NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

Relevanta dokument
BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Om jag säger den äldre, vem ser du och vem tänker du på? Riv 65-årsgränsen rädda liv MORMOR. Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre möta och bemöta

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Alkoholberoende, diagnos

DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

Nätverk för hälsosamt åldrande Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Värt att veta om alkohol och din hälsa

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg Evy Gunnarsson professor i socialt arbete

Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person

Inledning

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Samverkansöverenskommelse

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Boendestöd och case manager, slutrapport

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Överenskommelser HSN-SON Syfte

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Äldre i Europa och Sverige Vintage Forts. Gränsen. Forts alkoholkonsumtion varje vecka

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Fyra föreläsare talade under dagen om psykisk ohälsa och missbruk bland äldre att möta och bemöta.

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Behandling vid samsjuklighet

SMART Utbildningscentrum

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

SMART Utbildningscentrum

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Motivation och bemötande

Man slutar inte dricka för att man får städat

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

-Klockan är det enda som har vett att gå!

Riktlinjer för stöd till anhöriga

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD

Riktlinjer för missbruksvård

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng

Missbruks- och beroendevården

Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt

Transkript:

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och alkoholproblematik, inte minst bland kvinnor.

BEGREPP RISKBRUK, en alkoholkonsumtion som ännu inte utvecklats till missbruk/beroende MISSBRUK, innebär en risk för att utsättas för fysiska och psykiska skador BEROENDE, personen har ett starkt sug efter alkohol och kan inte längre styra sitt användande Ersätts inom vården av ett gemensamt begrepp SUBSTANSSYNDROM

Normer och värderingar Alkohol både positivt och negativt. Vilket förhållande har du själv till alkohol? Har din egen syn på och konsumtion av alkohol förändrats genom åren? Ett livsstilsproblem?

Äldre och beroende Beroendeproblematik finns hos personer som har ett långvarigt beroende sedan tidigare Beroendeproblematik även hos de som utvecklat ett beroende på äldre dagar Fler äldre kvinnor har dold beroendeproblematik

Riskfaktorer Svåra förändringar i livssituationen Pensionering, hög alkoholkonsumtion i många år, där arbetet varit den bromsande faktorn Svårt alkoholberoende person som via pensionen får regelbunden inkomst Par där båda druckit länge Sorgearbete efter att mist partner Psykisk problematik, depression och ångest

Risker Ökad sårbarhet för alkoholens effekter på den åldrande kroppen Större påverkan på hjärnan Ökad risk för läkemedelsbiverkningar vanliga hälsoproblem hos äldre maskerar konsekvenser av överkonsumtion, t.ex. värktillstånd, sömnsvårigheter, nedsatt sexlust, depression, ångest

Suicidnära äldre Personer i åldern 65 och äldre står för ¼ av alla suicidfall Hos män över 80 år är suicidtalet kraftigt förhöjt! Alkoholmissbruk och beroende innebär att riskökningen för suicid är förhöjt 10 ggr/ svensk psykiatri nr 11; äldrepsykiatri

Överkonsumtion av alkohol; Ett sätt att hantera ångest och depression?

Reflektera kring; Är det någon skillnad om en 65-åring eller 80-åring håller på att utveckla ett alkoholberoende?

ATT LEVA ETT VÄRDIGT LIV OCH KÄNNA VÄLBEFINNANDE Socialtjänstlagen SoL 5 kap. 4 Går det att leva ett värdigt liv med ett alkoholberoende? Vad gör du om en persons sätt att leva skapar obehag för någon annan?

TRYGGHET FÖR DEN ÄLDRE OCH PERSONALEN Det finns negativa sidor hos alkoholen! Ökad fallrisk Ökad förvirring och glömska Sämre ekonomi Större utsatthet för våld eller andra övergrepp Om den äldre dessutom äter läkemedel ökar risken för negativa konsekvenser

Fundera över; Har du i ditt arbete mött någon äldre som blivit aggressiv eller tagit till våld när han/hon druckit alkohol? Hur hanterade du det i så fall? Fanns det något du önskat att du gjort annorlunda?

Våld mot kvinnor med beroendeproblematik En grupp som löper särskilt stor risk att utsättas för våld är kvinnor som själv missbrukar Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem. www.socialstyrelsen.se

Reflektera kring; Ska den äldre alltid ha rätten att bestämma själv även om alkoholvanorna bidrar till skador eller risker för personen själv eller andra? Finns det tillfällen då ni har gått emot den äldres vilja och inte handlat alkohol?

Behandlingsmetoder vid beroendesyndrom Psykosociala insatser som råd och stöd Motivation och till att ändra vanor i samband med hälsoundersökningar eller akutbesök Kognitiva program individuellt eller i grupp Läkemedelsstödjande behandling; - för att omöjliggöra konsumtion (Antabus) - för att påverka suget (Campral och Revia)

Skillnader mellan socialt arbete och äldreomsorg Socialt arbete handlar om att behandla sociala problem och är knutet till förändring och det gäller också för missbruksvård ett synsätt som utgår från förändring. Inom missbruksvård är det krav på nykterhet och behandling Äldreomsorgens uppgift är att ge stöd och hjälpa personer att bibehålla sin funktionsförmåga och ge omsorg när personer på grund av åldrande och sjukdom har svårt att klara vardagen ett synsätt som utgår från självbestämmande och integritet.

Samverkan Risk för att olika synsätt krockar med varandra Äldreomsorgens biståndsbedömning individ och familjeenhetens handläggning Biståndsenheten socialpsykiatri vuxenenheten Vårdcentral beroendevården - psykiatrin

Samtala kring; Roller och ansvar; Vilka stödfunktioner för personer med med alkoholproblem finns i din kommun? Vilket samarbete har ni med dem?

Exempel på resurser i form av personer och funktioner kring den äldre med alkoholproblem Närstående Äldreomsorg Frivilligorganisationer Primärvård beroendemottagning Kommunens missbruksenhet, IFO Psykiatri Andra personer/funktioner?

När blir alkohol ett problem i äldreomsorgen och för vem? Den äldre själv? Närstående? Personalen? Verksamheten? Samhället i stort? Andra?

Litteraturtips Beroendetillstånd, Markus Heilig, Studentlitteratur 2011 Riskbruk och missbruk, Johansson & Wirbing, Natur o kultur Riskbruk & beroende, Wirbing & OrtiZ, Gothia 2014 MI, praktisk handbok för äldreomsorgen, Ivarsson & Ortiz, Gothia 2013 Återfallsprevention; Saxon & Wirbing, Studentlitteratur 2004 Mellan äldreomsorg och psykiatri, Rolfner Suvanto, Gothia 2012 Äldrepsykiatri, svensk psykiatri nr 11, Svenska psyk.för. Gothia 2013 När blir alkohol ett problem och för vem, ett reflektionsmaterial riktat till äldreomsorgen, Nestor FoU-center 2015