Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Relevanta dokument
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Stockholms lins landsting

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Delaktighet i hemvården

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Medicinsk vårdplanering VPL

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Att få med läkarna på tåget

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Vad innebär lagändringen?

Jag bryr mig inte om de kallar mig svart : Betydelsen av hudfärg och språkkunskaper i svenska och kanadensiska äldreboenden

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Samverkansrutin Demens

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Sammanställning 1. Bakgrund

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Samverkansrutin Demens

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

God palliativ vård state of the art

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

Vård- och omsorgspolitiskt program

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Samtal med den döende människan

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Geriatrisk vård för framtiden

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision!

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Enkätbilaga Bilaga 3

Patientsäkerhetsberättelse

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Vård av äldre i livets slut

Undersköterska, 1500 p Vård och omsorg Stockholm

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Att ställa frågor om våld

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården


Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Den 7:de konferensen ägde rum i Rom den april 2018

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Undersköterska, 1500 p Vård och omsorg Nacka

Transkript:

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker

Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Personalens situation, vilka krav ställs de inför? Vad händer med dem när de utsätts för påfrestningar? Vad kan vi göra? Betydelsen av ett tydligt och närvarande ledarskap

Personalens situation - vilka krav ställs de inför? De personer som flyttar till särskilt boende idag är ofta multisjuka och har omfattande omvårdnadsbehov Står ofta ensamma med svåra beslut Personaltäthet - var går gränsen? Kompetens i relation till krav Vad upplever de själva som påfrestande? Trots allt; vanligaste känslan i det dagliga arbetet är glädje och tillfredsställelse

Personalens situation - vilka krav ställs de inför? De personer som flyttar till särskilt boende idag är ofta multisjuka och har omfattande omvårdnadsbehov Står ofta ensamma med svåra beslut Personaltäthet - var går gränsen? Kompetens i relation till krav Vad upplever de som påfrestande? Trots allt; vanligaste känslan i det dagliga arbetet är glädje och tillfredsställelse

Ordinärt boende och särskilt boende 2010 2010 158.700 Hemtjänst (2008: 150.000, 2003: 140.000) 90.900 SäBo (2008 : 94. 300, 2003: 121.000)

Ordinärt boende och särskilt boende 2010 2010 158.700 Hemtjänst (2008: 150.000, 2003: 140.000) 90.900 SäBo (2008 : 94. 300, 2003: 121.000) = Bara de svårast sjuka som får plats = Ökad press på närstående i hemmet = Ökad press på personalen

Personalens situation - vilka krav ställs de inför? De personer som flyttar till särskilt boende idag är ofta multisjuka och har omfattande omvårdnadsbehov Står ofta ensamma med svåra beslut Personaltäthet - var går gränsen? Kompetens i relation till krav Vad upplever de själva som påfrestande? Trots allt; vanligaste känslan i det dagliga arbetet är glädje och tillfredsställelse

Står ofta ensamma med svåra beslut En vanlig bild från Sverige (varierar dock mellan kommuner): - Sjuksköterskor medicinska konsulter - Enhetschefer fokus på administration och ekonomi - Primärvårdsläkare ansvarar på distans Vanligaste orsaken att äldre kommer till akutmottagningen är läkemedelsbiverkningar: fel doser, olämpliga lkm, olämpliga kombinationer - Strukturförändringar på sjukhusen:.mellan 1994 och 2009 minskade de geriatriska vårdplatserna med 43 % samtidigt som befolkningen 75 år och äldre ökade med 12 % Patienter flyttas mellan olika kliniker bristande helhetsansvar och geriatrisk kompetens

Personalens situation - vilka krav ställs de inför? De personer som flyttar till särskilt boende idag är ofta multisjuka och har omfattande omvårdnadsbehov Står ofta ensamma med svåra beslut Personaltäthet - var går gränsen? Kompetens i relation till krav Vad upplever de själva som påfrestande? Trots allt; vanligaste känslan i det dagliga arbetet är glädje och tillfredsställelse

Även om personaltätheten inte ensamt är avgörande för vårdkvaliteten - Närstående bekymrade 2003: 2 av 10 närstående bedömde att det behövdes mer personal 2010: 8 av 10 - Vårdtagare på demensboende lämnas ensamma nattetid - Nya riktlinjer om bemanning från Socialstyrelsen 2013

Personalens situation - vilka krav ställs de inför? De personer som flyttar till särskilt boende idag är ofta multisjuka och har omfattande omvårdnadsbehov Står ofta ensamma med svåra beslut Personaltäthet - var går gränsen? Kompetens i relation till krav Vad upplever de själva som påfrestande? Trots allt; vanligaste känslan i det dagliga arbetet är glädje och tillfredsställelse

Kompetens i relation till krav Det är omöjligt att försumma roten och likväl vårda grenarna. Konfucius, 555-479 f.kr En god kunskap är själva grunden för god kvalitet i både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utbildningssituationen inom området geriatrik och gerontologi är av avgörande betydelse för både verksamheternas kvalitet och rekrytering till området. Detta gäller samtliga yrkeskategorier inom området. Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi Socialstyrelsen (2012)

Kompetens i relation till krav - Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 76 % av personalen inom äldreomsorgen omvårdnadsutbildning men undervisning om demens och palliativ vård är begränsad - Rekryteringsbas till omvårdnadsprogrammet? - Ofta kortare kurser/föredrag med begränsad effekt - Andra yrkesgrupper som ska vara stöd till vårdpersonalen bristande kompetens inom gerontologi/geriatrik, 1.6% av sjuksköterskorna specialistutbildning inom vård av äldre

Personalens situation - vilka krav ställs de inför? De personer som flyttar till särskilt boende idag är ofta multisjuka och har omfattande omvårdnadsbehov Står ofta ensamma med svåra beslut Personaltäthet - var går gränsen? Kompetens i relation till krav Vad upplever de själva som påfrestande? Trots allt; vanligaste känslan i det dagliga arbetet är glädje och tillfredsställelse

Personalens upplevelser - Frustration över bristande resurser - Tydlig strävan efter att göra gott och lindra vårdtagarnas lidande - Svårigheter att prioritera varandet i en värld av görande - Svårigheter att prata om existentiella aspekter och att möta frågor om döden - Svårigheter att tolka och förstå olika beteenden, svårigheter att förklara Edberg mfl 2008; Edberg mfl 2009; Beck mfl 2011

Jag tror att det handlar om att kunna ge dessa människor vad de är berättigade till, och vi kan inte ge dem det på grund av systemet. Om vi hade levt i en idealvärld hade vi haft alla de resurserna Men vi kommer aldrig att förändra världen och få alla resurser Men jag tycker att det är så frustrerande att se dessa människor, som har levt sina liv, upplevt en massa saker, och som har kommit till ett stadium när sjukdomen Jag tycker inte att de får vad de är berättigade till.. Trots att all vårdpersonal gör sitt allra bästa finns det fortfarande en massa saker som de här människorna borde få.

Personalens upplevelser - Frustration över bristande resurser - Tydlig strävan efter att göra gott och lindra vårdtagarnas lidande - Svårigheter att prioritera varandet i en värld av görande - Svårigheter att prata om existentiella aspekter och att möta frågor om döden - Svårigheter att tolka och förstå olika beteenden, svårigheter att förklara Edberg mfl 2008; Edberg mfl 2009; Beck mfl 2011

Personalens upplevelser - Frustration över bristande resurser - Tydlig strävan efter att göra gott och lindra vårdtagarnas lidande - Svårigheter att prioritera varandet i en värld av görande - Svårigheter att prata om existentiella aspekter och att möta frågor om döden - Svårigheter att tolka och förstå olika beteenden, svårigheter att förklara Edberg mfl 2008; Edberg mfl 2009; Beck mfl 2011

Personalens upplevelser - Frustration över bristande resurser - Tydlig strävan efter att göra gott och lindra vårdtagarnas lidande - Svårigheter att prioritera varandet i en värld av görande - Svårigheter att prata om existentiella aspekter och att möta frågor om döden - Svårigheter att tolka och förstå olika beteenden, svårigheter att förklara Edberg mfl 2008; Edberg mfl 2009; Beck mfl 2011

Vi uppmuntrar ofta de äldre att prata om andra saker än döden Om de pratar om att de nog inte kommer att leva så länge till, så slår vi bort det och svarar; Nämen säg inte så, du har mycket tid kvar, du kommer inte att dö än på länge Men vissa vårdtagare säger att de inte orkar så lång tid till, det säger de ofta Det är en viktig uppgift att vara där i slutet, så att närstående kan känna sig trygga och vi försöker stötta dem. Men vi pratar inte om döden eller så, det är mer om praktiska saker. Beck I. Törnquist A. Broström L. & Edberg A-K. (2012) Having to focus on doing rather than being... International Journal of Nursing Studies, 49(4): 455-64.

Personalens upplevelser - Frustration över bristande resurser - Tydlig strävan efter att göra gott och lindra vårdtagarnas lidande - Svårigheter att prioritera varandet i en värld av görande - Svårigheter att prata om existentiella aspekter och att möta frågor om döden - Svårigheter att tolka och förstå olika beteenden, svårigheter att förklara Edberg mfl 2008; Edberg mfl 2009; Beck mfl 2012

Jag tycker att det är stressande när man ska hjälpa någon som bara håller fast, man försöker dra ner byxorna på samma gång som hon håller fast i dem Man förklarar och förklarar men hon blir bara mer och mer rädd Och tänk om det beror på smärta? Man vet ju aldrig

Mest påfrestande situationer - När tiden inte räcker till - att vilja göra mer än tiden tillåter - När vårdtagarna lider - När vårdtagarna inte får den vård de är berättigade till - När annan personal beter sig illa mot vårdtagarna - När anhöriga inte förstår svårigheterna i vårdandet Edberg, A-K, Anderson, K., Orrung Wallin, A & Bird, M. (2009) International Psychogeriatrics

Personalens situation - vilka krav ställs de inför? De personer som flyttar till särskilt boende idag är ofta multisjuka och har omfattande omvårdnadsbehov Står ofta ensamma med svåra beslut Personaltäthet - var går gränsen? Kompetens i relation till krav Svårt att fokusera på varandet i en värld av görande Vad upplever de själva som påfrestande? Trots allt; vanligaste känslan i det dagliga arbetet är glädje och tillfredsställelse

Vad händer med dem när de utsätts för påfrestningar? 5 minuters diskussion vid borden: Hur ger det sig uttryck i det dagliga vårdarbetet? Vad ser ni som ledare?

Vad kan vi göra? Betydelsen av ett tydligt och närvarande ledarskap Utbildning/ Handledning? Samband mellan låg påfrestning (och hög arbetstillfredsställelse) och möjligheterna att ge en personcentrerad vård, ett positivt vårdklimat och ett stödjande ledarskap Vikten av en gemensam, tydlig och uttalad värdegrund Stöd till ledarna

Personalen behöver få möjlighet att regelbundet samtala om vårdens genomförande med varandra. För att det ska få genomslag i vårdarbetet behövs en organisation där ledarna lyssnar, handleder och tar ansvar för vården och omsorgens kvalitet. Solklart men inte så lätt i verkligheten

Personalen behöver få möjlighet att regelbundet samtala om vårdens genomförande med varandra. För att det ska få genomslag i vårdarbetet behövs en organisation där ledarna lyssnar, handleder och tar ansvar för vården och omsorgens kvalitet. Solklart men inte så lätt i verkligheten Stort tack för er uppmärksamhet och, Stort lycka till med ert så viktiga uppdrag