Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Relevanta dokument
Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9?

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Metoder att träna kondition på!

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Planera din konditionsträning

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori

Healthperformance.se. Testmanual. Tester för skolungdom. Copyright Health Performance

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Härryda Handbollsklubb

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Effektivisera din träning

Inledning. Ta sedan hänsyn till hur länge musklerna behöver vila mellan passen för att sedan sy ihop ett program.

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

TSM TRÄNINGSUPPLÄGG

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2015/2016

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

8 sätt att variera dina set

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

ALLT FÖR DIN DRÖMKROPP!

Abstrakt. Genomförande. Resultat

TRÄNINGSPROGRAM VECKA 2

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

Träning. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Stockholm Universitetsvägen 12 Telefax:

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng

Träningsupplägg Vecka 40

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Sommarträning 2015 AIK Innebandy P01

UPPBYGGNADSPROGRAM I SAMARBETE MED ANDREAS CARLSSON STYRKA SMIDIGHET KOORDINATION

Dina allra ba sta fem kilometer!

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

I programmen för 5 och 10 km är allt angivet i minuter, här är det precis som i programmet för 21 km antal km som gäller.

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Pass 1: Styrka och kondition

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

1. Allmänna frågor Markera med en ring kring lämpligt alternativ. Kommentera gärna om du vill förklara ditt betyg. A. Synpunkter/kommentarer:

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

TRÄNINGSPROGRAM VECKA 8

Vad säger bilden dig? Reflektera och läs sedan igenom hela dokumentet. Vi ses igen den 8/7 starkare än någonsin! //P04 ledarna

Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99

Anders Szalkai. 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer. Format min träningsfilosofi

Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag.

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Fysträning Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Tra ningsschema va r och sommar 2016

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

Ut och träna. Låt naturen inspirera dig. Jogga till ett utegym med Friskispressens träningsprogram nerladdat i mobilen.

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014

FJÄLLVANDRING MED TOPPBESTIGNING

Grundläggande styrkeprogram att köra 3 gånger i veckan:

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014!!! On the road to success!

Styrke/gymträning Steg2

Allsidiga uppvärmningsprogram

Förebygga skador vid fysisk aktivitet

Dina allra ba sta tio kilometer!

Transkript:

Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön. Kunskapskrav Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom samtal om egna upplevelser och föra enkla och till viss del (E) underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla (E) beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.

Målformulering att sätta upp mål Hur ska ett mål vara? Specifikt/konkret Mätbart Angeläget Realistiskt Tidsbestämt

Specifikt/konkret Varför ska jag idrotta/träna? Målet ska vara enkelt och tydligt beskrivet. Inga vaga målsättningar som starkare, bättre kondition. Det måste vara ett konkret mål som går att mäta.

Bli starkare Konkretisera mål (några exempel) Konkretisera Klara av att göra 50 armhävningar Klara 80 kg i bänkpress Klara 120 kg i knäböj Klara av att hålla plankan i 100 sekunder Klara av att göra 10 chins/pull ups Få bättre kondition Konkretisera Bli spänstigare Konkretisera Komma upp till nivå 12 (BEEP TEST) Orka springa hela varvet runt tjärn Springa 3 km under 15 minuter Att hoppa 2 meter i stillastående längdhopp

Formulera mål Mål Problem Åtgärd Jag ska bli så bra som möjligt Jag ska bli svensk mästare När vet du att du har blivit så bra som möjligt? Risken är att du jagar ett mål som du aldrig kommer att nå. Detta är ett typiskt resultatmål som har den stora nackdelen att personen inte har kontroll över målet. Han eller hon kan göra sitt livs tävling, men ändå bli slagen av någon som är snäppet bättre. Gör målet mer mätbart och specifikt. T ex jag vill springa 3 km under 15 minuter. Fokusera på sådant som går att kontrollera.

Formulera mål Mål Problem Åtgärd Jag ska göra mitt bästa Återigen ett ospecifikt mål: när vet du egentligen när du har gjort ditt bästa? En person med denna målsättning kan sänka sin ambition om det inte går som tänkt och sedan förklara bort det med jag gjorde mitt bästa, men det räckte inte. Här gäller det att definiera vad som är mitt bästa och få in det i målsättningen.

Mätbart På ett eller annat sätt ska du kunna mäta resultatet, exempelvis med måttband, tidtagarur eller stegräknare. Målet kan t ex vara att springa en viss sträcka under en bestämd tid, att genomföra ett visst antal repetitioner i en styrkeövning. Resultatet bör mätas regelbundet genom tester för att försäkra sig om att man är på rätt spår.

Angeläget Målet som du formulerar måste verkligen vara något som du vill uppnå. Det är meningslöst att sätta upp ett mål som saknar betydelse för dig.

Realistiskt Målet måste vara realistiskt. Det är inte fruktbart att sätta upp ett mål såsom att man ska slå världsrekordet på 100 meter inom en begränsad tidsperiod, eller att du ska träna två timmar varje dag om du inte har tränat på väldigt lång tid så är det inte särskilt smart att träna så hårt. En relevant fråga att ställa till sig själv Var ligger jag just nu (i förhållande till målet)? Hur ska jag göra för att t ex inte skada mig? Tänk på de olika intensiteterna vi jobbat med i kondition. Minns du inte så finns konditionsdokumenten på samarbeta.

Tidsbestämt Gör en tidsplan för när du ska nå ditt mål. Markera i en kalender för att ha ett slutdatum att sträva mot. 1: inlämningsdatum för planeringen till Anna 2: Start och stoppdatum för genomförandet av din träning. 3: Datum och metod för utvärdering.

Långsiktigt mål/delmål Potentiella hinder Mätperiod/tidsbestämmelse (från 6 veckor upp till 3 månader) Tillvägagångssätt vad bör jag göra för att uppnå målet? Personligt ansvar? Tester för att utvärdera var du ligger i förhållande till målet.

Uppgift Ni ska göra följande: Sätta upp ett mål/delmål som ska vara konkret, mätbart, realistiskt och angeläget. Tidsbegränsa målet/delmålet. Reflektera över potentiella hinder. Tillvägagångssätt skapa ett träningsprogram med relevans för ditt uppsatta mål. Tester fundera över vilka tester som skulle kunna genomföras för att mäta hur nära man är att uppnå målet. Hur ska du utvärdera och när?

Vad ska man tänka på innan man konstruerar ett träningsprogram? Hur mycket tid har jag att lägga på träningen (ggr/vecka)? Vad är målsättningen? Potentiella hinder? Det kan vara allt från tidigare skador till tidsbrist eller andra problem som kan tyckas förhindra måluppfyllelsen. Val av övningar? Vilka moment och övningar ska jag göra för att bäst lyckas uppnå mitt uppsatta mål?

Specificitetsprincipen Du blir bra på det du tränar. Träningsprogrammet måste ha relevans för det mål du ska uppnå! Om du vill få bättre kondition måste du konstruera ett träningsprogram som syftar till att öka konditionen. Vill du öka i styrka måste du konstruera ett träningsprogram som syftar till att öka styrkan.

Överkompensation Det är när du återhämtar dig, det vill säga vilar, äter och sover som din prestationsförmåga (styrka och kondition) byggs upp. Viktigt att tänka på i programmet få tillräckligt med återhämtning. Om du gör ett träningsprogram där du tränar frekvent (ofta) i veckan så är det bra att tänka på återhämtningen. Minst en vilodag i veckan. Vid styrketräning (men även konditionsträning) tänka på att musklerna behöver minst 48 timmars vila vid hård träning. Titta på samarbeta under muskler & styrka om du behöver.

Hur bör ett träningsupplägg se ut? Moment Syfte Generell uppvärmning Höja pulsen, kroppstemperaturen och öka cirkulationen i kroppen. Målet är att aktivera stora muskelgrupper på ett lugnt och skonsamt sätt. Specifik uppvärmning Bana in rörelser för att göra sig redo inför träningspasset. Få igång nervsystemet och koordinationen. Optimera rörelsemönster Huvuddelen Övningar, rörelser (t.ex. styrka/kondition) Nedvarvning/stretch Påskynda återhämtningen. Bli av med mjölksyra.

Bedömning Kvalitativa nivåer Bedömningsaspekter Eleven sätter upp ett konkret mål/delmål Eleven genomför en tidsbestämmelse för när målet ska vara uppnått Eleven formulerar ett test med hög validitet Eleven skapar ett träningsprogram som syftar till att uppnå det uppsatta målet/delmålet Tillfredsställande Ej tillfredsställande