Sex framtidsscenarier

Relevanta dokument
Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Förslag Inom ramen för EDU-vuxenprojektet föreslås pilotering av vuxenutbildningsvägledare 2-3 dagar/vecka på Luckan.

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Luckan enkät februari mars 2017 Sammandrag av svaren

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

PROTOKOLL Nr. 2/2010 Möte: Styrgruppen för EDU-vuxen Datum: Tid: Kl Plats: Arcada, Mötesrum 517

FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS

Integrationsverksamhet i praktiken Jenny Asplund, enhetschef

Vi hjälper dig hitta nya vägar.

Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck

Nytt från Steg för Steg

Bli en bättre jobbsökare på webben!

Information om Luckornas kommande verksamheter finns längst ner o protokollet

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

Livslång vägledning, de nationella ramarna. Michael Mäkelä Finlandssvenska vägledardagar

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

Longitudinell forskning

SPF:s IT enkät hösten 2010

Livslång vägledning i Finland

Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Kvalitetsdokument för samtalstjänsten

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

FORTBILDNING HÖSTEN Svenska skolan för synskadade.

Livet efter - när livet inte går som på räls

Finlands Svenska Orienteringsförbund r.f. VISION, MISSION & STRATEGI

Verksamhetsplan 2010

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

Klassföräldra- guiden em och skola i finland h tillsammans för barnen

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer

Raseborgs stad i ett nötskal Stefan Fri

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN

Coompanion. främja kooperativt företagande. affärsutveckling. regionalt, nationellt och internationellt nätverk. Vi har 25 kontor i landet

Bakgrundsuppgifterna fylls i med tanke på din anhörig som behöver stöd. Fyll alltså inte i dina egna bakgrundsuppgifter.

Samverkan i Laxå kommun

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Utveckling av IT-baserad service på svenska i huvudstadsregionen

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN , LKS Antagen av utbildningsnämnden Antagen av kommunfullmäktige

Stig in konferensen i Nagu maj 2018 Närpesmodellen

Föreningens framtid. Styrkor

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Information till APL-handledare inom Vård- och omsorgsutbildning

PROTOKOLL 1/ STYRGRUPPSMÖTE STORA KOMET. Plats : Regionförvaltningsverket, Bangårdsvägen 9, H:fors Mötesrum: Vene

Migrationsinstitutet

LÄROPLANEN Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas

Bilder: Tuula Palaste-Eerola

Lärarexemplar med facit

Expertnätverk i Svenskfinland. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning Helsingfors

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Protokoll fört vid styrgruppsmötet för Stora Komet

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII /

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Västra Nylands Fountain House förening r.f. Klubbhus Fontana Verksamhetsplan för år 2017

E-kampanj Ett diskussionsunderlag

regional biblioteksplan förkortad version

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

En utvecklingsmodell för arbetsplatskompetensen på mångkulturella arbetsplatser

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

En nylännings bekännelser

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Mentorskap-ett komplement till vägledning Jenny Asplund, projektledare, FIKA

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Projektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet

Nya vindar inom omsorgen

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

FÖRBUNDSNYTT. December Förbundsstyrelsen 2017 Höstmötet valde enhälligt sittande ordförande Ole Norrback till förbundsordförande.

Synlighet åt regionala aktörer!

Teman i presentationen

FDIU är en liten organisation. Bara i samarbete med partners nationellt och regionalt kan de regionala och länkade konferenserna bli verklighet.

Stöd för unga i risk för marginalisering

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

PROGRAM. Finlands Brandbefälsförbunds & Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbunds studiedagar och FSB:s höstmöte Sokos Hotel Caribia i Åbo

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Ansökan om projektstöd

Finland - mitt hem -projektet

Vägledning och integration på svenska. Liselott Sundbäck koordinator för svensk integration Kommunförbundet

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund Publicerat Finlands Kommunförbund 2011

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård

Transkript:

31.10.2012 Sex framtidsscenarier Lena Johansson Borgå 1.11.2012 Hur skall vägledning organiseras i Svenskfinland? Hur ser Svenskfinland ut? språkligt ej homogent geografiskt ej homogent näringsstuktur ej homogen befolkningsstruktur ej homogen osv. 1

www.xyz.fi 31.10.2012 Människor @ m.m. ansikte mot ansikte Verkstäder Vägledning Vad är vägledning? Kirsi Vänskäs matris som beskriver skillnaden mellan information rådgivning vägledning 2

31.10.2012 Scenario 1; Regionala nätverk Varje utbildningsorganisation har en utsedd vägledningskoordinator Alla vägledningskoordinatorer ingår i ett regionalt vägledningsnätverk Nätverken ordnar vägledningsservice regelbundet eller mera spontant Scenario 2; Kundservicecenter utbildningsrådgivning@te-byran.fi Finns idag i Kristinestad, administreras av Etelä Savon ELY-keskus Alla kunder skulle hänvisas hit Kunnig personal Förutsätter vägledningskoordinatorer i skolorna som personalen kan samarbete med 3

31.10.2012 Scenario 3; Uppdrag Någon myndighet ger någon i uppdrag att ge vägledningstjänster enligt överenskommelse Scenario 4; Luckan På 10 orter i Svenskfinland finns en Lucka Bakom varje Lucka finns en självständig organisation, endast brandet Luckan är gemensamt Sysslar mycket med kultur, biljetter mm. 4

31.10.2012 Scenario 5; Vägledningscentrum Att tänka out of the box och sammanföra alla som sysslar med vägledning till en och samma fysiska plats Yrkesvalspsykologer från TE-byrån Studiehandledare från skolorna Personalen på invandrarbyrån osv. Scenario 6; Bibliotek Att bibliotekarierna skulle vägleda också till utbildning Ett mycket starkt samarbete med Utbildningsrådgivningen t.ex. så att man kopplar upp sig dit tillsammans med kunden Ett samarbete med vägledningsnätverken om sådana finns 5

31.10.2012 Alla sex scenarier har analysertas med SWOT har satts i relation till Vänskäs matris 6

Målsättning att INFORMERA att ge RÅD att VÄGLEDA Målet är förutbestämt Målet är klart Målet är otydligt Förhållande till information att ge kunden den information den behöver faktakunskap att ge kunden råd om lämpliga förfaringssätt Råden som ges baserar sig på sakkunskap att genom samtal främja den handleddes förmåga att förbättra sitt liv på det sätt han önskar Tolkningsalternativ och många olika möjligheter att välja förfaringssätt betonas Den handleddes roll outside-in kunskap Tar emot information outside-in kunskap Den som frågar om råd och tar emot råd avgör själv om den följer råden inside out tieto Den handledde är sakkunnig på sitt liv Den handledde deltar aktivt i att finna lösningen Den sakkunnigas roll Kundens söker själv den information som saknas och använder den Ger den information kunden önskar Kunden förväntar sig råd av den sakkunniga Känner till mera om saken än kunden Lägger vikt vid att svaren är korrekta och förståeliga Utgångspunkt för arbetet är den handleddes tolkningar och målsättningar Strävar efter att stärka den handleddes handlingsförmåga och undviker att ge färdiga lösningsmodeller Samtalets gång Oftast en kort diskussion Avväger olika alternativ Oftast en ganska kort diskussion, som kan växa till en mera differentierad diskussion Oftast flera diskussionstillfällen och i flera steg, samtalens uppbyggnad ledig Från handledning till inlärning Kundens frågor och den sakkunniges svar, samt den sakkunniges egna initiativ till informationsgivning Lärande är att dela och få information, att minnas och att upprepa den Det frågas efter råd och råd ges, samt den sakkunniges egna initiativ till rådgivning Lärande är att tillämpa det man lärt sig Den handleddes initiativ och handledarens sätt att närma sig dem Läande är att hitta meningen, få insikter, förstå och växa som människa Kirsti Vänskäs föreläsning 3.5.2010, baserat på litteratur av Vänskä, Onnismaa och arbetsministeriet.

Regionala nätverk scenariot Varje utbildningsorganisation har en namngiven person, en koordinator för information, rådgivning och vägledning (IRV), som fungerar som organisationens kontaktperson. Stora, spridda organisationer kan ha flera IRV-koordinatorer. IRV-koordinatorerna bildar tillsammans regionala väglednings-nätverk. Till väglednings-nätverken kan också andra aktörer höra ss. myndigheter, arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter eller andra representanter för skolan. I varje finlandssvensk region verkar ett väglednings-nätverk. Totalt sju till antalet; Jakobstadnejden, Vasa, Sydösterbotten, Åboland, Västra Nyland, Huvudstadsregionen, Östra Nyland. I varje region ordnar nätverket regelbunden vägledningsservice om utbildningar, finansiering av studier mm. Nätverkens service varierar från några timmar i veckan till några timmar i månaden. Servicen bygger på att den som har kunskapen i ett tema dejourerar på en och samma plats en given, regelbunden tid. Följande gång är ett annat tema aktuell med en annan dejour men på samma tid och samma plats. Vägledningsservicens dejourer har varierande bakgrund och kompetens. En del är utbildningsplanerare, andra lärare mm. Utöver regelbunden vägledningsservice kan Nätverken ha uppsökande verksamhet på arbetsplatser, mässor och andra evenemang. Målsättningen är kunden skall få kännedom om det regionala utbildningsutbudet. De kunder som vägledningsnätverken inte kan ge service till hänvisas till TE-byråns tjänster eller till Arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter i Kristinestad. Styrkor Många involveras i arbetet för vägledningsservice Svagheter Servicenivån beroende av boendeort Nätverk är så svaga som sin svagaste länk Ekonomiskt bygger det på arbetsgivarens vilja att ge arbetstid för vägledningsservice På axeln information, rådgivning och vägledning når man på sin höjd en rådgivningsnivå Möjligheter Hot Någon region saknar vägledningsnätverk och därmed också vägledningsservice Vägledning jämställs med marknadsföring Avsaknad av kvalitetskontroll/system

Kundservicecenter - scenariot Arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter i Kristinestad utgör naven i den svenska IRV-servicen. Kundservicecentret ger service per telefon och e-post, via socialmedier samt ansikte mot ansikte över nätet. Kundservicecentret är känt bland personalen i arbets- och näringsförvaltningen, såväl den finska som den svenska samt i utbildningsorganisationerna och i näringslivet. Kundservicecentret personal har studie- eller arbetslivsvägledarutbildning eller motsvarande. Kundservicecentret främsta informationskälla är oppianverkko samt utbildningsorganisationernas hemsidor. Därutöver har Kundservicecentret kännedom om en namngiven person, en IRV-koordinator, i varje utbildningsorganisation. I varje finlandssvensk region verkar ett IRV-nätverk. Totalt sju till antalet; Jakobstadnejden, Vasa, Sydösterbotten, Åboland, Västra Nyland, Huvudstadsregionen, Östra Nyland. Kundservicecentret har en aktiv kontakt till IRV-nätverken. Kontakten består främst av videokontakt till nätverkens möten och informationsutbyte i form av PM, protokoll och motsvarande. IRV-nätverken kan ha verksamhet i form av informationer, uppsökande verksamhet mm. Målsättningen är att bemötande av kunden skall vara en obruten kedja av service, kunden skall inte bollas från lucka till. De kunder som Kundservicecentrets tjänster inte räcker till hänvisas till TE-byråns linje 2 tjänster. Styrkor Lika service för alla oberoende av boendeort Neutral service Anonym service Vägledningskunnig personal Svagheter KSC:s ledning bör förstå vikten av svenskservice KSC behöver göras känt för samarbetspartners och kunder Kontakten till arbetsplatserna och näringslivet Varje IRV nätverken bör se KSC som medlem Möjligheter KSC kunde bli ett begrepp som 118 eller R- kiosken Samarbete med nät- yrkesvalspsykolog På axeln information, rådgivning, vägledning når man en vägledningsnivå även om den sker per distans Varje IRV nätverken bör se KSC som en medlem Hot Revirtänkande hos olika aktörer Ekonomiska förutsättningar Omstruktureringar i statliga förvaltningen

Uppdrag scenariot I varje finlandsvensk region finns en fysisk plats där vägledning till utbildning ges ansikte mot ansikte. Vilken den fysiska platsen är varierar från region till region. Vilken den fysiska platsen är överenskoms med Regionalförvaltningsverkets svenska enhet t.ex. vart fjärde år och servicen fungerar som en köptjänst. Uppdraget kan i en region finnas i LUCKAN, i en annan i ett bibliotek, i en tredje inom en utbildningsorganisation, i en fjärde på HVC osv. Minimikravet på producenten av vägledningstjänster är att vägledningen ges av en behörig/kompetent person, en studiehandledare eller motsvarande. Övriga minimikrav formuleras vid upphandling, t.ex. tillgänglighet. Kundservicecentrets är en mycket viktig samarbestpartner för denna service. Styrkor Neutral service Anonym service Handledningservice av en kompetent/behörig person På axeln information, rådgivning, vägledning når man en vägledningsnivå Svagheter Det kostar att köpa tjänster Utveckla ett vägledningsbrand, det måste vara klart innan Utvecklar inte servicen utan gör vad beställararen vill/kräver Möjligheter Lika service för alla oberoende av boendeort Marknadsföring under samma namn av samma produkt (IRV-kiosken) Påminner om en pilot, ger ytterligare erfarenheter från olika lösningsmodeller Hot Om ingen vill ha detta uppdrag Avsaknad av minimikrav på god vägledning

Luckan - scenariot Det finns 10 fysiska Luckor i Svensk-Finland och det finns 8 Luckan hemsidor. Luckan verksamheten i Sydösterbotten som betjänar på tre olika orter men de har alla en gemensam hemsida. I Nyland finns Luckan på fyra orter, i Borgå, Helsingfors, Kyrkslätt och Raseborg (Karis). I Åboland finns luckan i Kimito och i Åbo och i Österbotten i Karleby, Närpes, Kaskö och Kristinestad. Alla Luckor markandsförs med samma koncept och de har alla en liknande verksamhet. Men de är alla upprätthållna av från varandra fristående organisationer. Luckorna har en omfattande kunskap och information om service, kultur och aktiviteter i Svensk-Finland. Flera Luckor sysslar redan idag med handledning av olika slag. Projektet Ung info finns på Luckorna i Borgå, Helsingfors, Kyrkslätt och Raseborg och Projektet Delaktig i Finland i Helsingfors och Raseborg. Luckans personal ingår på några orter i de IRV-nätverk som skapats. Styrkor Ett inarbetat brand. Utbyggdan nätverk och informationskanaler. Svagheter En brokig skara av bakgrundsorganisationer. Upprätthållande av ett innehållsmässigt och professionellt vägledningskunnade. Vita fläckar på kartan där Luckan inte finns Möjligheter Flera Luckor sysslar med vägledning redan nu. Synergieffekter i inskolning, program mm. Kollegahandledning mellan Luckornas personal. På axeln information, rådgivning, vägledning kan man nå en vägledningsnivå Hot Osäker ekonomi för organisationerna som upprätthåller Luckorna

Vägledningscenter - scenariot Alla vägledningstjänster i en region samlas till en egen organisation, ett vägledningscenter. Studiehandledarna från skolorna, yrkesvalspsykologen från TE-byrån, uppsökande ungdomsverksamheten, invandrarrådgivningen m fl. Vägledning center finns centralt och har låg tröskel för sponta och tidsbeställa besök. Vägledningscenter jobbar utåt mot skolor, ungdomsverkstäder, arbetsplatser mm. utgående från den gemensamma fysiska punkten. Vägledningscentrum är en mångprofessionell lärande organisation. Styrkor Neutral service Anonym service Handledningservice av en kompetent/behörig person i en lärande organisation På axeln information, rådgivning, vägledning når man en vägledningsnivå Sparar resurser Svagheter Kan inte ske på språklig grund Vem är upprätthållaren Bör inte ha för stora uppsamlingsområden Möjligheter Hot Att man inte kan tänka out of the box

Biblioteken - scenariot Biblioteken utgör naven i den svenska IRV-servicen. Biblioteken ger utöver ansikte mot ansikte service också service per telefon och e-post. Bibliotekets personal har stor kunskap i informationssökning. Att vägleda kunder är ej heller obekant, även om kunskapen kanske inte når en handledningsnivå. Bibliotekens främsta informationskälla är Webbtjänsten för lärandet, oppianverkko, samt utbildningsorganisationernas hemsidor. Därutöver har biblioteken kännedom om en namngiven person, en IRV-koordinator, i varje utbildningsorganisation. I varje finlandssvensk region verkar ett IRV-nätverk där bibliotekspersonalen ingår. Totalt sju till antalet; Jakobstadnejden, Vasa, Sydösterbotten, Åboland, Västra Nyland, Huvudstadsregionen, Östra Nyland. Styrkor lika service för alla oberoende av boendeort neutral service anonym service vägledningskunnig personal kan delta i IRV-nätverken Svagheter kontakten till arbetsplatserna och näringslivet små bibliotek har liten personal Möjligheter på axeln information, rådgivning, vägledning når man en rådgivningsnivå Kan utvidgas också till via socialmedier samt ansikte mot ansikte över nätet. Hot