Årsredovisning Katastrofmedicinskt Centrum

Relevanta dokument
Delårsrapport. Januari oktober 2012 Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport januari-augusti 2011 Katastrofmedicinskt Centrum - KMC

Dnr Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Bild

Delårsrapport januari - mars 2010 Katastrofmedicinskt Centrum - KMC

Dnr:KMC Katastrofmedicinskt Centrum Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Delårsrapport. Jan mars 2012 Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-mars 2008 Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-okt , Resurscentrum L E A N

Årsredovisning 2012 Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Katastrofmedicinskt Centrum

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Delårsrapport jan - okt , Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa

Katastrofmedicinskt Centrum verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget

Årsredovisning 2008 Katastrofmedicinskt Centrum


Ledningsstaben Annika Hjertkvist

Produktionsenheten Katastrofmedicinskt Centrum balanserade styrkort inklusive årsbudget 2007

Delårsrapport januari-mars 2010 PrioriteringsCentrum

Delårsrapport Jan-augusti 2011 IT-centrum

Delårsrapport. Jan mars 2013 Informationscentrum

Årsredovisning Centrum för verksamhetsutveckling

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Informationscentrum

Delårsrapport jan-aug Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport. Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum

Marie Lindström diarienummer: IC

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Landstingets Riskhantering i Östergötland

Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport jan-mars Upphandlingscentrum

Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Trafiknämnden

Delårsrapport Oktober 2010 Diagnostikcentrum i Östergötland

Delårsrapport. Jan mars 2012 Folktandvården

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Delårsrapport Januari-augusti 2014 Katastrofmedicinskt Centrum

Delårsrapport jan-mars 2010 Informationscentrum

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland

Delårsrapport. Jan augusti 2012 Folktandvården

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Ekonomiska rapporter

5. Bokslutsdokument och noter

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Delårsrapport Jan - mars 2011 Närsjukvården i Finspång

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

DNR Upph Delårsrapport. Jan- mars 2013 Upphandlingscentrum

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6

Å rsredovisning 2016 Rä ddningstjä nsten Skä ne Nordvä st

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum

Årsredovisning 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Årsredovisning Katastrofmedicinskt centrum. Dnr KMC

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer Personalkostnader

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland

Delårsrapport period inkl styrkortsuppföljning. Folktandvården

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning

:09 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Årsredovisning 2007 Folktandvården

Delårsrapport jan-mars Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mar , Lunnevads folkhögskola

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)

:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Delårsrapport januari-juni 2013

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014

:14 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum

Resultaträkningar. Göteborg Energi

Redovisningsprinciper

Koncernens nyckeltal Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9

1/ :57 Not Utfall Utfall Resultaträkning

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr.

Delårsrapport vårdvalsverksamheten mars 2017

Delårsrapport augusti 2017

Rullande tolv månader.

Dnr Upph Upphandlingscentrum Verksamhetsplan 2013 inklusive årsbudget

Delårsrapport

Landstingets finanser

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Resultaträkning

Delårsrapport H SWEMET AB. Epost Telefon ORG NUMMER

Almi Företagspartner AB Org.nr Koncernens resultaträkning Mkr januari - 30 juni

Transkript:

Årsredovisning 2011 Katastrofmedicinskt Centrum

2012-03-01 sidan 2 av 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 5 Uppdrag och Vision 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Medborgar-/ kundperspektivet 7 Processperspektivet 11 Medarbetarperspektivet 14 Ekonomiperspektivet 15 Fördjupad analys av ekonomin EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning STATISTIK Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik 2

2012-03-01 sidan 3 av 24 PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION KMC ska fortsatt vara det centrum kring vilket såväl regionala som nationella myndigheter vill bygga sin kunskap och kunskapsframtagande på. Framtiden kommer troligen att medföra en ökad efterfrågan på den spetskompetens som finns inom enheten och de organisatoriska och administrativa kompetenser som finns. Enheten ska fortsatt ha en stark lokal och regional förankring samtidigt som ett nationellt och internationellt perspektiv blir allt mer tydligt. Detta är sannolikt ett krav för fortsatt utveckling av verksamheten då varken Sverige eller något annat land står fritt från påverkan av övriga nationer. Enheten ska fortsätta att tydligt framställa ett patientperspektiv inom ämnet och en annan ledstjärna skall vara att god beredskap och hantering av katastrofer och allvarliga händelser måste byggas på befintlig organisation och kompetens. När det gäller forskning och utveckling fortsätter vi att ta fram vetenskapliga underlag för att evaluera och ge verktyg för kvalitetssäkring för sjukvårdens funktion vid allvarlig händelse med införande av kvalitetsindikatorer. För att kvalitetssäkra den katastrofmedicinska planeringen, genomförande och uppföljning har mätbara indikatorer implementerats i samtliga kris och katastrofmedicinska beredskapsplaner inom landstinget. Fortsättningsvis har ITstödsystemet Paratus Mobile System inom akutsjukvården vidareutvecklats till att även kunna stödja sjukvårdsledningen vid en allvarlig händelse. Systemet kan numera användas både i vardagen och i allvarlig händelse och möjliggör en strukturerad uppföljning och där ny kunskap kan återföras till verksamheterna. En viktig kursändring har därför successivt skett där vi i dag utgår från vardagssjukvården i detta arbete under devisen det som ska fungera i en krissituation måste vara förankrat i det vardagliga arbetet. Ett annat exempel på att det förhåller sig på det sättet har blivit mycket tydligt i samband med arbetet med influensapandemin (egentligen en planerad allvarlig händelse ) som kom att engagera hela samhället, men särskilt sjukvården. KMCs utvärdering av insatsen visar på styrkor inom patientsäkerheten men brister i organisation och verktyg för att administrera den typen av händelser. Landstingets säkerhetsarbete omfattar risk- och säkerhetsfrågor inom patientsäkerhet, informationssäkerhet inklusive IT-säkerhet, personsäkerhet, funktionssäkerhet, brand- och miljö, medicinsk teknik samt kris och katastrofmedicinsk beredskap. Därför har denna grundläggande inställning varit bärande på ett påtagligt sätt i vårt landsting att den regionala katastrofmedicinska beredskapen är en viktig del i säkerhetsprocessen, även i vardagsarbetet med till exempel riskanalyser och kontinuitetsplanering. Även om landstinget själv inte är direkt drabbad av en händelse så kan den katastrofmedicinska beredskapen behöva aktiveras. Detta kan ske till exempel om många människor med hemvist i Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet. Vid en sådan händelse så har landstinget i Östergötland en skyldighet att tillsammans med fem andra landsting/regioner i Sverige tillhandahålla utbildad hälso- och sjukvårdspersonal till stödstyrkan. KMC har ansvaret för att upprätthålla beredskap för detta. Utbildningar för att upprätthålla 3

2012-03-01 sidan 4 av 24 kompetens och beredskap sker därför återkommande. Under 2011 genomförde KMC en förmågeanalys av den nationella brännskadevården med utgångspunkt i ett brandscenario i Sälen. Arbetet finansierades av MSB och skedde i samarbete med Uppsala och Dalarnas landsting, SOS Alarm och Socialstyrelsen. Andra myndigheter såsom Socialstyrelsen, MSB och försvarsmakten har engagerat oss för utbildningsinsatser vid ett flertal tillfällen och vi har också varit handledare/lärare och utvärderare av övningar i olika landsting. Ett orosmoln har dykt upp i det att Socialstyrelsens kurser för kommande året inte kunnat uppdras eftersom myndigheten inte tilldelats medel för detta. Min bedömning är att beslutet kommer att omprövas under 2012. Vi har nu ett tydligt samarbete med Linköpings universitet i bland annat projekt med EU-bidrag (CARER, Security link). KMC är engagerat även i flera utbildningsprojekt i andra landsting samt i storövningar som SAMÖ-KKÖ, en nationell krisövning i februari i Kalmar län och i Barens Rescue som gick av stapeln under ett par veckor i september. Den övningen skedde i Norrbotten och engagerade hela nordkallotten inklusive Ryssland samt Socialstyrelsen, MSB, SOS-alarm, Länsstyrelsen, polisen, kommuner m fl. IMP inom KMC fortsätter uppdraget från landstingsstyrelsen för flyktingar med varaktigt vårdbehov enligt paragraf SFS 1990:927. Fortsatta projekt med återuppbyggnad av sjukvårdsstrukturer i Bosnien-Herzegovina och Kosovo. I oktober kom, på eget initiativ, en delegation från Kosovo med landets hälsominister i spetsen på besök till KMC. Tillsammans med SAAB-PerformIT lägger vi upp planer för ett program med utbildning och support till Kosovo för utveckling av bland annat den prehospitala sjukvården inklusive IT-stöd. Programmet stöds av IOM. Samarbete före, under och efter händelser sker mellan olika aktörer inom Östergötland t ex Länsstyrelsen, Polis, Räddningstjänst, länets kommuner m fl. Kris och katastrofmedicinsk beredskap är sammankallande i länets samverkansform RSF (Regional samordningsfunktion) där samverkande aktörer ingår. Inom detta arbete har kvalitetsindikatorer tagits fram och en ny CBRNE/Samverkansutbildning initierats med finansiering från MSB. Katastrofmedicinskt centrum, KMC, är en enhet som bedriver forskning, utveckling och undervisning inom ämnet katastrofmedicin innefattande kris och katastrofmedicinsk beredskap, prehospital- och hospital akutsjukvård. Sammanfattningsvis kan man konstatera att KMCs program är omfattande och ett vinnande koncept. Vi fortsätter på den inslagna vägen. Katastrofmedicinskt Centrum Tore Vikström Produktionsenhetschef 4

2012-03-01 sidan 5 av 24 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) är fr o m januari 2001 en självständig produktionsenhet med det övergripande målet att vara ett nationellt och internationellt centrum för utveckling, forskning och undervisning i katastrofmedicin. Verksamheten finansieras till en mindre del med ett koncernbidrag från Landstinget i Östergötland som för år 2011 uppgick till 2,8 Mkr. Resterande kostnader för uppdragets fullföljande täcks av intäkter från regional, nationell och internationell undervisnings- och konsultverksamhet. Sedan år 2007 tillhör Internationella Medicinska Programmet (IMP) KMC. IMP ansvarar för återansökningar till Migrationsverket för flyktingar med varaktigt vårdbehov enligt paragraf 34 SFS 1990:927. IMPs adress är Brigadgatan 22. Faktaruta 2011 Antal anställda 17 st Omsättning 36,9 Mkr Resultat 0,1 Mkr Eget kapital...3,3 Mkr KMC:s verksamhetslokaler återfinns på Rotegatan 1, Södra Garnisonsområdet i Linköping. 5

2012-03-01 sidan 6 av 24 UPPDRAG OCH VISION Katastrofmedicinskt Centrum är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten (2011). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca 11 300 helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2011 var ca 12 miljarder kronor. 6

2012-03-01 sidan 7 av 24 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING KMC är en självständig produktionsenhet inom Landstinget i Östergötland. KMC:s uppdrag är att befästa och vidareutveckla rollen som regionalt, nationellt och internationellt centrum för forskning, utveckling, utbildning samt implementering inom ämnesområdet katastrofmedicin. Även under år 2011 fortsatte uppdragen från Socialstyrelsen, både vad gäller forskning och utveckling. Denna del av verksamheten faller under Kunskapscentrum i katastrofmedicin, vilket kan beskrivas som universitetsdelen av KMC. Vid juletid meddelade Socialstyrelsen emellertid att de saknade medel för de nationella kurserna som vi planerat för 2012. Detta är ju ett hårt slag för oss bland annat mot ekonomin. Jag tror att detta beslut kommer att omprövas under detta år eftersom det protesterats livligt från alla landsting samt SKL. Genom att omfördela medel inom KMC har vi skapat förutsättningar för att kunna genomföra de kurser som var utlagda i vår kurskatalog för år 2012 och kallt räkna med att centrala medel kommer att tillföras oss under slutet av året. Planeringen av flytten av KMC till Campus Valla är nu inne i slutfasen. Processen har pågått i sju år och tyvärr blir våra hyreskostnader betydligt dyrare än beräkningarna initialt. Förhandlingar förs mellan landstinget och universitetet om fördelning av nyttjande av anläggningen och kostnader. KMC har därtill gjort ansträngningar för att hitta hyresgäster samt medfinansiärer till till exempel stabsrummet och hitills fått positiva signaler från såväl FOI samt MSB. På det regionala planet har arbetet i regionala beredskapsenheten fortsatt vad gäller support och implementering av nya koncept utarbetade efter Socialstyrelsens riktlinjer. På den internationella arenan har vår verksamhet rönt stort intresse. KMC har klivit fram och har haft viktiga uppgifter inom utbildningsprojekt (EU) i sjätte ramprogrammet vilket nu är avslutat som projekt men produkten finns och används. European Master in Disaster Medicine (EMDM)är ett annat exempel där KMC fått en tydlig och betydelsefull roll. Flera länder har anmält intresse av att anamma vår utbildnings/utvärderingsmodell. Det senaste tillskottet är Sydkoreas militärakademi som nu använder vårt utbildningskoncept i deras utbildningar. Forskningsområdet har stärkts med två doktorander, den ena finansierad från Försvarshögskolan och den andra från MSB-finansierade forskningsnätverket CARER. KMC innehar styrelseposter i Forum Securitatis samt CARER och har utöver det nyetablerade samarbeten med försvarsmakten. IMP inom KMC fortsätter uppdraget från landstingsstyrelsen för flyktingar med varaktigt vårdbehov enligt paragraf SFS 1990:927. Fortsatta projekt med återuppbyggnad av sjukvårdsstrukturer i Bosnien-Herzegovina och Kosovo. Vad gäller IMP så ser vi ett tydligt intresse från framför allt Balkan att fortsätta programmet där. Förutom orosmolnet med uteblivna kursengagemang för Socialstyrelsen så ser framtiden ljus ut för KMC. 7

2012-03-01 sidan 8 av 24 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Med våra kunder menar vi de enheter, myndigheter, medborgarna eller andra som beställer den kunskap som genererats från KMC samt de som uppdrar eller köper utbildning av oss. Med denna definition kommer vår kundkrets att vara varierande över året och inte alltid se lika ut från år till år. Kunderna ska känna förtroende för att den kunskap som finns inom KMC är relevant, tydlig, tillämpbar och kan tillgodogöras med inte alltför stora medel. Kunskapen ska dessutom vara förankrad i ett större perspektiv av nationella och internationella erfarenheter och forskningsresultat. Grundpelaren är, och kommer att förbli patientperspektivet. Vårt sjukvårdsperspektiv måste hela tiden vara tydligt och kommer inte att överges. Om vi dessutom kan bidra till en ökad kunskap inom närliggande områden i krishanteringen så är detta att betrakta som en bonuseffekt. Med detta förhållningssätt till våra uppdrag och våra kunder anser vi att vi bidrar till resultat som kan komma medborgarna till del. Ytterst är det trots allt för dessa vi arbetar. Vår bedömning är att delmål och mål är uppfyllda i löpande process Väsentliga insatser och resultat KMC är engagerat i flera utbildnings/utvärderingsprojekt i LiÖ och övriga landsting och i storövningar som SAMÖ-KKÖ, en nationell krisövning i Kalmar län. På uppdrag av Kalmar län gjordes utvärderingen av övningen av KMC mot mätbara kvalitetsindikatorer. Barens Rescue gick av stapeln under 2011. Den övningen genomfördes i Norrbotten och engagerade nordkallotten inklusive Ryssland samt Socialstyrelsen, MSB, SOS-alarm, Länsstyrelsen, polisen, kommuner m fl. KMC utvärderade denna internationella samverkansövning på uppdrag av Norrbottens Läns Landsting med våra mätbara kvalitetsindikatorer. Ett flertal förbättringsområden kunde påvisas. KMC (TV) var inbjuden till The 16th Annual Meeting of Japanese Association for Disaster Medicine,som Key not speaker i Osaka i februari 2011. KMC och SAAB-PerfomIT presenterade tillsammans vid världskongressen för katastrofmedicin i Beijing, Kina, i slutet av maj, Paratus Reporting System (ett kvalitetssäkringssystem för ambulanssjukvården). Under 2011 genomförde KMC en förmågeanalys av den nationella brännskadevården med utgångspunkt i ett brandscenario i Sälen. Arbetet 8

2012-03-01 sidan 9 av 24 finansierades av MSB och skedde i samarbete med Uppsala och Dalarnas landsting, SOS Alarm och Socialstyrelsen. Samarbete före, under och efter händelser sker mellan olika aktörer inom Östergötland t ex Länsstyrelsen, Polis, Räddningstjänst, länets kommuner m fl. Kris och katastrofmedicinsk beredskap är sammankallande i länets samverkansform RSF (Regional samordningsfunktion) där samverkande aktörer ingår. Inom detta arbete har kvalitetsindikatorer tagits fram och en ny CBRNE/Samverkansutbildning initierats med finansiering från MSB. Forskningsområdet har stärkts med två doktorander, den ena finansierad från Försvarshögskolan och den andra från MSB-finansierade forskningsnätverket CARER. KMC innehar styrelseposter i Forum Securitatis samt CARER och har utöver det nyetablerade samarbeten med försvarsmakten. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Hög kvalitet och mätbara resultat. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Nöjda uppdragsgivare /kunder. Fortsatta/nya uppdrag. Bra utvärdering. Dokumenterat kunskapsresultat. Regionala, Nationella och Internationella uppdrag Utfall Utfall Mättidpunkt 2011 2010 Ja Ja Helår Implementering Antal Landsting. 21 st 19 st 19 st Helår 9

2012-03-01 sidan 10 av 24 Analys och reflektion KMC:s målgrupper/kunder kan indelas i: 1. Landstinget i Östergötland (uppdragsutbildningar, konsultinsatser och kompetensstöd) 2. Medborgarna Linköpings Universitet (Hälsouniversitetets utbildningar) Länsstyrelsen i Östergötlands län Nationella uppdragsgivare (uppdragsutbildningar åt Socialstyrelsen samt åt enskilda sjukhus och landsting, konsult- och kompetensstöd åt myndigheter och enskilda landsting) MSB och Försvarsmakten 3. Internationella uppdragsgivare KMC s roll har blivit tydligare i landstinget. Resultat från vår katastrofmedicinska forskning och utvecklingsarbeten har kommit till användning i form av metoder och instrument för kvalitetssäkring exempelvis risk- och sårbarhetsanalys och mätbara kvalitetsindikatorer. Detta har blivit en hörnsten och används i både vardagssjukvården och allvarlig händelse. Forskning och utbildning har redovisats som nationella uppdrag eftersom den egentliga uppdragsgivaren är staten, även om uppdragen kanaliseras genom Linköpings Universitet. Uppdragen i samarbete med andra institutioner har ökat och detta har stärkt vår roll i universitetsvärlden såväl regionalt och nationellt som internationellt. Internationellt kan vi se en ökad efterfrågan av såväl lärarutbildning som kompetensstöd vid etablering av nationella undervisningscentra i andra länder. Efterfrågan av vårt pedagogiska koncept, kopplat till Emergo Train System ökar. 10

2012-03-01 sidan 11 av 24 PROCESSPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse De processer som löper vid KMC kan indelas i: 1. Utbildning, träning och examination (grund-, vidare- och efterutbildning). 2. Kunskapsstöd (konsultverksamhet). 3. Utveckling och forskning (initiativtagande till, bedrivande och samordning av utveckling/forskning inklusive utbildning och examination av forskarstuderande på olika nivåer). 4. Medverkande i forskningsmiljö LiU 5. Handledning 6. Marknadsföring KMC har även valt att som kvalitetsmått använda måluppfyllelse, d.v.s. hur kursdeltagarna vid kursens avslutning och vid uppföljning anser att kursinnehållet motsvarat initialt angiven, detaljerad målbeskrivning. En annan möjlig parameter är hur kursdeltagarna värderar "kursen som helhet". Av olika skäl är det olika skalor vid olika typer av utbildningar/uppdragsgivare. Ett kvalitetsmått som i detta sammanhang är kanske det viktigaste är validiteten i kursinnehållet, d.v.s. hur innehållet överensstämmer/svarar upp mot verksamhetens krav. Ett omfattande metodutvecklingsarbete pågår vid KMC där vi tagit fram mätmetoder för detta. Ett mer vetenskapligt angreppssätt är definition av mätbara kriterier för en god beredskap och god hantering av stora olyckor och katastrofer. Detta startade i ett av KMC:s forskningsprojekt inom ramen för uppdraget som kunskapscentrum, se Anders Rüters avhandling, (ISBN 91-85643-55-6) och har fortsatt i flera andra projekt bl. a Heléne Nilssons doktorandprojekt. Vår bedömning är att delmål och mål är uppfyllda i löpande process Väsentliga insatser och resultat Under 2011 har vi fortsatt att använda våra kvalitetsindikatorer för examinationer och kursutvärderingar. Vi har för närvarande åtta forskare som handleds från KMC. KMC är engagerat i flera utbildnings/utvärderingsprojekt i LiÖ och övriga landsting och i storövningar som SAMÖ-KKÖ, en nationell krisövning i Kalmar län. På uppdrag av Kalmar län gjordes utvärderingen av övningen av KMC mot mätbara kvalitetsindikatorer. 11

2012-03-01 sidan 12 av 24 Barens Rescue gick av stapeln under 2011. Den övningen genomfördes i Norrbotten och engagerade nordkallotten inklusive Ryssland samt Socialstyrelsen, MSB, SOS-alarm, Länsstyrelsen, polisen, kommuner m fl. KMC utvärderade denna internationella samverkansövning på uppdrag av Norrbottens Läns Landsting med våra mätbara kvalitetsindikatorer. Ett flertal förbättringsområden kunde påvisas. KMC (TV) var inbjuden till The 16th Annual Meeting of Japanese Association for Disaster Medicine,som Key not speaker i Osaka i februari 2011. KMC och SAAB-PerfomIT presenterade tillsammans vid världskongressen för katastrofmedicin i Beijing, Kina, i slutet av maj, Paratus Reporting System (ett kvalitetssäkringssystem för ambulanssjukvården). Under 2011 genomförde KMC en förmågeanalys av den nationella brännskadevården med utgångspunkt i ett brandscenario i Sälen. Arbetet finansierades av MSB och skedde i samarbete med Uppsala och Dalarnas landsting, SOS Alarm och Socialstyrelsen. Samarbete före, under och efter händelser sker mellan olika aktörer inom Östergötland t ex Länsstyrelsen, Polis, Räddningstjänst, länets kommuner m fl. Kris och katastrofmedicinsk beredskap är sammankallande i länets samverkansform RSF (Regional samordningsfunktion) där samverkande aktörer ingår. Inom detta arbete har kvalitetsindikatorer tagits fram och en ny CBRNE/Samverkansutbildning initierats med finansiering från MSB. Forskningsområdet har stärkts med två doktorander, den ena finansierad från Försvarshögskolan och den andra från MSB-finansierade forskningsnätverket CARER. KMC innehar styrelseposter i Forum Securitatis samt CARER och har utöver det nyetablerade samarbeten med försvarsmakten. 12

2012-03-01 sidan 13 av 24 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Kvalitetssäkring och dokumentation av examinationer och kursutvärdering Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Mättidpunkt Kvalitetssäkrad datahantering. Dokumentation från examinationer 100% 90% 85% Helår Relevans, bärighet, nytta Kursutvärdering 80% 90% 90% Helår Strategi 2: Tydliggöra och sprida evidensbaserad kunskap Framgångsfaktor Kompetens Nyckelindikator/ annan uppföljning Fortsatta uppdrag som ämnesexperter Målvärde Utfall Utfall Mät- 2011 2010 tidpunkt JA JA JA Helår Analys och reflektion Det blir allt mera tydligt att vår strategi att använda ett vetenskapligt synsätt på alla våra aktiviteter genererar kunskap och uppmärksammas av universitetet i Linköping. All undervisning ska i görligaste mån bygga på vetenskap. KMC anlitas som experter både för Socialstyrelsen, Migrationsverket, MSB och Försvarsmakten. Någon generell handlingsplan kan man inte prestera eftersom verksamheten består av så många komponenter. Resultatredovisning per kvartal är inte meningsfullt på grund av verksamhetens karaktär, varför mättidpunkt måste vara minst helår (Strategi 1-2). 13

2012-03-01 sidan 14 av 24 MEDARBETARPERSPEKTIVET Alla medarbetare behövs för att bedriva den verksamhet som idag finns på KMC eller görs i KMC:s regi. En process eller produkt blir inte bättre än dess svagaste länk. Därför är det viktigt att alla känner att de bidrar till verksamhetens framgång oavsett om man står på scenen och undervisar, producerar forskning eller gör annat. Med tanke på att vi ständigt måste utvecklas och ofta bryter ny mark måste därför medarbetarnas kompetens utvecklas. Detta är en förutsättning för att övriga processer ska kunna fungera och även en förutsättning för trivsel på arbetsplatsen. Bedömning av måluppfyllelse KMC:s mål avseende medarbetarperspektivet är: 1. Personalutvecklingssamtal med samtliga medarbetare minst en gång per år. 2. Personalutvecklingsplan (kompetenssteg) för alla personal, kopplat till löneutveckling. 3. Avsatta medel och stöd för personal för vidareutbildning och kompetensökning efter behov. 4. Medbestämmande och delaktighet genom dels protokollförda sammanträden med medverkan av all personal en gång varannan vecka där verksamheten planeras och utvärderas, dels internat för strategidiskussioner och formulering och uppföljning av mål, minst en gång per år. 5. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder under ledning av arbetsmiljöombud, bl.a. stöd till hälsofrämjande aktiviteter, social samvaro och god arbetsmiljö. 6. Intern personalenkät en gång per år för utvärdering av målkännedom, delaktighet, arbetsmiljö och ledning. 7. Brainstorming (all personal) för ämnet eller organisatoriska / planeringsmässiga frågor, minst en gång per år. Vår bedömning är att delmål och mål är uppfyllda i löpande process. 14

2012-03-01 sidan 15 av 24 Väsentliga insatser och resultat Samtliga ovanstående punkter har genomförts under perioden januari december 2011. Personalstimulerande åtgärder har genomförts vid två tillfällen. Resultatet av detta är en ökad teamkänsla och ökad förståelse för att arbeta mot kända gemensamma mål. Flera medarbetare går eller har gått extern eller intern kompetenshöjande vidareutbildning. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Utifrån sitt uppdrag ska medarbetare motiveras att göra goda arbetsinsatser Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall God och hälsofrämjande Total sjukfrånvaro arbetsplats uttryckt i procent för aktuell period. 0 % 0,9 % 0,3 % Mättidpunkt 31/12 Öppet uttryck för trivsel 100 % 100 % 94 % 31/12 Spontana idéer och yttringar om förbättringar 100 % 80 % 80 % 31/12 Andel sjukskrivna som efter en månads sjukskrivning har en handlingsplan för återgång i arbete. Se kommentar 1) 100 % ----- ----- 31/12 1)Ingen av KMC:s medarbetare har varit sjukskriven en månad eller mer. Analys och reflektion KMC är en enhet med jämförelsevis få fast heltidsanställda (17 st). Enskilda medarbetares sjukfrånvaro kan därför komma att få stor påverkan på den totala sjukfrånvaron i % för hela produktionsenheten. Mycket positivt med låg sjukfrånvaro under året 2011, endast 0,9 %! Höga poäng för nyckelindikatorerna öppet uttryck för trivsel samt spontana idéer och yttringar om förbättringar. 15

2012-03-01 sidan 16 av 24 EKONOMIPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Under året har KMC bedrivit forskning och utveckling med finansiering från i första hand Socialstyrelsen. Projektens tidsramar och budget har hållits. Både för- och efterkalkyler har upprättats för kurser, utbildningar och konsultuppdrag utförda av KMC. Samtliga produktkalkyler redovisar positiva täckningsbidrag vilket innebär full kostnadstäckning. KMC:s resultat för 2011 uppgår till +0,1 Mkr. Resultatet överensstämmer med det budgeterade vilket ger en ekonomi i balans. Sammantaget anser KMC att de strategiska målen är uppnådda Väsentliga insatser och resultat IMPs verksamhet med återansökningar enligt uppdrag från landstingsstyrelsen för flyktingar med varaktigt vårdbehov enligt paragraf SFS 1990:927 har nu verkligen gett resultat. Hård belastning på Migrationsverket (MV) har gjort att det tagit flera år innan beslut om ersättning tagits. Sedan december 2010 har en strukturförändring skett på MV som gjort att beslut om ersättning och utbetalningar utförts snabbare. Under perioden januari december 2011 har MV till LiÖ återbetalat hela 29,2 Mkr! Under året har försäljningen av det pedagogiska utbildningsverktyget Emergo Train System varit stark, vilket också påverkat resultatet positivt. Nationellt har KMC genomfört något färre utbildningar än planerat. Kvaliteten på de genomförda kurserna har höjts med bl a hjälp av externa resurser. Detta har medfört att det positiva täckningsbidraget från kursverksamheten blivit något lägre än budgeterat. Andra enheter inom landstinget, universitetet och andra organisationer har fortsatt att hyra KMCs lokaler. Bokningsgrader har under året varit god. Samtidigt ser vi gärna att fler hittar till oss och vill nyttja våra lokaler då vi inte själva kan fylla lokalerna med egen verksamhet. 16

2012-03-01 sidan 17 av 24 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Kostnadseffektiva processer Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Mättidpunkt Kostnadseffektiv forskning och utveckling. Hålla tidsramar och budget för varje forsknings och utvecklingsprojekt. 0-resultat 0-resultat 0-resultat 31/12 Strategi 2: Full kostnadstäckning vid prissättning av uppdrag och produkter. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Efterfrågade tjänster och Produktkalkyler Positivt Ja Ja 31/12 produkter. täcknings bidrag Strategi 3: Ekonomin i balans vilket ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall 2011 Utfall 2010 Mättidpunkt Ekonomiskt utfall överensstämmer med budget. Månadsbokslut och helårsbedömningar. Positivt resultat 0,1 Mkr 0,7 Mkr 31/12 Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen. Lönekostnadsutvecklin g i % jämfört med motsvarande period föregående år Index 2,5 % 15,9 % Jan-dec 17

2012-03-01 sidan 18 av 24 Analys och reflektion Det blir ofta stora förändringar i lönekostnadsutvecklingen på en enhet med relativt få anställda. Förra årets relativt stora lönekostnadsutveckling berodde på att köpta tjänster istället redovisades som direkta lönekostnader. Årets förändring är förhållandevis måttlig. IMP har nu i landstinget etablerat rutiner för att göra det möjligt att identifiera och administrera återsökningsbara kostnader enligt 34 förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagning. Därtill har IMP skapat rutiner för samarbete med ett flertal av länets kommuner. Vi bedömer att 2012 års nivå för statsbidragsberättigade ersättningar för kommunplacerade flyktingar kommer att vara den samma som under år 2011. De nationella kurserna som tidigare utförts på beställning av Socialstyrelsen kommer som det ser ut nu inte att finansieras av Socialstyrelsen. KMC har valt att trots detta genomföra de kurser som sedan tidigare är inplanerade. Projektmedel finns sparade hos KMC sedan föregående år för att kunna täcka upp en eventuell utebliven nationell finansiering av dessa utbildningstillfällen. Det pedagogiska utbildningsverktyget Emergo Train System utvecklades starkt under 2011 och vi ser en fortsatt positiv utveckling även under 2012. I Japan kommer utbyte till en nyare version att göras, vilket medför ökade försäljningsintäkter. 18

2012-03-01 sidan 19 av 24 039 Katastrofmedicinskt Centrum Bilaga 1 Resultaträkning (tkr) Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not Intäkter Koncernbidrag 215 0 0 Försäljning sjukvård/tandvård 13 679 10 100 6 205 Försäljning utbildning 11 242 11 469 11 014 Försäljning övriga tjänster 3 162 2 248 2 783 Statsbidrag 502 0 0 Övriga bidrag 3 746 3 850 4 258 Försålt mtrl varor övr intäkt 4 401 3 856 4 667 Summa Intäkter 36 945 31 523 28 926 Personalkostnader Lönekostnader -8 297-8 790-8 092 Arbetsgivaravgifter -3 496-3 797-3 545 Övriga personalkostnader -550-389 -483 Summa Personalkostnader -12 342-12 976-12 121 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -11 262-8 271-5 415 1 Verksamhnära material o varor -3 135-1 656-2 305 Övriga verksamhetskostnader -10 221-8 541-8 368 Summa Övriga kostnader -24 619-18 468-16 089 Avskrivningar Avskrivningar -66-69 -47 Summa Avskrivningar -66-69 -47 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 180 10 23 Finansiella kostnader -18 0-21 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 162 10 2 Årets resultat 79 20 671 Noter till resultaträkningen: 1. Under 2011 har KMC återbetalat 13 147 tkr till vårdande centrum inom LiÖ där återsökningar gjorts för vårdkostnader avseende flyktingar med varaktigt vårdbehov i enlighet med 34 SFS 1990:927/33 SFS 2010:1122. 19

2012-03-01 sidan 20 av 24 039 Katastrofmedicinskt Centrum Kassaflödesanalys Bokslut 2011 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 79 Justering för av- och nedskrivningar 66 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 145 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 7 768 Ökning/minskning förråd och varulager 2 Ökning/minskning kortfristiga skulder 2 470 Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 385 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -182 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -182 20

FORTS. KASSAFLÖDESANALYS FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Bokslut 2011 Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde 10 202 Likvida medel vid årets början 2 902 Likvida medel vid årets slut 13 104 21

039 Katastrofmedicinskt Centrum Investeringsredovisning Bilaga 1 Investeringar Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 100 Datorutrustning 104 100 Medicinteknisk apparatur 100 Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 78 Jord-, skogs- och trädgårdsmask. Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 182 300 0 22

039 Katastrofmedicinskt Centrum Balansräkning (tkr) Bokslut 2011 Bokslut 2010 Not TILLGÅNGAR Datautrustning 70 0 Medicinteknisk apparatur 67 97 Bilar och andra transportmedel 77 0 Summa Anläggningstillgångar 214 97 Förråd mm 0 2 Förutbet kostn upplupna intäkt 1 381 9 149 1,3 Kassa och bank 13 104 2 902 3 Summa Omsättningstillgångar 14 485 12 052 SUMMA TILLGÅNGAR 14 699 12 150 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 3 185 2 514 Årets resultat 79 671 Summa Verksamhetens eget kapital 3 265 3 185 Leverantörsskulder -2 0 Semlöneskuld okomp övertid mm 943 898 Upplupna kostn förutbet intäkt 10 492 8 067 2 Summa Skulder 11 434 8 964 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 14 699 12 150 23

Noter till balansräkningen: 1. Konto 17101 Interimsbokade lev.fakt. manuellt: Compodium Internationall, 71 tkr SFAI Verksamheter AB, 38 tkr Summa konto 17101, 109 tkr Konto 17190 Extern periodisering övriga bokföringsordrar: Genomförda utbildningar och uppdrag för Socialstyrelsen genom Linköpings Universitet som 2 st kurser 7,5 hp Katastrofmedicin, utbildning Surge Capacity, utbildning Prehospital Sjukvårdsledning samt uppdraget Prehospital Sjukvårdsledning Nationell Förvaltning. Summa konto 17190, 1 272 tkr Totalt förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, 1 381 tkr (109 + 1 272) 2. Konto 29910 Periodisering lev.fakturor manuellt: Apoteket 4 tkr Under 2010 och 2011 5 st genomförda kurser för ATLS Nationell Förvaltning, 544 tkr Summa konto 29910, 548 tkr Konto 29930 Periodisering externa projektmedel ATLS Nationell Förvaltning, 2 905 tkr Konto 29939 Periodisering interna projektmedel Saldo projekt SIDA Barn Hjärt Kirurgi, 643 tkr 50 % av återbetalda medel från Migrationsverket att fördela till kliniker inom LiÖ, 2 100 tkr Till 2012 överförda medel från Internationella Medicinska Programmets verksamhet, 4 000 tkr Summa konto 29939, 6 743 tkr Konto 29995 Interna periodiseringar övriga bokföringsordrar Ersättning för lönekostnad överförd till NSC - PE207, 296 tkr Totalt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 10 492 tkr (548 + 2 905 + 6 743 + 296) 3. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter I bokslutet 2010 ingår en uppbokning av ännu ej utbetalda ersättningar från Migrationsverket (MV) för återsökta vårdkostnader för flyktingar med varaktigt vårdbehov enligt 34 SFS 1990:927 med 8 916 tkr. Utbetalning erhölls under 2011. I bokslutet 2011 gjords ingen uppbokning mot MV varför det förklarar minskningen mellan åren 2010 och 2011. Detta förklarar också ökningen av tillgångsslaget kassa & bank. 24