Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig röd tråd i boken, att den är tydlig med syftet. Att det baseras på forskning och att boken är lätt att följa. Att det finns en progression när man följer varje kapitel, det finns många tillfällen för eleverna att få erfara matematiska begrepp om och om igen. Har upptäckt att efter arbetes gång med boken att det är lätt att göra pedagogiska planeringar. Har blivit lättare att se var eleverna befinner sig. Flera pedagoger berättar att detta blir grunden i matematikundervisningen. De kommer att lägga in de fyra temana i sina pedagogiska planeringar för matematik inför att man reviderar inför nästa läsår. De tycker att det kommer att bli så bra. Här kommer talande citat: Boken är guld värd! Det finns så många roliga sätt att arbeta med matematiskt tänkande. Barnen älskar matten nu, tjatar till och med om att få arbeta mera J Den kommer att bli vår mattebibel! 2. Har arbetet med boken som grund gett nya tankar om den egna lärarrollen och iså fall hur/vad? En lärare som nyligen har gått ut lärarutbildningen kommenterar att detta förhållningsätt kring matematik är något som känns igen från högskolan, samt att upplägget i boken ger en trygghet i lärarrollen. Boken har gjort att jag som lärare arbetar mer konkret och praktiskt. Ett bra verktyg, jag vet precis hur jag ska jobba. Den har gett många nya begrepp och enkla, konkreta förslag hur man som pedagog kan tänka och att syftet med alla aktiviteter är så tydliga. De som deltagit kommer att stå på samma grund. Kompetensutvecklingen/innehållet har gett nya insikter och kunskaper om hur matematik fungerar för de yngre. Det har blivit ett nytt sätt att angripa matematiken.
3. Hur skiljer sig sättet att undervisa enligt intentionerna i boken från lärarnas tidigare sätt att undervisa och i så fall på vilket sätt? Undervisningen är mer laborativ nu och vi har sett ett ökat samarbete mellan eleverna och de är mer aktiva i undervisningssituationerna samt att vi har en tydlig ram att förhålla oss till. Från att ha plockat lite här och där finns nu en tydlighet där jag som pedagog känner en trygghet i vad matematik i förskoleklassen ska förhålla mig till. Syftet med alla aktiviteter är väldigt tydligt. Kan också inför vårdnadshavare vara mycket klar med våra mål med vad eleverna kommer att få med sig under sitt år i förskoleklass. 4. Hur uppfattar du barnens lärande relaterat till innehållet i boken? Vi ser att eleverna redan har med sig mycket kunskaper ifrån förskolan, ser framsteg tydligt. Men vi upptäcker också att det är många (en del) barn som inte befäst talen 1-5 och att vi kan fånga upp dem barnen i olika övningar. Eleverna tar snabbt till sig arbetssättet, som vi är positivt överraskade över. Viktigt att vi följer boken, vi blir då tydliga pedagoger som känner oss trygga i arbetssättet. Vi, pedagoger, låter saker hända och låter elevernas tankar och funderingar ta stor plats och har ett förhållningsätt där man ställer öppna frågor. Vi har uppfattat det som om att barnen har lätt att följa arbetsgången från boken. Efter att ha jobbat med boken ett tag har vi insett betydelsen av att följa undervisningscykelns sex faser och ser att eleverna har stor användning av den för att de ska ta till sig varje nytt moment. När vi själva vet syftet med varje övning är det lätt att se vilka barn som måste få extra stöd och vara kvar länge i ett tema samt att få upprepning på olika sätt. Något som vi sett har ökat är barnens användning av olika begrepp då vi använder dem tydligt i matematikundervisningen samt i all vår övriga verksamhet. 5. Övriga synpunkter Bra att det varvas rörelse, lek och praktiskt arbete samt tid för reflektion i boken. En pedagog skriver i en utvärdering att "synd att matematiken inte var så här i mina yngre dagar". I Gävle kommun har vi haft kompetensutveckling från boken Tänka, resonera och räkna i förskoleklass för alla sju rektorsområden. Det har varit fyra tillfällen under ett läsår där vi blandat teori och praktik utifrån de fyra temana. En framgångsfaktor har
varit att pedagogerna har fått prova aktiviteter under utbildningen samt att vi har haft fokus på det kollegiala lärandet. Vi varje tillfälle har pedagogerna valt en frågeställning, tittat nuläge och planerat aktiviteter utifrån det aktuella temat. Sedan har de haft 8 10 veckor på sig att genomföra aktiviteter och analysera hur det har gått. Vid nästa utbildningstillfälle har vi börjat med att alla har presenterat sina frågeställningar och redogjort och reflekterat över de aktiviteter de valt samt hur barnen har reagerat. De har ofta visat dokumentation från verksamheten vilket har varit mycket givande. I utvärderingar framgår att det kollegiala inslaget har varit bra för att man har varit tvungen att tänka till och planera och genomföra aktiviteter. Det har också varit jättebra att få höra hur andra gör och diskutera med sitt eget arbetslag. Det leder till ett gemensamt tänkande och en likvärdig skola. Flera rektorsområden har bestämt att det är det här de ska jobba kommande i matematikundervisningen. Vi har vid ett flertal tillfällen fått höra och sett i utvärderingar att detta är den bästa kompetensutveckling pedagogerna någonstans har varit på. Därför vill vi också varmt tacka er för fantastiskt innehåll. Anneli Bengtsson & Jaana Kiiskinen Bilder dokumentation Skola 1. Tema 3 Tals helhet och delar A2 Vi delar upp talet fem. Använder sig av en docka för att få till det matematiska samtalet.
Dockan ställer frågor som utmanar barnen. Alla sätt du kan dela talet fem på. Elevernas egna dokumentationer Ivriga diskussioner kring uppdelning av talet fem
Omsorgsfull dokumentation Stor aktivitet i klassrummet med två fantastiskt engagerade pedagoger som sprider arbetsglädje till eleverna Skola 2 Tema 3 Tals helhet och delar A5 vi bygger femmor
Här har läraren valt att låta eleverna bygga talet fem på så olika sätt som möjligt med två färger och utgår inte direkt ifrån att de ska bygga stavar. Sedan uppkommer en diskussion om hur det går att lättare att se talet fem. Genom att ha ett förhållningsätt där läraren låter barnens tankar och funderingar ta stor plats och ställa många öppna frågor kommer eleverna fram till hur det är lättare att se talet fem.
Eleverna börjar jämföra Och jämför vidare Stavarna hamnar tillslut i ordning då ett barn upptäcker ett mönster och ser trappan och berättar ivrigt och visar för sina kamrater
Dokumentation av alla kombinationer Ett rutat papper ger eleverna extra stöd Dokumentation från Tema 3 från skola 3 Frågeställning: Är eleverna förtrogna med talområdet 1-5? Finn fem fel. Mitt hemliga tal. Föreställa sig den ena delen (utematte). Molle
Antalsuppfattning 1-5 (utematte). Undersöka tärningsmönster, likheter/skillnader. Tärningen ett mer och ett mindre (utematte).
Tärningens motstående sidor blir alltid sju tränades på olika sätt. Slå tärningen, gissa undersida (räkna upp från aktuellt tal), ställa sig vid rätt siffra, diagram, begreppen flest och färst mm. Bulleri, bulleri, bock. Sången om veckodagarna. Högre svårighetsgrad, slå två tärningar, addera, räkna ut ett mer och ett mindre.