Kollektivtrafikens roll för lokalsamhället en dokumentstudie av övergripande kommunala och regionala styrdokument Vanessa Stjernborg & Ola Mattisson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Vad var det vi ville ta reda på? Vi ville beskriva vilken roll och vilka värden som kommunala politiska beslutsfattare tillmäter kollektivtrafiken, och vad denna förväntas bidra med på den lokala samhällsnivån. Foto 1. VTI.se. Foto 2. utveckling.skane.se
Vad har vi gjort? Samlat in övergripande styrdokument från 15 landsting och 27 kommuner i Sverige, från tre mandatperioder. budgetar, landstingsplaner, handlingsplaner, visioner mm. (dvs. de främsta och viktigaste styrdokumenten i regionerna/kommunerna), resulterade i totalt över 140 dokument. Vi har inte studerat mer transportinriktade dokument med hänvisning till syftet med projektet.
Hur gjorde vi? Nyckelord för att söka fram relevant text i dokumenteten Landsting storstadsregioner och övriga landsting Kommuner kommungruppsindelning enligt SKL (2011). Storstäder Större städer Förortskommuner till storstäder Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Innehållsanalys
Resultat
Kommunikationer är livsnerven för ett samhälles invånare och företag Karlskrona (2015:19).
Regioner
Med Skånes flerkärniga storstadsregion binder kollektivtrafiken samman Skånes olika delar och gör därmed hela Skåne tillgänglig som arbetsmarknad oavsett var man bor [ ] Ett attraktivt kollektivtrafiknät skapar gynnsamma förutsättningar att vidga Skåne som en sammanhållen och funktionell region för arbete, utbildning, boende, service, kultur och fritid [ ] Modern kollektivtrafik binder inte bara samman Skåne utan ger även friskare resenärer och en bättre miljö Region Skåne (2015:32-34)
Kommuner Storstäder Större städer
Stockholm ska ha ett välfungerande transportsystem med minimal klimatpåverkan, som gör att människor snabbt och enkelt kan röra sig i hela regionen. Vägutrymmet är begränsat och prioritet ska ges till kapacitetsstarka transporter. Staden ska prioritera gång, cykel, kollektivtrafik och nyttotrafik. Biltrafiken behöver minska för att klara framkomlighet och miljömål. Kraftfulla åtgärder ska vidtas för att nå målet att Stockholm ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Stockholm (2015:190)
Kollektivtrafikens egenskaper - regioner/landsting Enkel, snabb och effektiv, prisvärd, punktlig med hög komfort, pålitlig, trygg och säker, konkurrenskraftig (hög tillgänglighet, korta restider och tillgodose både mäns och kvinnors transportbehov), kapacitetsstark, ha attraktiva knutpunkter med utökad service, erbjuda lediga sittplatser, hög turtäthet, korta restider, hålla en god kvalité (bemötande, tidhållning, tillgänglighet), hög användbarhet (bl. a. enkelt och prisvärt biljettsystem).
Kollektivtrafikens egenskaper kommuner (storstäder/större städer) Snabb, effektiv, punktlig/tillförlitlig, konkurrenskraftig, välfungerande, enkelt att förflytta sig mellan målpunkter, välutbyggd och välutvecklad, korta restider. Foto: swarco.se
Övrigt som lyfts Samverkan med andra landsting/regioner samt mellan kommuner är viktigt Samorganisering mellan olika trafikslag är viktigt Bebyggelse efter kollektivtrafiken (bygga stationsnära) Starkt fokus vid spårbunden trafik Foto: sparvagnsstaderna.se
Dokument över tid (08, 11 och 15) Inga markanta skillnader över tid.
Slutsatser
Slutsatser beskrivs uteslutande i uppskattande ordalag betydelsefullt medel för att nå andra viktiga samhällsmål och ambitioner Ur ett transportsammanhang prioriterad speciellt spårbunden kollektivtrafik Stora variationer i vilken mån kollektivtrafiken behandlas i dokumenten borde vara angeläget att den syns även i dessa dokument Inte mycket som tycks ha hänt senare år
Gruppdiskussion 2
Gruppövning 2. Vi vill be er att var och en först läsa igenom frågorna och själva under några minuter fundera på svar, innan ni börjar diskussionen Enligt vad vi finner i vår analys av styrdokument är kollektivtrafiken något som tycks värderas högt och som i flertalet beskrivningar ses som ett betydelsefullt medel för att nå andra viktiga samhällsambitioner, framförallt inom områden som tillväxt, miljö och regional- och kommunal utveckling. 1. Om kollektivtrafiken ska ses som ett betydelsefullt (t o m strategiskt) medel för att uppnå mer övergripande mål skulle man kunna tänka sig att det finns ett gap mellan övergripande mål på regional och lokal nivå och det mer detaljerade planerings- och utvärderingsarbetet. Hur tänker ni kring detta resonemang? - Om man fortfarande utgår ifrån att kollektivtrafiken ska ses som ett strategiskt medel för att uppnå mer övergripande mål, hur ska man då behandla detta gap i utvärderingsarbetet? Och hur ska man då göra för att se till en helhet och systemet snarare än till enskilda objekt?