kostnader i stadsdelen. SPF och MAF påtalar att det inte får bli kostsamt så att den äldre avstår från mat på grund av höga kostnader för mat som inte är tilltalande. 4(6)

5 Stadskontorets kommentarer Erfarenheter från Fosie stadsdel, i samband med att leverantören kom på obestånd och varm mat inte kunde levereras, ledde till att äldre fick andra och mer individuella måltidslösningar.. Stadsdelens kostnader minskade genom att matportionerna inte längre behövde subventioneras. Personalens arbetsuppgifter kring lunch spreds ut i längre tidsspann när fler valde mat vid andra tidpunkter under dagen med mindre stress för personalen som följd. Stadskontoret gör bedömningen att stadsdel Fosie inte har någon unik situation i förhållande till övriga stadsdelar. Liknande erfarenheter kan göras i andra stadsdelar. Kvalitetsplanen för kost och nutrition från 2007 beskriver vad som anses vara rimligt att erbjuda i form av insatser kring mat. Föreslagna förändringar i detta ärende är tänkta att verka för att öka de individuella möjligheter planen erbjuder. Hur förslaget till förändring påverkar den enskildes ekonomi med hänsyn bl a till förbehållsbeloppet måste beaktas i kommande översyn av avgifterna. Övriga synpunkter Flertalet stadsdelar beskriver utbud inom stadsdelen av olika restauranger, butiker med stort urval av kyld, fryst och varm mat färdiglagad mat. Remissinstanser nämner LOV (lagen om valfrihetssystem) och färdiga varukorgar med recept och varor för tillagning av en veckas måltider via beställning från internet som möjliga vägar för ökad valfrihet. Några stadsdelar anser att det behövs kompetenshöjande insatser till personalen. Dietisterna på sociala resursförvaltningen bedömer att näringsberäkningen i frysta färdiglådor ofta är bra men behöver i de flesta fall kompletteras. Limhamn-Bunkeflo skriver att äldre inte visat större intresse att delta vid gemensamma måltider såsom matlag eller restaurangbesök. Det finns inget större intresse att få lagad mat i hemmet. Stadsdelsfullmäktige föreslår mer fokus på mötesplatserna utifrån eget engagemang. De menar vidare att kontinuerlig utbildning i kost och näringslära kommer att behövas i samband med utbud av måltider i hemmet. Västra Innerstaden och Rosengård menar att remissförslaget ger ökade valmöjligheter med olika alternativ och kan se ökade möjligheter att tillgodose behovet av mat från andra kulturer. MAF förordar att tillvarata äldres kunskaper vid matlagning samt förespråkar intentionerna i policy för hållbar utveckling och mat och S.M.A.R.T. modellen (Större andel vegetabilier. Mindre andel tomma kalorier, Andel ekologiskt ökar, Rätt kött och grönsaker, Transportsnålt.). Stadskontorets kommentarer Dietisterna har fortsatt viktig roll i kommunens arbete med kost och måltider genom olika former av utbildning och utvecklingsinsatser för kostombud. Likaså att ta fram och tillhandahålla kokböcker, rapporter och handböcker. Även sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster bidrar i teamarbetet med specialkunskaper. Yrkesgruppernas samlade kompetens, samarbete och inställning till biståndsbeslut kommer vara avgörande för vad äldre erbjuds. En undersökning i samband med ett pågående projekt i Södra Innerstaden visar att många äldre avstår från att äta på restaurang på grund av begränsad tillgänglighet till restauranger. Vidare visar undersökningen att intresset för restaurangbesök ökar ifall lunch erbjuds till rabatterat pris. Viktigaste faktorn, för att njuta av en måltid bland denna grupp var att få god och vällagad mat. Förslagna förändringar förväntas ge större möjligheter för äldre att få mer individuellt utformade insatser gällande mat. Det utgår från den gemensamma plattform för kost och nutrition som kom att gälla från 1 juli Många faktorer kan påverka utfallet av förslaget men i grunden ska förslaget verka för att kost och nutritionsplanens intentioner i högre grad följs. 5(6)

6 Det förordas att vård och omsorgsberedningen föreslår att kommunstyrelsen besluta att att stadskontoret får i uppdrag att utarbeta gemensamma riktlinjer som innebär större möjligheter för den enskilde och definierar vilka insatser som ingår i begreppet måltidsservice, samt i övrigt arbeta enligt intentionerna i förslaget. Inger Nilsson Eva Lundberg 6(6)