Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor
Bakgrund Att förstå och förklara vad som händer i mångkulturella skolkontexter när föräldrar, lärare, skolledning förväntas samverka. Vidare är Laids intresse att förbättra samverkan mellan skola och föräldrar
Metoder att undersöka samverkan med Etnografi Aktionsforskning
Termer och begrepp Invandrartäta skolor Föräldrar med utländsk härkomst Föräldrasamverkan Mångkulturella skolor (beskrivande) Mångkulturellt samhälle (beskrivande) Andra begrepp: mångkulturalism och interkulturell pedagogik (normativa)
22 Haparanda kommun har Sveriges största andel utrikes födda. Här är 39 procent födda utomlands. Av dessa är det stora flertalet födda i Finland. Även tex. Botkyrka och Södertälje kommun har en hög andel utrikes födda. Lägst andel utrikes födda har Bergs kommun där drygt 2 procent är utrikes födda. Även Ovanåker och Bjurholm har en låg andel utrikes födda. Andelen utrikes födda är generellt högre i kommuner kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Bland norrlandskommuner är andelen utrikes födda generellt låg. Däremot har de kommuner som gränsar mot Finland en högre andel utrikes födda än övriga norrlandskommuner.
10 Sedan 1980 har antalet utrikes födda ökat från 627 000 till 1 004 000 vid millenniumskiftet och var 1 053 000 i slutet av år 2002. År 2020 beräknas antalet utrikes födda bli nästan 1 500 000. Från 1980 till år 2000 steg antalet födda i Sverige med ca 200 000 och beräknas stiga med ytterligare 350 000 till år 2020. Andel utrikes födda 1960-2002 och enligt prognos till år 2020 Procent av befolkningen 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Tillväxten i befolkningen är större bland de utrikes födda vilket medför att andelen utrikes födda ökar från knappt 11 procent vid millenniumskiftet till 15 procent 2020. Antal och andel personer födda utomlands År Antal (tusental) I procent av folkmängden 1900 36 0,7 1930 62 1,0 1950 198 2,8 1960 300 4,0 1970 538 6,7 1980 627 7,5 1990 790 9,2 2000 969 10,9 Prognos 2010 1 269 13,7 2020 1 489 15,3 År
Föräldrar och skola ett historiskt perspektiv Fyra principer (idealtyper, empiriskt förekommer de i dagens skola alla fyra) Isärhållandets princip Partnerskapsprincipen Brukarinflytandeprincipen Valfrihetsprincipen Dina erfarenheter?
Tidigare forskning Svårt för skolorna att engagera föräldrar med utländsk härkomst Föräldrar kan ha begränsade kunskaper i svenska Begränsade kunskaper om skolsystemet Tid saknas/skolor tar sig inte tid Ömsesidig misstro mellan skola och föräldrar Kulturella/sociala bariärrerfenomen och hur deras tolkningar ligger till grund för hur utbildning organiseras och vilka sociala konsekvenser det har Föräldrar med utländsk bakgrund tolkas av lärare som antingen för strikta, sakna egna ståndpunkter, otillräckliga som föräldrar, barnens problematiska uppträdande speglar föräldrarnas brister Dina erfarenheter?
Laids forskning Lärarnas perspektiv a. Föräldrarna förväntas att vara informerade, stödja barnen hemma i läxläsning, uppfostra barnen väl b. Se till så att barnen ätit frukost och sovit c. Besöka sina barns skola d. Komma på föräldramöten e. Att se till så att barnen deltar i skolans aktiviteter även om de kan strida mot kulturella/religiösa normer om anständighet: simning, duscha efter gymnastiken (avskilda duschar), inte ta ledigt för icke-svenska religiösa högtider f. Hinder men möjliga att hantera språkliga svårast
Fortsättning lärarnas perspektiv a. Föräldrarna saknar erfarenhet av svensk skola b. Föräldrarna har erfarenheter av en mer auktoritär stil c. Hinder inom skolan (saknar tolkar, bristande inre samverkan, förståelse för olika perspektiv, tid)
Lärarnas strategier för lyckad samverkan Tolk och översättning av språk Kulturella tolkar Egen fortbildning Utbilda föräldrar Engagera föräldrarna i uppgifter kulturfester
Föräldrarnas perspektiv Skolan är lärarnas sak Skolan är motsägelsefull pratar om demokrati och mångkulturalism men förutsätter ändå att föräldrarna ska gör sig av med sin kultur, kulturella rötter och ersätta dem med det svenska Känner inte igen det svenska sättet att uppfostra barn och ungdomar skapar osäkerhet Rädsla för att mista kontakten med sina barn
Forts. föräldraperspektiv Skolans roll i ickedemokratiska samhällen Materiellt överflöd i svenska skolor Individuell anpassning (hur viktigare än vad) Bristande disciplin, inga konsekvenser och straff Skolan pratar om föräldraengagemang är otydlig om vilken roll som föräldrarna har Ställer inga frågor rädsla att inte förstå svaren Svårt att förstå information - blanketter Förstår inte skolans demokrati -
Forts. föräldraperspektiv Halloween istället för ramadan och lucia mångkulturell omedvetenhet, assimilering eller ett försök att hitta nya gemensamma kulturella traditioner Ramadan, Bayram-pyssel istället för julpyssel Vad är privat och hur visar man upp integritet: exempel simhallen, att duscha tillsammans eller enskilt
Samverkansprojektet Föräldrar håller sig till sin egen etniska grupp Pappor lockade av maktpositioner och fatta beslut Lärarna saknar skolledningens stöd, engagemang och deltagande Samverkan tar tid Lärarna inte vana vid stora gruppmöten Man ser fler likheter än skillnader när man möts Svårt att tala om elever Föräldrarna blir för engagerade svårt att vara professionell, stör, skräpar ner,
Föräldrarnas kamp utanför Komplementära skolor Familjens kris skolan Bostadsområden som är segregerade Våra metoder fungerar bäst på våra barn vs. Myndigheternas (polis, social) Skydda barnen från gatukultur
Laids förslag till förbättringar Skolpersonalen ansvar Tillit förutsätter kunskaper om varandra Diskutera likheter och skillnader i relation till normer, värderingar, konventioner Räkna med att det tar tid Tänk på att föräldrar kan känna sig i underläge på grund av att de inte har samma förkunskaper om skolan Föräldrars tystnad betyder inte att de inte vill, utan kan handla om osäkerhet