Maria Länström
|
|
- Georg Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MUNKEDALS KOMMUN Matlagning i Hemmet Utvärdering Maria Länström
2 sida Dnr: Innehåll Utvärdering av Matlagning i hemmet Utvärdering Syfte Tidsplan Undersökningarna Resultat Analys Ekonomiska konsekvenser Brukarnyttan Medarbetarnyttan Utvecklingsområden Sammanfattning... 13
3 sida 2 Utvärdering av Matlagning i hemmet beslutade kommunstyrelsen i Munkedals kommun att man under en ettårsperiod skulle bedriva ett projekt där hemtjänsten som en biståndsbedömd insats lagar mat i hemmet. Beslutet gällde även att projektet skulle utvärderas efter ett år och redovisas för kommunstyrelsen senast Som grund för beslutet låg en utredning och tjänsteskrivelse som bedömde att projektet, utöver utbildningskostnad för personal, ej skulle medföra högre kostnader för kommunen. Man gjorde även bedömningen att den upplevda folkhälsan, i form av ökad social samvaro i samband med måltiden, ökat inflytande över sin matlagning, ökad aktivitet/ delaktighet och meningsfull sysselsättning, skulle uppnås hos de som har insatsen beviljad. 1. Utvärdering Utvärderingen av projektet matglädje delas upp i tre delar: ekonomisk konsekvens, brukarnytta samt medarbetarupplevelse. Utvärderingsperioden är satt till perioden I syfte att kunna göra en jämförande analys har även en jämförelseperiod tagits fram vilket är Syfte Syftet med utvärderingen är att ta reda på; Vilka ekonomiska konsekvenser har projektet fått? Vad är brukarnyttan av projektet? Vad är medarbetarupplevelsen av projektet? Detta för att ge politiker en god kunskapsbild för vidare beslutsfattande Tidsplan Sammanställning sker under vecka Planerad redovisning av resultat för Frågeställning Undersökningsmetod Tidsplan Utförare Ekonomiska konsekvenser Statistisk data från verksamhetssystem. Under vecka 36 Maria Länström Brukarnyttan Semistrukturerad telefonintervju Vecka Maria Länström, VOLG Medarbetarupplevelsen Gruppdiskussion Vecka Maria Länström, Teamträffar Vård och omsorgs ledningsgrupp är torsdag Utvärderingen presenteras för Kommunstyrelsens Välfärdsutskott Undersökningarna Utvärderingen kommer att presenteras genom intervjupresentationen samt i statistisk data. Utvärderingen kommer därmed att ha både en kvalitativ och kvantitativ del. De ekonomiska konsekvenserna kommer att presenteras enbart utifrån de kvantitativa data som hämtats ur verksamhetssystemet. Brukarnyttan kommer att presenteras både som kvantitativ del och kvalitativ del. Medarbetarupplevelsen kommer att presenteras endast i kvalitativa termer.
4 sida Ekonomiska konsekvenser. För att ta reda på vad den för kommunen ekonomiska konsekvensen av projektet har följande frågeställningar tagits fram; Hur många har matlagning i hemmet vid utgången av perioden ( )? Hur många har haft matlagning i hemmet under perioden? Hur många hade hjälp kring måltider under jämförelseperioden? Hur många hade matdistribution under jämförelseperioden Brukarnyttan. Semistrukturerad telefonintervju genomförs med de som vid utvärderingsperiodens avslut har insatsen matlagning i hemmet. Resultatet presenteras både kvantitativt och kvalitativt. I presentationen skall framgå hur många vårdtagare som tillfrågats, hur många anhöriga? Hur många är generellt positiva, hur många är generellt negativa? Skiljer detta sig mellan de två grupperna?(anhöriga/ vårdtagare). Exempelcitat ska presenteras. I presentationen kommer det även framgå vem som under perioden beviljats matlagning i hemmet i form av ålder och kön. Frågor som ställs i telefonintervjuerna: Är du nöjd med insatsen matlagning i hemmet? Ja, nej, delvis Beskriv Har du tidigare haft tjänsten där kommunen skickat hem matlådor, matdistribution? Ja, Nej Upplever du att du får bättre mat nu än innan? Ja, nej, samma. Beskriv Medarbetarupplevelsen För att få en bild av hur hemtjänstpersonalen upplever projektet genomförs gruppintervjuer under september/ oktober. Intervjuerna utförs som öppna diskussionsforum i samband med teamträffar och/eller APT. Resultatet presenteras som kvalitativ data med exempelcitat.
5 sida 4 2. Resultat 2.1. Ekonomiska konsekvenser Under tidsperioden har 48 personer varit beviljade matlagning i hemmet. Vid periodens utgång, , var det 29 personer i 26 hushåll som fick matlagning i hemmet utfört i kommunen. Under jämförelseperioden var det 43 personer som varit beviljade matdistribution och vid periodens utgång var det 28 personer i 25 hushåll som var beviljad insatsen. Antalet personer som under jämförelseperioden varit beviljad lunchbesök var 140 stycken. Under utvärderingsperioden var det 141 personer. Period Antal personer beviljade lunchbesök Antal personer beviljade matdistribution/ matlagning Sammanfattningsvis kan man konstatera att man inte kan se att projektet medfört några ökade kostnader för kommunen undantaget den utbildningssatsning för personalen som man gjorde initialt Brukarnyttan Det var som tidigare nämnts 48 personer som varit beviljade matlagning i hemmet. Av dessa 48 var 27 kvinnor och 21 män. Medelåldern har varit 82 År. Vid periodens utgång, ( ), hade 29 personer i 26 hushåll ett verkställt beslut om matlagning i hemmet. Telefonkontakt söktes med en representant från vardera hushåll för telefonintervju. Sammanlagt genomfördes 20 telefonintervjuer, 2 personer avböjde att medverka och 4 personer gick ej att nå. Sammantaget blev svarsfrekvensen 77 % vilket får anses vara ett ganska bra svarsunderlag. Av de svarande var 13 (65 %) stycken vårdtagaren själv och 7 (35 %) stycken anhöriga eller juridisk företrädare Är vårdtagarna och/eller de anhöriga nöjda med matlagning i hemmet? Ja, i det stora hela är både vårdtagare och anhöriga nöjda med matlagning i hemmet. Av de tillfrågade så var 70 % positiva, 20 % delvis positiva och 10 % negativa. Då underlaget är så litet går det inte att säga något säkert om skillnader mellan anhöriga och vårdtagare men inget i undersökningen pekar på att uppfattningen
6 sida 5 skiljer sig mellan grupperna, möjligtvis att det kan vara något fler delvis positiva bland de anhöriga. En tematisering av intervjurena gjordes och på detta sätt kunde de mest frekventa åsikterna tas fram. I tabellen nedanför presenteras de mest vanligt förekommande teman som kom upp i intervjurena med de oftast förekommande överst. Fördelar: Valfrihet Delaktighet Kvalité Måltidsupplevelse Socialt Kontroll Flexibilitet Nackdelar Planering Kompetens Tid Kvalité Näringsinnehåll Hjälpmedel Av fördelarna kom valfriheten med matlagning i hemmet som absolut oftast nämnd. Många påtalar att de nu kan välja själv vilken mat de vill ha lagat som den viktigaste delen. Efter detta kommer delaktigheten, kvalitén på maten och måltidsupplevelsen. En man beskriver det såhär: Det är ju inga problem med att få lagat det man vill ha, jag skriver själv en veckomatsedel och mina anhöriga ordnar med inköpen. På det sättet vet jag att jag får hem det som kommer att användas.[ ] Jag är sjuk och har det svårt med matlusten. Det är viktigt för mig att jag får vara med med kryddningen och så vidare för att klara av att äta och hålla vikten. Detta kan jag nu när de lagar här hemma. Man, 85 år Vad gäller valfriheten framkommer det att många upplever att tidsbegränsningen, som är den tredje vanligast nämnda nackdelen, gör att valfriheten minskar. Den ökar även behovet av en god planering vilket är den vanligaste nämnda nackdelen. En kvinna beskriver det så här: Det fungerar både bra och dåligt. Jag måste förbereda, det måste vara lättvindig mat. De kan till exempel inte trilla köttbullar och de färdiga vill jag inte ha. Men spättafiléer och korv fungerar ju bra, jag brukar förbereda, skalar potatis och sätter på. [ ] Det skulle behövas mer tid Kvinna, 92 år Den sociala aspekten kommer först på femteplats och det är framför allt de anhöriga som har lyft fram detta som en positiv aspekt. De anhöriga lyfter även fram kontroll som viktig. Majoriteten av de fall där anhöriga är svarande beror detta på att vårdtagaren själv har en demensdiagnos eller uppvisar tydliga demensliknande symptom.
7 sida 6 Dessa personer kommer inte alltid ihåg om de har ätit eller vad de har ätit och många anhöriga upplever därför att det är skönt att hemtjänsten har en helhetsbild över vad den närstående får i sig under en dag. I citatet nedan beskriver en anhörig detta: Problemet ligger i att mamma vill göra allt själv, hon har heller inte riktigt ordning på tider längre. Så det kan ju hända att hon äter klockan halv tolv fast personalen inte kommer förrän halv två. Mamma försöker att planera maten själv men det blir väldigt enahanda, stekt falukorv och potatis. Men nu finns personalen där och försöker stötta upp och hjälpa till, de pratar och är ett socialt stöd. De försöker ha koll på vad hon äter på en dag utifrån sina förutsättningar. Det är svårt att balansera ett bra näringsinnehåll och självbestämmande. Det krävs ett flexibelt system. Jag kan väl säga att matsituationen fungerar sådär men svårigheterna ligger i mammas sjukdomsbild. Detta är nog det bästa sättet att försöka stötta upp mamma, det är flexibelt. Vi är nöjda. Anhörig Denne anhörige lyfter även fram att flexibiliteten ökat vilket fler påtalat. Många berättar att de har varierande behov, vissa dagar kanske de klarar att laga all mat själv medan de nästa dag inte orkar något alls och att hemtjänsten på ett bra sätt klara av att anpassa sig till detta. Bland nackdelarna är det framför allt brister i planering eller behov av planering som nämns oftast. Många vittnar om att det är svårt att få det att fungera hela ledet ut, från planering via inköp till matlagning. I många fall har vårdtagaren eller dennes anhörig fått ta ett stort ansvar här, vilket ibland upplevts som positivt men ofta som betungande. En man berättar: Jag styr själv vilken mat jag vill ha. I början var det svårt men det har blivit bättre. Jag måste planera väl. Idag ska jag ha tjocka revben. Det fick jag börja med igår. [ ] Jag provade matdistribution och det var värdelöst. Det bästa var Allégårdens matlådor. Då slapp jag planera och bestämma. Allé hade den bästa maten Man, 63 år Personalens kompetens är efter planeringen den vanligaste faktorn man tar upp när det kommer till nackdelar. Väldigt många berättar att det är mycket varierande hur erfarna och duktiga personalen är på att laga mat. Speciellt i semestertider har detta upplevts som ett problem av många. Vissa berättar att de hanterat detta genom att försöka att planera enklare måltider eller helt enkelt köpa färdiga rätter istället.
8 sida 7 Tidsbegränsningen tas upp som en framträdande nackdel och med den även kvalitén på maten och näringsinnehållet. En kvinna beskriver det väldigt tydligt: Jag tycker inte alls att det är bra. Personalen har alldeles för lite tid. De hinner inte göra någon bra mat. Jag kan ju bestämma själv men är begränsad till enklare rätter som fiskbullar och liknande. Jag hade velat ha lite mer ordentlig mat. Personalen jäktar alldeles för mycket och det mår jag inte bra av. Kvinna, 83 år En viktig aspekt, som kanske inte kommit upp så ofta men som bör beaktas är brist på hjälpmedel. Ett fåtal har påtalat att de har det svårt på grund av att de har tugg- och sväljsvårigheter. Då det inte finns hjälpmedel för att finfördela maten är de begränsade i vad de kan äta Var det bättre förr? 7 personer av de som intervjuats hade tidigare haft matdistribution. Samtliga av dessa var nöjda med förändringen från matlevereans från Samhall till matlagning i hemmet. Några av de tillfrågade uppgav att de även haft matdistribution i form av utkörning av varm mat från Allégården vilket de upplevde som ett mycket bra system, dessa vårdtagare bor alla i eller i närområdet till Munkedal centralort. matdistribution 70 % Upplever var 100 % matlagning nöjda med förändringen. i hemmet som bra 100 % av de som tidigare haft matdistribution upplever förbättring 2.3. Medarbetarupplevelse Gruppintervjuer har utförts med hemtjänstgrupperna under september månad. I en grupp kunde inget möte planeras in utan denna grupp skrev istället ned sina tankar och funderingar kring matlagning i hemmet och skicka detta till utredaren. För att få struktur på dessa intervjuer har en tematisering gjorts även här. Då intervjuerna skett i grupp kan dock ingen mätning göras på hur frekvent förekommande olika åsikter är utan de teman som tagits upp redovisas utan inbördes ordning.
9 sida 8 TID: Tiden är för kort. Ska matlagningen ta 20 minuter varje dag? Delaktighet tar tid. Det är svårt att hinna, svårt att laga den mat som efterfrågas på beviljad tid. Det är svårt att bedöma tidsåtgången för matlagning i hemmet. Ibland går det snabbt och ibland tar det lång tid. Planeringen tar tid (skriva inköpslista, planera matsedel m.m.). Vi måste få tillräckligt med tid om vi ska kunna laga bra mat Ovanstående citat är axplock av de kommentarer som kommit upp i samtalen med hemtjänstpersonalen. Samtliga hemtjänstgrupper har tagit upp tid som ett tema i diskussionen om matlagning i hemmet. I vissa grupper råder det en osäkerhet kring vad för regler som gäller kring tidsaspekten vilket ibland ger upphov till konflikter med brukare, anhöriga men också mellan personal. PLANERING: Det är svårt att planera in besöken i samma tid som personerna är vana att äta lunch/middag. Om inte hemtjänsten också sköter inköpen är det svårt att hantera/ planera. Det kanske skulle behövas en checklista (bra att tänka på lista) för anhöriga som köper maten. Det är enklare hos de som själva klara av att planera. Jag har svårt att komma på rätter, att sätta upp en matsedel till de som inte själva kan planera. Det kräver mer planering från personalens sida med matlagning i hemmet. Kräver mycket samordning och kommunikation mellan personal, brukare och anhöriga. Att matlagning i hemmet kräver mycket mer planering och samordning från personalens sida är något som nämnts ofta i samtalen med personalen. Eftersom det ofta är många olika personal hos var vårdtagare försvåras detta ytterligare. Är det sedan anhöriga som sköter vissa delar konstaterar man att det ibland blir väldigt svårt med samordningen. Det finns inga tydligt utformade rutiner för hur man ska få hela kedjan från planering av måltider, via inköp till tillagning att hänga samman.
10 sida 9 KOMPETENS: Viss personal har haft det svårt, alla är kanske inte bra på matlagning från början. Det har varit klagomål från anhöriga vad gäller kompetensen hos personalen men jag tror att vårdtagarna är nöjda. Eftersom man är olika duktig på att laga mat skapar detta favoritiserande hos brukarna, det är jobbigt i personalgruppen att hantera. Utbildningen vi gick fokuserade på effektiv matlagning, men det utesluter att vårdtagarna är delaktiga. Precis som vårdtagarna tar även personalen upp de anställdas varierande skicklighet i matlagning som ett problem. Man tar även upp konflikten mellan olika värden i projektet i form av att utbildningen fokuserar på hur man lagar näringsriktig kost på ett tidseffektivt sätt medan man i diskussionen kring fördelarna med matlagning i hemmet framfört vårdtagarnas delaktighet, för personalen blir detta svårt att hantera då delaktigheten försvårar tidseffektiviteten. BRUKARNYTTA: Detta ger matlust och är ett verktyg för att engagera vårdtagarna i en aktivitet. Det ger social tid. Vissa klarar mer själva nu när vi är med och står bredvid. Man vinner så mycket på matlagning i hemmet, matoset, ökad aptit, valfriheten ökar, social aktivitet, lättare att aktivera och engagera vissa. Det hade varit positivt om de äldre kunde få gå med till affären så att de kunde varit engagerade i hela processen. De som har kognitiva nedsättningar, kan uppleva att det är integritetskränkande när vi öppnar kylskåp och börjar laga mat. Om vårdtagaren har en demens och säger att de redan ätit är det svårt att veta hur man ska göra. Det luktar gott hemma Hemtjänstpersonalen resonerar mycket kring brukarnyttan. Många ser det som något positivt för vårdtagarna, både vad gäller matupplevelse som möjlighet till delaktighet och förbättrad nutrition. Man lyfter dock även fram problematiken hos de vårdtagare med kognitiv svikt där genomförandet kan bli integritetskränkande.
11 sida 10 KVALITET: Hur vet vi att de får i sig allt de behöver? Tidigare var det tydliga näringsinnehållsförteckningar. Redskap och inventarier (spisar o.s.v.) är i varierande skick hos brukarna. Det behövs mer struktur och rutiner för livsmedelshantering, t.ex. att man märker den mat man tar upp ur frysen med datum. Det är skönt att veta att de får riktigt lagad, varm, mat var dag. I vissa grupper förekommer det en diskussion kring kvalitet. Man har funnit att det i vissa hem inte finns den utrustning som behövs för att kunna laga mat på ett bra sätt, vissa spisar är gamla och har inte använts på många år, många har inte mikrovågsugnar och så vidare. Man oroar sig även för att det sammantagna näringsinnehållet inte ger en fullgod kost. Eftersom vårdtagarna nu själva kan styra vad de ska äta blir det hos vissa väldigt ensidigt. Personalen upplever att de försöker att motivera till mer varierad kosthållning men inte alltid når fram. Detta var enklare när det levererades färdiga rätter och vårdtagarna fick äta det som var dagens rätt. En annan kvalitetsaspekt som tas upp är livsmedelshanteringen. I vissa personalgrupper efterfrågar man bättre rutiner kring detta. Många nämner även att de upplever att det är en kvalitetsökning för vårdtagarna nu när maten lagas på plats och äts varm. KOMMUNIKATION: Ska hemtjänstpersonalen göra det eller kan den enskilde göra mycket. Ska matlagningen ta 20 minuter varje dag? Ska personen få vara delaktig? Måste personen vara delaktig? Det kan vara svårt för vårdtagarna att förstå begränsningarna i matlagningen (hemtjänsten kommit dit och vårdtagaren tar upp en stek ur frysen). Kanske skulle behövas en checklista (bra att tänka på lista) för anhöriga som köper maten. Kräver mycket samordning och kommunikation mellan personal, brukare och anhöriga. I vissa grupper råder stor osäkerhet kring reglerna frö matlagning i hemmet. Man undrar om det bara är för dem som kan vara delaktiga själva i matlagningen eller så undrar man om det är okej att man som personal mest bara stöttar upp och vägleder vårdtagaren när denna lagar sin egen mat. Man har även mycket frågor kring reglerna för tidsåtgången, kursen man gick hette Matglädje på 20 minuter vilket vissa tolkat som att matlagningen ska ta 20 minuter var dag. All osäkerhet kring kommunens interna riktlinjer och bestämmelser ger upphov till irritation hos personalen. Man efterfrågar tydligare
12 sida 11 kommunikation från ledningen angående vad som gäller för matlagning i hemmet. Man upplever även att vårdtagarna inte alltid heller får bra information om begränsningarna i utförandet av matlagning i hemmet vilket medför att de kan ha förväntningar på matlagningen som hemtjänstpersonalen inte kan uppfylla. Man upplever också att det är svårt att få till ett bra system för samordning mellan vårdtagare, anhöriga och personal i de fall där anhöriga sköter all eller vissa delar av inköp och man resonerar här om förbättrade kommunikationsrutiner för att lösa dessa problem. ÖVRIGT: Det känns bra att få laga mat hemma hos våra vårdtagare. Få som haft det. Det bästa var när vi körde ut varma rätter från eget kök. Detta är bättre än det som var innan. Samhall maten var dålig. I det stora ett bra arbetssätt. Kul. Ger många fördelar. Allégården var bra. Erbjuda hemkörning från någon lunchrestaurang, är det möjlig? Omständigt. Många uttryckte att de tycker att matlagning i hemmet är roligt och stimmulerande del av arbetet. Vissa tycker dock att det är jobbigt och omständigt med mycket strul. I vissa grupper görs det jämförelser med tidigare arbetssätt och man är eniga om att detta är bättre än samhallsmaten. Några nämner utkörning från eget kök som det bästa allternativet som varit. Någon föreslår att man istället kan köra ut mat från någon av kommunens lunchrestauranger som ett allternativ till matlagning i hemmet.
13 sida Analys 3.1. Ekonomiska konsekvenser Matlagning i hemmet verkar inte ha medfört några ökade kostnader i form av utökad biståndsbedömd tid. Personalen menar dock att det eventuellt skulle behövas mer biståndsbedömd tid för kringtiden som medföljer matlagningen, t.ex. skrivandet av matsedlar, planering av inköp och liknande. Dock vittnar både personal och vårdtagare att det saknas struktur och rutiner för hantering vilket antagligen medför en tidsförlust för hemtjänstpersonalen. Man kan därför säga att det i mätningen inte verkar finnas någon ökad kostnad men att det eventuellt finns ett mörkertal av ökad tidsåtgång för hemtjänsten på grund av ökad kringtid. Denna kringtid bör dock kunna minskas med bättre och tydligare utförarrutiner. Viss ökning av biståndsbedömd tid bör dock kunna ses om man även bedömer behovet av stöd vid förberedelse av mathantering, denna ökning bör ligga på 15 minuter per vecka per hushåll för dem med behov av stöttning i planering. Om man beräknar att behovet av matlagning i hemmet håller sig på dagens nivå och att ca. 80% av de med insatsen även har behov av stöd med planering skulle detta innebära en tidsökning på ca 270 timmar per år i hela kommunen vilket man får betrakta som en mycket marginell ökning Brukarnyttan Över lag verkar majoriteten av vårdtagarna och de anhöriga samt många av personalen i hemtjänsten tycka att matlagning i hemmet är en bra arbetsmetod med många fördelar i form av ökad valfrihet, förbättrad måltidsupplevelse och ökad flexibilitet. Dock verkar det finnas förbättringsområden kring struktur och organisering Medarbetarnyttan Det är svårt att säga något klart om medarbetarupplevelsen då det är en blandad bild som ges. Många uppger att de tycker att det känns kul och givande att laga mat i hemmet medan andra upplever att det känns besvärligt, svårt och omständigt. Även här bedöms stora förbättringar kunna uppnås genom bättre struktur och tydliga rutiner i genomförandet Utvecklingsområden Det som tydligt framkommer i undersökningen är behovet av tydligare rutiner för utförandet. Brukare, personal och anhöriga efterfrågar alla bättre struktur och tydligare rutiner. Förslaget är därför att man i hemtjänsten utformar skriftliga, kommungemensamma, utförarrutiner samt informationsblad till vårdtagare och anhöriga. Personalen påtalar även att man i för liten utsträckning tagit hänsyn till den ökade tidsåtgång som planering medför. Förslag läggs därför att man tydliggör biståndshandläggares skyldighet att vid beviljande av matlagning i hemmet även gör en bedömning av behovet av hjälp med planering av matsedel och inköp. En vidare utveckling förutom själva matlagningen i hemmet är att också förbättra möjligheterna för äldre att äta i gemenskap med andra. Att utveckla fler träffpunkter och mötesplatser är ett sätt, ett annat sätt är att starta matlag där man kan laga och äta måltider tillsammans.
14 sida 13 En intressant tanke är att undersöka om någon av de lokala livsmedelsbutikerna kan erbjuda någon form av matkasse anpassat till äldre där det ingår både recept och ingredienser för veckan. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av matlagning i hemmet bör föras in som ett huvudtema för den internkontroll och kvalitetssäkringsarbete kommunen bedriver inom hemtjänsten. 4. Sammanfattning Förändringen från distribution av kyld mat till att hemtjänstpersonalen lagar mat i hemmet gjordes för knappt ett år sedan, och med tanke på att det gått relativt kort tid för en sådan förändring får man anse att utvärderingen visar på ett bra resultat. Sammantaget visar utvärderingen att de äldre som idag har beviljats matlagningen i hemmet i stort sett är nöjda även om de ibland tycker personalen har för lite tid och att informationen bör förbättras. Hemtjänstpersonalens uppfattning är att det är en kvalitetshöjning för brukaren och flera anser även att det också gett utrymme för mer social kontakt med brukaren. Något arbetslag har hittat formerna och tycker det är roligt och att det fungerar bra, medans andra anser att det finns mycket att förbättra när det gäller rutiner, information och tid för planering. Utifrån utvärderingens resultat föreslås fortsättningsvis erbjuda insatsen matlagning i hemmet och att man fortsätter utveckla möjligheten för äldre att äta tillsammans genom bland annat fler mötesplatser och matlag. Maria Länström Utredandningssekreterare Vård och Omsorg
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Budgetberedningen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Budgetberedningen Sammanträdesdatum 2017-05-24 2 KS 70/17 Förslag om att införa tillagad mat i hemmet, inom hemtjänsten i Mölndals stad Beslut Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merMotion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-14 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten" Dnr: ÄON 15/058 Sammanfattning av ärendet Folkpartiets fullmäktigegrupp
Läs merGranskning av kommunens matdistributionssystem inom äldreomsorgen
Revisionsrapport Granskning av kommunens matdistributionssystem inom äldreomsorgen Mora kommun December 2007 Louise Cedemar Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...4 2.1 Bakgrund och
Läs merInstruktion till omvårdnadspersonal gällande matdistribution
Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-10-06 Dietist Instruktion till omvårdnadspersonal gällande matdistribution Beviljande Insatsen matdistribution beviljas
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merMåltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning
Social- och omsorgskontoret 2016-03-16 Beställaravdelningen Dnr SÄN/2016:84 Måltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning 1. Bakgrund I Upplands Väsby kommun har personer i
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merEget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten
Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merBRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014
BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Genomlysning av samtliga LSS-verksamheter samt boendestöd med undantag av daglig verksamhet Sammanställd juni 2014 Sammanfattning
Läs merRedovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merLänskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merSveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.
Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid
Läs merRiktlinje för boendestöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument Riktlinje för boendestöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 143 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019 Våra
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande
Läs merHEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN
HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att
Läs merKonferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba
1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef
Läs merSystematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Läs merUppföljning av kvalitetsgarantier i äldreboendet
FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen Socialkontoret Elisabeth Gerhardsson, Verksamhetsutvecklare Tfn 0515-85322 E-post elisabeth.gerhardsson@falkoping.se Datum 2004-03-29 Dnr 1 (8) Uppföljning av kvalitetsgarantier
Läs merVad tycker de äldre om hemtjänsten i Götene?
Vad tycker de äldre om hemtjänsten i Götene? Sammanställning av resultatet från den nationella brukarundersökningen inom hemtjänst 2014 Resultat nationell brukarundersökning hemtjänst 2014 Svarsfrekvens
Läs merBrukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006
Brukarundersökning Stöd och service Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter
Läs merVerksamhetsuppföljning boendestöd och resultat av NSPH:s brukarundersökning Dnr SN13/82-700
2014-11-13 Inger Norin Utvecklingsledare 08 560 397 98 inger.norin@ekero.se Socialnämnden Verksamhetsuppföljning boendestöd och resultat av NSPH:s brukarundersökning Dnr SN13/82-700 Förslag till beslut
Läs merSMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd
modell plan policy program Riktlinje för biståndsbedömning av hemtjänst regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnd Beslutandedatum: 2018-02-28 23, reviderad 2018-09-26
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merVerksamhetsuppföljning Dagverksamheterna Maj-Juni 2017
Verksamhetsuppföljning Dagverksamheterna Maj-Juni 2017 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för samtliga dagverksamheter i Simrishamns kommun har genomförts under Maj början av Juni månad 2017. I verksamhetsuppföljningen
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merRemissyttrande motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"
södertälje kommun 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10:..19 Social- och omsorgskontoret Omsorgsnämnden Kommundelsnämnderna Remissyttrande motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten" Dnr: OMS 15/057
Läs merGod vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN
God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda
Läs merRedovisning av brukarundersökning hemtjänst/lov våren 2012
Redovisning av brukarundersökning hemtjänst/lov våren 2012 Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare Nordanstigs kommun Kvalitets- och utvecklingsenheten 2012-04-25 Sammanfattning I denna redovisning presenteras
Läs merBILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE ÄL DRE OCH FUNKTIONSNED SATTA BILAGA 1 DNR 1,1,71-2012 SID 1 (17) 2012-09-07 BILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF Denna rapport
Läs merRapport 2004:19 Hjälp i hemmet
Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merSammanfattning Tema A 2:3
Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd
modell plan policy program Riktlinje för biståndsbedömning av hemtjänst regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnd Beslutandedatum: 2018-02-28 23 Ansvarig: Verksamhetschef
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merRapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012
www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3
Läs merBrukarrevision. Kumleskärsgatan Stöd- och service boende Västra Göteborg
Brukarrevision Kumleskärsgatan Stöd- och service boende Västra Göteborg 2015 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merFörebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre
Läs merEksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet
Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst
Läs merBrukarrevision. Norra Ågatan Centrum SDF 2017
Brukarrevision Norra Ågatan Centrum SDF 2017 INLEDNING Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till för tycker om verksamheten. Revisionen kan
Läs merUtvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet
Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Bollnäs Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merUtvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet
Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters
Läs merHemtjänst i Ljungby kommun
Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar
Läs merMan måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv
Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg
Läs merVård- och omsorgsnämndens arbetsutskott
KALLELSE Datum 2018-11-01 1(1) Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott Tid: Torsdagen den 8 november 2018, klockan 08:30 Plats: Sammanträdesrum Osby, kommunhuset i Osby Ärende 1 Upprop och protokollets
Läs merTerminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-09-20 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-0-31 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi
Läs merThe Frame Lake Model En modell som möter verkliga behov och leder till hållbar landsbygdsutveckling
The Frame Lake Model En modell som möter verkliga behov och leder till hållbar landsbygdsutveckling Vi alla i projektet Innovationsupphandling X vill rikta ett stort Tack till Ramsjö! Tack alla Ramsjöbor
Läs merVerksamhetsberättelse
2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier
Läs merÖkat socialt innehåll i vardagen
-3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merGenomförandet av mätningen 2015
Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merBRUKARUNDERSÖKNING 2008
sida 1 (10) BRUKARUNDERSÖKNING 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Falkenbergs Kommuns sida 2 (10) SAMMANFATTNING... 3 METOD... 4 RESULTAT HEMTJÄNST... 4 RESPEKT... 4 SJÄLVBESTÄMMANDE... 4 TRYGGHET... 5 PERSONALKONTINUITET...
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merVälkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Riktlinjer för hemtjänst 3 Trygghet 3 Omvårdnad 3 Måltider 3 Inköp 4 Ledsagning 4 Utevistelse 4 Städning 4 Avgränsningar
Läs merFoto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.
Läs merSammanställning träff 2
Sammanställning träff 2 Bakgrund Syftet med frågorna till den andra träffen var att försöka tränga djupare in i frågorna kring individualisering av stödet till anhöriga. I sin kunskapsöversikt tar Marianne
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merLokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun
Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Norra Hisingen 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till för
Läs merLyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merVård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Mora Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merSå tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Landskrona Hemtjänst
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Landskrona Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merSå tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Kumla Hemtjänst
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Kumla Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merSammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Lärare: Rikard Harr, Angelica Svelander oktober 6, 2016 Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 Sammanlagt lämnades 36 utvärderingar
Läs merSå tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås Hemtjänst
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019 Resultat för Borås Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merBrukarundersökning 2010
Brukarundersökning 2010 Under 2010 har olika brukarundersökningar gjorts inom VoO för att mäta hur nöjda brukarna är och hur de grundläggande behoven uppfylls inom de olika verksamhetsområdena. Denna sammanställning
Läs merEnkät till dig som är anhörig till någon med NPF-diagnos
Enkät till dig som är anhörig till någon med NPF- 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och
Läs merSå tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Lidköping Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merSå tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Bromma Hemtjänst
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Stockholm_Bromma Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker de
Läs merVeroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet
Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merLänsstyrelsen tillfördes utökade resurser 2003 för att bedriva en intensifierad tillsyn över äldreomsorgen och tre äldrekonsulenter anställdes.
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-22484-2003 FÖRORD Länsstyrelsen tillfördes utökade resurser 2003 för att bedriva en intensifierad tillsyn över äldreomsorgen och tre äldrekonsulenter anställdes.
Läs merProjekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel
Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes
Läs merSLUTRAPPORT. Matlagningskurser
SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist
Läs merIntervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet
Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Projektmedverkande från OF (omsorg om personer med funktionsnedsättning) i Hultsfreds kommun
Läs merIntervjuer med brukare inom Farsta Södra Hemtjänst och vid Edö servicehus
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-27 Handläggare: Thomas Kultti Telefon: 08-508 19 101 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-01-22 Intervjuer med brukare
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merMöte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus
1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen
Läs merBrukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden
Brukarundersökning vård- och omsorgsboende Vård- och äldrenämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning av brukarundersökning 2018... 3 1.2 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.3 Uppföljning
Läs merGenomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?
Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan
Läs merHur står det till i hemtjänsten?
RAPPORT: 2005:7 Hur står det till i hemtjänsten? Sociala enheten 2005-04-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-2757-2005 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna
Läs mer