Coaching färdigheter för yrkesverksamma vuxenutbildare COACH4U Levererbar 5.2 seminarie handbok

Coaching färdigheter för yrkesverksamma vuxenutbildare COACH4U Levererbar 5.2 seminarie handbok Seminarie 2: Grundläggande Coaching färdigheter- Kommunikation och relation 06/02/2015 Projekt nr: 539839-LLP-1-2013-1-UK-GRUNDTVIG-GMP Detta projekt har finansierats med stöd från Europeiska kommissionen. För denna publikation ansvarar endast av författaren, och kommissionen kan inte hållas ansvarig för någon användning som kan göras av informationen däri. 1 / 20

Innehåll 1. SEMINARIERNAS BAKGRUND... 3 2. GRUNDLÄGGANDE COACHING FÄRDIGHETER... 4 3. BYGGA EN STÖDJANDE INLÄRNINGSMILJÖ... 5 4. AKTIVT LYSSNADE... 7 5. KRAFTFULLA FRÅGOR... 11 6. FEEDBACK HUR MAN GER DET SÅ ATT MAN VILL TA EMOT DET OCH HUR MAN TAR EMOT DET SOM EN GÅVA... 13 7. METAFORER OCH BERÄTTELSER I UNDERVISNINGEN... 17

1. Seminariernas bakgrund Tre seminarier, åtta timmar vardera, har utvecklats av parterna som samarbetat tillsammans sedan januari 2014 med feedback från coacher, praktiker, chefer och experter på området för coaching och vuxenutbildning. Varje partnerland kommer att leverera två av de tre seminarierna till minst 4-6 yrkesverksamma vuxenutbildare. Seminarierna kommer att levereras av professionella coacher. Detta är nu en pilotstudie av de föreslagna seminarierna, varefter ett slutseminarie program kommer produceras och presenteras i slutet av projektet i december 2015. Detta häfte är en seminariehandbok för det andra seminariet " Grundläggande Coaching färdigheter- Kommunikation och relation ". Den är utformad för att användas under seminariet av deltagarna. Den innehåller förklaringar av begrepp och modeller som lärs ut dessutom praktiska övningar som ska användas under seminarierna och en "hemläxa". 3 alternativa handböcker har utformats eftersom det finns 3 olika seminarier, var och en fokuserar på särskild aspekt av coaching och specifika coaching färdigheter.

2. Grundläggande coaching färdigheter De grundläggande coachnings färdigheter, som effektivt kan användas i pedagogisk miljö, består av: A) Att skapa samförstånd - en nära och harmonisk relation där de personer eller grupper som berörs förstår varandras känslor eller idéer och kommunicerar väl. Samförståndet tillåter öppet utbyte av idéer och känslor och hjälper till att undersöka svåra frågor på ett säkert sätt. Den bygger på ömsesidig respekt, förståelse och acceptans. B) Lyssna på en djup nivå - hjälper de coachade att utforska idéer och känslor, att upptäcka det verkliga problemet, utforska alternativ och idéer, se något ur ett nytt perspektiv och hitta egna lösningar. C) Ställa frågor - i coaching pratar vi om "kraftfulla frågor". Ställa de rätta frågorna främjar reflektion, nya tolkningar, nya idéer samt hjälper till att klargöra och strukturera mål och åtgärder. I detta seminarie kommer vi att titta på dessa färdigheter mer ingående.

3. Bygga en stödjande inlärningsmiljö EFFEKTERNA AV KÄNSLOR I UNDERVISNING OCH INLÄRNINGSFÖRMÅGAN Frågor för eftertanke Vilken roll spelar känslor i undervisning och lärande? Varför är samförstånd och förtroende väsentliga för effektivt lärande? Vilka typer av känslor gör undervisning och lärandet lättare och förbättrar motivationen? Vilken typ av känslor påverkar motivation, undervisning och inlärningsförmågan på ett negativt sätt? Emotionella störningar kan påverka många olika aspekter som är centrala för lärandet, inklusive (men inte begränsat till): koncentration, uthållighet, hantering av tidspress och flera uppgifter, interagera med andra, reagera på feedback, reagera på förändring, och ha kvar lugnet under stress. Enligt experten Priscilla Vail i sin artikel "The Role of Emotions in Learning", Känslor har en på/av knapp för lärande... den emotionella hjärnan, det limbiska systemet, har befogenhet att öppna eller stänga tillgång till lärandet, minnen, och förmågan att knyta kontakter. Sinnestillstånd-våra tankar och känslor, driver våra beteenden. Motsvarande med en glashiss: från källarvåningen (låg sinnesstämning) kan du se bara en bråkdel av din situation, allt du kan se är den mörka källaren. Ju högre du går (högre sinnestillstånd) desto mer kan du se och se nya aspekter av situationen, får bättre förståelse för dig själv och andra och du kan uppfatta nya möjligheter. I lägre sinnesstämning ser världen ganska begränsad ut och vi känner ofta fast, frustrerad eller till och med hopplösa. Vi försöker att ta itu med livet från det stället där vi inte använder vår potential fullt ut. Vårt emotionella tillstånd speglar vårt nuvarande sinnestillstånd. Våra känslor är en bra indikator på kvaliteten i vårt tänkande i varje givet ögonblick. Det har bevisats att vår inlärningsförmåga är strikt korrelerad med sinnestillstånd och kvaliteten på våra känslor. Känslor är också anslutna till uppmärksamhet och minne som därmed kan underlätta eller hindra inlärning. Forskning har visat att positiva känslor som glädje, acceptans och förtroende har en positiv effekt på lärandet, minnen och sociala beteende. Omvänt, negativa känslotillstånd, som ilska och sorg,

har visat sig ha en negativ inverkan på inlärning och motivation. Motivation är en enhet eller önskan som tvingar oss att göra något, med motivationen har vi möjlighet att övervinna utmaningar och nå våra mål, utan motivation blir våra bästa talanger bortkastade och det finns ingen plats för meningsfullt lärande. En glad klassrums atmosfär som uppmuntrar positiva interaktioner och tillåter inslag av lek och skoj producerar interna kemiska reaktioner hos eleverna som gör dem mer benägna att lära sig, ökar deras minne och ökar kreativitet och problemlösning. Frågor för eftertanke: Vad hjälper till att bygga stödjande inlärningsmiljö och förtroende mellan lärare och elever? Hur påverkar ditt inre tillstånd hur du är med dina elever? Vad gör du för att skapa stödjande inlärningsmiljö och tillit? Vad skulle du vilja göra mer av? Vad skulle du vilja göra mindre av? Vad mer skulle du kunna göra? Vad kommer ditt första steg vara för att skapa ännu mer förtroende, glädje och stöd i klassrummet?

4. Aktivt lyssnande Aktivt lyssnande är en kritisk komponent i produktiva diskussioner eftersom det möjliggör respektfullt utbyte av idéer, åsikter och känslor. Aktivt lyssnande har visat sig vara en viktig färdighet i konfliktlösning. Aktivt lyssnande kan också vara av stort värde när vi vill hjälpa en annan person för att se ett problem på olika sätt, för att utforska sina tankar och känslor fritt och utan avbrott och få nya insikter eller upptäcka egna lösningar. Den väsentliga delen av aktivt lyssnande är VARA NÄRVARANDE med den andra personen. Aktivt lyssnande är som att hålla en spegel för den andra personen och hjälpa dem att se vad som händer. Medans de arbetar genom sin tankeprocess så klarnar den fördunklade spegeln upp så att de kan se tydligare, de kan se något nytt, få djupare förståelse varför de kan göra bättre val. Frågor för eftertanke Vad vet du redan om aktivt lyssnande och varför tror du att det är viktigt? Finner du att lyssna är lätt (i vilket sammanhang?) Eller svårt (i vilket sammanhang?)? Tekniker för aktivt lyssnande: Ögonkontakt Tillmötesgående kroppsspråk (luta dig åt den andra personen, öppen hållning, nicka när det är lämpligt) Matcha kroppsspråket med den som talar Parafrasera - Att återupprepa ett meddelande, men oftast med färre ord (t.ex. A: Jag förstår helt enkelt inte, i ena stunden ber hon mig att göra si, i nästa stund att göra så. B: Du känner dig förvirrad eftersom du inte förstår vad hon vill.) Förtydligande - föra oklart material i tydligare fokus (Menar du att?) Ställa öppna frågor Summera - organisera och dra ihop vad som sades (t.ex. De tre viktigaste punkterna i berättelsen är... eller Avslutningsvis ) Visa empati - återspegling av känslor och behov hos den person som talar (t.ex. A: Det är så deprimerande när du försöker göra ditt bästa och ingen verkar se dina ansträngningar B: Du känner dig ledsen för att du vill ha ett erkännande för vad du har gjort.) Bekräfta den andra personens aktuella erfarenheter (t.ex. en person berättar om hur upprörda de är och deras kroppsspråk speglar ilska, vi kan säga "Det ser för mig ut som att du är riktigt arg. ) Det är viktigt att inte förneka eller minimera sina känslor (vi säger inte "lugna ner dig, ingen anledning att bli upprörd, folk har större problem" osv.).

I aktivt lyssnande uppmärksammar vi inte bara ord, utan även icke-verbala signaler. Tabellen nedan visar några icke-verbala element i kommunikationen. Vilka andra icke-verbala signaler kan du komma på? Du kan lägga till dem i tabellen. Verbala och icke-verbala signaler i mänsklig kommunikation verbala Detta är innehållet av det som sägs icke-verbala kroppsspråk talande stil HUR vi talar Hållning Hand gester Kroppsrörelser Energinivå Ansiktsuttryck Ansiktsmuskler: åtdragna, avslappnade Ögonrörelser Hudfärg: rodnad, blek, ljus, mörk, glänsande, eller matt Andningen: Tempot: långsam/snabb. Lokalisering: mage, diafragma eller bröstet Förändringar i symmetri och balans i ansiktet och kroppen T.ex. långsamt, snabbt, rakt på sak, med massor av detaljer, högt, tyst, hög/låg tonalitet, monoton/varierad tonalitet, tonhöjd, pauser Vad vi talar om T.ex. känslor, uppgifter, idéer, framtid, dåtid, nutid, oss själva, andra människor Övning Flytta alla bänkar och stolar åt sidan. Presentera deltagarna begreppet staty teater. Denna metod har sitt ursprung i improvisationsteater och är mycket lätt att tillämpa i en grupp. Dock, finns inget behov av att använda termen "teater" vid införandet av aktiviteten. Alla hittar en partner. En av eleverna är byggaren. Hon har kontroll. Den andra representerar "staty" och förblir tyst. Byggaren formar sin partner i form av en staty - ALLA (slags) statyer. Be byggare att föra sina statyer i hållning av en person som är: Väldigt arrogant Självsäker Väldigt hjälpfull

Hur ändras kroppsspråket? Valfritt: Ta en bild av varje staty! Uppföljning Var det enkelt/svårt att forma statyer? Var det enkelt/svårt att visualisera och tolka olika känslor? Vad kände du som staty? Ytterligare tips på Aktivt lyssnande: Ge inte råd eller åsikter Anta att du vet vad den andra personen menar Förneka inte eller underminera den andra personens erfarenheter (t.ex. när de säger hur rädda de är säg inte "oroa dig inte, det är inte en stor grej ) Kontrollera om du har förstått väl Erbjud uppmuntran och stöd Påminn dig själv om att den andra personen är påhittig nog att hitta sin väg När det är lämpligt, fråga hur personen känner. Utgå inte från att du vet hur personen känner Visa empati Var fullt uppmärksam och fokuserad på den andra personen. Tänk inte på något annat. Planera inte vad du ska säg medans du lyssnar Avbryt inte eller kom med irrelevanta kommentarer Titta efter känslor och behov Om du måste uppge dina åsikter, säg dem först efter den andra personen har talat färdigt Kalibrera verbala samt icke verbala signaler Lyssna efter meningen bortom orden Döm inte, moralisera inte och beskyll inte Erbjud inte råd När du använder aktivt lyssnande tekniker, kom ihåg att det viktigaste är att vara närvarande, inte att använda teknikerna perfekt. Ha klart huvud, tänka för mycket kan bryta kontakten till personen Var nyfiken. Du kan fråga: vad mer tror du, eller känner, eller vill säga? Anta inte att du vet vad som är bäst för den andra personen Var medveten om att för vissa människor upplevelsen av att verkligen vara lyssnad på och ha sina idéer behandlade med respekt kan vara en uppenbarelse som kommer att ha en direkt inverkan på hur de behandlar sig själva och andra Viktig del av aktivt lyssnande är tystnad. Ofta känner vi inte oss bekväma med tystnad och "hoppar" snabbt " in och säger något. I coachning är det viktigt att få vara bekväm med att vara tyst och den andra personen kan vara tyst. Det ger utrymme att bearbeta information och ger utrymme för "nytt tänkande. Övning En person talar om något mycket uppslukande. De andra är lyssnarna. Varje person väljer ett element av icke-verbal kommunikation (t.ex. handrörelser, tonfall etc.). Alla lyssnar och uppmärksammar endast den valda aspekten av kommunikation.

Uppföljning - dela reflektioner, jämför vad du har observerat, diskutera vad vi kan lyssna på. Övning Arbeta i par och via rollspel utspela två olika scenarier - en som visar aktivt lyssnande och den andra som visar brist på aktivt lyssnande (kan demonstrera till exempel kritiserande, tröstande eller att ge råd) inom ramen för det som ges av din lärare. Uppföljning - dela reflektioner, jämför känslor och resultat av dessa två scenarier. Övning Arbeta i par. Person A pratar om sitt mål eller ett problem. Person B lyssnar aktivt. Efter 10-15 min. byt roller. Uppföljning: Vad har du lärt dig av denna övning och hur var din upplevelse? Hemläxa Välj ett element av icke-verbal kommunikation och under ett dygn, lyssna främst på detta element i dina dagliga interaktioner. Skriv ner dina reflektioner. Hemläxa Under de närmaste 24 timmarna räkna hur många gånger du - Gav råd - Avbröt någon Skriv ner dina reflektioner.

5. Kraftfulla frågor Coacher använder frågor som sitt främsta verktyg. Funktionen av frågorna är att peka på det önskade resultatet, peka på resurser, bidra till att upptäcka hinder, gå djupare till den verkliga frågan, tydliggöra mål, skapa nya perspektiv. Genom att ställa rätt frågor med respekt och nyfikenhet kan vi hjälpa andra att utöka eller utmana sin "modell av världen". Det är viktigt att ha samband medans man ställer sådana frågor. Nedan är exempel på kraftfulla frågor: A) Frågor som ger fokus till vad en person vill i motsats till vad hon inte vill Jag vill inte att jag och hon ska bråka hela tiden och disrespektera varandra - På vilket sätt skulle du vilja relatera till varandra? Med respekt och vänlighet B) Frågor som hjälper (talaren samt mottagaren) att förstå vad de menar med allmänna/vaga uttryck eller för att bli mer specifika Beträffande. dialogen ovan: - Vad menar du med respekt? - Hur skulle det se ut om du relaterade till varandra med respekt? Ett annat exempel: - Denna uppgift är så svår! - Vad är det du egentligen tycker är svårt med uppgiften? - Jag vill vara mer självsäker - I vilken situation/när/var/med vem? - Hur kommer det att se ut/kännas som/låta som när du är självsäker? C) Frågor som hjälper till att utmana generaliseringar - Jag kan aldrig uträtta något - Aldrig??? Har du någonsin åstadkommit något? D) Frågor som tillåter oss att utmana följderna av nödvändighet (när en person säger måste, bör, ska etc.) - Jag måste försöka hårdare - Vad skulle hända om du inte gjorde det? - Känner du för att försöka hårdare? E) Frågor som tillåter oss att utmana begränsningar av möjligheter (när en person säger kan inte, omöjligt etc.) - Jag kan inte bara ringa honom - Vad skulle hända om du gjorde det? - Vad hindrar dig? F) Frågor som tillåter oss att utmana vidskepelser och godtyckliga övertygelser - Du kan inte starta en ny karriär när du är femtio - Säger vem? - Enligt vem?

- Har du hört talas om någon som gjorde? G) Frågor som kan hjälpa att utmana snedvridningar - Dem tycker jag är dum - Hur vet du det? - Han ser inte på mig, han måste vara väldigt arg på mig - Kan det finnas någon annan anledning? - På vilket sätt betyder det att han är arg när han inte ser på dig? H) Frågor som uppmuntrar personen att vara proaktiv - Jag skulle verkligen vilja att det skulle hända - I vilken utsträckning kontrollerar du ett sådant resultat? - Vad ska du göra åt det? Övning Vilken kraftfull fråga skulle du ställa om någon sa: a) Jag kan inte gå på några kreativa klasser eftersom jag inte är en kreativ person b) Gruppledaren ogillar mig c) Jag vill ha mer pengar d) Jag måste fokusera mer på grammatik e) Jag vill inte stanna på det här arbetet Övning Arbeta i par. Person A pratar om sitt mål eller ett problem. Person B lyssnar och frågar kraftfulla frågor. Efter 10-15 min. byt roller. Uppföljning: Vad har du lärt dig av denna övning och hur var din upplevelse?

6. Feedback Hur man ger det så att man vill ta emot det och hur man tar emot det som en gåva Termen Feedback avser att rikta, objektiva, enkla och respektfulla observationer som en person gör om en annan persons beteende. Feedback innebär att rapportera och ge nya insikter som kan skapa ett annat fokus och därmed ett nytt beteende. Mycket effektivt sätt att ge feedback är att fokusera på vad feedback mottagaren redan gör bra och vad hen kan göra ännu bättre. Feedback är ett viktigt inslag i utbildningen och, om det levereras på rätt sätt, kan det avsevärt öka motivationen och påskynda framsteg. Feedback kritik Feedback beröm Feedback = återrapportering, vilket ger nya insikter, nya perspektiv Feedback = handling av ärlighet, respekt och omsorg Feedback = tillväxt facilitator Brist på Feedback har identifierats som en av topp 3 hinder för effektiva arbetsprestationer (tillsammans med förväntningar på resultat och färdigheter). De vanligaste misstagen medan man ger feedback är: att döma och kritisera, inte erkänna positiva resultat eller tvärtom, undvika att ge Feedback på grund av personens obehag (t.ex. rädsla för att såra någons känslor). Frågor för eftertanke Vad är viktigt att komma ihåg när vi ger Feedback? Övning Medan man ger feedback, är det viktigt att ge observationer snarare än tolkningar/bedömande. Följande övning kommer att hjälpa dig att skilja mellan uttalanden som är rena observationer och de som inte är. Vilka av exemplen är observationer av specifika beteenden, som är tolkningar eller bedömanden? Du lyssnar aldrig på vad jag säger. Du respekterar inte mig. Du visar en bister min. Det är tredje gången denna månad du är en halvtimme sen. De senaste tre dagarna har du uppfört dig på ett arrogant och själviskt sätt. När jag pratar med dig, så tittar du på klockan och knackar med fingrarna på bordet. Jag har en känsla av att du inte lyssnar på mig. Du är otålig och oartig med dina kunder. Jag har lagt märke till att du inte säger god morgon eller hejdå till dina kunder. Ditt beteende är barnsligt. Du talade om mina privata problem med din kollega även om jag sagt att informationen var avsedd endast för dig.

A) Sandwich Modellen Det är en metod för att rapportera tillbaka och skapa tillväxt. Modellen består av: 3 specifika positiva saker och 1 förslag på förbättring och generell positiv feedback Exempel: Ge feedback på en presentation: "Jag njöt av många exempel du gav för att de hjälpt mig att förstå ämnet bättre. Jag kände att du hade bra samband med mig och du bibehöll lämplig ögonkontakt. Ditt kroppsspråk var i min uppfattning självsäkert och avslappnat. Jag tror att talet kunde vara ännu bättre om du pausade ibland och engagerade lyssnarna i dialog med dig. I allmänhet fann jag ditt tal mycket intressant och väl strukturerat. " Övning Detta är en par övning. En person med förbundna ögon leds av en seende person i 5 eller 10 minuter. ledandet kan göras genom tal och/eller fysisk kontakt, det är upp till ledaren. Du kan förflytta dig runt träningslokalen, gå utomhus etc. Den seende personen är ansvarig för säkerheten för den med förbundna ögon. Därefter ger den person med förbundna ögon Feedback med hjälp av sandwichmodellen på hur den seende personen utförde ledandet. Byt sedan roller. Övning Parvis spela upp en situation där en lärare ger feedback till en elev med hjälp av sandwichmodellen.

B) Feedback formeln Exempel: När du avbröt andra studenter var effekten att de kände sig frustrerade över att de inte kunde uttrycka sina åsikter. Jag skulle föredra om du kunde lyssna på andra när de talar utan att avbryta. När du lovade att skicka mig rapporten till klockan två och du inte gjorde det, kunde jag inte fortsätta med mitt arbete och jag var bekymrad om jag kan lita på dig. Vänligen skicka mig dina rapporter i tid. När du gör ironiska kommentarer om mig inför andra, känns det hemskt. Jag skulle föredra om du berättade mig allt som du har att säga till mig direkt och privat. De 2 första delarna av feedback formeln (observerbart beteende och effekterna av beteendet) är också effektiva medans man ger positiv feedback, t.ex. "När du erbjöd dig att vara en del av välgörenhetsåtgärden, var effekten att jag och hela laget kände att du verkligen var engagerad och brinner för vår organisations värderingar. Jag uppskattar det verkligen Observerbart beteende: Börja med att ge en tydlig beskrivning av konkret observerbart beteende, presentera det på ett sakligt sätt. (Inga tolkningar, bara fakta!) Effekterna av beteendet: Förklara varför uppgifterna är viktiga för honom/henne, för dig och/eller för organisationen. Genom att göra det, ger du motiv för förändring. Föredraget beteende: erbjud några idéer om alternativt beteende

Övning Ge Feedback på nedan beskrivna situationer med hjälp av Feedback formeln 1. Du är en lärare i mångkulturell grupp studenter. En av dina elever gör ofta rasistiska skämt. 2. Din anställda tar ofta emot privata samtal under arbetstid. 3. Din chef ger dig mer arbete än för andra utan extra tacksamhet. 4. Din kollega som du arbetar med på ett projekt förkastar varje idé som du har utan att ge dig en förklaring.

7. Metaforer och berättelser i undervisningen Figurerna och händelser i sagor personifierar och illustrerar också inre konflikter, men de antyder alltid så subtilt hur dessa konflikter kan lösas, och vilka nästa steg i utvecklingen mot en högre mänsklighet kan vara. (Bettelheim, 1991) Coacher använder ofta metaforer och berättelser som ett sätt att stödja sina klienter i förändringsprocessen. Även lärare kan använda metaforer och berättelser för att underlätta inlärningen och tillåta att lära en djupare (undermedveten) nivå. Metaforer och analogi kan också förbättra kommunikationen eftersom de hjälper till att illustrera en punkt eller måla en verbal bild. Dessutom, när folk lyssnar på dem, slappnar de ofta av därmed tillgången till det mentala tillstånd som accelererar inlärning. Genom att dela berättelser (exempel från livet, personliga berättelser, sagor, ordstäv, analogi) kan lärare stärka förtroendet för eleverna, öka sin kreativitet, lätta problemlösning och främja visionärt tänkande och målsättning. Vi kan också skapa och stärka samband genom att lyssna noga på de berättelser, metaforer, symboler och analogier som våra elever använder. Genom att svara på dem skickar vi signaler om att vi värderar deras "inre värld", deras perspektiv och sätt att tänka. Exempel Elev: Uppgifterna känns som en tung börda på mina axlar Lärare: Hur skulle du kunna ta av lite vikt? Vem kan hjälpa dig att bära det? Diskussion Dela med gruppen en eller två metaforer som du använder med dina elever. Vad är "moralen" i dem? I vilka situationer använder du dem? Övning Massor av populära berättelser, sagor och myter beskriver en resa av en hjälte/hjältinna. Arbeta med mål kan också ses som att påbörja en resa från punkt A till punkt B. Bilder och ritningar kan användas för att skapa metaforer. Vi föreslår följande övning för lärare att reflektera över sin "resa" samt för studerande att få nya insikter. Din väg till ditt mål (För denna övning kommer du att använda bilder som din lärare kommer att tillhandahålla)

Man har insett att det inte bara är resultatet utan även vägen till målet som genererar lärande. för lång, svår eller ointressant väg är ibland anledningen till att vi inte påbörjar resan mot målet det är därför det är viktigt att välja vägen mot målet på ett klokt sätt. Tänk på mål som du har eftersträvat. Reflektera en stund om den väg som du tog för att utföra dem. Tänk i en metafor - var det en motorväg? Landsväg? Bergsstig? Hur förflyttade du dig - gång? Med fordon? Cykel? Motorcykel? Flygplan? Bil? Buss? Var stigen lätt eller svår? Gillade du det? Nu väljer du en bild som bäst illustrerar vägen. Övertänk inte det; plocka en bild snabbt med hjälp av din intuition. Svara på följande frågor: - Är detta en väg som du brukar ta eller en som du skulle vilja ta? - Har denna väg och detta fordon stöd för uppnåendet av ett mål? - Om inte, vad skulle du vilja ändra? - Är den valda vägen lockande? - Om inte, vad skulle du vilja ändra? - Titta på bilden som valts av andra deltagare. Finns det någon som lockar dig? Vill du prova att resa mot dina mål med den vägen/fordonet? Uppföljning: Diskutera med din lärare och gruppen det du lärt dig. Fråga för reflektion Hur kan du börja använda berättelser och metaforer ännu mer med dina elever?

Källförteckning Cubed, L., Engaging Emotions: Role of Emotions in Learning, Brain and Education Web Paper 2, 2010, tillgänglig på: http://serendip.brynmawr.edu/exchange/node/8430 Lapid-Bogda, G., Enneagram in Business. Övningsverktygs sats Lasocinski, D., Praca z obrazem, 2015 övnings material Makani, J., Feedback sandwich model. NLP Practitioner training. Larnaca, 2008, övnings kurs Makani, J., Metamodel. NLP Prariactitioner training. Larnaca, 2008, övnings kurs Neill, M., Coaching from the inside out. Online kurs, 2012 Parkin, M., Tales for Coaching, Kogan Page, London, 2010 Sylwester, R., How Emotions Affect Learning. Educational Leadership. Oktober 1994, Volum 52, Nummer 2, tillgänglig på: http://www.ascd.org/publications/educational-leadership/oct94/vol52/num02/how- Emotions-Affect-Learning.aspx The LICO Toolbox LEARNING COACH IN ADULT EDUCATION (LICO), Grundtvig multilateral project, 518427-LLP-1-2011-1-IT-GRUNDTVIG-GMP Vega, V., Social and Emotional Learning Research Review. Edutopia. November 2012, tillgänglig på: http://www.edutopia.org/sel-research-learning-outcomes

Wandsworth Borough Council (WBC) www.wandsworth.gov.uk ILC Inspired Learning Centre Ltd. www.inspired-learning.eu University of Humanities and Economics in Lodz www.ahe.lodz.pl Asociación de Servicios a las Empresas y Actividades Diversas de Madrid www.adesema.org Konstantin Preslavsky University shu-bg.net Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Lunds Universitetet www.folkuniversitetet.se