Verksamheten i vår förskola grundar sig på Pargas stads läroplan för förskolan som trädde i kraft 1.8.2016. I vår arbetsplan för läsåret 2016-2017 står kort om förskolegruppen, vår verksamhetside, arbetsmetoder, de mål vi har för verksamheten och de metoder vi använder oss av. Vidare står det om viktiga händelser under året och om samarbete och utvärdering av verksamheten. Förskolegrupperna i Folkhälsans daghem, Bantis, är: Blåklockor: 16 förskolebarn: 10 flickor och 6 pojkar Förskollärare: Jeanette Höglund Assistent: Christina Salminen Gruppassistent: Sophia Lindström/Carola Lindholm Vitsippor: 16 förskolebarn: 9 flickor och 7 pojkar Förskollärare: Micaela Fröberg Assistent: Ditte Harmaa Resurs: Cecilia Engblom/Maria Ojala ARBETSTIDER Förskolans arbetstider: 9.00 13.00 Hösttermin: 16.8 21.12.2016 Höstlov: 13 14.10.2016 Vårtermin: 9.1 2.6.2016 Sportlov: 20 24.2.2016 Verksamhetside Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Förskolan skall ge barnet möjlighet att växa och utvecklas utgående från sina egna resurser och färdigheter. Barnet skall utgående från sina egna kunskaper och färdigheter stärkas i sin positiva självuppfattning. Under året deltar barnen i planeringen av lärområdena och i utvärderingen. Varje barn går sin egen lärstig från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen. Personalen fungerar som handledare under lärstigen.
Arbetsmetoder och temaarbeten Vi vuxna lyssnar aktivt på barnens förslag och idéer kring hur vi tillsammans kan utforma verksamheten och den pedagogiska miljön. Genom intervjuer, frågor, teckningar, lek och diskussioner får vi reda på vad barnet är intresserat av. Vi planerar temahelheter utgående från barnens intresse och önskemål. Vi upplever, upptäcker, experimenterar och reflekterar tillsammans. Vi handleder barnen att prova själv med muntliga instruktioner från oss vuxna, samt en hjälpande hand. Lek och fantasi har stor betydelse när barnet lär sig nya kunskaper och färdigheter. Leken är en central del av den dagliga verksamheten i förskolan. Vi vuxna följer med barnens lek, iakttar barnet enskilt och i grupp. Det är vårt ansvar att se till att det blir en bra lek för alla barn. Vi vuxna hjälper till och inspirerar barnen att föra leken vidare så att barnen håller fast vid leken en längre stund. Vi leker och har gemensamma aktiviteter regelbundet tillsammans med de yngre barnen (2-5 åringar). Vid behov skall barnet ges stöd i sin utveckling och i sitt lärande i ett tidigt skede. Stödet som ges barnet, planeras och genomförs enligt en trestegsmodell, där stödet stärks stegvis från det allmänna stödet till det intensifierade stödet och det särskilda stödet. Daghemmets specialbarnträdgårdslärare Anja Vainio deltar regelbundet i vår verksamhet. Personalen i Bantis har under året 2016 gått en ICDP utbildning. Vägledande samspel ICDP är ett relations orienterat och empatibaserat program. Programmet är hälsofrämjande och förebyggande vars mål är stödja och främja psykosocial omsorgskompetens bland dagvårdspersonal. Bantis är ett Grön Flagg daghem som jobbar med återvinning, sortering, natur och miljö och hållbar livsstil. Vi flyttar en del av vår pedagogiska verksamhet ut i naturen. Våren 2014 beviljades Bantis rätten att använda Grön Flagg. Sedan dess har vi arbetat med temat minskning av avfall, ett sunt liv och i januari 2017 väljer miljörådet ett nytt tema. I miljörådet sitter tre förskolebarn från vardera förskolegrupp.
Lärområden med dess mål och metoder Gemensamma mål för verksamheten förverkligas genom fem lärområden. De genomförs utgående från barnets intressen. Syftet med lärområdena är att erbjuda barnen nya och inspirerande upplevelser i olika lärmiljöer samt lämpliga utmaningar i lärandet. Mina många uttrycksformer I förskoleundervisningen ska barnen uppmuntras och stödjas i att använda olika uttrycksformer. Barnen bör få upplevelser av olika kreativa processer som består av planering, genomförande och utvärdering. Vi vuxna ger barnen olika tillfällen att förmedla upplevelser, tankar och erfarenhet i lek, sång och musik, dans och drama. Vi sjunger dagligen och med stödbilder och tecken är det lättare att lära sig nya sånger. Vi sjunger rörelsesånger, gör musik tillsammans med olika instrument och bekantar oss med olika musikstilar. En gång i månaden har vi gemensam sångstund tillsammans med alla barn i Bantis. Barnen ges flera tillfällen att uppträda under förskoleåret med drama och musikframträdanden. Vi slöjdar och använder oss av olika arbetsredskap, under en vuxens handledning. Barnen får prova på både hårda och mjuka material. Barnen får möjlighet att planera, fantisera och tillverka. Vi använder flitigt Bantis egen Snickarboa som finns ute på gården. Barnet uppmuntras att skapa, tolka och bedöma olika bilder, med olika verktyg och material. Tillsammans tittar vi på konstverk, mediabilder, formgivning av föremål och olika objekt i naturen. Pekplattorna används för dokumentation. Målet är att barnet får erfarenhet av hur man kan leka och kommunicera på olika sätt med språket och kroppen. Barnen får ta del av ramsor, dikter och barnlitteratur. Vi handleder barnet att uttrycka sig spontant men också av gemensamt planerade processer. Barnet får delta i minst en teaterföreställning eller annat motsvarande kulturevenemang under året. Oberoende av uttrycksformer får barnet prova på att presentera sitt arbete och sin erfarenhet för kompisarna. Det stärker självkänslan. Vi uppmuntrar barnet att uppträda. I Bantis kommer vi att använda oss av Kulturpaket; Cirkus. Språkets rika värld Eftersom språket i förskoleåldern allt mer blir ett verktyg för tänkande, att uttrycka sig och kommunicera är det viktigt att vi stöder barnets språkliga utveckling från en allmän uppfattning om språkets betydelse mot en mera detaljerad förståelse av språkets struktur och form.
I vår förskola lägger vi stor vikt på läslust, högläsning, läsförståelse och muntligt berättande vilket är oerhört viktigt för grunden i läsinlärningen. Barnen ska få lyssna på minst en saga per dag. Vi besöker regelbundet biblioteket där barnet får vara aktiv låntagare. Vi ställer ut böckerna som vi läst för att inspirera föräldrar till högläsning. Vi inspirerar barnet att skapa egna berättelser och sagor, både på papper och digitalt som de själva berättar och ritar om. I Bantis, som också i övriga förskolor i Pargas, betonar vi muntligt framträdande med tyngdpunkt på drama och argumentation. Barnens delaktighet stärks i takt med att multilitteraciteten utvecklas. Vi uppmuntrar barnen till kommunikation, att svara själv och tänka efter. Vi vuxna lyssnar aktivt på barnen och låter dem berätta klart. Vi samtalar mycket med barnen om det vi ser, gör och känner. På så sätt lär sig barnen nya begrepp och utökar sitt ordförråd. Barnen uppmuntras till att berätta vitsar, sjunga, rimma och ramsa. Vi skall också ge barnen möjlighet att öva sig att lyssna. Vi stöder barnets begynnande läs- och skrivfärdighet på ett lekfullt sätt, med hjälp av lekar och aktiverande övningar. Barnen bekantar sig med bokstäver och ges möjlighet att skriva i form av lek. Vi använder oss av ett språkprogram, Trulle. Det är ett program där den språkliga medvetenheten väcks genom lek och barnet får utvecklas i sin egen takt. Barnet bekantar sig med det andra inhemska språket genom lekfylld språkdusch som specialbarnträdgårdsläraren leder som vi kallar för loruleikit. Vi sjunger, leker, ramsar och tar i beaktande barnens önskemål. Vi vuxna i förskolan är goda språkmodeller, vi uppmuntrar till dialog med barnen och ger positiv respons vilket har stor betydelse för lärandet. Jag och vår gemenskap Målet är att stärka barnets intresse för samhällelig verksamhet, i synnerhet i närmiljön, och att stärka barnets delaktighet i sin verksamhetsmiljö. Barnen ska göras uppmärksamma på nuet och ges möjligheter att leva sig in i händelser och situationer i det förflutna. Vi uppmuntrar barnen att fråga och ge utrymme att fundera och undra. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att reflektera och ta ställning till olika etiska frågor. Vi diskuterar olika etiska frågeställningar tillsammans med barnen: vänskap, att visa respekt, glädje, rädsla och att skilja mellan rätt och fel. Naturliga arbetssätt för etisk fostran är förutom diskussioner till exempel rollekar och sagor. Vi handleder barnen att lösa konfliktsituationer som uppstår mellan barnen på ett konstruktivt sätt. Vi uppmanar att ge varandra beröm och att visa varandra uppskattning. Som stöd material använder vi Stegvis och Folkhälsans kompisväska. I gruppen använder vi oss av samspelslekar som stärker gruppens samhörighet dvs. grupptheraplay. Barnet får positiva erfarenheter av att vara i grupp och stärker känslan av att vara värdefull.
Vi ger barnen möjlighet att bekanta sig med närmiljön och den omkringliggande naturen. Genom att fundera över närmiljöns historia riktas barnens intresse mot samhällsfrågor. Vi ger barnen möjlighet att leva sig in i händelser och situationer i det förflutna till exempel när vi besöker Pargas hembygdsmuseum. Tillsammans med barnen bekantar vi oss med medier och provar att producera media på ett lekfullt sätt och diskuterar och ifrågasätter sanningsenligheten i medieutbudet. Vi bekantar oss med barnens rättigheter utgående från FN:s konvention om barnets rättigheter. Tillsammans skapar vi regler för förskolegruppen och barnen börjar förstå att regler i samhället är avtal mellan människor. Barnen får ta del av olika traditioner och sedvänjor genom vardagliga företeelser, fester och aktuella händelser som har religiös eller konfessionell innebörd för att hjälpa barnen att förstå och respektera sina egna och andras traditioner och sedvänjor. Vi besöker olika arbetsplatser tillsammans med barnen för att träffa personer i olika yrkesroller, men också lokala sevärdheter som Pargas hembygdsmuseum, Pargas kyrka m.m. Jag utforskar min omgivning Barnen sporras att utveckla sina matematiska färdigheter med hjälp av aktiverande övningar, genom lek och med hjälp av olika sinnen i olika lärmiljöer. Vi tar tillvara alla tillfällen att kommunicera om vardags matematik med barnen. Det finns siffror uppsatta synligt på väggen. Vi räknar allt som kan räknas och uppmuntrar barnen att sortera, klassificera och jämföra storlek, mängd, form och färg. Vi ramsräknar, räknar baklänges och använder ordningstal. Vi använder oss av dags-, vecko- och månadsschema med bilder, där barnen blir bekanta med tidsbegrepp som datum, månader, årstider och klockan. Vi arbetar med rumsorientering och ord för det som t.ex. framför, bakom, under, över. Vi bygger med olika material, små och stora klossar, kaplastavar och lego, och använder oss av begrepp stor-liten, hög-låg m.m. Vi leker, häller och mäter med vatten. Varje siffra presenteras med en berättelse ur Sifferlandet och Matte Myra ger barnen olika uppdrag att genomföra. Barnen har en egen förskolebok: Karlavagnen F, matematik för förskolan skriven av Leena Grönroos, Sirpa Haapaniemi, Maria Laaksonen
Vi ger barnen tillfälle till positiva upplevelser i naturen och möjlighet att utforska och bekanta sig med växter, djur och naturfenomen. I Bantis, som också i övriga förskolor i Pargas, lägger vi tyngdpunkt på utomhuspedagogik. Vi gör utfärder till förskolans närmiljö. Utomhus får barnen uppleva årstidsväxlingar och handleds till att värna om miljön. Förskolebarnen forskar, tar reda på med hjälp av pekplattor och litteratur information de är intresserade av. Trafikfostran integreras i den verksamhet som sker i närmiljön. Barnen sorterar avfallet tillsammans med vuxna. I Bantis komposterar vi och använder myllan till att så olika grönsaker. Barnet får bekanta sig med vardagsteknik genom att hitta på, pyssla och själva bygga olika konstruktioner och lösningar med olika material. I förskolan använder vi oss av pekplattor och programmeringsrobotar. Jag växer och utvecklas Barnet får förståelse för att ta hand om sin hälsa, kropp, säkerhet och personlig hygien. Vi handleder barnet till att utveckla sin motoriska och sociala färdighet. barnets hälsa. Vi vuxna uppmuntrar barnen till att bli självständiga. Vi vägleder barnen till hälsosamma matvanor, en god hygien och ett gott bordsskick. Barnen serveras frukt, grönsak eller bär både till morgonmål och mellanmål. Folkhälsans program Kocka på inspirerar oss till en positiv inställning till nya smaker och konsistenser. Vi vistas dagligen utomhus med barnen eftersom frisk luft främjar I Verksamheten ingår avslappning i form av massagesagor, kompismassage och lugn musik. Barnen får xylitolpastill eller xylitoltuggummi efter lunchen. Vi vuxna erbjuder barnet mångsidiga möjligheter att utveckla sin fin-och grovmotorik, koordinationsförmåga, balans, kroppsuppfattning och rytmkänsla. I Bantis, som också i övriga förskolor i Pargas, lägger vi tyngdpunkt på rörelse i vardagen. Barnen har tillgång till lek och rörelse, dans och rörelseäventyr i stora salen. Där finns olika redskap som t.ex ribbstolar, bollar, hopprep, styltor, studsbollar, magbräde, innebandyklubbor och mål, höjdhoppsställning, trampolin, snurra, stora byggklossar, balansbänkar, material till att bygga egna hinderbanor, ärtpåsar och fallskärm. Utomhus har barnen tillgång till två stora gårdar att leka på, en fotbollsplan intill huset att röra sig på samt på gångavstånd simhall, ishall, idrottsplan, skog och strand, som vi regelbundet besöker. Rörelseprogram som Miniröris, Röris 6, Folkhälsans Hoppa på och Lilla Chilla används regelbundet.
Vi bemöter barnet respektfullt oh handleder barnet till att söka hjälp vid behov. Vid eventuella mobbnings situationer ingriper personalen och vi använder oss av stegvis material, kompisväskan och sagoböcker. Tillsammans med barnen undersöker vi reklam som riktas till dem och funderar tillsammans över måttlig konsumtion, behöver vi allt det görs reklam om? Utvärdering och dokumentation Vi vuxna reflekterar och utvärderar verksamheten tillsammans med barnen. Vi är lyhörda vad barnen tycker om sin förskola och beaktar föräldrarnas åsikter i vår verksamhet. Vi utvärderar för att utveckla och planera vår verksamhet och för att stödja varje barns välbefinnande, växande och lärande. Utvärderingen sker genom diskussioner, observationer, dokumentationer och respons från både barn och vårdnadshavare. Barnet lär sig att med hjälp av pekplattan dokumentera lärprocessen. En gång i veckan utvärderar barnet tillsammans med en vuxen hur barnet har känt sig under veckan. Under förskoleåret ser vi tillsammans med barnet deras alster, fotografier, dokument m.m. för att följa upp lärprocessen under lärstigen. Samarbete Samarbete med föräldrarna sker genom den dagliga kontakten, föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi välkomnar varmt föräldrarna att komma och följa med verksamheten under en dag och vi är lyhörda för föräldrarnas synpunkter och önskemål. Samarbete mellan förskolegrupperna sker regelbundet bland annat genom gemensamma sångstunder, utevistelse och andra evenemang. Vi samarbetar med Malms skola. Skolans lärare besöker förskolegruppen under vårterminen. Under höstterminen träffas lärare och förskollärare för att bygga upp ett samarbete. Förskolläraren besöker skolan under höstterminen för att följa med barnets lärstig. Vi samarbetar med hälsocentralens psykolog, skolpsykolog, talterapeut, ergoterapeut och rådgivningen vid behov.
Speciella evenemang under året o 31.8 föräldramöte med barnen med o 16.9 skördefest o 3.10 uppmärksammar vi den internationella barndagen o Kultur i dagis, cirkus o 24.10 Fn dagen o Familjekväll oktober/november o Sportdag på Pajbacka idrottsplan o Vi går till Adventskyrkan o Julfred utlyses o Vi firar Luciadagen och uppträder med sång vid luciakröningen o Vi ordnar julfest i december o Vi dansar ut julen o Vi skidar i Finby o 5.2 vi uppmärksammar Runebergsdagen o Vi uppmärksammar 112-dagen o Vi firar Alla hjärtans dag o Under våren bjuder vi in far-och morföräldrar till förskolan o Vi ordnar Vappen maskerad o Vi besöker Påsk kyrkan o Föräldramöte för blivande förskolebarn o Blivande förskolebarn på bekantningsdag o Buss utfärd under vårterminen o Tandhygienist på besök o Vi gör en endags utfärd med förskolan i maj o Vi ordnar vårfest i maj