Kvalitetsredovisning 2010 Gymnasiet
Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Beskrivning av enheten...4 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen...4 1.3 Mål och åtgärder innevarande år...4 1.4 Viktiga händelser under året...6 1.5 De närmaste åren...7 1.6 Sammanfattning av de viktigaste lärdomarna...7 2 Verksamhetens förutsättningar...8 2.1 Budget...8 2.2 Styrning och ledning...8 2.3 Organisation...8 2.4 Personalkompetens...9 2.5 Arbetsmiljö och lärandemiljö...9 2.6 Situationen för elever i behov av särskilt stöd...9 2.7 Verksamheten...10 3 Arbetet i verksamheten...12 3.1 Kunskap - utveckling - lärande...12 3.2 Hälsa - normer - värden...13 3.3 Demokrati och inflytande...13 3.4 Värdskap - Förhållningssätt...14 3.5 Uppföljning och analys...14 3.6 Samverkan...16 4 Resultat och måluppfyllelse...17 4.1 Kunskaper, utveckling och lärande...17 4.2 Hälsa - normer - värden...17 4.3 Ekonomiskt utfall...17 4.4 Kommunens övergripande mål...17 4.5 Enhetens egna mål...17 5 Analys och bedömning av måluppfyllelse...18 6 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan...19 Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 2(23)
7 Åtgärder för förbättring...20 7.1 Åtgärder för att förbättra verksamhetens förutsättningar...20 7.2 Åtgärder för att förbättra arbetet i verksamheten...20 7.3 Åtgärder för att förbättra resultat och måluppfyllelse...20 7.4 Åtgärder för at förbättra likabehandlingsplanen...22 8 Mål för kommande år...23 Bilagor Bilaga 1: nationella prov IV och IVIK Bilaga 2: nationella prov specialutformat program Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 3(23)
1 Inledning 1.1 Beskrivning av enheten Orsa Lärcentrum är kommunens skola för de frivilliga skolformerna och består av ungdomsgymnasium, kommunal vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare samt utbildning för vuxna med utvecklingsstörning (särvux). Vid Orsa Lärcentrum (OLC) finns även Arbetsmarknadsenheten och Integrationsenheten. Gymnasieskolan erbjuder specialutformat program med två inriktningar: hantverk och hotell- och event (HET). Vi har även individuella programmet samt IVIK. Totalt finns cirka 225 elever på skolan. Skolan leds av en rektor. Varje lärare tillhör ett eller flera arbetslag och varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. I skolans elevvårdsteam finns en lärare med huvudansvaret för vårt elevteam Fyren, studieoch yrkesvägledare samt kurator och skolsköterska som även arbetar på andra skolor i kommunen. Till stöd finns även administration, bibliotek, dataavdelning, reception samt cafeteria. Varje klass på gymnasiet har en elevhandledare som bland annat leder utvecklingssamtal med eleverna och deras vårdnadshavare. Vid OLC hålls skolkonferenser två gånger/termin. Vid skolkonferensen deltar elever från ungdomsgymnasiet, vuxengymnasiet samt personal från skolan 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Inför framtida kvalitetsredovisningar kan det vara lämpligt att undersöka personalens behov av kompetensutveckling. Kommunala kursmål utöver de av riksdagen fastställda målen behöver skrivas. Vi kan prioritera några mål att arbeta med under läsåret och sedan utvärdera arbetet med hjälp av elevenkäter bl.a. 1.3 Mål och åtgärder innevarande år IV: Vårterminen har inneburit ett ihärdigt arbete med att motivera eleverna till studier. Vi har sammankallat föräldrarna till ett extra möte och kontaktat dem regelbundet med anledning av hög frånvaro. Vi har samtalat med eleverna och tagit del av deras åsikter angående frånvaron. Rapporter har sänts till vårdnadshavare och CSN. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 4(23)
För ökad måluppfyllelse krävs att vi tydligare klargör för elever och målsmän skyldigheten att närvara i de aktiviteter som planerats. Det finns ett stort behov för eleverna att förstå vikten av att komma till skolan varje dag för att socialt anpassa sig till skolans och arbetsmarknadens villkor. Dialoger kring kunskapsmål mellan lärare och elev behöver bli tydligare. När eleven nått sitt mål kan den motiveras till att läsa mot högre mål eller att praktisera. En minskning av studieomfattningen ska innebära en omedelbar rapport till CSN och därmed sänkt studiebidrag. Personalen bör regelbundet diskutera pedagogiska metoder för att öka elevernas motivation till lärande. Vi kan genom fortbildningsinsatser eller studiebesök på andra IV-program få idéer till ändrade arbetsmetoder. Förlag på bättre samarbete med sociala har förts fram. Handlingsplaner som omfattar en stor del av dygnet kan vara till hjälp för elever som har svårt att komma till skolan. IVIK När det gäller IVIK så finns det många visioner för framtiden. Vi har skapat ett nytt program för ungdomar mellan 16-20 år med annat modersmål, i enlighet med Skolverkets ambitioner att alla kommuner ska kunna erbjuda detta. Detta program ska på sikt innehålla alltflera ämnen för att på så sätt erbjuda en så pass bred utbildning som möjligt för eleverna. Den största förhoppningen är dock att de ska kunna erbjudas mera svenska som andraspråk, men även hemspråksundervisning. Allt är svenska och det genomsyrar hela utbildningen. För att kunna erbjuda flera lektionstimmar har vi sett över schemat för IV-programmet och genom att genomföra vissa förändringar där har vi kunnat frigöra resurser till IVIKprogrammet. Vi kommer även fortsättningsvis att ta emot praktikanter och volontärer i verksamheten för att främja språkutvecklingen. Det är fördelaktigt och viktigt för kommunen att erbjuda utbildning till ungdomar så att de på sikt kan utbilda sig vidare och skaffa arbete, för att senare betala tillbaka till kommunen i form av skatt. Det får också ungdomarna att stanna på orten. Inför nuvarande läsår har lärare, rektor på OLC och OS, SYV och IE diskuterat vad vi kan göra för att förbättra IVIK-programmet ytterligare. Vi har även bollat tankar med IVIKlärare på andra skolor i landet som har längre erfarenhet och betydligt flera elever. På andra skolor är det vanligt att eleverna även läser naturkunskap och datakunskap, vilket vi önskar att även våra elever ska kunna göra. Även hemspråksundervisning eller stöd i hemspråk borde vara fördelaktigt för eleverna då det underlättar vid inlärandet av ett andra- Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 5(23)
språk, inte minst då det gäller matematik. Dessutom har andra skolor nivågrupperingar, vilket skulle vara fördelaktigt även för oss. Även schemalagd SYO-tid varje vecka vore önskvärt. Efter att ha diskuterat med eleverna framkom det att de skulle vilja ha mera svenska som andraspråk, engelska och idrott. Vissa ville ha datakunskap, fysik och hemspråk samt mera teknik och matte. Frågan är då hur vi ska kunna arbeta för att dels lösgöra resurser till två grupper men även till flera ämnen. Några idéer har varit att integrera IVIK med IV i större omfattning än idag, då de endast har idrott och bild tillsammans. Då det gäller praktiska ämnen så vore det också önskvärt om de kunde få välja mellan musik och bild som övriga elever, då flera i gruppen är musikintresserade och vi bör tillvarata elevernas intressen. En annan idé är att samarbeta mera med Orsaskolan och deras andraspråkselever. Redan idag utbyter vi vissa erfarenheter med varandra, vilket även skulle kunna ske genom ett eventuellt utbyte av elever, dvs att de under vissa lektioner byter skola för att få möjlighet att ingå i grupper som studerar på deras egen nivå. Dessutom borde de elever som kommit längst få möjlighet till praktik en till två dagar i veckan, vilket även skulle lösgöra mera tid till de elever som befinner sig på en lägre nivå. Detta skulle också innebära att eleverna skulle få större insikt i vad arbetslivet innebär och att de på detta sätt lättare skulle kunna välja vilket yrke de vill utbilda sig till. Dessutom skulle ett ökat samarbete med Gruv och Gyvux kunna ge eleverna en fastare grund att stå på, samt göra eventuella övergångar smidigare. Slutligen vore det också fördelaktigt, såväl för oss som för eleverna, om även Mora skickade elever hit då de ju saknar IVIK. Detta skulle bidra till ett större utbyte eleverna emellan. Eftersom vi tar emot nya elever kontinuerligt så vore det fördelaktigt att arbeta utifrån det flexibla systemet, vilket innebär att samma delkurser återkommer med jämna intervall varför ingen riskerar att missa något delmoment. Vi skulle också komma att ha fasta tider för genomgångar och prov. Genom att arbeta med individuella studieplaner så har både elever och lärare bättre kontroll på vad som har gjorts och vad som ska göras. För att kunna arbeta effektivt och utifrån elevernas behov och förutsättningar fordras dubbel bemanning i klassen, antingen av två lärare eller av en lärare och en assistent. Hemspråkslärare/språkstöd skulle verkligen behövas, främst i NO men även i matematik då majoriteten av eleverna har svårigheter i ämnena främst pga språket. Våra elever bör ha möjlighet att nå målen för år 9 i matematik. Förutom dessa önskar vi även fortsättningsvis ta emot volontärer och praktikanter som vi har gjort under det senaste året. Specialutformat program: 1.4 Viktiga händelser under året Vi har arbetat med BRUK en hel dag samt två halva dagar. Arbete med grupputveckling har skett med hjälp av BRC. En lärare har läst 15 poäng Sv2 på högskolan Dalarna. En arbetsdag har vi arbetat med BRUK (1/11) Arbetslaget deltog i en föreläsning om neuropsykiatriska störningar den 19/10. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 6(23)
Den 28/10 lyssnade vi på Igor. som talade om lärares förhållningssätt i klassrummet. Den sista kullen med musikelever i Orsas regi tog studenten i juni 2010. 1.5 De närmaste åren Elevkullarna på gymnasiet minskar de närmaste åren vilket gör att "kostymen" måste ses över. Vi går även in i ett gymnasiesamarbete med Mora och Älvdalen med Mora som huvudman. Det pågår ett reformarbete kring gymnasiet 2011 som börjar gälla 1 juli nästa år. Det är även en ny betygsskala på gång. Detta är ett stort reformarbete som kommer att ta mycket tid och kraft framför allt hos personalen. 1.6 Sammanfattning av de viktigaste lärdomarna Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 7(23)
2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Budget Driftredovisning Resultaträkning brutto 2010 2009 2008 Prognos Budget Avvikelse Utfall Utfall Intäkter -1 640-2 713-1 073-3 178-4 701 Personalkostnader Övriga kostnader 1 577 1 927 350 2 131 1 905 2 138 2 303 165 3 598 4 671 Summa 2 076 1 518-558 2 551 1 876 Verksamhet nettokostn Pers. material 3 274 3 714 440 5 121 6 014 Måltider 146 146 0 142 130 Läromedel 83 158 75 154 140 IKE -1 427-2 500-1 073-2 856-4 409 Summa 2 076 1 518-558 2 551 1 876 Budgetavvikelse -558-380 1 483 Ekonomisk översikt 2.2 Styrning och ledning Gymnasiet leds av en rektor som även har ansvaret för alla andra verksamheter på OLC. Till sin hjälp har rektor 5 stycken arbetslagsledare som varje vecka samlas i en utvecklingsgrupp och varannan vecka träffas för att diskutera vad som hänt i respektive arbetslag. 2.3 Organisation IV: Arbetslaget har fungerat ( och fungerar) bra och vi känner förtroende för varandra. Varje måndag har vi ett arbetslagsmöte där vi diskuterar frågor som berör IV-programmet t.ex. resurser, elever, praktik, resultat, fortbildning, didaktiskt förhållningssätt m.m. På IV är idag 15 elever inskrivna (7 pojkar och 8 flickor) på närundervisning. 6 elever (5 flickor, 1 pojke) tillhör IV övriga och de har praktik och är ej med i klassrummet. IVIK har idag 11 elever (7 pojkar och 4 flickor). Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 8(23)
Specialutformat program har i åk 3 9 elever (5 pojkar och 4 flickor) och i årskurs 2 går det två elever (båda flickor). Specialutformat program: arbetslagsmöten varannan vecka där vi går igenom elever, resultat mm. 2.4 Personalkompetens I samband med läsårsplaneringen i de olika ämnena har vi utgått från såväl lokala som nationella kursplaner och mål. Vi har presenterat de olika målen på föräldramötet och i klassen initialt. Dessutom har vi regelbundet återkopplat till målen under läsåret, inte minst i samband med betygsprognoserna samt vid upprättandet av individuella studieplaner och åtgärdsprogram. Lärartätheten är hög och höga förväntningar finns på eleverna. Vi behandlar eleverna med respekt och uppmuntrar till studier. Vi försöker förstå de problem med skolan som eleverna har och anpassar oss till detta. 2.5 Arbetsmiljö och lärandemiljö Lokalerna fungerar väl som undervisningslokaler. Datorutrustningen är däremot under all kritik och vettig undervisning kan ej bedrivas, ej heller fungerar det för lärarna som på grund av undermål utrustning ej kan utföra sitt arbete på optimalt sätt. 2.6 Situationen för elever i behov av särskilt stöd Vi har en speciallärare till vårt förfogande som hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Det vi saknar är en modersmålslärare för våra elever med annat modersmål än svenska. IVIK: Vid en jämförelse mellan de senaste terminerna kan vi se att eleverna kontinuerligt har fått flera undervisningstimmar, samt att de även har fått möjligheter att delta i flera ämnen. Förhoppningen är dock att det ska öka ännu mera, då vi nu endast befinner oss på en inkörningssträcka. När det gäller studiegrupperna så har vi för närvarande fyra olika grupper i svenska som andraspråk och fyra olika grupper i SO fördelat på två ämnen (geografi och religion). Dessa grupper undervisas samtidigt i samma klassrum och av samma lärare, vilket betyder en hel del planering och strukturering samt förmåga att arbeta flexibelt. Av denna anledning vore det verkligen på sin plats med utökade resurser i form av flera lärare eller assistent. Det är mycket intressant och givande att arbeta med dessa elever som är så motiverade och suger åt sig kunskaper som svampar. Dessutom utsätts man som pedagog dagligen för nya Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 9(23)
utmaningar genom att utforma olika arbetssätt som ska passa individerna. Ibland känns det som att arbeta med en utopi i skolvärlden. 2.7 Verksamheten Studier på Individuella programmet är i första hand inriktad på att ge eleverna godkända betyg i kärnämnena. Det finns även möjlighet att läsa so, bild, idrott, musik och teknik. Andra ämnen kan i enskilda fall också förekomma. Vi bedriver utbildning med individuella studieplaner som utgångspunkt. Detta då vi dels har studiesvaga elever, elever med NPF samt elever som endast omfattas av praktik. IV-programmet har under vårterminen 2010 haft trettiotvå elever inskrivna. Studierna har bedrivits på heltid, andra haft heltidspraktik och ytterligare ett antal har haft praktik ett par dagar i veckan och studier övrig tid. Sex lärare har med varierande omfattning i tjänst haft huvudansvaret för undervisningen i svenska, matematik, engelska, teknik och samhällsorienterande ämnen. Övriga resurser har bestått av studievägledare samt möjlighet till samtalsstöd. Behovet av extra resurs uttalades väldigt tydligt vid en överlämningskonferens från Orsaskolan. Ett flertal elever har funktionshinder som ADHD, koncentrationsstörningar samt sömnsvårigheter. För att få resurs till IVIK beslöt vi att slå ihop grupperna i matematik och engelska från vårterminsstarten. Två pedagoger ansvarade för undervisningen under dessa lektioner, vilket gjort att vi kunnat individualisera utifrån elevernas behov. Under höstterminen har sexton elever funnits med i undervisningen i varierande omfattning. Fem lärare med olika tjänstgöringsgrad har ansvarat för undervisningen. En studievägledare har varit kopplat till programmet och några elever har erbjudits hjälp av specialpedagog. Gymnasieskolan IV-programmen IVIK (introduktionskurs inom ramen för det individuella programmet) Pedagogisk verksamhet IVIK-programmet startades upp HT -09 med anledning av Skolverkets mål om att alla kommuner på sikt skulle kunna erbjuda detta program. Dock förekom en IVIK-grupp redan under VT -09, då de studerade parallellt på SFI. De ämnen som eleverna nu har möjlighet att studera är: Svenska som andraspråk Samhällsorienterande ämnen Matematik Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 10(23)
Engelska Teknik Naturorienterande ämnen Idrott Bild Under vårterminen 2010 har åtta elever varit inskrivna, varav en skrevs in strax före jullovet och en i samband med sportlovet. En elev har avslutat sina studier för att studera vidare på gyvux, medan en annan elev har slutat pga flytt till annan ort. Under höstterminen 2010 har elva elever varit inskrivna. Majoriteten av de nuvarande eleverna (nio stycken) kommer från Somalia, vilket kan vara fördelaktigt för de elever som befinner sig på nybörjarnivå i svenska som andraspråk. De har då möjlighet att få vissa ord och termer tolkade av eleverna som pratar samma språk och dessutom har kommit långt i sina studier i svenska. I samband med att VT -10 startade kunde vi erbjuda utökade studier med drygt fem timmar i veckan, samt att eleverna fick möjlighet att studera även teknik och en orienteringskurs i samhällskunskap. En elev hade också lektioner i persiska och musik. Under HT -10 kunde ytterligare ett ämne erbjudas, nämligen NO. Vi har dessutom fått möjlighet att utnyttja specialpedagogen två timmar i veckan då de tre eleverna på nybörjarnivå får gå till henne. Vid sidan av den ordinarie verksamheten under VT -10 har eleverna även haft läxläsning tillsammans med en volontär (Carina Gillgren) två timmar i veckan, samt att vi har haft minst en praktikant i klassrummet. Under HT -10 har vi också haft en ungdomspraktikant i klassrummet. Eftersom det fortfarande inte finns så många kommuner, speciellt inte i närheten, som erbjuder IVIK-programmet så har ansvarig lärare valt att diskutera program och innehåll med andra IVIK-lärare runt om i Sverige. Genom att delta i nätverket kring Nationellt centrum för andraspråksinlärning har hon kommit i kontakt med ett antal mera erfarna IVIK-lärare, som hon har haft möjlighet att bolla idéer med. Dessutom har läraren i SVA och SO avslutat sin högskolekurs a 15 poäng i andraspråksinlärning i januari 2010. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 11(23)
3 Arbetet i verksamheten 3.1 Kunskap - utveckling - lärande IV: Lärande och kunskap Individuella studieplaner har upprättats och utvärderats. Planerna har omfattat både teori och praktik. Samtal med elever och föräldrar om resultat och mål har skett regelbundet samt vid utvecklingssamtal. SYV har kontinuerligt gjort förberedelser och planering för fortsatta gymnasiestudier eller praktik. Etiska samtal har förts med eleverna speciellt under Livskunskap, men även när det av andra anledningar varit befogat. I arbetslaget har regelbundna diskussioner förts angående elevernas olika sätt att lära. Vi har haft arbetslagsträffar varje måndag med minnesanteckningar. Eleverna har erbjudits studier i bild och idrott i samverkan med Orsaskolan och SM-programmet. Vid överlämningskonferens från Orsaskolan har vi tagit del av dokumentation/information om elever som ska studera på IV under läsåret 2010/2011. IVIK: Undervisningen bedrivs utifrån den enskilde elevens behov, förutsättningar och skolbakgrund. Eftersom andraspråksinlärning till största delen sker genom interaktion så använder vi oss av många samtalsövningar, där vi tex diskuterar en bild. Även högläsning förekommer samt att skriva egna sagor för att sedan illustrera dem. Vi har även samarbetat med gruppen som studerar svenska som andraspråk på den gymnasiala vuxenutbildningen. Vi arbetar med mycket bredd och på olika sätt, men vi avslutar alltid arbetsområdena med ett prov. Den formativa bedömningen sker kontinuerligt, och under vårterminen genomfördes även nationella prov på olika nivåer beroende på elevernas förutsättningar. På IVIK har vi även arbetat med kultur i skolan, vilket har utförts genom att delta i en historievandring vid slipstensgruvorna vilken arrangerades av Slipstensföreningens rollspelsgrupp. Vi har även gjort studiebesök på biblioteket, ungdomens hus och kulturhuset. Dessutom har vi deltagit i Uppdrag Orsa Kommun, då tre flickor från Orsaskolan var med oss i klassen under flera dagar. I samband med detta valde vi att arbeta med tema rovdjur, vilket Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 12(23)
genomfördes på ett ytterst ämnesövergripande sätt för att sedan avslutas med en halvdag på Björnparken. Vi har även haft en temadag med miljö som rubrik, där vi har arbetat med hur vi påverkar miljön och vad vi kan vidta för åtgärder. Även tre friluftsdagar har anordnats där eleverna har fått åka skidor och skridskor samt deltagit i en friidrottstävling. I samband med valet 2010 inbjöds representanter från de olika politiska partierna i Orsa att presentera sig för eleverna. Vi arbetade då tematiskt en vecka med politik och eleverna fick i förväg skriva ned sina frågor till de besökande politikerna. Detta visade sig vara ett lyckat projekt. Specialutformat program: Då vi enbart har ett litet antal elever är det lättare att bedriva undervisning på individnivå. Eleverna har individuella studieplaner, samtal sker regelbundet vid utvecklingssamtal en gång/termin, elevernas situation diskuteras vid arbetslagsträffar samt att eleverna har kontakt med SYV. 3.2 Hälsa - normer - värden Skolkonferensen har tagit fram trivselregler för skolan. Även en revidering av likabehandlingsplanen har skett, vilken presenterades på den senaste skolkonferensen. Vi arbetar även med normer och värden kontinuerligt i undervisningen i form av diskussionsgrupper bla. 3.3 Demokrati och inflytande Arbetslaget delges information om elever i samband med överlämnande från Orsaskolan, och även i samband med att elever återvänder p.g.a. avhopp från gymnasiet. Utvecklingssamtal sker en gång per termin och samtal angående betygsprognos vid behov. Revidering av individuella studieplaner har skett kontinuerligt. Ett föräldramöte har anordnats under vårterminen samt ett under höstterminen. Utvärdering har skett vid vårterminens slut. IVIK: Elevinflytande sker främst via skolkonferensen, där IVIK har en representant. I det dagliga arbetet har de också möjlighet att påverka sina studier genom att aktivt delta vid upprättandet av individuella studieplaner, komma med önskemål samt i samband med utvecklingssamtalen, där även föräldrarna har möjlighet att närvara. Beträffande personalen så upplever vi att vi har relativt stora möjligheter till inflytande, då vi kan föra fram nya idéer och planer. Vi kan lägga upp undervisningen som vi själva tycker att den passar utifrån elevernas behov, förutsättningar och skolbakgrund tex. Specialutformat program: Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 13(23)
Eleverna har representant vid Skolkonferensen. Utvecklingssamtal sker en gång/termin enligt gällande föreskrifter. 3.4 Värdskap - Förhållningssätt 3.5 Uppföljning och analys Elevernas utvärdering: Elevenkät med medelvärden ifyllda: Kryssa på skalan vad du tycker passar bäst! Har du inför kursstart fått tillräcklig information om programmet? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du inför kursstart fått tillräcklig information om schemat? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du inför kursstart fått tillräcklig information om läromedlen? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du inför kursstart fått tillräcklig information om kunskapsmålen? Dåligt Mindre bra Brax Mycket bra Har du fått möjlighet att visa dina kunskaper på olika sätt? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 14(23)
Har du fått möjlighet att arbeta på ett sätt som passar dig? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du fått det stöd av lärarna som du har behövt? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Har du fått möjlighet att påverka innehållet i kursen? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Vad anser du om lärarnas engagemang? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Vad anser du om lärarnas kunskaper i sina ämnen? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Vad anser du om lärarnas pedagogiska kompetens? Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Vad anser du om arbetspassens längd? Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 15(23)
Dåligt Mindre bra Bra x Mycket bra Övriga kommentarer? 3.6 Samverkan Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 16(23)
4 Resultat och måluppfyllelse 4.1 Kunskaper, utveckling och lärande Nationella prov har använts i engelska, matematik och svenska. Engelska: Sju elever har genomfört proven varav fem har nått G och två VG. Matematik: Sju elever har genomfört proven och har nått G. Svenska: Sex elever har genomfört proven vara fyra har nått G och två VG. Sammanställningen visar att de flesta eleverna klarat sina mål. Några elever har arbetat med strävansmål för att uppnå högre betyg. Ett par elever kommer inte att nå sina mål p.g.a. hög frånvaro. Vi har försökt komma tillrätta med det genom kontakt med föräldrar, närvarorapporter, elevvårdskonferenser, ändrade studieplaneringar och åtgärdsprogram Specialutformat program: se bifogad fil. 4.2 Hälsa - normer - värden Skolkonferensen har tagit fram trivselregler för skolan. Även en revidering av likabehandlingsplanen har skett, vilken presenterades på den senaste skolkonferensen. Vi arbetar även med normer och värden kontinuerligt i undervisningen i form av diskussionsgrupper bla. 4.3 Ekonomiskt utfall 4.4 Kommunens övergripande mål 4.5 Enhetens egna mål Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 17(23)
5 Analys och bedömning av måluppfyllelse Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 18(23)
6 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan Skolkonferensen har tagit fram trivselregler för skolan. Även en revidering av likabehandlingsplanen har skett, vilken presenterades på den senaste skolkonferensen. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 19(23)
7 Åtgärder för förbättring 7.1 Åtgärder för att förbättra verksamhetens förutsättningar 7.2 Åtgärder för att förbättra arbetet i verksamheten 7.3 Åtgärder för att förbättra resultat och måluppfyllelse Vårterminen har inneburit ett ihärdigt arbete med att motivera eleverna till studier. Vi har sammankallat föräldrarna till ett extra möte och kontaktat dem regelbundet med anledning av hög frånvaro. Vi har samtalat med eleverna och tagit del av deras åsikter angående frånvaron. Rapporter har sänts till vårdnadshavare och CSN. För ökad måluppfyllelse krävs att vi tydligare klargör för elever och målsmän skyldigheten att närvara i de aktiviteter som planerats. Det finns ett stort behov för eleverna att förstå vikten av att komma till skolan varje dag för att socialt anpassa sig till skolans och arbetsmarknadens villkor. Dialoger kring kunskapsmål mellan lärare och elev behöver bli tydligare. När eleven nått sitt mål kan den motiveras till att läsa mot högre mål eller att praktisera. En minskning av studieomfattningen ska innebära en omedelbar rapport till CSN och därmed sänkt studiebidrag. Personalen bör regelbundet diskutera pedagogiska metoder för att öka elevernas motivation till lärande. Vi kan genom fortbildningsinsatser eller studiebesök på andra IV-program få idéer till ändrade arbetsmetoder. Förlag på bättre samarbete med sociala har förts fram. Handlingsplaner som omfattar en stor del av dygnet kan vara till hjälp för elever som har svårt att komma till skolan. IVIK När det gäller IVIK så finns det många visioner för framtiden. Vi har skapat ett nytt program för ungdomar mellan 16-20 år med annat modersmål, i enlighet med Skolverkets ambitioner att alla kommuner ska kunna erbjuda detta. Detta program ska på sikt innehålla alltflera ämnen för att på så sätt erbjuda en så pass bred utbildning som möjligt för eleverna. Den största förhoppningen är dock att de ska kunna erbjudas mera svenska som andraspråk, men även hemspråksundervisning. Allt är svenska och det genomsyrar hela utbildningen. För att kunna erbjuda flera lektionstimmar har vi sett över schemat för IV-programmet och genom att genomföra vissa förändringar där har vi kunnat frigöra resurser till IVIKprogrammet. Vi kommer även fortsättningsvis att ta emot praktikanter och volontärer i verksamheten för att främja språkutvecklingen. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 20(23)
Det är fördelaktigt och viktigt för kommunen att erbjuda utbildning till ungdomar så att de på sikt kan utbilda sig vidare och skaffa arbete, för att senare betala tillbaka till kommunen i form av skatt. Det får också ungdomarna att stanna på orten. Inför nuvarande läsår har lärare, rektor på OLC och OS, SYV och IE diskuterat vad vi kan göra för att förbättra IVIK-programmet ytterligare. Vi har även bollat tankar med IVIKlärare på andra skolor i landet som har längre erfarenhet och betydligt flera elever. På andra skolor är det vanligt att eleverna även läser naturkunskap och datakunskap, vilket vi önskar att även våra elever ska kunna göra. Även hemspråksundervisning eller stöd i hemspråk borde vara fördelaktigt för eleverna då det underlättar vid inlärandet av ett andraspråk, inte minst då det gäller matematik. Dessutom har andra skolor nivågrupperingar, vilket skulle vara fördelaktigt även för oss. Även schemalagd SYO-tid varje vecka vore önskvärt. Efter att ha diskuterat med eleverna framkom det att de skulle vilja ha mera svenska som andraspråk, engelska och idrott. Vissa ville ha datakunskap, fysik och hemspråk samt mera teknik och matte. Frågan är då hur vi ska kunna arbeta för att dels lösgöra resurser till två grupper men även till flera ämnen. Några idéer har varit att integrera IVIK med IV i större omfattning än idag, då de endast har idrott och bild tillsammans. Då det gäller praktiska ämnen så vore det också önskvärt om de kunde få välja mellan musik och bild som övriga elever, då flera i gruppen är musikintresserade och vi bör tillvarata elevernas intressen. En annan idé är att samarbeta mera med Orsaskolan och deras andraspråkselever. Redan idag utbyter vi vissa erfarenheter med varandra, vilket även skulle kunna ske genom ett eventuellt utbyte av elever, dvs att de under vissa lektioner byter skola för att få möjlighet att ingå i grupper som studerar på deras egen nivå. Dessutom borde de elever som kommit längst få möjlighet till praktik en till två dagar i veckan, vilket även skulle lösgöra mera tid till de elever som befinner sig på en lägre nivå. Detta skulle också innebära att eleverna skulle få större insikt i vad arbetslivet innebär och att de på detta sätt lättare skulle kunna välja vilket yrke de vill utbilda sig till. Dessutom skulle ett ökat samarbete med Gruv och Gyvux kunna ge eleverna en fastare grund att stå på, samt göra eventuella övergångar smidigare. Slutligen vore det också fördelaktigt, såväl för oss som för eleverna, om även Mora skickade elever hit då de ju saknar IVIK. Detta skulle bidra till ett större utbyte eleverna emellan. Eftersom vi tar emot nya elever kontinuerligt så vore det fördelaktigt att arbeta utifrån det flexibla systemet, vilket innebär att samma delkurser återkommer med jämna intervall varför ingen riskerar att missa något delmoment. Vi skulle också komma att ha fasta tider för genomgångar och prov. Genom att arbeta med individuella studieplaner så har både elever och lärare bättre kontroll på vad som har gjorts och vad som ska göras. För att kunna arbeta effektivt och utifrån elevernas behov och förutsättningar fordras dubbel bemanning i klassen, antingen av två lärare eller av en lärare och en assistent. Hemspråkslärare/språkstöd skulle verkligen behövas, främst i NO men även i matematik då majoriteten av eleverna har svårigheter i ämnena främst pga språket. Våra elever bör ha möjlighet att nå målen för år 9 i matematik. Förutom dessa önskar vi även fortsättningsvis ta emot volontärer och praktikanter som vi har gjort under det senaste året. Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 21(23)
Specialutformat program; Vi kommer att jobba efter de mål som Mora Kommun sätter upp då vi från och med 1 juli nästa år ingår i deras gymnasieorganisation. 7.4 Åtgärder för at förbättra likabehandlingsplanen Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 22(23)
8 Mål för kommande år Gymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010 23(23)