Svarsmall tentamensskrivning i Speciell patobiologi Lund och Malmö 14 januari 2008

Relevanta dokument
Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl

1) En 48-årig kvinna söker sedan hon själv noterat en knuta i höger bröst. a) Vilka tre undersökningar ska ingå i den initiala utredningen?

LÄRAREXEMPLAR MED SVAR

Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj

LEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Dugga Klinisk Kemi, DS

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin < Åldersberoende.

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Skrivning med svar Speciell patobiologi, Lund och Malmö Fredagen den 29 Maj 2009

Svar: Centralvärden (medlev median) är i stort identiska, kvartiler och range likasora, dvs mätvärdena är symmetriskt fördelade.

Del 4_5 sidor_13 poäng

TENTAMEN I SPECIELL PATOBIOLOGI FRÅGOR MED SVAR. 1) Vilken färg visar myokardiet vid en infarkt som är a) 7-10 dagar b) 7-8 veckor

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Peter Fors Alingsås Lasare2

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Skriftlig omtentamen T5 Malmö och Lund

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p)

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Del 5_14 sidor_26 poäng

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

a. Vilken klinisk-kemisk analys beställer du för att påvisa hjärtsvikt?

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Alfa 1-antitrypsinbrist

Diabetes och njursvikt

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

b) Var immunkomplexen bildas eller deponeras beror på deras storlek. Ag > Ak = små IK, Ak> Ag = stora IK (och laddning)

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Pronaxen 250 mg tabletter OTC , Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt

Tarmcancer en okänd sjukdom

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Klinisk Kemi Halland Landstinget Halland

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit )

Handläggning av diabetes typ 2

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Fall av nefrotiskt syndrom med olika bakomliggande nefropatier har också rapporterats.

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Äldre och läkemedel LATHUND

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

O M T E N TA M E N 2

Del 5_14 sidor_26 poäng

Specialistskrivning i Barn- och ungdomsmedicin 2016

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter)

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Deepti vill flytta fokus från huden

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3.

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?

Utredningsfall Sjukhistoria/Frågeställning

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Delområden av en offentlig sammanfattning

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Transkript:

Svarsmall tentamensskrivning i Speciell patobiologi Lund och Malmö 14 januari 2008 1. Vilken är i dag i Sverige den vanligaste orsaken till förträngningar av aortaklaffarna? Svar: Åldersdegeneration, förkalkande aortastenos kan också passera 2. Vilken inflammatorisk celltyp dominerar den mikroskopiska bilden vid virusmyokardit? Svar: Lymfocyt 3. Vilket kärl är ockluderat vid infarkt i bakre delen av kammarseptum? Svar: höger coronarartär 4. Vilken histopatologisk struktur/typ av vävnad dominerar bilden vid myokardinfarkt efter 7-10 dygn? Svar: Granulationsvävnad 5. Vad karakteriserar den makroskopiska bilden av hjärtat vid långvarig pulmonell hypertension? Svar: Hypertrofi och dilatation av höger kammare 6. Nämn tre av de viktigaste funktionerna som den normala ( friska ) endotelcellen utövar för att upprätthålla normala cirkulatoriska förhållanden? Svar: Tre av anti-koagulans, anti-trombos, anti-inflammation, vasodilatation 7. Vilken celltyp är karakterisk för det aterosklerotiska plaquet och central för den typiska fettinlagringen i kärlväggen? Svar: Monocyt (makrofag)/skumcell 8. Vilket tillstånd karakteriseras av ärriga bronker med fickor fyllda med slemmigt pus som hostas upp varje morgon? Svar: Kronisk bronkit; bronkektasier kan också passera 9. Vilken typ av lungcancer är vanligast hos icke-rökare? Svar: Adenocarcinom 10. Vad kallas den neuroendokrina tumör i lunga eller tarm som bildar serotonin? Svar: Carcinoid 11. Ange två autoimmuna tillstånd som karakteriseras av blödningar från lungor/luftvägar och med samtidig njurengagement? Svar: Goodpasture s syndrom och Wegeners granulomatos 12. Vilken är i dag den vanligaste orsaken till atrofisk gastrit? Svar: Infektion av Helicobacter pylori 13. Vilken neuroendokrin tumör orsakar svårläkta ulcera i ventrikeln? Svar: gastrinom i pankreas (Zollinger-Ellison syndrom)

14. I vilka kärl påträffas en tromb vid a) venös infarkt i ileum b) arteriell infarkt i colon descendens Svar: a) v porta (mesenterialven kan också godkännas, b) a mesenterica inferior 15. Vid vilken ålder börjar maligna förändringar uppträda vid familjär adenomatös polypos (FAP)? Svar: ungdom/tidig vuxenålder 16. Vad är etiologin till c) toxisk megacolon med sepsis och shock d) pseudomembranös kolit e) lymfocytär kolit Svar: a) ulcerös kolit, b) bakterieöverväxt (av clostridium difficile (piga antibiotikabehandling), c) autoimmunitet 17. Ange två tillstånd som medför brist på pankreassaft och som leder till maldigestion! Svar: kronisk pankreatit, cystisk fibros 18. Vilka är de två vanligaste huvudtyperna av primära maligniteter i levern? Svar: hepatocellulär cancer (utgående från hepatocyter), cholangiocarcinom (utgående från gallgångsepitel) 19. Vilka tre typer av leverförändringar uppträder vid alkoholinducerad skada? Svar: steatos (fettlever), alkoholhepatit (dessa två förändringar kan också sammanfattas som ASH = alcoholic steatohepatitis) samt cirrhos 20. Vilka är de tre vanligaste primära glomerulära orsakerna bakom utvecklingen av nefrotiskt syndrom? Svar: Minimal changes nefropati, membranös glomerulonefrit, fokal segmentell glomeruloskleros (vilka är primära glomerulära orsaker) 21. Vilken är den vanligaste typen av njurcancer? Svar: Klarcellig njurcancer 22. Vilken är den centrala histopatologiska förändringen vid hastigt förlöpande glomerulonefrit (rapidly progressive glomerulonephritis)? Svar: Bildningar av halvmånar (crescents)/ extrakapillära proliferationer 23. Vilken är den vanligaste orsaken till hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) hos barn? Svar: E.coli infektion 24. Vilka tre differentialdiagnostiska alternativ ska man överväga vid inverterad (indragen) bröstvårta? Svar: Missbildning, inflammation, malignitet (cancer) 25. Vilka moment ingår vid trippel-diagnostik av mammarförändringar? Svar: klinisk undersökning (palpation), mammografi, finspetspunktion 26. Vilka två thyroideasjukdomar har autoimmun bakgrund?

Svar: Grave s sjukdom, Hashimotos sjukdom 27. Vad är de vanligaste orsakerna till akut respektive kronisk binjurebarksinsufficiens? Svar: sepsis (blödning av binjurebarken, Waterhouse-Friedrichsen syndrome) och autoimmunitet 28. Vilka är de principiella orsakerna till amyloidos typ AL och amyloidos typ AA Svar: plasmacelltumör/myelom/lätta kedjor sjukdom respektive kronisk inflammation (osteomyelit, rheumatoid artrit, Crohns sjukdom) 29. Vilka av följande analysresultat påverkas påtagligt (>10%) av patientens kroppsläge vid provtagningen? P-IgG P-Kreatinin B-Ytiglycerider B-Hb Svar: P-IgG, P-Triglycerider och B-Hb. 30. Kliniskt-kemiska analyser används både vid diagnostik och vid uppföljning av patienter. Vilken egenskap hos analysen är avgörande för dess effektivitet när det gäller att påvisa en förbättring efter insatt behandling? Svar: Den (totala) intraindividuella (biologiska) variationen. Bara biologisk variation eller total variation räcker inte. 31. Vilken klinisk-kemisk analys kan användas för att verifiera misstanke om hjärtsvikt? Svar: Pro-BNP (BNP). 32. Hos patienter med venös trombos kan man hitta ärftliga predisponerande faktorer. Nämn tre sådana ärftliga riskfaktorer för venös trombos. Svar: Heterozygot brist på antitrombin, protein C eller protein S. APC resistens som beror på en mutation i FV genen (FV Leiden). En protrombinmutation. 33. Heparin används ofta som trombosprofylax. Vad är heparin och hur fungerar det? Svar: Heparin är en lång sulfaterad kolhydrat som stimulerar antitrombins effekt, dvs antitrombin är mycket effektivare i närvaro av heparin. 34. Nämn två indikationer för analys av U-Albumin med känslig metod (mikroalbuminuri)! Svar: Diabetesnefropati; Endotelial dysfunktion 35. Vilken klinisk information får man av ett påtagligt sänkt resp ett påtagligt förhöjt P- Haptoglobin? Svar: Hemolys resp inflammation. 36. Vilken undersökning kan användas för att verifiera misstanke om lungemboli? Svar: Lungscintigrafi alt CT. 37. Inför en njurdonation är det viktigt att säkerställa att den kvarvarande njurfunktionen hos donatorn kommer att vara tillräcklig. Vilka två undersökningar fordras för att visa att så är fallet?

Svar: Exakt mätning av GFR (iohexolclearance) samt bestämning av de båda njurarnas separata funktion (renografi = dynamisk njurscintigrafi) 38. Ge två exempel på undersökningar som används för att belysa njurarnas tubulära funktion! Svar: Koncentrationsförmåga (törstprov, desmopressintest), surgörningstest, U- Proteiner (U-Protein HC, tubulär proteinuri) 39. Vilken är indikationen för bestämning av C-Peptid? Svar: Att påvisa/kvantitera den endogena insulinproduktionen 40. P-Glukos skiljer sig på ett systematiskt sätt beroende på om provet har tagits kapillärt eller venöst. Skillnaden är mindre i fasteprov än under en glukosbelastning. Varför? Svar: Kapillärprov motsvarar i princip artärblod. I venblod är koncentrationerna genomgående lägre eftersom glukos extraheras under passagen genom vävnaderna. Skillnaderna är större efter glukosintag, då insulinpådraget gör att glukosextraktionen i vävnaderna är större. 41. I de flesta fall ger bestämning av S-Calcium och S-Calciumjon samma information om patientens calciumbalans. Nämn två situationer då så inte är fallet! Svar: Syra-basrubbningar, hypoalbuminemi 42. Biologiskt modifierade lipoproteiner anses vara viktiga i den aterogena processen. Ge två exempel på biokemiska processer som leder fram till bildning av sådana aterogena varianter av de normala lipoproteinerna! Svar: Två av oxidering, glykering, karbamylering. 43. Vad är PEth? Kliniskt användningsområde? Svar: Phosphatidyl ethanol, en alkohol-addukt av fosfolipid, som är en bra markör för alkoholkonsumtion. 44. Vilket tillstånd bör misstänkas hos en obstruktiv patient med hög TLC och låg diffusionskapacitet? Svar: emfysem 45. Hur brukar VC, FEV 1,0 och TLC vara i förhållande till normalvärdet vid restriktiv funktionsnedsättning? Svar: sänkta. FEV1,o lätt sänkt eller t o m normalt. 46. Ischämisk hjärtsjukdom ger upphov till EKG-förändringar, som variera med stadiet av sjukdom. Ange vad som är mest typiskt vid a) arbetsutlöst myokardischämi, b) akut eller hotande infarkt, c) infarkt i senare skede. Svar: a) ST-sänkningar, b) ST-höjningar, c) q-vågor. 47. Hjärtsvikt a) Sviktande vänsterkammare kan påverka cirkulationen i lilla kretsloppet. Ange ett par symtom, som kan kopplas till detta! b) Sviktande vänsterkammare kan påverka cirkulationen i stora kretsloppet. Ange ett par symtom, som kan kopplas till detta!

Svar: a) (Backward failure (bakåtsvikt) innebär att trycket stiger i vänster förmak och i lungkretsloppet.) Patienten kan bli andfådd och eller utveckla lungödem. b)(forward failure, hjärtminutvolymen blir nedsatt och tryckfall kan uppträda.) Yrsel, svimning är exempel på symtom. 48. Vid astma uppträder luftvägsobstruktion till följd av olika patofysiologiska och patomorfologiska förändringar i lungan, som schematiskt kan indelas i olika tidsförlopp. a) Vilken förändring kan ske inom loppet av enstaka minuter? b) Vilka förändringar sker typiskt inom loppet av dagar veckor? c) Vilka förändringar riskerar man att utveckla under många år av sjukdom? Svar: a. Bronkspasm b. Inflammation svullnad c. KOL-emfysem 49. Med vilken nuklearmedicinsk undersökning kan man konstatera om det föreligger myokardischemi under arbete? Vilket är det typiska fyndet vid myokardischemi under arbete? Svar: Myokardscintigrafi i vila och arbete. I arbete uppträder perfusionsdefekter, vilka inte finns i viloundersökningen. 50. Halveringstiden för ibuprofen är cirka 2 timmar. Vid större operationer brukar man vilja att patienterna inte står på något NSAID eftersom de kan påverka trombocyternas funktion. Om patienten regelbundet har tagit ibuprofen 600 mg tre gånger om dagen, hur lång tid innan operationen bör patienten sluta ta ibuprofen för att substansen skall hinna gå ur kroppen? Svar: räkna med att det mesta är borta ur kroppen efter 5 halveringstider, dvs efter cirka 10 timmar. (En del kanske väljer att svara 3,3 halveringstider, dvs 6,6 timmar, och det är också OK som svar). Helst skall de beskriva hur de räknade, dvs hur många halveringstider de räknade på. 51. Metformin är ett viktigt läkemedel vid behandling av diabetes typ 2. I FASS-texten (www.fass.se) beskrivs medlets kinetik. Det nämns att Renal clearance av metformin är >400 ml/minut. Hur kan renalt clearance av ett läkemedel vara större än GFR? Svar En ganska stor del av eliminationen via njurarna sker genom tubulär sekretion 52. Varför är nyfödda barn särskilt känsliga för läkemedel? (Nämn två avvikelser jämfört mot vuxna) Svar : Nyfödda barn har ännu inte fullt utvecklad njurfunktion, inte heller full gång på alla läkemedelsmetaboliserande enzymer. Distributionsvolymen är annorlunda än hos vuxna pga ringa kroppsfett. Plasmaproteinbindning är annorlunda hos foster och nyfödda barn. Blod-hjärn-barriären är ännu inte fullt utvecklad (skyddar sämre än hos äldre barn och vuxna). 53. För att beskriva en studiepopulation används ett antal olika termer, bl a medelvärde, standarddeviation (SD), medelvärdets medelfel (SE, SEM) och konfidensintervall (CI). Om man jämför dessa deskriptiva termer för en stor (n =200) och en mindre (n

= 20) studiepopulation selekterad ur samma målpopulation, vilka kommer då med säkerhet att skilja sig åt? Svar: SEM och konfidensintervall. 54. Vilken är den vanligaste orsaken till typ 1-fel,d v s att man i den statistiska analysen inte kan påvisa en skillnad eller ett samband, trots att en sådan skillnad (samband) faktiskt finns? Svar: Studien har för liten power, d v s innehåller för få deltagare. 55. För statistisk bearbetning är det viktigt att känna till om data är normalfördelade eller ej. Ange två sätt för att undersöka om data är normalfördelade eller inte! Svar: Visuell inspektion av data (gärna som Z-plot, ev med beräkning av Z-score); jämförelse av olika centralvärden (vid normalfördelning sammanfaller median, medelvärde och typvärde). 56. En metod för att påvisa en viss malignitet har en specificitet på 100% och en sensitivitet på 60%. Vad innebär ett positivt resp ett negativt provutfall för den praktiska handläggningen av patienter som utreds med misstanke på denna malignitet? Svar: Metoden hittar bara 60% av de sjuka, d v s bland de med negativt provutfall kan finnas sjuka individer (falskt negativa). Ett positivt provutfall, däremot, innebär med säkerhet att patienten är sjuk (det finns inga falskt positiva). Du kan alltså starta behandling av alla med positivt provutfall. I gruppen med negativt provutfall kvarstår misstanke om malignitet, och de patienterna måste utredas vidare, även om den statistiska sannolikheten för sjukdom minskat. 57. Vid analys av samband mellan två icke normalfördelade variabler används i första hand Spearman s rangkorrelationstest. Ibland görs också analysen genom transformation av originaldata till normalfördelning, t ex genom logaritmering, och man kan då använda linjär regression för sambandsanalysen. Vilken ytterligare information tillför det senare sättet till den statistiska analysen? Svar: Med linjär regression kan också riktningskoefficienten beräknas, d v s man kan prediktera vilket värde den beroende variabeln antar vid ett givet värde för den oberoende variabeln. 58. En diagnostisk metod kan vara av stort värde i den slutna vården, men alldeles oanvändbar i hälsoundersökningar. Varför? Svar: Vid hälsoundersökningar är prevalensen av sjukdom mycket lägre, och metodens positiva prediktiva värde sjunker drastiskt (d v s alltfler av de positiva utfallen blir falskt positiva).