Verksamhetsplan för Näshulta förskola 2012 /2013
Förskolan Förskolan ligger belägen i Näshulta ca 3 mil söder om Eskilstuna. Verksamheten håller till i de lokaler som fram till sommaren 2012 var kommunal förskola. I anslutning till verksamheten har vi en stor lekgård, en fin ekbacke och en stor bollplan. Vi har även Näshultasjön i närheten och ett elljusspår som kan utnyttjas vid våra utomhusaktiviteter. Huvudman till verksamheten är den ideella föreningen Näshulta Framtid som har för avsikt att skapa en ny gårdsmiljö som är mer anpassad till verksamheten. Detta sker pö om pö på ideell basis. Vår verksamhet Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan samarbetar kring alla barn och har gemensamma aktiviteter med skolan. Barnen delas in i grupper för att varje barns individuella behov ska kunna tillgodoses. Vår syn på barn är att de är kompetenta, tänkande och unika människor med ett eget värde. Vi sätter vuxnas förhållningssätt gentemot barn i fokus för att ge barnen möjlighet att växa. För oss innebär det att visa respekt för alla barn och att möta dem där de är i sin utveckling och förståelse av omvärlden. Barnen ska känna sig delaktiga och kunna påverka förskolans verksamhet och dess innehåll. Vi inriktar oss särskilt på att uppmuntra och utveckla barnens lek eftersom det i leken ingår många viktiga delar som kommunikation, språk, turtagning, fantasi och koncentration mm. Vi arbetar utifrån förskolans läroplan (Lpfö 98) och våra mål för verksamheten har sitt ursprung i läroplanen. Samarbetet med föräldrarna är en viktig del i verksamheten. Den dagliga kontakten är avgörande för att vi bättre ska kunna få syn på varje barns behov och kunna följa upp frågeställningar och funderingar som föräldrar har. Vi tar hjälp av föräldrar när det gäller att utvärdera och utveckla verksamheten genom samtal, enkäter och på föräldramöten. Vi håller utvecklingssamtal om varje enskilt barn. Med barnens samtals-dokumentationer som grund utarbetar vi en arbetsplan för den aktuella barngruppen. Utvecklingsstrategier Vi arbetar kontinuerligt för att utveckla vår verksamhet genom egna utvärderingar, samtal och reflektioner kring vårt förhållningssätt och våra utvecklingsmål. Vi har pedagogiska samtal på våra möten där pedagogerna kan ta upp frågeställningar som de behöver stöd och hjälp med. Vi fortbildar varandra genom detta och genom att samtala kring litteratur vi läser gemensamt mm. Fortbildning och handledning köper vi av stadsdelen eller andra anordnare, både gemensamma och separata föreläsningar som var och en väljer utifrån det egna intresset.
Vi kommer satsa extra på att arbeta med målen i verksamhetsplanen som gäller entreprenörskap (matematik, naturvetenskap, teknik) samt natur och hälsa. Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande. Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja naturvetenskap och teknik i vardagen. Vi skall bedriva en stor del av verksamheten utomhus. Vi ska arbeta med att förankra målen i läroplanen i föräldragruppen genom att låta läroplanen synas i verksamheten, exv i anslag vid olika rum. VÅRA MÅL Normer och värden Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över, ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Att barnen börjar upptäcka att det de gör påverkar andra människor Att barnen funderar över rätt och fel i egna och andras handlande Att barnen i handling visar att de förstår den andres situation och känsla Vi tar upp frågeställningar av etisk karaktär i samlingar och andra vuxenledda aktiviteter (äldre barn) Vi lär barnen att visa respekt, genom att lyssna på kompisarna och att svara varandra. Det är viktigt att kunna acceptera andras tankar, känslor och vilja eftersom vi alla har olika behov. Vi visar barnen tydligt vad som kan och inte kan accepteras i samvaron med andra och samtalar om hur man ska vara mot varandra. Utveckling och lärande Vi ska ge varje barn förutsättningar för att lära känna sig själv och sina egna förmågor. Att barnen vill prova nya saker. Att barnen uttrycker sin vilja. Att barnen uttrycker alla sina känslor. Vi har ett tillåtande förhållningssätt och försöker säga ja i stället för nej. Vi visar barnen respekt genom att alltid lyssna, uppmärksamma och möta dem på deras egen nivå. Vi tar tillvara deras frågor och idéer och utvecklar dem. Vi visar barnen att de är kompetenta och kan lära sig. Vi uppmuntrar dem alltid att prova själva med muntliga instruktioner från oss och en hjälpande hand. Vi visar att vi tror att de kan! Vi strävar efter att alltid vara nära barnen för att kunna stötta dem i leken och vid konflikter.
Vi pedagoger är noga med hur vi alla, både barn och vuxna, beter oss mot varandra. Vi ser till att lyssna på och att ta barnen på allvar, att reagera om någon har en otrevlig ton osv. Vi pratar om, benämner och bekräftar barnens och våra egna känslor och hur man kan se på någon annan hur den känner sig. Genom portfolio och pedagogisk dokumentation visar vi barnen vad de kan och har lärt sig. Vi ska ge barnen förutsättningar för att utveckla sin sociala kompetens och lekförmåga. Att barnen känner av varandras sinnesstämning. Att barnen tar hjälp av pedagogerna vid en konflikt. Att barnen löser mindre konflikter själva. Att barnen börjar välja andra kamrater. Att barnen bjuder in andra barn i leken. Att barnen håller fast vid leken en längre stund. Att barnen hjälper varandra och tar emot hjälp. Vi pedagoger stödjer barnen i deras val det är vårt ansvar att se till att det blir en bra lek för alla barn och att ingen blir utanför! Barnen ska få tid, utrymme och ostördhet för sin lek. Genom att vara fantasifulla och tillåtande pedagoger inspirerar vi barnen att utveckla sin fantasi i leken. Vi pedagoger är nära barnen när de leker för att kunna stötta de barn som har svårt att hävda sig och för att hjälpa till att föra leken vidare. Vi påvisar för barnen att när man leker behöver man komma överens, lyssna på varandra och prata om hur och vad man ska leka. Vi arbetar regelbundet med olika grupper, både smågrupper och helgrupp. Syftet är att barnen ska knyta nya kontakter, få stöd i sin lekutveckling och lära sig att samarbeta. Vi pedagoger är noga med hur vi alla, både barn och vuxna, beter oss mot varandra. Vi ser till att lyssna på och att ta barnen på allvar, att reagera om någon har en otrevlig ton osv. Uppstår det konflikter, stöttar vi barnen i att reda ut vad som hände och komma överens igen så att de kan gå vidare med leken. Barn som är i konflikt med varandra måste få uttala sin känsla för vad som hänt och bli lyssnad på. Det leder till att barnen förstår varandra och sig själva bättre. Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sitt språk. Att barnen vill samtala och berätta. Att barnen uttrycker sina tankar och vilja efter sin förmåga. Att barnen frågar vad olika ord betyder. Att barnen utökar sitt ordförråd. Att barnen är intresserade av bokstäver. Att barnen vill att vi ska läsa för dem.
Vi uppmuntrar barnen till kommunikation, att svara själv och tänka efter. Vi pedagoger lyssnar aktivt på barnen och låter dem berätta klart. Vi uppmuntrar barnen att svara varandra och oss vuxna, efter förmåga och känslostämning. Vi ser till att kontakten barn - vuxen utvecklas till samtal och inte stannar vid ja/nej-frågor. Det som barnet säger är viktigt vi frågar barnen: hur tänker du? Jag vill veta vad du tror! Vi pedagoger försöker tolka det barnen säger utifrån deras verklighet och mognadsnivå. Vi samtalar mycket med barnen om det vi ser, gör och känner. Vi pedagoger är noga med att använda ett rikt, nyanserat och vårdat språk. På så sätt lär sig barnen nya begrepp och utökar sitt ordförråd. Vi läser böcker, berättar sagor, sjunger och använder rim och ramsor. Vi tränar munmotoriken genom blåslekar, lek med ord, ljud och "tungvrickningar". Vi använder skriftspråket på ett medvetet sätt genom att uppmärksamma barnen på det skrivna språket genom att läsa för dem på skyltar, mjölkpaket etc. samt att vi uppmuntrar barnen att skriva. När barn har ett annat modersmål vill vi ta tillvara det genom att till exempel lära oss några ord på det språket. Om ett barn behöver extra stöd i svenska språket förstärker vi det vi säger genom ett tydligt kroppsspråk och ansiktsuttryck. Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande. Att barnen är intresserade av siffror. Att barnen räknar spontant. Att barnen sorterar material. Att barnen använder matematiska uttryck. Att barnen gör matematiska jämförelser. Vi tar tillvara alla tillfällen att kommunicera om matematik med barnen. Det finns siffror uppsatta synligt på väggarna. Vi räknar allt som kan räknas och uppmuntrar barnen att sortera och jämföra storlek, mängd, form och färg. Vi ramsräknar, räknar baklänges, använder ordningstal och lär barnen benämningar på siffror och former. Vi arbetar med tidsbegrepp på olika sätt t.ex. med hjälp av timglas, tidpunkter på dagen med hjälp av rutinsituationer. Vi arbetar med rumsorientering och ord för det såsom framför, bakom, under, över. Vi bygger med olika material, små och stora klossar, klossar, lego, kuddar och tyger. Vi leker, häller och mäter med vatten. Vi mäter varandra, saker som finns på avdelningen och barnen använder ofta sin egen längd som jämförelse. Vi ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja naturvetenskap och teknik i vardagen. Att barnen ställer frågor om hur saker fungerar. Att barnen visar intresse för väder och natur.
Att barnen konstruerar och demonterar olika saker. Att barnen visar intresse för djur. Vi har mycket material synligt och tillgängligt. Vi uppmuntrar barnen att bygga och konstruera både inne och ute. Vi funderar tillsammans med barnen på hur olika saker fungerar. Vi gör enkla experiment och diskuterar vad som händer.exempelvis när vatten blir is och varför. Vi går till skogen en gång i veckan (utöver skogsleken i gårdsmiljön), där vi följer årstidsväxlingarna och kan prata om djur och natur. Barnen kan också upptäcka mycket på vår gård. Barns inflytande. Barnen ska ha inflytande i verksamheten. Att barnen kommer med egna förslag till aktiviteter. Att barnen känner till var materialet finns och använder det. Att barnen gör medvetna val av aktivitet och kamrater. Att barnen ifrågasätter och argumenterar. Barnen har alltid möjlighet att påverka vem de vill leka med, vad de vill leka och var. Vi försöker i möjligaste mån att säga ja till det barnen vill göra. När vi måste säga nej förklarar vi varför. Om det är möjligt planerar vi in det barnen vill till ett senare tillfälle. Det är viktigt att tydliggöra det för barnen så att de förstår att de kan påverka och även vad de kan påverka. Vi planerar efter barnens intressen och önskemål och visar det tydligt för dem. Vi förbereder barnen på förändringar. När barnen ifrågasätter det vi planerat, tar vi det på allvar och ber dem förklara hur de tänker. Vi tar till oss det barnen säger/uttrycker och visar att det är viktigt och ändrar i planeringen om det är möjligt. Vi uppmuntrar barn som inte tar egna initiativ att våga göra det. På avdelningen ( som efter nyår blir 2 avdelningar) har vi återkommande samtal om barngruppen, både på för detta avsedda möten och i vardagen. Vi tar också hjälp av varandra för att få nya tankar och andra synvinklar. Vi lyssnar på vad barnen vill och ändrar direkt i planeringen om det går. Vi uppmuntrar och lär barnen att samarbeta, genom grupplekar, att ge barnen uppgifter att lösa och att göra saker tillsammans.
Förskola och hem Vi ska ge föräldrarna möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamheten. Att föräldrarna ger positiv och negativ kritik. Att föräldrarna ställer frågor. Att föräldrarna deltar i möten. Att föräldrar framför egna önskemål. Vi har: - informationsmöten med nya föräldrar för. - inskolning, då föräldrarna deltar - utvecklingssamtal på hösten, där vi också pratar med de nya föräldrarna om hur inskolningen fungerade - ett uppföljningssamtal på våren. - föräldraråd två gånger per år, med föräldrarepresentanter som väljs på vårens föräldramöte ( alla som vill får dock delta i dessa!) två föräldramöten/år vi bjuder in föräldrarna på bla Luciafirande och fixardagar. om föräldrar har synpunkter eller klagomål, vill vi att de vänder sig till oss i personalen och7 eller till förskolechef Lina Walin. Vår målsättning är att ha en bra daglig kontakt med våra föräldrar. Vi skriver också veckobrev på avdelningarna, där vi berättar om veckan som varit, vad barnen är intresserade av just nu och planer för nästkommande veckor. Vi erbjuder alla föräldrar att vara med en förmiddag för att se vår verksamhet. Dokumentation Vi använder oss av portfolio, pärmar där vi samlar dokument som visar barnens utveckling och lärande. Vi dokumenterar så mycket som möjligt det barnen gör, genom att skriva ner hur de tänker och tror. Vi använder oss också av foto och film. Vi kopplar dokumentationen på väggar och i portfolion till läroplanen. Syftet med dokumentationen är delvis att synliggöra tankar kring vårt arbetssätt för oss själva och föräldrar. Framförallt för att vi ska kunna gå tillbaka, reflektera och utvärdera hur vårt arbete fungerar; har vi närmat oss målen vi satt upp och har barnen/barngruppen utvecklats i den riktning som vi hoppats?
Medarbetarna Vi uppmärksammar, berömmer och stöttar varandra i verksamheten för att få ett positivt arbetsklimat och känna gemenskap. Vi har mandat att ge konstruktiv kritik och att hindra varandra om någon är på väg att bete sig kränkande. Vi ser till att allas intressen och kompetenser kommer hela enheten till godo och försöker ge varandra möjlighet att få arbeta med aktiviteter/områden man är intresserade av. Alla har också egna specifika uppgifter inom verksamheten utöver det pedagogiska arbetet, vilket vi tror ökar intresset och engagemanget hos alla. Utvärdering och uppföljning Vi följer upp verksamheten genom reflektion och återkoppling på det vi gör och hur det har fungerat. Vi tar upp olika situationer med varandra och diskuterar hur den vuxne agerade vad hände, hur reagerade barnet/barnen, gav det önskad respons? Kunde man göra annorlunda? Vi diskuterar också våra rutiner, om de fungerar eller om vi behöver tänka om utifrån barngruppens behov. Vi utvärderar vår verksamhetsplan och de mål som vi har valt för året har vi kunnat följa den och varför/varför inte? Vi utgår från de kriterier vi har uppställda för varje mål. Vi ser över vår miljö är den fungerande för de barn vi har just nu? Hur fungerar vårt praktiska samarbete flyter det på eller blir det onödiga missförstånd? Vi tar upp hur vi är mot varandra och känslor kring det. Dessa uppföljningar sker på avdelningsmöten, planeringsdagar, arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal avdelningsvis, men kanske framförallt löpande under dagen, direkt när det händer! Det enskilda barnet följer vi upp delvis under avdelningsmöten och det dagliga samtalet mellan personal - föräldrar och personal - personal. Utvecklingssamtalen ger oss ytterligare en möjlighet att tillsammans med föräldrarna se deras barn. Barnen gör en omedveten utvärdering genom att visa att de vet att vi lyssnar, att de kan säga vad de tycker och vill och att de kommer till oss. Föräldrarna utvärderar genom möten, utvecklingssamtal och i det dagliga samtalet. Vi följer upp de olika utvärderingarna genom att göra förändringar som vi tror kommer att göra vårt arbete bättre. Det gäller både rent fysiska förändringar och förhållningssättet mot barnen, föräldrarna eller varandra. Vi prövar oss fram tills vi har hittat ett arbetssätt som är i enlighet med våra mål och åtaganden. / Lina Walin, förskolechef på Näshulta friskola.