VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN KALLELSE Datum 2012-09-27 Sammanträdande organ Vård- och omsorgsnämnden Extra sammanträde Tid Onsdagen den 3 oktober 2012, kl. 16.30 Plats Vård- och omsorgsförvaltningen, Upplandsgatan 4 Lokal: Yngaren 1 & 2 Ev. förhinder anmäls till Mona Kjellström tfn 0150-578 14 eller via e-post mona.kjellstrom@katrineholm.se Nr Ärenden 1. Upprop 2. Justering av protokoll 3. Fastställande av dagordning 4. Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen Tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 5. Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder med anledning av delårsrapporten 2012 Sid. A Johansson 2. P Enarsson 16. 6. Tillfällig reducering av antalet platser inom korttidsboende A-L Ramstedt M Andersson Monica Johansson Ordförande Av hänsyn till våra allergiker. Kom doftfri! 19. Kommande sammanträdesdagar 2012 Månad Beredning EU VON kl. 10.00-12.00 kl. 13.15-14.45 kl. 14.00 Oktober 5/10 (fre) 4/10 25/10 November 1/11, 16/11(fre) 8/11 - December 13/11 13/12 Boksluts- och budgetberedning 6/12* kl. 13 Budgetsammanträde 11/10 kl. 10.00-12.00 - budgetberedning 22/11 kl. 13.15-16.30 budgetberedning inför fastställande av budgeten. 121003.docx
Dnr VON/2012:58-723 Handläggare: Anita Johansson Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen Tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ordförandens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden antar vård- och omsorgsförvaltningens och socialförvaltningens förslag till yttrade som nämndens eget och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Socialdepartementet har översänt betänkandet Psykiatrin och lagen Tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) för Katrineholms kommuns yttrande. Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Betänkandet är indelat i tre delar: Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen, psykiskt störda lagöverträdare och gemensamma frågor. Kommunledningsförvaltningen har översänt ärendet på remiss till vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden. Svar önskas senast den 5 oktober 2012. Vård- och omsorgsförvaltningens yttrande Vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen upprättat ett förslag till yttrande. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens och socialförvaltningens förslag till yttrade och översänder det till kommunledningsförvaltningen. Ärendets handlingar Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd, SOU 2012:17, del 1 Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd, SOU 2012:17, del 2. Dessa finns på http://www.regeringen.se/sb/d/15773/a/189660 Vård- och omsorgsförvaltningens/socialförvaltningens förslag till yttrande SKL:s bedömningar gällande den ekonomiska regleringen yttr remiss psyk o
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN YTTRANDE 1 (4) Datum Vår beteckning 2012-09-29 VON/2012:809 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anita Johansson, vård- och omsorgsförvaltningen Annsofi Eriksson, socialförvaltningen Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden KS/2012:303 Förslag till yttrande över Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällskydd (SOU 2012:17) Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har givits möjlighet att yttra sig över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällskydd. Betänkandet har remitterats till vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden för yttrande till kommunstyrelsen. Yttrandet från vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden har samordnats i detta förslag. Inför yttrandet har Sveriges kommuner och landsting (SKL) anordnat en remisskonferens och yttrandet grundar sig i SKL:s tolkningar. Ärendet ska behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 24 oktober 2012. Kortfattad sammanställning av betänkandet Enligt regeringens beslut från 2008 har en översyn gjorts av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och ett förslag till ny lagstiftning lämnas i betänkandet. Översynen handlar om en omfattande reform med sammanlagt över hundra förslag på förändringar. Den nya lagen föreslås enligt utredningen att träda i kraft den 1 januari 2016. Grundläggande förändringar som föreslås är att LPT och LRV upphävs och samlas i en ny lag, att tidigare ingripanden möjliggörs, att omgivningsskyddet förstärks och att undantaget för personer med utvecklingsstörning tas bort vilket medför att personer med autismspektrumstörningar kan vårdas med hjälp av den nya tvångslagen. Varseltiden för kommunernas betalningsansvar för utskrivningsklara patienter minskas från trettio till femton vardagar. Tillräknelighetsbegrepp införs, rättspsykiatrisk vård som självständig påföljd tas bort. Normala påföljder som fängelse och skyddstillsyn ska gälla även för psykiskt störda lagöverträdare. Dock ska verkställigheten av fängelsestraff ske utanför kriminalvårdsanstalt genom sluten psykiatrisk tvångsvård så länge förutsättningar för detta finns. Det ska införas en ny form av verkställighet av fängelse, sluten stödenhet, för vissa lagöverträdare med funktionsnedsättning ex. personer med svår utvecklingsstörning, svår autismspektrumstörning eller en annan stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning. Kriminalvården ansvarar för verkställigheten och kostnaderna. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-48 81 95 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se vard.omsorg@katrineholm.se Svar på motion jan-10
YTTRANDE 2 (4) Datum Vår beteckning 2012-09-29 För att förhindra en gärningsman att begå en allvarlig våldsgärning på nytt ska särskilda skyddsåtgärder kunna vidtas enligt en särskild lag (tidigare rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning). Skyddsåtgärderna kan fås både i sluten och i öppen vård. I öppen vård kan skyddsåtgärderna förenas med särskilda villkor. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för systemet, genomförandet och kostnaderna. Konsekvenser för kommunerna Kommunernas ansvar kommer även fortsättningsvis att styras av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunernas ansvar kommer därmed inte att utökas, men däremot är det tänkbart att efterfrågan på särskilt boende kommer att öka. Ändrade intagningskriterier för psykiatrisk tvångsvård med sänkt tröskel och breddad målgrupp kan innebära förbättringar för de kommunala verksamheterna att få hjälp med inläggning av en svårt sjuk person tidigare. Nuvarande tidsfrist innan betalningsansvaret övergår från landsting till kommun beträffande en utskrivningsklar patient ska minskas från trettio till femton vardagar. Om förändringarna genomförs kommer fler psykiskt störda lagöverträdare att dömas till fängelse eller sluten ungdomsvård. Verkställigheten av ett fängelsestraff föreslås kunna ske i kombination med öppen psykiatrisk tvångsvård. För socialtjänsten innebär det att ett större antal intagna med psykisk störning inom kriminalvården kommer att ha stort behov av utslussningsåtgärder. Den som blir föremål för särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska få det stöd och den omvårdnad samt underkastas den kontroll som behövs för att syftet med åtgärderna ska kunna tillgodoses. Det handlar om ett mindre antal personer (uppskattningsvis färre än 100 personer) som således inte länge är föremål för psykiatrisk tvångsvård och som kommer att behöva stöd och hjälp för framtida tillvaro utanför rättspsykiatrin. I den mån personen har behov av exempelvis bostad eller uppehälle, är det i betänkandet otydligt om det är vistelse eller folkbokförings kommun som har ansvaret. Ytterligare en tröskeleffekt kan uppstå när en person inte längre bedöms uppfylla kriterierna för särskilda skyddsåtgärder i sluten form. Domstolen kan i sådana fall ställa vissa krav, exempelvis att personen ska ha en viss behandlingskontakt eller vistas på en särskild ort eller på ett behandlingshem. För att personen i sådana fall ska kunna lämna den särskilda skyddsenheten kan krävas att kommunen ställer upp med vissa insatser. För kommunerna beräknas en ökning av kostnader, tre kronor per invånare, vilket motsvarar en fördelningspott på ca 100 000 kronor för Katrineholms kommun. Beräkningen bygger på att insatserna varar i endast ett år och försvinner sedan. Gällande barn och unga har kommunen i dag en skyldighet att samverka med andra huvudmän. Betänkandet förstärker inte denna skyldighet. Med jämställdhetsperspektivet beaktat har det varit svårt att utläsa hur betänkandet resonerar kring detta. Yttrande Psykiatrin och
Förvaltningarnas förslag till yttrande YTTRANDE 3 (4) Datum Vår beteckning 2012-09-29 Det finns stora svårigheter att kunna uttala sig nämnvärt om en så omfattande reform och stort underlagsmaterial som betänkandet utgör då kommunerna inte har varit delaktiga tidigare. Kommunerna nämns knappfälligt i utredningen och vilka konsekvenser reformen får för kommunerna är bristfälligt beskrivet. Särskilda skyddsåtgärder i öppen form ska kunna kombineras med öppen psykiatrisk tvångsvård. Detta ställer krav på bostad, sysselsättning och behandling. Då det gäller boende så är detta redan i dagsläget en praktisk svår fråga för kommunen. Kommunen upplever svårigheter att möta det ökade trycket som finns med ansökningar av sociala kontrakt. Detta skulle i så fall även behöva innefatta ökade möjligheter eller andra former att bevilja bostadskontrakt även för medborgare med exempelvis skulder eller utan fast inkomst. Det är i betänkandet otydligt vilken kommun som kommer att ha ansvaret vistelse- eller folkbokföringskommunen. Om begreppet vistelsekommun kommer att gälla innebär detta att ett antal personer från Karsuddens sjukhus kommer att bli kvar i Katrineholm och att det ankommer Katrineholms kommun att sörja för dessa personer. Vi vill uppmärksamma att det blir vissa kommuner, som exempelvis Katrineholms kommun, där det finns både rättspsykiatrisk institution och flera behandlingshem, som kommer att drabbas mer än andra kommuner av övervältningseffekten. Enligt förslaget kan domstolen ställa vissa krav på kommuner för att göra det möjligt för personer att lämna skyddsenheten. Villkoren kan handla om att personen ska exempelvis vistas på en särskild ort eller på ett behandlingshem. Det är svårt att utläsa om villkoren är tvingande bara för personen själv eller om villkoren även kan gälla för en viss kommun där domstolen bedömer att utslussningen skulle kunna bli gynnsam för personen. Det är angeläget att förtydliga båda ovanstående punkterna avseende vilket ansvar kommunen kommer att ha om lagförslaget antas samt vilken kommun det är som har ansvaret efter sluten enhet, vistelse- eller folkbokföringskommun. I betänkandet framkommer förslag om att behandlande läkare genom ett inskrivningsmeddelande ska underrätta kommunen om att en person som har skrivits in i den slutna psykiatriska vården kan komma att behöva insatser från socialtjänsten eller primärvården efter utskrivning. Endast när det framstår som uppenbart för behandlande läkare att patienten vid utskrivning inte är i behov av några insatser från socialtjänsten bör det vara möjligt att avstå från en sådan underrättelse. Förvaltningen finner att detta förslag har svårigheter vad gäller sekretess, integritet och praktisk tillämpning. Utan en tydlig ansökan från den enskilde så skulle ett sådant meddelande främst få till följd en ökad administration. Nämnden utreder ansökningar och anmälningar men skulle inte agera självständigt på ett meddelande av detta slag. Vore det istället fråga om ett tydligt önskemål från den enskilda så skulle detta föranleda en utredning från förvaltningens sida. Vi vill också uppmärksamma risken för att de särskilda utskrivningsvillkoren kan försätta kommunen i situationer där en kontroll av villkoren kan föreslås eller förväntas. Kommunens ansvar ska inte och kan inte omfatta kontroll av personer Yttrande Psykiatrin och
YTTRANDE 4 (4) Datum Vår beteckning 2012-09-29 enligt rådande lagstiftning. Det framstår som viktigt att kommunen inte uppfattas som en förlängning av det ansvar som åvilar en annan myndighet. Ändrade intagningskriterier för psykiatrisk tvångsvård anses som positivt för personen själv, som kan komma under vård i ett tidigare skede, men välkomnas även av den kommunala verksamheten. Personalen kan i dag i väntan på LPT hamna i svåra, hotfulla och svårhanterliga situationer som de inte alltid klarar att hantera. Enligt utredningen antas efterfrågan på särskilt boende och kommunernas åtgärder vid utslussning från kriminalvårdsanstalt att öka. Enligt beräkningen antas kommunens kostnader för boendet att öka med tre kronor per invånare. Detta innebär en ökning med ca 100 000 kronor av statliga bidrag för Katrineholms kommun. Insatserna beräknas vara enbart under ett år. Vi vill understryka att de ökade insatserna som krävs från socialtjänsten för målgruppen är mycket stöd- och resurskrävande och att beräkningen är en kraftig underskattning av kommunens kostnader. Kommunen förordar att detta utreds vidare och att de statliga bidragen bör fördelas till de kommuner som kommer att få ett större ekonomiskt ansvar. Förslaget att ändra tidsfristen i betalningsansvaret från 30 till 15 dagar kan orsaka problem vid utskrivning från den psykiatriska sluten vården. Det går inte att jämföra utskrivningar från psykiatrin med den somatiska vården. Den sammantagna problembilden vid utskrivning från slutenvårdspsykiatrin är oftast helt annan och kräver en individuell och samordnad vårdplanering för att hitta hållbara lösningar. Kommunen anser det positivt med den förstärkning av kravet att då det är möjligt att först pröva frivilliga insatser och att vårdplaner upprättas i samråd med patienten även då det gäller en minderårig. En av barnkonventionens grundprinciper är att barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Vad gäller frivillig vård så har lagändringen inneburit en större möjlighet att ge frivilliga insatser utifrån barnets bästa utan båda vårdnadshavarnas samtycke. Kommunen finner det även positivt att det i frihetsberövande av unga ställs krav på vård åtskild från vuxna. Detta ökar möjligheterna att anpassa miljön, informationen och behandlingen till de krav som ställs utifrån att vårda unga och att de då även finns möjligheter att beakta de svårigheter som det medför och de skador som kan uppkomma då barn separeras från sina vårdgivare. Kommunen är enig med betänkandet att det krävs en översyn av gränsdragningarna mellan LPT- och LVU lagstiftningen. Det är även angeläget att se över hur lagstiftningen kring LVM och LPT ska samordnas. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden antar vård- och omsorgsförvaltningens och socialförvaltningens förslag till yttrade som nämndens eget och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen. Per Enarsson Förvaltningschef Anita Johansson 1:e LSS-handläggare/chef HO myndighet Yttrande Psykiatrin och
Den ekonomiska regleringen Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Anders Folkesson Signild Östgren
Ekonomiska konsekvensanalysen Finansieringsprincipen Kostnadskonsekvenserna är endast antaganden och bör inte betraktas som mer än riktmärken (s. 908) - En organisationsgrupp bör få i uppdrag att närmare beräkna kostnaderna Rättspsykiatrins kostnader = (Inflöde* vårdtid) x kostnad per plats - Oförändrat inflöde: 300 personer - Personalkostnaderna utgör 70 procent av rättspsykiatrins totalkostnad
Kommunal kostnad Ökning av kostnaderna som en effekt av att kommunerna tillhandahåller boendet i den öppna formen för särskild skyddsåtgärd med stöd av socialtjänstlagen (SoL) Kostnaden för boendet antas utgöra 10 % av den totala årskostnaden för en plats på särskild skyddsåtgärd i öppen form, dvs 288 miljoner * 10% = 29 miljoner = 3 kr/inv Kostnadsberäkningen bygger på att insatserna endast varar i ett år.
Ekonomiskt utfall enligt utredningen
Kansliets synpunkter Brister i ekonomiska konsekvensanalysen (urval): - Övertagande lokaler/personal - Sänkt tröskel och breddad målgrupp bör ge fler patienter - HSL-patienterna inte nämnda i vårdscenarierna - Låg årskostnad för den landstingsdrivna rättspsykiatrin - Oförklarat ökning av bemanningen från 2,4 till 3,1 per vårdplats Kraftig underskattning av kommunsektorns kostnader Den ekonomiska analysen är otillräcklig som beslutsunderlag för en så här omfattande reform
Konsekvenser för landstingen Antalet vårdplatser i landstingets regi antas sjunka från 1099 till 325. Landstingens kostnader antas sjunka från 1 946 mkr till 564 mkr, vilket regleras genom minskade generella statsbidrag på 150 kronor per invånare Berörda departement och myndigheter föreslås tillsätta en organisationsgrupp för att i detalj planera hur genomförandet av reformen ska ske och närmare beräkna kostnader
Förutsättningar och antaganden Ekonomiska konsekvensanalysen bygger på ett stort antal antaganden, varav de viktigaste är: Inflöde 300 patienter Vårdtid 3,5 år Vårdtid på olika vårdformer 1,4 6,6 år Behov av platser 1 048 platser Dygnskostnad 3 003 12 136 kr/plats Olika vårdscenarier
Dnr VON/2012:25-049 Handläggare: Per Enarsson Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder med anledning av delårsrapporten 2012 Ordförandens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden lägger redovisningen av vidtagna och planerade åtgärder med anlednings av delårsrapporten 2012 till protokollet. Bakgrund Delårsrapporten följer upp nämndens och förvaltningens mål, uppdrag och ekonomi t.o.m. den 31 augusti. Vidare lämnas i delårsrapporten en prognos för resterande del av året. Då underlaget för delårsrapporten visar att kostnader har ökat och intäkter har minskat under sommarmånaderna samt att vård- och omsorgsförvaltningens prognos från maj sjunkit från 5 mnkr till 1,5 mnkr har förvaltningsledningen börjat vidta ett antal åtgärder som ger snabb effekt och påverkar budgetutfallet. Om åtgärder inte skulle sättas sin finns risk för ett underskott på helår. Kommunstyrelsen beslutade i april 2012 att uppmana vård- och omsorgsnämnden att nå ett resultat på + 3,750 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden beslutade i juni 2012 att leverera ett överskott på 5 mnkr inklusive nämndens buffert på 2,6 mnkr. Prognosen i delårsrapporten visar att bufferten på 2,6 mnkr kommer att tas i anspråk för att täcka de ökade kostnaderna. Vård- och omsorgsförvaltningens vidtagna och planerade åtgärder Redan tidigare under tidigare månaders uppföljningar 2012 har vissa åtgärder vidtagits i de områden som haft svårt att klara sina budgetramar. Hemtjänst Den interna hemtjänsten har haft svårt att komma in i budget. Förvaltningsledningen har månadsvisa uppföljningar med hemtjänstcheferna och för ändamålet har ett särskilt internt prognos- och uppföljningsinstrument tagits fram. I början av året visade hemtjänsten på - 9 mnkr i underskott för helåret, sista prognosen pekar på - 3 mnkr. Analyser av avvikelser visar att underskottet genererats i ett par hemtjänstområden, medan andra hållit sin budget bra. De hemtjänstområden som visar underskott har generellt haft mer personal anställd än vad som varit motiverat utifrån beslut om brukartimmar, områdena har heller inte i tillräcklig utsträckning förmått öka och minska personal då behovet ändrats. Fortsatt arbete pågår att få in hemtjänsten i ram och arbetsledningen för ett par hemtjänstområden med underskott har förändrats i syfte att underlätta uppställda mål. handlvon1201003.docx
Bostadsanpassningsbidrag Det så kallade bostadsanpassningsbidraget (BAB) är starkt lagreglerat och påverkan från vård- och omsorgsförvaltningen är liten. Bostadsanpassningsbidraget har ökat kraftigt och har redan förbrukat mer än hela årsbudgeten för dessa bidrag. Emellertid behövs en genomlysning göras med ett helhetsperspektiv då mycket av kostnaderna är relaterade till ombyggnationer i relativt nybyggda fastigheter med bygglov i närtid som inte varit handikappanpassade från början. Tomplatser på särskilt boende inom äldreomsorgen Under sommaren har behovet av antalet korttidsplatser minskat Den 20 september 2012 fanns 12 tomplatser, varav 3 på demensboende och 9 på vårdboende. Det finns för närvarande en obalans där utbudet av platser överstiger efterfrågan. Obalansen beräknas bestå minst 12 månader. Detta innebär att det för närvarande finns något fler platser och mer personal än vad som motiveras av behovet. Varje upptagen plats genererar även en omsorgsavgift samt hyra, vid tomplatser minskar intäkterna. Vårdoch omsorgsförvaltningen har därmed behov av att tillfälligt minska antalet korttidsplatser inom SÄBO. En eventuell minskning beslutas av vård- och omsorgsnämnden. Anställningsstopp Då budgetuppföljningen för juli månad indikerade en försämrad helårsprognos tog förvaltningsledningen i augusti beslut om att alla anställningar noga skulle övervägas om de kunde skjutas på och inga och månadsanställningar fick göras utan godkännande från närmast överordnad chef. Med anledning av den ytterligare försämrade prognosen i delårsrapporten har förvaltningsledningen beslutat om ett anställningsstopp från 25 september 31 december 2012. Varje nödvändig månadsanställning måste ansökas om på särskild blankett. Förvaltningsledningen behandlar dessa ansökningar en gång/vecka. Alla korttidsvikariat skall i första hand tillsättas med personal via personalsamordningen, vid timvikariat över en vecka ska också blanketten användas men då beslutar avdelningschef direkt om vikariatet. Varje chefsområde har ålagts att göra en konsekvensbeskrivning angående arbetsmiljö med handlingsplan. Då anställningsstoppet är under begränsad tid bedöms inte arbetsmiljöeffekterna som så stora. Övertid generellt Då delårsuppföljningen även visar på att det betalats ut onormalt mycket övertidsersättning de tre sommarmånaderna, kommer en granskning av övertidsuttaget att göras. De områden som använt mycket övertid har fått i uppdrag att redovisa handlingsplaner för att minska sina övertidsuttag. För perioden 25 september 31 december 2012 ska all övertid redovisas på särskild blankett där det ska framgå varför övertid varit nödvändig. handlvon1201003.docx
Övertid personlig assistans Personlig assistans kostnader har ökat kraftigt. De ärenden där Försäkringskassan beslutar om insatserna är uppe i 77 stycken (augusti 2012). I dessa ärenden får kommunen betala de första 20 timmarna. I genomsnitt förra året var det 72 stycken ärenden. Feldebiteringar från Försäkringskassan har inneburit oförutsedda kostnader under sommaren. Dessa kostnadsdelar är svåra att påverka för förvaltningen. Vidare har personlig assistans de absolut flesta timmarna övertid redovisade inom förvaltningen, delvis till följd av svårigheter att få in vikarier med kort varsel samt enskilda brukares synpunkter på att det kommer nya personer. Ett utvecklingsarbete med sikte på att snabbt minska övertidsuttag har påbörjats. handlvon1201003.docx
Dnr VON/2012:25-049 Handläggare: Anna-Lena Ramstedt, Maria Andersson Tillfällig reducering av antalet platser inom korttidsboende Ordförandens förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att tillfälligt minska antalet korttidsplatser på Lövåsen med sex platser till totalt 32 platser (enligt alternativ 2). 2. Nämnden uppdrar till förvaltningschefen att avgöra när behov finns att öppna platserna, dock senast i samband med återflytt av Lövåsens korttidsboende från Vingåker. Bakgrund Inom äldreomsorgen finns i dag 49 korttidsplaster vars syfte är att fungera som en övergång mellan vistelse på sjukhus och det egna hemmet samt för vistelse i avvaktan på annat boende. Vård- och omsorgsförvaltningen har noterat att beläggningen för korttidsplatser minskat med tomplatser till följd. Korttidsplatserna inom äldreomsorgen är fördelade enligt nedan: 8 platser Norrgläntan (demens) 38 platser (12 är dubbletter) Lövåsens korttidsboende (Treklövern, Femman, Linden) 1 plats Almgården 1 plats Yngaregården 1 plats Vallgården Efterfrågan på Norrgläntans kortidsplaster är stabil, vilket delvis beror på att flertalet av dessa brukare blir kvar på boendet i avvaktan på annat boende. Vallgårdens plats används för närvarande som permanent boende. Almgården och Yngaregården har endast en plats att tillgå. Beläggningen på Lövåsens korttidsboende har minskat över tid. Vård- och omsorgsförvaltningen väljer att titta på möjligheten för en tillfällig platsreducering på Lövåsens korttidsboende. Lövåsens korttidsboende Lövåsens korttidsboende är sedan 10 januari 2011 förlagd i lokaler på Ekgården, Vingåker. Evakueringen till Vingåker beror på att lokalerna i Katrineholm är under ombyggnation och återflytt väntas ske september 2013. Korttidsboendet har inte alltid haft full beläggning i Vingåker, varför statistik började föras juni 2012. Varje dag för sjuksköterskorna statistik över beläggningen och en sammanställning görs månadsvis. Redovisning sker i verksamhetssystemet RYC. Eftersom statistik saknas tillbaka i tiden och det endast finns statstik för tre månader, är det svårt att estimera efterfrågan av korttidsplatser. Det fluktuerar, vilket kan utläsas i tabellen nedan. Ex. hade Linden 76 % beläggning i juli och 40 % beläggning i augusti. Statistiken påvisar att efterfrågan av platser är som störst för enhet Femman. handlvon1201003.docx
Belagda platser i procent Enhet Juni Juli Augusti Treklövern 65 48 49 Femman 72 71 68 Linden 55 76 40 Totalt: 65 62 54 Mot bakgrund av ovan statistik ges två olika åtgärdsförslag: Förslag 1: Bibehålla vidtagna åtgärder utan platsreducering Förslag 2: Minska korttidsplatser med sex platser Konsekvensanalys Ett beslut om platsreducering kan medföra att kommunen får ett betalningsansvar till landstinget om brukare inte kan placeras på korttidsplats. Likaså kan platsreducering innebära en intäktsförlust. Intäktsförlust har vi redan idag för de platser som är obelagda. Vinsterna i en platsreducering är personalbesparing för omvårdnadspersonal. Övertalig personal omplaceras till personalbanken och kan nyttjas inom andra områden som idag tillsätter vakanser med vikarier. Det här medför en minskning av vikariekostnader. Det kan även innebära en omfördelning av sjuksköterskeresurser. En platsreducering medför att kommunen på ett bättre sätt kan hushålla med befintliga resurser. Övertalig personal tillhör platsbanken så länge som platsreduceringen pågår. Om efterfrågan ökar och beslut om reducering hävs, återställs personalstyrkan. Uppstår det vikariat eller vakanta tjänster i kommunen, erbjuds dessa till personalen. Det går inte att klargöra varför efterfrågan av korttidsplatser minskat. Det kan bero på att Lövåsens korttidsboende befinner sig i Vingåker och det geografiska avståndet ökat. Det har vid ett fåtal tillfällen hänt att brukare och/eller anhöriga ibland tackat nej till erbjuden plats på korttidsboendet. 2011 rörde det sig om ca åtta brukare. Det kan även bero på att boendesamordnare och vårdplaneringsteamet har förändrat sin ärendehantering. Det upplevs finnas en mer uttalad tydlighet om att brukare i första hand planeras till ordinärt boende. Därmed nyttjas inte korttidsplacering i samma utsträckning som tidigare. En platsreducering ligger i linje med arbetet med Katrineholms trygghetsmodell. I det förslaget ämnar Lövåsens korttidsboende omvandla en avdelning med elva platser till ett permanent boende. Det optimala vore att planera för denna förändring under våren och verkställa öppnandet av avd. i samband med återflytten till Katrineholm. På så vis behöver brukare inte flytta två gånger dvs. först till Vingåker och därefter till Katrineholm. Vidare är det inte möjligt att genomföra denna omvandling på grund av lokalernas beskaffenhet på Ekgården. Idag finns det inga köer till vård- eller demensboende och det finns lediga platser inom säbo. Det går inte att se ekonomiska vinster i en omvandling av platserna, eftersom det ämnas ske inom befintlig ram. handlvon1201003.docx
Ekonomisk kalkyl Förslag 1: Bibehålla vidtagna åtgärder utan platsreducering Betalningsansvar Betalningsansvar kan uppstå i samband med ökad efterfråga av korttidsplacering. Om behov uppstår, kan verksamheten snabbt ställa om bemanningskravet. Betalningsansvar beräknas till 0 kr. Intäktsförlust för tomplatser Intäktsförlust om ca 105 kr/dygn och plats. Beräkningen utgår från att det finns sex tomplatser. Perioden oktober-december består av 92 dagar. Intäktsförlust beräknas till ca 58 tkr. Bemanning Personalbudget för Treklövern är 10,10 årsanställda och med nuvarande åtgärder beräknas utfallet bli 9 årsanställda. Personalreduceringen motsvarar 1,1 årsanställda. Denna åtgärd är idag en realitet eftersom vakanser som uppstår inte tillsätts med vikarier samt är en föräldraledighet inte tillsatt med vikarie. En heltidsanställd uppskattas ge en besparing om 410 tkr/år. För perioden oktober-december blir det 102 tkr. Två personal från Treklövern anslöts till TimeCare pool i slutet av augusti, den effekten kan vi ännu inte se i dagens resultat. Personalbesparing beräknas till ca 103 tkr. Total besparing: ca 45 tkr. Förslag 2: Minska korttidsplatser med sex platser Betalningsansvar Betalningsansvar kan uppstå i samband med ökad efterfråga av korttidsplacering. Om behov uppstår, kan verksamheten snabbt ställa om bemanningskravet. Betalningsansvar beräknas till 0 kr. Intäktsförlust för platsreducering Intäktsförlust om ca 105 kr/dygn och plats. Beräkningen utgår från att det finns sex platser som reduceras. Perioden oktober-december består av 92 dagar. Intäktsförlust beräknas till ca 58 tkr. handlvon1201003.docx
Bemanning Platsreducering (Antal platser) ÅA idag ÅA efter åtgärd ÅA differens Besparing tkr okt-dec Treklövern 3 10,10 8,2 1,9 204 Femman 2 8,85 7,6 1,25 128 Linden 1 6,67 6 0,67 68 Totalt: 6 25,62 21,8 3,82 400 ÅA= Årsanställd En heltidsanställd uppskattas ge en besparing om 410 tkr/år. Personalbesparing beräknas till ca 400 tkr Total besparing: ca 342 tkr. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att tillfälligt minska antalet korttidsplatser på Lövåsen med sex platser till totalt 32 platser (enligt alternativ 2). Nämnden uppdrar till förvaltningschefen att avgöra när behov finns att öppna platserna, dock senast i samband med återflytt av Lövåsens korttidsboende från Vingåker. handlvon1201003.docx